|
|
Nya Böcker på boksidan
Detta är en lista på de 100 senaste inlagda böckerna.
| Titel | Författare | Betyg | | Helga | Ohlsson, Bengt | 4 (2024-11-17 21:48:16) |  Året är 1937, Helga Gregorius är i 60-årsåldern, lyckligt omgift och med tre utflugna barn. Ingen vet att hennes dotter Signe, som nu är gravid, inte är pastor Gregorius dotter utan pappan är hennes dåvarande älskare Klas Recke. Helga har lärt sig leva med lögnen och är trygg i att sanningen aldrig ska komma fram.
Men så kommer ett brev. En antikhandlare har hittat Doktor Glas` dagbok i en chiffonjé och doktorn har skrivit ner sanningar som aldrig var menade att avslöjas. Brevet har blivit liggande då Helga varit bortrest och det visar sig att den otålige antikhandlaren tagit saken vidare. Helgas trygga värld ter sig plötsligt både obegriplig och skrämmande...
Det gläder mig att min favoritförfattare Hjalmar Söderberg åter är aktuell! Hans verk är tidlösa och tydligen oemotståndliga för dagens författare. Vet inte hur många varianter och fortsättningar det finns på hans historier? Bengt Ohlsson har som bekant skrivit om pastor Gregorius tidigare, nu har han tagit sig an Helga, liksom Åsa Nilsonne i en annan nyutkommen bok. Det gör han bra och det var ett smart drag att placera henne 30 år fram i tiden och därmed få in nya karaktärer. Dessutom slipper Ohlsson att bli jämförd med Söderberg i tidsskildringen. Läsaren får bekanta sig med alla Helgas innersta tankar, här finns inte mycket till gestaltning och att läsa mellan raderna. En punkt där han skiljer sig från sin föregångare.
Bokens kvinnosyn påminner däremot om Hjalmars och jag tror inte att en kvinna kunde skrivit denna bok. Förutom personernas agerande citeras ett stycke ur Glas´ dagbok där han jämför kvinnor med katter och män med hundar. Katter är vackra och bedårande men ytliga och egenkära, medan hundar är intelligenta men godtrogna, smutsiga och saknar stolthet. Om kattens ägare blev skjuten skulle katten lapa sig mätt på blodet och sedan söka sig ett nytt hem, medan hunden troget stannar vid den döda kroppen...
Som läsare känner man sympati med Helga, hon hamnar i en rävsax men klarar det oväntat bra. Hennes inre styrka och jordnära fatalism räddar henne från undergång, samtidigt som hon inte är något föredöme. Hon förväntar sig att bli förlåten, hon ljög för Signes skull så hon slapp att bli ett oäkta barn i andras ögon. Och på köpet slapp Helga att bli den otrogna hustrun... Men hon är inte lika snabb att förlåta andra som också ljög, och den enda hon tycks hysa äkta kärlek till (förutom sig själv) är deras gamla och sjuka hembiträde Hermine. Helga känns modern i sitt sätt att rationalisera och tro sig kunna lägga allt bakom sig, bortskämd och egenkär som hon är. Samtidigt visar hon självinsikt och tvingas motvilligt inse att hon inte är navet som allt kretsar kring. Som man sår får man skörda...
En utmärkt bok som jag rekommenderar! Enda svagheten är Ohlssons svulstiga och ordrika redogörelser för Helgas minsta tanke och göromål. Och boken står på egna ben, man måste inte ha läst Doktor Glas och Gregorius även om det berikar berättelsen.
| | Till träden | Nutti, Ella-Maria | 3 (2024-11-15 19:26:51) |  En dotter och hennes pappa kraschar med skotern på fjället. De har glömt skidorna och tvingas pulsa flera timmar till en fjällstuga, samtidigt som en storm blåser upp. Mobilerna saknar täckning och på grund av ovädret kan inte fjällräddningen söka efter dem. De är hänvisade till varandra, och tystnaden som råder mellan dem måste fyllas av dem själva.
Ella-Maria Nutti debuterade med Kaffe med mjölk för några år sedan, en bok som blivit mycket uppmärksammad. Den handlar om det spända förhållandet mellan en dotter och hennes mor, en sårig och närmast plågsam berättelse om tystnad, brist på kommunikation och missade chanser till försoning. Till träden är en betydligt mjukare berättelse, tystnaden finns här också men dottern försöker verkligen, pappan säger inte det hon helst vill höra men är ändå närvarande, lyssnande. Hon är besviken på att pappan inte velat tala om sin barndom och sin samiska bakgrund eller lära henne språket. Hon känner sig också åsidosatt vad gäller renskötseln, pappa har satsat på att lära upp sönerna. Men det hon mest av allt söker är hans bekräftelse, verbalt, få höra när hon gör något bra.
Jag har större förståelse för pappan här än för mamman i förra boken. Han är lite av arketypen för en norrlänning, tyst och stark, men närvarande i vardagen och intresserad av sin dotter. Ett resultat av renskötarmiljön där män förväntades vara sådana. Och att inte vilja tala om det samiska kan ha ursprung i barndomen, tiden på nomadskolan då hans föräldrar bara talade svenska i hemmet för att göra det lättare för honom i skolan. Dottern förstår inte riktigt detta och verkar ha lite daddyissues.
En mer eftertänksam och melankolisk skildring av olikheter mellan generationer än vad Kaffe med mjölk är.
| | De 24 kuverten | Sandström, Inga-Lisa | 3 (2024-11-15 14:42:47) |  Diakonistyrelsens bokförlag har gett ut den här boken, men den är inte så överdrivet kristen för det. Faktiskt ganska kul, men mest lite novellartat.
En klass, en real-klass (5 real står det - det är 16 år. Jag missade nog ordet real (och dessutom har jag vaga begrepp vad det är) och trodde att personerna gick i mellanstadiet... Det känns på språket som att de skulle kunna det), beslutar sig för att lämna 24 kuvert med texter efter sig att öppnas om 25 år.
Det blir rätt kul, nu skrivs de flesta breven av Brita Viktoria Sundbom men man lär ändå känna hela klassen och andra. Omväxlande och rolig bok, kul med teaterbesöket och känslan av skolavslutning. Bra bild av tiden. | | Spartacus | Klynne, Allan | 4 (2024-11-15 12:31:28) |  Allan Klynnes bok ”Spartacus och slavkriget som skakade Romt” är en bra biografi. Boken handlar om den romerske slaven Spartacus från Thrakien som rymde från sin galärskola och ledde ett stort slavuppror mot romarna åren 71-73 f.Kr. Hans armé hade stora framgångar i början men besegrades till slut av de romerska legionerna.
Det hela började 73 f.Kr. då ett sjuttiotal gladiatorslavar gjorde uppror i staden Capua i södra Italien. Ledaren för slavarna hette Spartacus. Allt fler slavar samlades kring Spartacus som snart hade en armé på omkring 70 000 slavar.
Spartacus och hans armé besegrade flera romerska härar som sändes ut mot dem. Men så småningom segrade de romerska legionerna och Spartacus dödades.
Efter upproret hade krossats korsfästes 6 000 slavar längs Via Appia, den 20 mil långa vägen mellan Rom och Capua.
| | Hundnätter | Unge, Mirja | 3 (2024-11-11 18:02:07) |  När Nadja är 17 lämnar hon byn i Norrlands inland för storstaden. Nu är hon 30 och återvänder för att bosätta sig på den gård som hennes gröna vågen-föräldrar tröttnat på. Det mesta är sig likt, hennes gamla kompisar är vuxna, gifta och skilda. En del har lyckats oväntat bra, andra mindre bra. Men istället för att glädjas åt att en avfolkningsort får en ny invånare ses hennes återkomst med misstänksamhet. Hon får förtäckta hot och ett gäddhuvud spikas upp på husväggen. Nadja jobbar på ett särskilt boende på orten och en dag hittas en av flickorna död. Finns det något samband mellan flickans död och de mystiska fester med unga kvinnor och några av byns män som hålls i en ensligt liggande stuga...?
Mirja Unge slog igenom med Järnnätter, en utmärkt bok som också utspelas på landsbygden. Sen kom Motsols, den tyckte jag var kass och sen dess har jag lämnat Unge åt sitt öde. Men nu är hon Augustprisnominerad och Hundnätter lät så intressant att hon fick en ny chans. Hon tillbaka på landet och då Nadja låter misstänkt likt Mirja tolkar jag det till att det finns självbiografiska inslag i boken. Det är Country Noir men inte vanlig eländesporr, snarare misärporr, med moderna häxor och troll. Jag stör mig på att allt är så sjaskigt och slitet, med gula tänder, finnar, skitiga underkläder och överviktiga kroppar, svett, smuts och ångest. Även naturen är fientlig, halka, hetta, mygg och myror i huset. Detta tillsammans med ett övergrepp som slätas över ger intrycket av ett samhälle som Gud glömt - eller tvärtom - med egna lagar där våldet och de starka männen styr. Naturligtvis älskar storstadsrecensenterna denna bild av landsbygden som en efterbliven skräphörna, ett Trumpland, och hyllar miljöskildringen i alla tonarter. Själv blir jag bara trött av att läsa detta i bok efter bok och det är mer än hög tid att landsbygden reser sig och säger stopp. I rättvisans namn måste jag nämna Ulrika Lagerlöfs Hjortronmyren som ett lysande undantag från denna regel.
I detta laglösa land rider Nadja in på sin lite bedagade springare för att hålla räfst och rättarting. Nu ska förövarna ställas vid skampålen, både för det de gjort mot henne och mot dagens utsatta flickor. När uppdraget är utfört ska Nadja återvända till tryggheten i Storstan. Så är det traditionella upplägget, som i en gammaldags western. Men författaren lurar oss, det blir inte riktigt så och det är bokens stora styrka. Inte heller byns starka kvinna, Får-Anna, som driver ett fundamentalistiskt ekojordbruk är som förväntat och hela berättelsen är behagligt fri från hjältar.
Måste också nämna Hunden, den som givit boken dess namn. Mirja är rädd för en stor svart hund, trots två ägare är den försummad och springer lös i bygden. En del tolkar hunden som Djävulen, jag tolkar den som Mirjas ångest som riskerar ta överhand och kasta henne ner i mörker.
Man kan inte nämna en bok av Mirja Unge utan att kommentera språket. Interpunktion ser hon som ett onödigt ont och berättelsen flödar fram som en tankeström, med ordvändningar som tvingar läsaren att vara på tårna, vem sa vad eller var det något hon tänkte? Jag tänker direkt på Karin Smirnoff, skillnaden är att Unge inte är rädd för versaler. Men frågan är om Smirnoff inte blivit inspirerad av Unge, hon var först.
En läsvärd bok och som gjord för en bokcirkel!
| | Holly | King, Stephen | 5 (2024-11-10 16:51:16) | | jorge Castro är bara ett i en rad av offer vars liv fått samma mardrömslika slut.Privatdetektetiven Holly gibney blir kontaktad av mamman till en ung kvinna som har försvunnit. | | Den blå hertiginnan | Gregory, Philippa | 4 (2024-11-08 05:59:36) |  Jag älskar Philippa Gregorys böcker. Den andra systern Boleyn var min inträdesbiljet till Gregorys historie lektioner och hon har aldrig gjort mig besviken. Historien är fylld av mäktiga män, det är de vi lär oss om i skolan men Philippa Gregory visar oss en annan del av myntet, den delen som inte fyller historieböcker men som är har varit lika verklig. Jag älskar hennes historiska romaner som är lärorika och mer autentisk genom att använda sin fantasy och ge liv åt dessa mäktiga personer som har gett avtryck i historieböcker.
Jag tycker fortfarande att Den andra systern Boleyn är Gregorys bästa bok men Den blå Hertiginnan som är tredje delen i trilogin Rosornas krig den bästa i den serien.
Handling & Tema : 4/5
Karaktärerna: 4/5
Miljöbeskrivning: 4/5
Språk och berättarkonst 5/5
| | España por favor | Hellberg, Åsa | 2 (2024-11-07 17:37:26) |  Tre äldre kvinnor, Mia som jobbar på Hemmet, Lotta som är begravningsentreprenör och Noora som just slutat jobba, har ofta pratar om att flytta till Spanien på ålderns höst. Nu är det läge, Mia är nybliven änka, Lotta ska sälja sin rörelse och Noora vill utveckla sitt intresse för healing. De planerar sin flytt, men för att boken ska bli mer intressant krånglar det förstås till sig och saker dyker upp som måste hanteras. Efter diverse turer bestäms det att Mia och Noora ska åka i förväg för att rekognoscera, med sig på resan får de oväntat en av de boende på hemmet, Dolores. Hon är född i Spanien men flyttade till Sverige med sin man. När han dog blev hon stum av sorg och hamnade på Hemmet. Nu kräver hon, skriftligt, att få återse sitt hemland. Resan går bra men att sätta planerna i verkat är lättare sagt än gjort...
Ännu en klassisk feelgood, kvinnor som ändrar sitt liv på ett dramatiskt sätt. Hellberg målar med bred pensel, Mia som knappt varit utanför hembyn kör husbil genom Europa, Noora tappar tron på tarotkorten. Lotta tvingas tillbaka till sitt ex, Dolores träffar någon hon inte trodde fanns, en älg ställer till det, hunden Loppan återvänder från det döda och två män blir oväntat fäder nästan samtidigt. Alltså lika dramatiskt och osannolikt som vanligt men ändå får författaren det att hänga ihop. Åsa Hellberg är en rutinerad och uppskattad författare med en rad böcker i genren bakom sig. Det är dock den första jag läst av henne och antagligen den sista. Den är inte dålig på något sätt, jag är bara lite trött på feelgood av denna typ.
| | En enda sommar | Hedin, Joakim | 3 (2024-10-26 11:47:47) |  Mona-Lisa är frånskild och tjänstgör som präst i en församling hon inte trivs i. När hennes mystiska moster Gerd dör och efterlämnar ett arv där Mona-Lisa är enda arvinge är hon övertygad om att hon ska bli ägare till en stor skogsfastighet, det har hennes mamma sagt att Gerd har. Så när hon kommer i konflikt med sin chef säger hon upp sig, i tron att hon har sitt på det torra. Big mistake, det visar sig att allt hon ärver är en liten nedsliten camping utanför Orsa. Första tanken är att sälja och ta det lilla hon får. Men en vän övertalar henne att driva campingen, åtminstone över sommaren. Väl på plats får hon ta itu med missnöjda gäster, lösa kor och en argsint granne. Men hon gör sitt bästa och får en förtrogen i August, en trevlig äldre herre. Han kände Gerd väl men drar sig för att berätta om henne när Mona-Lisa frågar, vad är det han döljer...?
En traditionell feelgood skriven av en man, inte unikt men lite ovanligt. Han är präst precis som Mona-Lisa. Storyn är enligt mallen, protagonisten hamnar i knipa och tvingas mer eller mindre att göra en drastisk förändring i sitt liv. Svårigheter och motgångar drabbar henne men med hjälp av goda vänner reder det ut sig. En släktgåta ger lite spänning åt berättelsen. Helt okej, inget märkvärdigt men inte heller dåligt. Vissa ingredienser saknas, inga gulliga barn så långt ögat når och fjällkorna får ersätta hund och katt som kramobjekt.
Som vanligt, höll jag på att säga, är detta första delen i en feelgoodsvit som kallas De fyra årstiderna. Detta är sommaren, det finns tre till som utspelas under övriga årstider. I vad mån de är fristående eller ej vet jag inte, men det är tydligen samma personer det handlar om. Jag är inte entusiastisk till detta serieraseri som nu även drabbat denna genre, efter deckare, film och TV-program. Visst är det frestande både för läsare och författare att slippa tänka nytt och fortsätta med det välbekanta. Men det är ett tveeggat svärd, om författaren lyckats bra med första delen blir fallhöjden större inför kommande verk...
| | Sällsamma berättelser | Poe, Edgar allan | 3 (2024-10-25 18:51:51) |  Edgar Allan Poes bok ”Sällsamma berättelser” innehåller 25 berättelser, som är ganska olika. Några är bland de tidigaste detektivberättelserna, till exempel ”Morden vid Rue Morgue”. En del andra är mer skräckhistorier på några återkommande teman som att bli levande begravd eller att någon mycket vacker kvinna förtvinar i en oförklarlig sjukdom.
Det är inte en bok som gör sig för sträckläsning som många novellsamlingar.
| | Mord i dimfrost | Risberg, Lena | 5 (2024-10-21 19:05:00) |  Tack för boken, Lena!💖
Bim och Ninni är såväl grannar som bästa väninnor. Relationen dem emellan är nästan som den vid en kärleksrelation då de betyder otroligt mycket för varandra.
Bim har nyligen gått tillbaka till jobbet som lärare och Ninni är par-terapeut. Den sistnämnda är särskilt intresserad av deckare och dokumenterar om mord. De är också något av amatördetektiver då dem nu i flera år "ramlat" över mystiska dödsfall i sin närmiljö. Grannar har kommit och gått under åren i bostadsrättsföreningen Konvaljen på Södermalm. Ett flertal har fått sätta livet till, medan andra har agerat som bödel. Bostadsrättsföreningen tycks vara förhäxad då det hela tiden sker nya hemskheter. Kanske är "Konvaljen" Södermalms svar på "Midsomer?"
Det är Halloweentider och den kroniskt sötsugna Bim har svårt att behålla godiset för kommande besök av barn. På besök hos bästa väninnan Ninni som är en alldeles utmärkt kock som ständigt imponerar med nya läckerheter, går med ens strömmen i fastigheten. Dimfrosten sänker sig över Stockholm och orsakar stor föredelse. Men vädret stoppar inte den bödel som mördar en kvinna precis invid deras port och som Bim sedan nästan snubblar över. Kan det vara den nya hyresgästen Ursula som varken Bim eller Ninni träffat- som ligger där?
Det dröjer inte länge förrän Bim och Ninni åter påbörjat sin utredning: det har ju gått så bra hitintills!
Men den här gången kanske mördaren visar sig vara alltför svår för de bägge väninnorna? Kanske gör dem det med livet som insats?
En eller fler hyresgäster väntar nämligen också besök av mördaren!
Det här är den femte deckaren jag läser av Lena Risberg i serien om väninnorna och amatördetektiverna Bim och Ninni. Jag har tidigare läst: "Mord, det är mord (2021)", "Mord i bistra vinternatten (2021)", "Mord under augustimånen (2022)" och "Mord i gullregnets månad (2023)" Det här är en mycket charmig och välskriven mysdeckare, såväl som en vänskapsroman om två kvinnor i övre medelåldern. Boken har dessutom massor av härliga mat inslag som riktigt får det att vattnas i munnen på mig. Författaren borde ta och skriva en bok med alla läckra recept.
Tempot är mycket bra med många och korta kapitel och jag riktigt njuter av berättelsen.
Jag är säker på att Maria Lang skulle ha varit riktigt imponerad av böckerna med Bim och Ninni!❤ | | Anki åker till Paris | Brundin, Anna-Lena | 1 (2024-10-21 16:10:46) |  Suck!
Den första boken var helt okej att ha i öronen- men den här är under all kritik. Den är så handlingsfattig att jag blir rent ut sagt förbannad att det ens blivit publicerat. Sedan är Paris ett sådant uttjatat turistmål att det inte blir bättre av att halva boken är en enda guidad rundtur av Paris. Hade det varit något mer främmande resmål hade det kanske blivit två stjärnor.
Nu är bottenbetyget ett faktum däremot! | | Lektioner i kemi | Garmus, Bonnie | 3 (2024-10-20 19:45:44) |  Som vanligt när det gäller kända och uppmärksammade böcker är jag sen på bollen. Så de flesta vet vad den handlar om, Tiden är 1960-tal, Elizabeth Zott är kemist och
vill inget heller än att utveckla sin forskning. Men omständigheter och förlegade könsroller ställer till det och hon tvingas ställa upp som kock i ett matlagningsprogram. Mot alla odds gör hennes udda framtoning succé och hon blir TV-stjärna. Men avundsjuka och ryktesspridning drabbar även henne och trots att "alla" kvinnor älskar henne glider hon ner i depression...
En mycket annorlunda bok , den påminner om feelgood men är egentligen en saga för vuxna. Full av magiska inslag, som en telepatisk hund som hämtar barn på dagis och hjälper till i forskning, en fyraåring som läser Dickens och släktforskar, en lätt autistisk kvinna som platsar i ett manligt roddarlag, och ett antal goda feer av bägge kön. Och naturligtvis ett antal elaka troll som av någon märklig anledning alla råkar vara män... Barn och hundar höjer gullighetsfaktorn men precis som i sagorna tar det onda och tragiska större plats än i traditionell feelgood.
Jag vet att åsikterna är delade, tokbra eller trams. Kanske tokbra trams, jag är kluven. Bitvis är det bara too much, som en svartvit film med svartvita karaktärer à la Hollywood. Samtidigt en tidsbild av ett USA med värderingar som man hoppats var borta för gott men som fått nytt liv genom Donald Trump. Mäktiga män som "grab them by the pussy" och använder lögnen som medel att nå sitt mål, lättledda människor som står och applåderar dem medan media ser på.
Miss Zott är en feministisk förebild som ser som sin uppgift att få kvinnor att lämna hemmafrurollen och ta sin rättmätiga plats i världen. Men hennes framgång vore omöjlig utan manligt stöd och jag hoppas att det är bokens sensmoral, män och kvinnor behöver varandra och måste samarbeta för att dra fram trollen i solen så de spricker...
| | Hjortronmyren | Lagerlöf, Ulrika | 3 (2024-10-20 19:04:39) |  1938 tvingas den 17-åriga Siv att bli kocka åt ett huggarlag långt ute i skogen i Västerbotten. I sträng kyla och under primitiva förhållanden ska hon hålla rent och ordna mat och matsäck till 10 hungriga män. Hon är förtvivlad och rädd att inte klara uppgiften, Men snart lär hon sig att uppskatta självständigheten och hantera situationen. Så dyker kärleken upp, i form av en vacker men olämplig man...
Parallellt med Siv får vi följa hennes barnbarn Eva som i nutid skickas till sina hemtrakter av sin arbetsgivare för att lösa en konflikt om en avverkning mellan miljöintressen och skogsnäringen. En komplicerad uppgift som leder till att hon både tvingas rannsaka sina värderingar och hittar ledtrådar till sin egen släkthistoria.
Hjortronlandet är första delen i en romansvit, Timmerfolk, som ska skildra konflikten om den svenska skogen under olika tidsepoker och där kvinnorna står i centrum. Författaren har ett namn som förpliktigar, och skriva kan hon. Än bättre är att hon vet vad hon skriver OM, hennes mormor var kocka i en skogshuggarkoja och själv jobbar hon inom skogsbranschen. Boken visar tydligt skillnaden mellan en författare som är DÄR, till skillnad från den som läst på eller bott på landet som barn och tror att allt bör vara som då för att få godkänt. UL känner till konflikterna mellan miljö, ekonomi, sysselsättning och utveckling i glesbygd, och i Norrlands inland även samebyarnas roll och inbördes motsättningar. Skogssamernas historia är föga känd bland allmänheten, de kom i kläm mellan fjällsamerna och staten och trängdes ut.
Bokens svaghet är som jag ser det att historien är så förutsägbar, i synnerhet Sivs. Jag går inte närmare in på det, men ni har läst det förr... Dock får vi inte veta mycket om Sivs liv som vuxen, misstänker att det kommer i nästa bok. Eva är intressantare och stalltipset är att hon kommer fortsätta nysta i sin släkthistoria, här finns flera lösa trådar. Min önskan är att författaren klarar att hålla spjärn mot korrektheten, som kräver att Eva byter sida och ställer sig på barrikaderna med samer och aktivister. Vi får se i nästa bok, om förutsägbarheten sprider sig...
En bok som jag tror många kommer att gilla, historia, natur släktgåtor, konflikter och kärlek. Passar också bra i en bokcirkel, protagonisternas beteende är ingalunda klanderfritt...
| | Sedlighetsbyrån | Wahldén, Christina | 2 (2024-10-19 15:52:14) |  Ska det här föreställa 40-tal?
Författaren blandar in moderna karaktärer och jämlikhet i en fyrtiotals intrig och gör den helt orealistisk. Berättelsen som sådan är dessutom ganska trist. Så nej, ingenting för mig! | | Slottet | Breitholtz, Anna | 4 (2024-10-18 20:56:07) | | I en svart sopsäck påträffas kvarlevorna av en okänd person på slottet Sindstaholm marker utanför skånska Sandinge.Slottet är en uppföljare till boken stranden den första delen om föredetta polisen Lina Lantz . | | Lik i lasten | Lambil, Willy | 4 (2024-10-18 00:09:39) |  Utgivet 2021 men originalet är från 1989.
Det här är bra, en dramatisk inledning, bra handling och miljöerna är ett otäckt och mörkt Atlanten och en båt där våra blårockar tar sig in som spioner.
Spännande mer än humoristiskt, men väldigt spännande och snyggt tecknat. | | Swing Time | Smith, Zadie | 2 (2024-10-07 17:34:43) |  Norra London, 1980-tal. Två flickor, bägge med utländskt ursprung, växer upp tillsammans. Bägge drömmer om att bli dansare men bara en av dem - Tracey - har talangen. Den andra ser upp till den tuffa Tracey, tvingas inse att hon inte har det som krävs men är duktig i skolan och läser vidare. Så småningom blir hon assistent till den världsberömda artisten Aimee, åker jorden runt med henne och involveras i ett välgörenhetsprojekt i Västafrika. Medan livet går i helt andra banor för Tracey...
Zadie Smith växte upp under liknande omständigheter som bokens namnlösa jag, mor från Jamaica, vit engelsk far. Hon slog igenom stort med Vita tänder år 2000. I Swing Time ligger fokus på klass, kön och ras, även om den ytligt sett handlar om vänskapen och det ömsesidiga beroendet mellan två sinsemellan olika tjejer. Berättelsen rör sig obesvärat mellan ungdomstiden i London och vuxenlivet några decennier senare. Protagonisten lever i skuggan av först den utagerande Tracey och sedan den nyckfulla Aimee. En viktig karaktär är jagets mamma, en självlärd kvinna från Jamaica som utvecklas till akademiker och aktivist. Konflikten mellan henne och protagonisten är en bärande del av berättelsen, en sårig mor-dotterrelation med inslag av konkurrens och där bägge är besvikna på varann.
En annan tyngdpunkt läggs på synen på det svarta Afrika och hur väst kan hjälpa dem bäst. Privata initiativ, som flickskolan Aimee bekostar, traditionell u-hjälp från staten, eller att bara låta det vara då ekonomisk hjälp stärker lokala diktatorer? Är det rätt att ge svarta män uppehållstillstånd i Europa när de behövs på hemmaplan? Känsliga frågor som Smith inte väjer för men inte heller besvarar.
Vi har boken i vår bokcirkel, där passar den bra. Men utan den hade jag inte läst boken. Alldeles för seg och beskrivande för min smak, med karaktärer jag inte kan engagera mig i. Ganska otrevliga är de också. Mycket kläder, yta och fokus på ras snarare än person. Och dans förstås, den genomsyrar hela boken där vissa för och andra följer...
Inget för mig men jag tror att många kommer uppskatta den!
| | Levande och döda | Carlsson, Christoffer | 4 (2024-10-06 10:22:13) |  Årets bästa svenska kriminalroman blev den här 2023. Inget fel med det. Märkliga och oroande saker böjar inträffa i den lilla halländska byn Skavböke nära millenieskiftet. 20 år senare dras byn in i liknande händelser. | | BARA LITE ROLIGT | Antti, Gerda | 3 (2024-10-06 09:56:50) |  BARA LITE ROLIGT Gerda Antti 1994
Astrid har nu rotat sig i den nya miljön, lärt känna sina nya grannar. Grannar som man kan reta sig på, men när det kommer nya orosmoln in i byn så håller de ihop. Hon har fått nya vänner och vävningen och naturen tar stor plats i hennes liv.
I denna berättelse som så många andra av Gerda Antti så är det mycket betraktelser över livet.
| | JAG REDER MIG NOG | Antti, Gerda | 3 (2024-10-06 09:53:01) |  JAG REDER MIG NOG Gerda Antti 1983
I denna fortsättning av ”Ett ögonblick i sänder” har Astrid flyttat till ett eget hus i en grannby och lever ett ganska stilla liv. Hon tänker tillbaka på sitt äktenskap, tiden efter makens död, släkten som önskade henne bort från gården. Alma hennes svärmor som var den enda hon kom närma, men när hon dog fanns inget mer där att hämta.
Än en gång beskriver Gerda Antti så naturligt vardagen på landet, Astrid lever ett lugnare liv nu, men det händer ändå mer än man kan tro. Hon sitter ofta på farstubron och funderar på hur det varit och hur det blev, livet.
| | ETT ÖGONBLICK I SÄNDER | Antti, Gerda | 3 (2024-10-06 09:48:02) |  ETT ÖGONBLICK I SÄNDER Gerda Antti 1980
Gerda Antti hör definitivt till en av mina favoritförfattare, hon kan sätta ord på känslor som ingen annan. De där känslorna vi har till vardags, till våra nära, till grannar och vänner. Och just livet på landet känns som hon bemästrar så totalt.
Här beskriver hon ett äktenskap som gått i stå, hur paret kanske växt från varandra, eller inte förrän nu upptäckt hur olika de är. Kan man älska någon samtidigt som man ser sin man som en plåga, vill ha närhet men det går inte.
Dessa känslor beskriver Gerda så mitt i prick, tror inte att någon som inte upplevt just detta kan sätta ord på det som hon.
Jag trivs verkligen i hennes beskrivning av livet på landet som på ytan går sin lugna lunk, men där under finns mycket att hämta. Kärleksproblem, otrohet, giriga släktingar och vänskap. Men framför allt personbeskrivningarna är så naturliga, jag får tydliga bilder i mitt huvud. Precis som det ska vara när man läser en bra roman.
| | Änkan som inte sörjde | Brohed, Lennart | 2 (2024-10-05 15:33:51) |  Egenutgiven debutdeckare från 2003. Den låter ganska så bra och jag tror att den skulle kunna vara riktigt mysig, men det är något här som tråkar ut mig totalt. Handlar det om att karaktärsporträtten är vaga och språket torftigt? Jag vet inte, men nu har jag givit den här boken ett flertal chanser och varje gång kommer jag på mig med att börja tänka på något annat. Så nu tackar jag för mig med den här boken!
Slutbetyg, en 2:a! | | Så många minnen | Taylor Bradford, Barbara | 5 (2024-10-03 21:23:20) |  När jag hör namnet Barbara Taylor Bradford så tänker jag genast på böckerna om Emma Harte, tre böcker som jag läste på 80-talet och som också gått som tv-serie. Böcker som då tilltalade mig mycket.
När jag nu i skrivande stund googlar för att se vad böckerna hette- så får jag se att det i själva verket finns sex böcker i serien om Emma Harte. De tre sista har jag definitivt inte läst. Så kanske att det blir något för framtiden?
De böcker jag läst är: "Inte för vinnings skull (1983) ", "Håll drömmen levande (1986) " och "Endast det bästa (1989)". Jag har dock inte läst något av henne på minst trettio år. Men nyligen fann jag två böcker av henne i min gamla bokhylla som nu äntligen börjar minska i omfång.💪😍
För någon vecka sedan provade jag på att läsa: "På egna villkor (1996) ", men den gav jag upp på efter ett par kapitel då jag fann det enbart vara ett frosseri av "fjolligt innehåll".
Jag hade därför ytterst låga förväntningar av den här boken. Men...
Laura Valiant och Claire Benson har varit bästa vänner sedan barnsben. Hela Lauras familj var som en enda stor skyddande famn för Claire under sin problematiska barndom. Nu är de båda två framgångsrika yrkeskvinnor. Claire med arbete på en modetidning och Laura som framgångsrik konstrådgivare. I sitt arbete handlar hon in dyrbar konst till rika affärsmän, men hon fungerar också som konstexpert i andra ärenden. En kontakt i Paris leder henne in i fall rörande konst som stals av nazisterna från rika judar under andra världskriget och vars överlevande släktingar nu försöker få tillbaka. Claire, bosatt i Paris tillsammans med sin fjortonåriga dotter Natasha, är skild från Philippe som hon anser ska ha förstört hennes liv. Men stämmer det verkligen? Philippe anser inte det och han vill ingenting hellre än att få tillbringa mer tid med sin dotter. Men Claire är alltid så hatisk gentemot honom de fåtal tillfällen de träffas. Kan Claires aversioner mot män i största allmänhet ha att göra med något som hände i hennes barndom?
Laura är gift med den framgångsrika advokaten Doug och de försöker desperat att skaffa barn. Men Dougs prestationer mellan lakanen gör den saken ganska så svår. Kanske att det finns någon annan som upptar hans tankar?
Mormor Megan, över nittio är matriarken som håller samman familjen, som Laura och även Claire vänder sig till när de har problem.
Laura är mitt uppe i ett fall gällande stulen judisk konst när hon får veta att Claire lider av bröstcancer i fjärde stadiet och förväntas enbart ha några månader kvar i livet. Hur kommer det gå? Finns det någon framtid för Laura och Doug? Och har Claire någon chans att överleva?
En oväntat bra underhållningsroman i stil med Belva Plain och Maeve Binchy, där huvudingrediensen är kvinnlig vänskap. Med trovärdiga, starka karaktärer. Berättelsen berörde mig oväntat mycket och det var dessutom riktigt intressant att läsa om konststölderna som skedde under andra världskriget, något jag inte alls kände till. Min enda kritik går till det svenska förlaget som avslöjar alldeles för mycket på bokens baksida. Den här pärlan kan jag riktigt varmt rekommendera! Jag tror jag i framtiden ska ge fler chanser till Barbara Taylor Bradfords romaner! | | Tillstånd för utresa önskas | Stenstedt, Marianne | 3 (2024-10-02 21:48:56) |  Tillstånd för utresa önskas av Marianne Stenstedt har jag fått som recensionsexemplar. Tack för det.
Boken är faktiskt ett stycke familjehistoria. Huvudpersonen Erik Jollasse har verkligen funnits och han var mormorsbror till författaren. Han satt verkligen i sovjetiska fångläger innan han fick möjlighet att återvända till Tyskland. Men det var ett helt annorlunda Tyskland. Nazismen var krossad, men det var även många av städerna inklusive Eriks hemstad Hanau. I familjens gamla hus hade en annan, hemlös familj flyttat in i källaren. Själva boningshuset var förstört.
Marianne Stenstedt vet naturligtvis inte allt om sin mormorsbror och vad han kände och tänkte. Hon har fått använda författarens litterära frihet. Erik framställs till exempel som homosexuell. Om han var det vet hon inte. Han kom i vart fall aldrig ut ur garderoben. Men hon tror sig ändå ha förstått att det var så. Till syvende og sidst spelar det ingen roll för historien.
Boken ger en god bild av hur det måste ha varit och sett ut i Tyskland efter kriget, och det är bra att detta lyfts fram. På grund av Hitler och nazismen känner de flesta av oss en avsky för landet under den epoken. Det fanns så många i Europa som farit illa under Nazi-Tysklands härjningar. I dödslägren mördades judar, zigenare, homosexuella, utvecklingsstörda och flera andra grupper. Det är lätt att glömma bort att de tyskar som levde i sitt sönderbombade land efter kriget också var offer. De allierade gjorde sitt bästa för att utplåna viktiga kulturella stadsområden. Den obefogade terrorbombningen av Dresden är ett exempel. Här tycker jag att denna bok ger oss en möjlighet att även få en insikt i det oerhörda lidande som drabbade tyskarna.
På minussidan finns att boken bitvis är riktigt tråkig. Det blir för mycket detaljer kring hur slitna kläderna var, hur kallt det kunde vara, hur ont om mat det var, hur fantastiskt det var att få kaffebönor och leverpastej från Sverige. Visst förstår jag att författaren har velat ge en ingående bild av lidandet, men till slut känner jag som läsare att nu har jag fattat poängen. Var vänlig gå vidare! Boken hade vunnit på vissa delar hade kortats av.
| | Vintergraven | May, Peter | 4 (2024-10-02 21:37:00) |  Vintergraven av Peter May är både en dystopi och en spänningsroman. Vi befinner oss i Skottland några decennier framåt i tiden och klimatkatastrofen är ett faktum. Vid ekvatorn är det så varmt att ingen kan leva där. Havsnivån har stigit och därmed har länder och storstäder dränkts av vattnet. Nederländerna finns inte längre. Enorma människomassor är på flykt.
Det är inte helt enkelt att skapa en värld i framtiden. Går vi motsvarande antal år bakåt i tiden så hade ingen hört talas om någon smartphone. Peter May hittar på en märklig, obemannad flygtaxi och det är kul, men folk använder iPhone och jag kan inte låta bli att fundera på om just iPhone kommer att finnas kvar om trettio år eller om den inte har ersatts av något annat. Nåja, den som lever får se.
Men bortsett från det är Vintergraven en välskriven och läsvärd spänningsroman. Cameron Brodie ska försöka lösa mordfallet med den grävande journalisten som hittas infrusen i norra Skottland. (Skottland har för övrigt blivit ett självständigt land.) Vad kan det vara som journalisten upptäckt som gjort att någon mördat honom? Det är uppenbart att någon är mycket angelägen om att sanningen inte ska komma fram, för snart är det fler som mördas. Som vanligt försöker jag som läsare att både räkna ut vem mördaren är och vad motivet kan vara. Och som så ofta har jag helt fel. Författaren har på ett skickligt sätt fört mig åt fel håll.
Så denna dystopiska spänningsroman kan jag verkligen rekommendera! | | Kråkslottet | Johansson, Karina | 4 (2024-10-02 21:28:32) |  Kråkslottet av Karina Johansson är den andra fristående delen i en serie om släkten Vinder. Den första delen var Pensionatet.
Som vanligt placerar Karina Johansson handlingen i Sunne. För oss som känner till den orten är det lätt att förstå att byggnaden som i boken kallas Kråkslottet är Villa Helios. En pampig byggnad i centrala Sunne som inhyst en tandläkarmottagning, men där det idag finns ett café. Jag tror att verklighetens byggnad är i bättre skick än den som presenteras i boken, men det har givetvis ingen betydelse för historien.
Familjen Vinders historia är delvis höljd i dunkel även för släktens medlemmar. Emeli tror sig veta hur hennes mammas uppväxt såg ut, men det visar sig att hon nog fått sig presenterad en förskönad historia. Det finns saker ett par generationer bakåt i tiden som gör att släktens olika grenar inte umgås frivilligt med varandra.
I romanen får flera personer bita i gräset och det är inte utan att det får mig att tänka på Morden i Midsomer. Det finns ett antal märkliga gestalter som inte är rakt igenom trevliga för att uttrycka sig milt. Men är de bara excentriska eller har de även förmågan att mörda?
Författaren lägger in flera red herrings i berättelsen för att förvirra läsaren och jag får erkänna att det inte alls var den jag trodde som låg bakom morden.
Precis som den förra romanen i den här serien är det en trevlig läsning som kombinerar brott, kärlek och avundsjuka. En mysdeckare i Värmlandsmiljö. | | Skinn | Strömberg, Sara | 4 (2024-10-02 21:18:05) |  Skinn är den tredje spänningsromanen av Sara Strömberg om den jämtländska journalisten Vera Bergström. De tidigare var Sly och Skred. Den här gången handlar det, som framgår av baksidestexten ovan, om ett alldeles förfärligt mord. En man och hans två små barn mördas på ett brutalt sätt i hemmet och samtidigt försvinner barnens mamma. Det bestialiska mordet klarades aldrig upp, men nu får Vera Bergström på Jämtlandsposten i uppdrag att skriva om det "kalla" fallet. Finns det några spår som inte utretts ordentligt?
Det är en spännande historia, och steg för steg får man som läsare både följa Vera Bergström arbete och insprängt bland de kapitlen får vi även följa mordoffret Frank veckorna innan han mördades. Och vad har den ensamstående mamman i Stockholm med saken att göra. Det är en välskriven spänningsroman. Möjligen kände jag att det lite för tidigt gick att förstå vem som var förövaren. Det hade inte gjort något med en liten twist på slutet.
Som tidigare ger författaren några välbehövliga tasksparkar mot behandlingen av glesbygden. Samhällen utarmas och människor tvingas flytta. Husen köps av norrmän eller storstadsbor som vill ha en fjällstuga att använda några veckor om året. Därmed blir områden allt ödsligare. Sara Strömbergs beskrivning av utvecklingen är en av böckernas stora behållning enligt mig.
Så det blir med beröm godkänt för den här romanen. | | Fiende ur skuggan | Cameron, Marc | 5 (2024-10-02 21:09:44) |  Fiende ur skuggan är ännu en av Marc Camerons böcker i Tom Clancys anda och efterföljd om Jack Ryan och den hemliga organisationen Kollegiet som Ryan grundat. Kollegiet har inte många medlemmar, men de är synnerligen effektiva när de skickas ut för att på ett effektivt men olagligt sätt släcka oroshärdar.
I denna roman skakas USA av en synnerligen brutal kidnappning av presidentens hustru. Det dyker upp problem på många ställen samtidigt, vilket ger Vita huset full sysselsättning.
Det är inte bara i USA som det händer saker som inte minst får Kollegiet, men även andra delar av USA:s militär, att fara runt i världen i den här boken. Vi får följa med till Argentina, Japan, Wakhankorridoren i Afghanistan och Indien i ett spel som visar sig hänga ihop.
Böckerna om president Jack Ryan är alltid spännande och Fiende ur skuggan är inget undantag. Denna bok bör ingen älskare av thrillers missa. | | Piskan | Highsmith, Patricia | 4 (2024-10-02 21:00:57) |  Piskan av Patricia Highsmith har som nämns ovan en något ovanlig intrig. Sydney Bartlebys fru bestämmer sig för att resa bort en tid. Makarna är helt överens om detta. Sydney lever sig in i rollen som hustruns mördare, vilket han hoppas ska vara bra för hans skrivande av deckare. Det hela blir dock besvärligt när polis, media och bybor blir alltmer övertygade om att han verkligen har mördat sin hustru, samtidigt som varken han eller polisen lyckas finna henne. Omgivningen börjar dessutom misstänka att Sydney kanske är ansvarig för ytterligare ett dödsfall i byn. Det verkar som att Alicia avsiktligt håller sig undan trots att hon kan läsa i tidningarna att hennes make är misstänkt, och till slut får Sydney börja leta efter henne.
Upplösningen är oväntad och visar att författaren är skicklig på att skapa en intressant spänningsroman. Jag rekommenderar gärna Människors mörker, där man ju får möjlighet att läsa två av Patricia Highsmiths romaner. | | Mord för Annabelle | Highsmith, Patricia | 5 (2024-10-02 20:48:41) | Mord för Annabelle som publicerades första gången 1960 lever verkligen upp till samlingsvolymens titel Människors mörker. David Kelsey skulle kunna glädja vilken psykiatriker som helst som fick ha honom som patient. Är han psykopat? Är han schizofren? Kanske en blandning av olika diagnoser? I vilket fall som helst är han inte någon som jag skulle vilja att mina döttrar sällskapade med.
De flesta av oss har säket gått igenom olycklig kärlek. Föremålet för vår längtans låga är inte intresserad. Men tack och lov försöker de flesta av oss att bearbeta detta och gå vidare. Så inte denne David Kelsey. Han kan helt enkelt inte acceptera att Annabelle har gift sig med en annan man. Som David ser det så har hon bara begått ett misstag och hon ska snart lämna maken och förenas med David. Han skickar mängder av brev till henne med oförskämda tillmälen mot hennes make, men drar ingen slutsats av att han bara får några få brev från henne under ett par års tid. Ett tidigt exempel på "ghostning".
Hela romanen speglar David tankar, göranden och låtanden och som läsare kan man inse att han sjunker allt djupare ned i galenskapen. Han saknar förmågan att skilja mellan fakta och fantasier och som väl titeln antyder blir han farlig för sin omgivning.
Romanen är skickligt uppbyggd där vi långsamt ser katastrofen närma sig utan att ändå veta vad som kommer att ske. En psykologisk spänningsroman av klass. | | Döda kvinnor förlåter inte | Wennstam, Katarina | 5 (2024-09-30 19:08:29) | | Boken handlar om kvinnors hårda villkor under slutet av 1800-talet.Med en oemotståndligt språk och rasande driv skildrar Katarina en värld som myllrar av tjänsteflickor sedelösa kvinnor och samvetslösa män.Boken är jättespännande jag hade svårt att lägga den i från mig. | | Utanför revet | Malmgren, Veronika | 3 (2024-09-29 21:22:22) |  Claires make Paul får ett forskningsjobb på Isle of Mull på Skottlands västkust. Familjen hyr ut sitt hus i London och bosätter sig i en stuga som ägs av en bekant till Pauls föräldrar. Claire är föräldraledig och ska ta hand om familjens tre barn, trots att de har en "barnflicka" som är 60+ och betald av Pauls föräldrar. Så Claire har gott om tid att vandra omkring och bekanta sig med omgivningarna och ibland simmar hon med våtdräkt i en liten lagun innanför revet. Paul är en snäll och jämställd man, bra med barnen, men jobbar mycket. Claire vill inte erkänna det, men är rastlös och saknar både London och sitt jobb, något hon inte vill nämna för Paul. Hon blir vän med Niall, en yngre man som jobbar tillfälligt på deras grannes fårfarm...
Ännu en berättelse om en missnöjd och undersysselsatt kvinna som istället för att ta tag i situationen börjar svansa efter en annan man. Claire är väl medveten om att hon har det bra, egentligen. En bra man, barnflicka, vacker natur och en bra plats för barnen att växa upp. Och meningen är att de ska tillbaka till London framåt vintern. Ändå är hon inte nöjd och letar omedvetet fel på Paul. Hon älskar honom men visst jobbar han mycket och är kanske inte världsbäst på att känna av stämningar och underförstådda vibbar. Men varför säger hon inget då!!!
Ett relationsdrama som går försiktigt fram och byggs upp av lågmälda repliker och iakttagelser snarare än våldsam passion. Mycket natur, vardagsliv, beskrivande språk och dialog. Jag tycker det blev alldeles för segt. läsaren inser ju vart det är på väg så varför dra ut på det? Dessutom stör jag mig på Claire, kåt som en marskatt sätter hon äktenskapet på spel för...vad? Vad har hon att vinna och vad kommer hon att förlora? När det börjar hetta till går det varken som läsaren eller Claire förväntat sig och slutet är öppet. Men jag skulle bli förvånad om relationen håller så länge till.
Bra jobbat av författaren, tyvärr var vägen dit lite för lång.
| | Sanningens ansikte | Wetlaufer, Suzy | 4 (2024-09-29 14:09:40) |  Pendlar mellan en 3:a och en 4:a för mig.
Men den tar sig på slutet och blir riktigt spännande. Men den hade tjänat på en ordentlig redigering. Närmare 200 sidor hade lätt kunnat strykas. Och så var det lite för mycket av "Marian Keyes" för mig ett tag. Annars var den riktigt bra och spännande! | | Kärleken till livet | Fredriksson och von Zweigbergk, Marie och Helen | 4 (2024-09-28 15:38:41) |  En självbiografi från 2015, en bokidé som Marie presenterat för Helena von Zweigbergk som sedan gjort skrivjobbet i samarbete med Marie. Tyngdpunkten ligger på hennes sjukdom och tiden därefter men det handlar även om hennes uppväxt i ett fattigt hem som drabbades både av missbruk och sorg. Som Marie säger "Jag vill bara säga som det är. Inget tjafs. Bara rakt på som det varit." En perfekt varudeklaration, hon är rak om hur hjärntumören och behandlingen förstörde hennes liv, inget jolmande om hur det fick henne att växa eller värdera livet mer. Falsk blygsamhet ligger inte heller för henne, hon är tydlig med att hon älskar att fronta och stå på scen, hon ville slå igenom och inte bara i Sverige. Om glädjen att plötsligt tjäna pengar, få råd att köpa både till sig själv och familjen. Och man läser mellan raderna att hon anser sig vara landets bästa sångerska. Uppfriskande tydligt utan att vara det minsta skrytsam eller klanka ner på andra.
Samtidigt är det en varm och känslosam berättelse som gör en glad trots det tragiska slutet, Marie dog 2019. Storyn om Roxette är som en saga, två lantisar från Halland som blir världskända, turnerar jorden runt och får fyra USA-ettor. Och så Maries comeback mot alla odds, trots sjukdom och vårdskada.
Något jag gillar särskilt mycket är den vänlighet som genomsyrar hela boken. Givetvis talar Marie och kärleken till maken och barnen och hur han ställt upp för henne. Men hon betonar också vänskapen med kollegor, med bandet och i synnerhet med Per och Åsa Gessle. Per och hon har hela tiden varit vänner, löst alla konflikter i sin linda och samarbetat utan konkurrens och kriser, något som är ständigt förekommande hos andra band. Inga skandaler, missbruk och bråk under turnéerna, även om Marie erkänner att det blev för mycket alkohol i början av karriären. Alla verkar vara samma enkla och vanliga personer de var innan genombrottet. Låter kanske tillrättalagt, men det faktum att man sluppit se Per Gessle i alla tramsprogram som kändisar så gärna ställer upp i ger tyngd åt skildringen.
En fin biografi som både gör en ledsen och varm om hjärtat!
| | På egna villkor | Taylor Bradford, Barbara | 2 (2024-09-24 15:07:35) |  Herregud, vilket trams!
Jag minns en trilogi böcker av samma författare från 80-talet med Emma Harte och även tv-serien som mycket bra- men det här är så fjolligt skriven, replikerna så genanta att jag enbart blir frustrerad.
Inget för mig, men jag ska ge författaren en till chans! | | Det är vi som var Mulvaneys | Oates, Joyce Carol | 5 (2024-09-23 05:54:49) |  Älskar Joyce Carol Oates hon skapar en stämning i böcker och hennes beskrivningar är så målande att det känns som man är mitt inne i berättelsen. Att få ta del i hur familjen Mulvaneys krossades var en smärtsam läsning. Personskildringar och även miljöbeskrivningar är som vanligt utöver. Jag tycker inte att boken var för lång , varje ord var viktig och en del av något större. Mulvaneys är en stor och bullrig familj som bor på en stor gård med många djur där alla djuren har namn och är en del av familjen. Det är en typisk amerikansk medelklass på en liten ort där alla känner alla. Familjen har byggt upp sitt rykte som en hårt arbetande familj.
Men allt förändras plötsligt när deras populära dottern går på bal och där händer det något. Joyce Carol Oates skildrar en familj fall, hur allt det de har byggt upp raseras på grund av att pojken Marianne träffar på balen tillhör än mäktigare familj
Handling & Tema : 4/5
Karaktärerna: 4/5
Miljöbeskrivning: 4/5
Språk & berättar konst 4/5 | | Husbils-Annika | Elgeskog, Annika | 5 (2024-09-22 20:01:00) |  Sann feelgood och dessutom helt sann, om en mogen kvinna som går sin egen väg genom livet!🥰
Influensers är något som jag tycker är ganska så löjligt, jag är väl också fel generation för att förstå meningen med det? Men jag har nu följt Annika Elgeskog som är influenser, i fyra år på Youtube och tyckt mycket om hennes husbilsfilmer.
Annika är kvinnan som bestämmer sig för att flytta ut i en husbil permanent. Hon är över sextio och vill känna sig fri. Vill vakna upp på olika platser i sitt hem: "Lilla Fina" och enkelt kunna lämna Sveriges gränser när hon har råd. Hon drömmer om att resa jorden runt i sitt hem på hjul.
Men hur är det egentligen att bo i en husbil permanent? Vad behövs? Hur går det med gasol, vatten och toalett? Känner hon sig aldrig rädd?
Hon delar här med sig av många olika råd samtidigt som hon berättar om sig själv. Sina resor i Frankrike och Spanien med husbilen. Delar med sig av sin historia, sin psykiska ohälsa och alla sina drömmar. När kriget i Ukraina börjar, känner hon ett stort behov av att hjälpa till och rullar därför sitt hem till Warszawa där hon stannar i sex veckor och hjälper till så gott hon kan. Där får hon också för första gången träffa lilla Malenkii, en söt liten yorkshireterrier från Ukraina som är i ett desperat behov av ett nytt hem. Nu bor den lilla hunden med Annika i husbilen.
Det är charmig läsning och jag kan faktiskt känna en liten längtan själv efter ett liv liknande hennes. Det är nog kanske inte så lätt, jag har inte ens något körkort!🤣
Den här lilla pärlan kan jag varmt rekommendera! | | En av oss kommer dö ung | Billengren, Astrid | 3 (2024-09-22 19:53:56) | 
Matilda står och kokar gröt åt sonen när telefonen ringer. En av hennes vänner berättar att Malin är död, hon har tagit livet av sig. Malin var Matildas bästa och äldsta vän, de har känt varann sedan första klass. Nu rasar Matildas värld, varför, hur kunde hon missa hur dåligt Matilda mådde, hur kunde Malin göra så mot sina vänner och anhöriga? Avskedsbrevet ger ingen förklaring som Matilda kan acceptera. Deras gemensamma vänner är också förtvivlade, men försöker gå vidare. Matilda gör tvärtom, överväldigad av ilska, skuldkänslor, frågor och känslan av övergivenhet sjunker hon allt djupare ner i sorg. Inte ens det faktum att hon väntar sitt och makens andra barn ger henne någon glädje. När vissa oklarheter om Malins sista tid dyker upp blir Matildas fixering än värre, trots att hennes agerande hotar både äktenskapet och hennes ofödda barns liv...
En samtidsberättelse om sorg, systerskap och den komplexa kärleken till en vän. Det är författarens debutroman, den är mogen, välskriven och där historien utvecklas på ett oförutsägbart sätt. Skickligt luras läsaren att tro att man har förklaringen, men så dyker en ny information upp. Ungefär som när en deckare byggs upp. Svagheten är som jag ser det trovärdigheten. Självklart kan jag förstå den sorg, chock, förtvivlan och de skuldkänslor som alltid är resultatet av ett självmord. Men Matilda tappar det helt, försummar äktenskap, barn och graviditet i sin jakt på en förklaring till vännens död, en förklaring som är både mer komplex och enklare än vad Matilda vill inse. Kanske har jag fel, men att en kvinna i Matildas situation skulle agera på det ansvarslösa sätt hon gör känns inte rätt för mig. Men jag har å andra sidan alltid stört mig på personer som sätter vänner före partners...
Läs gärna boken, den är bra. Men böcker om sorg brukar alltid sluta med att man ser ljuset i tunneln, så tolkar inte jag det här...
| | Täcknamn: Hilde | Dahl, Kjell Ola | 3 (2024-09-18 13:47:50) |  Boken handlar om spionverksamhet i Norge under 2:a världskrigets ockupation av landet. Görs även tidsmässiga skutt till 1967, med efterdyningar till dåtidens verksamhet och ett mord på en ung kvinna. Har själv aldrig varit förtjust i historiska skutt hit och dit i berättelser. Boken har tilldelats diverse priser och är förvisso läsvärd. | | Dungen | Mohlin, Rachel | 2 (2024-09-15 20:43:59) |  Adina är en kvinna i 40-årsåldern som lever ensam i en stor våning i Stockholms innerstad. Hon tjänar bra som talarcoach men tar ut sin oförlösta aggression genom vidlyftiga sexuella kontakter och hård träning.. Efter en incident på den lokala boxningsklubben tvingas hon in i KBT-terapi, men det ger henne inget. Nu närmar sig den årsdag hon fruktar mest av allt. Hon planerar att sova sig igenom dagen, men just då dyker en skugga från det förflutna upp. Det är Malin, en gång hennes bästa vän och värsta fiende. Minnena från deras tonår i en frikyrkoförsamling väller fram och Adina reagerar som hon brukar numera, med våld...
En mörk och otäck historia om fördomar, hierarki och förtryck i religionens namn. Adinas mamma är ogift och behandlas därför som en syndare av självutnämnda moraltanter av bägge kön i församlingen. Man skuldbelägger även Adina och när den som säger sig vilja skydda henne sviker går det riktigt illa.
Rachel Molin är skådespelare och manusförfattare och Dungen är hennes debutroman. Jag vet inte om historien har någon koppling till hennes eget liv, men romanen känns som en uppgörelsebok. Det mesta är svartvitt och hon verkar hata män. Även om nyanser inte är en manusförfattares bästa gren tror jag att många kommer att uppskatta berättelsen. Men då det är på gränsen till eländesporr är det inte min cup of tea. Fast den har sina poänger, skildringen av den självupptagna KBT-terapeuten är direkt dråplig och klarspråket om religiöst fjanteri kan inte nog ofta lyftas fram. Moralhyckleri och tungomålstalande är bara en förevändning för den maktutövning som är, alltid har varit, och alltid kommer att vara det främsta kännetecknet på sektverksamhet!
| | I händelse av min död | Pjilipsson, Lena | 2 (2024-09-09 21:47:37) |  En egensinnig och rapsodisk biografi, en samling texter om livet som artist, kvinna, mamma och dotter. Lite om uppväxten i Vetlanda, artistlivets vedermödor och allt däremellan. Lena försöker vara filosofisk och delar med sig av sina tankar om livet och tidens gång men det hettar aldrig till. Den som väntar sig saftiga avslöjanden om pojkvänner eller skvaller om artistkollegor blir besviken. Hon kallar sig blyg och det verkar stämma. Sin karriär berör hon bara lite då och då, mest är det vardagsliv a´ la Ulf Lundell men inte alls så bra och träffande. Förvisso självironisk och med distans men snäll och rörig, det lyfter aldrig. Alltså ungefär vad man kan vänta sig av en person kvar i karriären, distansen saknas och man vill inte bränna några broar. Den morbida titeln förstår jag inte, vi har tydligen inte samma sorts humor. Biografier är ofta som bäst efter objektets död och skriven av någon annan, vad säger det om genren egentligen? Visst finns det undantag, som Just kids av Patti Smith men ofta blir det mellanmjölk.
Läs boken om ni inte har annat att göra, men lyssna hellre på Lenas skivor. Hon sjunger bättre än hon skriver.
| | Geten Zlateh och andra sagor | Singer, Isaac Bashevis | 3 (2024-09-05 16:17:45) |  Berättelserna utspelar sig i en by som heter Chelm. Människorna som det berättas om är både lata, giriga och dumdristiga, vilket jag stundvis har roligt åt. Ibland kommer Djävulen på besök. Men då är det alltid någon som överlistar honom. | | Och hjärtat slår | Kampås, Ingrid | 3 (2024-08-26 18:39:40) |  Gården Ingvars i Hallands län har gått i släkten i många generationer. Son tog över efter far, så skulle det vara förr. Men efter andra världskriget sker stora förändringar både i lantbruket och i samhället i övrigt. Lantbruk är inte längre något man föds till utan något man väljer. Men den unga kvinnan Tora får inte det valet. Hon vill läsa vidare men blir gravid med sin fästman. Pappa Holger tar då chansen att slippa det jordbruk han inte är intresserad av och lämnar över gården. Men snart är Tora också ensam, hennes man Erik sviker och försvinner på ett mystiskt sätt. Till allas förvåning klarar den driftiga Tora att sköta gården med hjälp av anställda.
Parallellt får läsaren följa hennes barnbarn Lisa, mjölkbonde i nutid som också driver gården ensam, inspirerad av sin farmor Tora. En dag anländer Bill, Holgers barnbarn från tiden i USA, en vilsen man som vill hitta sig själv genom sina rötter.
Ingrid Kampås är en ny bekantskap för mig, en skrivande sjuksköterska som tidigare mest satsat på deckare. Och hjärtat slår är dock en släktkrönika i lantbruksmiljö, en nära och vemodig skildring av människans bundenhet, kärleken till djur och natur, en längtan till det som inte blev men också tacksamhet över det man har.
Sättet som vissa saker faller på plats på påminner om feelgood, men berättelsen är lite för sorgsen, för eftertänksam och med för mycket skit under naglarna för att platsa i den genren. Likheterna mellan Toras och Lisas liv i två olika tidsåldrar är bokens styrka. Visserligen är bägge superkvinnor med hjärtat på rätt ställe på en nivå som snarare är till för att inspirera och peppa andra kvinnor än att framstå som realistiskt. Men bortsett från det är det en utmärkt bok, lättläst och tänkvärd. De filosofiska resonemangen känns lite stolpiga och naiva, men så tänker vanliga människor ofta. Bondelivet består av bundenhet, pliktkänsla, väderberoende och tankar om ifall all oro, allt slit och den oförstående och nedlåtande attityd man ofta möter är mödan värd?
| | Rebell | Young, Robyn | 4 (2024-08-26 06:36:06) |  Jättebra historisk roman, andra delen i revolt triologin om Robert Bruce försök att frigöra Skottland och errövra sin rätt till krona. En lärorikt sätt att lära sig historia på än vad man minns från skolan. Om man har sett kult filmen Braveheart så kommer man känna igen historiska personer som även förekommer i boken. Älskar både böckerna och tror inte jag kommer bli besviken i tredje och avslutande delen. | | Hellre död än levande | Child, Lee | 3 (2024-08-24 23:18:16) |  Bok 27 och den andra med Andrew som co-writer. Det märks faktisk skillnad.
Storyn är typisk för serien, Reacher går på en väg i Arizona och hamnar i livsfarligt trubbel. Terrorism och gränsdrama vid kanten till Mexiko. Han är mentalt lite mindre tvärsäker men fortsatt hänsynslös. | | Spänn banden | Nordin, Sören | 5 (2024-08-24 16:41:06) | | Boken handlar om en av de största travtränare som har funnits.Här berättar han om sina hopphästar som han har haft genom åren. | | Döden i Finnskogarna | Nessle, David | 4 (2024-08-23 13:02:55) |  Tredje boken om herr Nyman (även om han mest är en bifigur denna gången), och det känns inte som att man ska läsa den här separat. Bra att ha läst andra boken först (och första).
Det är en spännande resa genom landet, Finnskogarna dröjer ett tag - författaren är skicklig på att låta den nutida handlingen ta plats utan att vi glömmer det gamla mordet. Snygga scenografiska bilder av den tidens Sverige och kul med det resande teatersällskapet och Kalle Johnson (vem är denne gosse tro?).
Det fantastiska språket är kvar, och humorn. Mycket rolig bok att läsa, välskrivet och innerligt.
| | Männen | Newman, Sandra | 1 (2024-08-20 20:41:26) |  En vanlig augustikväll är Jane ute och campar med sin make och femårige son. När hon vaknar är bägge försvunna. Hon letar förtvivlat, men när hon ringer SOS får hon veta att alla människor med en y-kromosom har försvunnit spårlöst, likadant över hela världen, även alla pojkfoster har försvunnit från livmodern. Samtidigt som kvinnor världen över brottas med sorg och saknad måste de försöka förhindra att samhället kollapsar. Jane söker upp en gammal bekant, Evangelyne Moreau, den borne ledaren och grundare av ett av de nya partier som uppstår. Men mystiska videoklipp dyker upp på nätet, bilder på de försvunna männen som tycks hamnat i limbo, som zombies i en halvvärld befolkad av fabeldjur. Är filmerna äkta eller bluff? Finns det något sätt att få tillbaka männen? Och vill kvinnorna ha dem tillbaka...?
När jag läste baksidestexten tänkte jag "det här får hon aldrig ihop". Mycket riktigt, det som kunde blivit en idéroman i stil med Egalias döttrar blev nu bara en flummig historia, visserligen med feministiska förtecken men utan vare sig rim eller reson. Istället för att skildra hur kvinnor tar över männens uppgifter, deras konflikter och hur de får världen att fungera igen handlar det mest om de två kvinnornas bakgrund, med utsatthet och kriminalitet, lesbisk sex och naiva föreställningar om en kvinnostyrd värld utan våld och miljöförstöring. Vi får även följa hur några andra kvinnor hanterar läget, det är något bättre men rörigt och navelskådande. Slutet förstår jag inte alls, inte heller hur och varför männen försvann. Ärligt talat tvivlar jag på att ens författaren vet...
Sammanfattning; ett experiment som misslyckades.
| | Tranorna flyger söderut | Ridzén, Lisa | 4 (2024-08-20 19:54:03) |  Bo är åttionio år och känner att hans tid är på väg att rinna ut. Han saknar frun som är på ett demensboende och tillbringar mesta tiden på kökssoffan. Han vill lösa relationen till sonen innan det är för sent. Men sonen är övertygad om att faderns älskade jämthund Sixten måste flytta, för bägges skull. Hunden behöver motion men Bo orkar inte gå långt, faller lätt omkull och kan bli liggande. Konflikten hindrar försöken från far och son att nå varann. Bo känner sig överkörd och bitterheten får honom att minnas tillbaka på sitt liv, sitt faderskap, sina tillkortakommanden men också kärleken till hustrun...
En superhyllad debut, hon kom från ingenstans och lade landet för sina fötter. Som vanligt är jag skeptisk inför unisona lovord. Och en bok om en gnällig gubbe som håller på att dö, kan det vara något? Ja det kan det, bara att kapitulera! En ömsint och vemodig roman om en gammal mans stillsamma kamp för att behålla makten över sitt eget liv. Det händer egentligen inget, ändå blir man fängslad av berättelsen. personerna och den närvaro som finns i varenda mening. Bo ger ord åt alla de gamla i ens omgivning man sett tyna bort, och jag är gammal nog att inse att snart är jag där.
Som många män i sin generation (och även min) kan han inte tala om känslor med någon annan än sin hustru. Han saknar henne oerhört och har inte legat i deras gemensamma säng sedan hon flyttade utan sover på den hårda kökssoffan. I sitt inre repeterar han samtal och händelser i det förgångna. Han sover mycket och dröm och verklighet går ihop, något jag känner igen från gamla anhöriga. Den hårda barndomen med en känslolös far har skadat honom för livet, något som gått igen i hans förhållande till sonen och som han ångrar.
Som i så många böcker märker man skillnaden mellan den författare som gjort research jämfört med den som varit där. Ridzen har jobbat i hemtjänsten, bytt kissblöjan, duschat vårdtagaren, trugat mat, gett medicin och hört, känt och sett hur kropp och själ förfaller. De korta anteckningarna i hemtjänstens loggbok är ett genidrag som bryter av Bos funderingar och ger en delvis annan bild av skeendet.
Kanske inte en bok för alla, men för oss med några år på nacken känns den nära och realistisk. Kanske är hemtjänstkvinnan Ingrid lite väl idealiserad, men hon får gärna komma till mig när det blir dags...
| | Vildsvinet | Svanell, Adam | 2 (2024-08-20 19:48:38) |  Gustavs bäste vän tar livet av sig, utan att han eller någon annan anat något. På begravningen träffar han Julia, trots sina olikheter blir de till omgivningens förvåning ett par. Hon är en kicksökande teaterstudent, flirtig och extrovert. Gustav var mobbad i skolan, är osäker, sexuellt oerfaren och introvert. Ändå gillar hon honom. Men snart upplever Gustav att Julia beter sig märkligt och döljer saker, Hur ska han kunna vara< en bra pojkvän när hon gör honom så frustrerad? Kan han lita på henne...?
Suck, ännu en relationsroman med två vandrande klichéer som karaktärer. Läsaren förstår genast hur det ska sluta. Som så många manliga författare tycks Adam Svanell hata sin sin protagonist. Redan på första sidan hånas Gustav och räddas av den starka Julia. Snacka om övertydligt, och så fortsätter det. Gustav övertänker och misstolkar, stackars Julia är missförstådd fast hon offrar sig och lyfter den tafatte Gustav. Och givetvis går det åt h-e, såna som Gustav duger inte till pojkvänner och kvinnor ska akta sig. Helt i linje men den allmänna uppfattningen på sociala medier, såna som Gustav är dömda att bli ensamma, med datorn som enda vän...
Författaren är journalist på Svenska Dagbladet och detta är hans debutroman.
Kanske borde han blivit vid sin läst.
| | Egen karta | Arenander, Britt | 4 (2024-07-24 21:21:02) |  Jag har läst en betydligt senare bok av den för mig totalt okända Britt Arenander som inte alls föll mig i smaken.
Men den här var riktigt bra. En typisk 70-tals roman om kvinnlig frigörelse, sexualitet och könsroller i samhället.
Den var välskriven och med engagerande karaktärer. Jag blir sugen på att läsa mer av främst hennes äldre romaner.
Slutbetyg, en 4:a! | | Du skrattade, du ska dö | Gercke, Doris | 2 (2024-07-24 21:16:17) |  Min andra deckare av tyska Doris Gercke med hennes poliskvinna, Bella Block. Jag fastnade inte för första boken och inte heller den här faller mig i smaken. Den är underligt skriven med väldigt vaga beskrivningar av karaktärer och handling. Den är inte dålig, men jag tror att den kunde ha varit så betydligt mycket bättre. Nu tror jag inte att jag tänker prova på fler böcker av författaren!
Slutbetyg, en 2:a! | | Ifrågasatt brott | Yorke, Margaret | 3 (2024-07-23 20:16:39) |  En typisk Margaret Yorke-deckare.
Den är välskriven och bitvis ganska så bra, men en aning tråkig kanske som tyvärr en hel del av hennes böcker visat sig vara. "Dödens udde" och "En känsla av fruktan" är hennes två absolut bästa thrillers jag läst.
Men helt okej!
Slutbetyg, en medel 3:a! | | Peter den store | Blom, Tomas | 4 (2024-07-23 12:04:17) |  Peter den store av Tomas Blom är en bra och välskriven biografi i kortformat. ”Peter den store” föddes i Moskva 1672 som son till den ryske tsaren Aleksej Michajlovitj och Natalja Narysjkina. Han var fyra år gammal när hans far dog och han uppfostrades därefter under sin mors överinseende. Peters äldre halvbror Fjodor tog över tronen efter deras fars död 1676 men brodern dog efter endast sex år som regent. Fjodor var barnlös vilket medförde att Peter tog över tronen efter honom endast tio år gammal. Peter kröntes till tsar den 27 april 1682. Han regerade först tillsammans med sina halvsyskon Ivan och Sofia men 1689 blev Sofia avsatt från makten och när sedan Ivan dog 1696 blev Peter ensam härskare. Han var då tjugofyra år gammal.
Efter en studieresa i Västeuropa 1697-98 inledde Peter ett omfattande omdaningsarbete för att införa västerländsk civilisation i Ryssland. Hans våldsamt genomförda reformer, bl.a. inom militärväsendet och på förvaltningens område med inrättandet av kollegier efter svensk förebild, väckte stark opposition.
Hans mål som kejsare var att göra Ryssland till Europas stormakt och han bjöd in de största och bästa ingenjörerna, skeppsbyggarna, arkitekterna och hantverkarna till Ryssland. På samma gång sände han hundratals ryssar till Europa för att lära sig dessa sysslor. Själv reste han flera gånger till Europa. Han arbetade också i flera år i Holland för att lära sig att bygga skepp. Hans första krig var mot Turkiet för att kunna öppna upp och få en farled till Svartahavet. Hans ambition var också att se till att Ryssland fick tillgång till Östersjön och 1700 startade han "det stora nordiska kriget" mot Sverige, som varade i tjugoett år
| | Tills jag hittar dig | Coben, Harlan | 5 (2024-07-23 00:29:05) |  Med Tills jag hittar dig visar Harlan Coben än en gång vilken mästare han är inom genren spänningnslitteratur. Han beskriver på ett trovärdigt sätt miljön i ett fängelse för de allra värsta brottslilngarna och dit räknas David Burroughs. Om man har dömts för att ha slagit ihjäl sin egen lille son, då är det där man hör hemma.
Men läsaren förstår redan tidigt att detta inte stämmer. Trots att kroppen hittades i huset och trots att det finns ett trovärdigt vittnesmål att David grävt ner mordvapnet i trädgården så verkar det nu som om pojken lever.
Efter en spektakulär rymning börjar Davids jakt efter sonen och sanningen. Och det är här det blir riktigt spännande. FBI är honom hack i häl och hinner David inte finna svaret på frågorna kommer han, om han inte blir ihjälskjutet, att spärras in i fängelset igen utan möjlighet att någonsin ta sig ut.
Det är som sagt ännu en riktigt bra spänningsroman av Coben, som man bara måste läsa. | | Lundens hjärta | Edgarsson, Linda | 4 (2024-07-23 00:22:29) |  Lundens hjärta av Linda Edgarsson är den fristående uppföljaren till hennes debutroman Där vassen viker. Vi befinner oss i Småland i början av 1900-talet.
Det är inte så där fattigt och eländigt som i Vilhelm Mobergs böcker (som jag i och för sig tycker mycket om), men nog finns stenarna kvar i den småländska jorden.
Att vara torpare var inte lätt, och den som hade ett lite bättre jordbruk hade lätt att se ner på dem som befann sig ett pinnhål lägre, trots att de alla likt Adam fick tjäna sitt bröd i sitt anletes svett.
Linda Edgarssons debutroman var riktigt bra och därför var mina förväntningar högt ställda. Jag får säga att hon inte gjorde mig besviken. Författaren är bra på att skapa intressanta personporträtt samtidigt som man får sig en god portion av det samhälle våra förfäder levde och verkade i för bara ett drygt sekel sedan.
I romanen får vi många av de mänskliga känslorna presenterade för oss. Här finns kärlek, kättja, avund, hat, lögn och bedrägeri. Blandningen är det som gör Lundens hjärta till en läsvärd bok.
Titeln för tanken till gamla pigromaner, men denna bok är så mycket mer. Slutet är överraskande och känns som en cliff-hanger. Det får mig att undra om Linda Edgarsson möjligen har tänkt sig en fortsättning. | | Farväl Söderberga | Åhman Owetz, Eli | 3 (2024-07-22 18:18:07) |  Nu är det nio är sedan Anna-Lisa hamnade i byn Söderberga i Roslagen. Allt har gått henne väl i händer, hon är gift med en greve, har två barn, många vänner i byn och hennes retrobutik går bra. Men mörka moln drar in, plötsligt hotas Söderbergas själva existens och byborna måste mobilisera. Samtidigt flyttar en ny person in i byn. Det är Ralf, Anna-Lisas gamla kärlek som hon aldrig glömt, och känslorna flammar upp på nytt. Då frun kastade ut honom efter otrohet kunde han inte hitta någon annanstans att bo i hela Sverige än granne med Anna-Lisa, märkligt nog...
Men som om Anna-Lisa inte hade nog med att brottas med sina känslor för stalkern Ralf dyker nästa problem upp. Hennes make Rutger får erbjudande om ett toppjobb i London och vill att hon och barnen flyttar med honom. Anna-Lisa våndas, hon älskar Rutger och förstår vilken chans det är för familjen. Men blotta tanken på att lämna Söderberga och sin affär (och Ralf) ger henne ångest...
Det finns ett uttryck som säger "man ska sluta på topp". Tyvärr är det något som i synnerhet filmmakare och TV-producenter inte anammat, det finns alldeles för många svaga uppföljare och evighetsserier som solkar glansen av ursprungsverket. Så kan det också bli hos författare och jag förstår så väl att Eli Åhman Owetz gärna ville få ihop tio böcker i Söderbergasviten, det är en jämn och bra siffra som ligger bra i munnen. Eller om hon gav efter för trycket från läsarna som ville ha mer? Men det känns faktiskt som att det blev en bok för mycket. Den påminner alltför mycket om Anna-Lisas val, med stalkern Ralf, Anna-Lisas velande och hur hon slits mellan två män som hon älskar. Dessutom faller allt på plats på ett sätt som är lite too much även med feelgoodmått mätt. Femåringen Britta är alldeles för lillgammal för att vara trovärdig. Och detta att Anna-Lisa "lyser som en lampbutik" när hon kommer i närheten av Ralf trots att hon säger sig älska sin make? För mig låter det märkligt, är det något som andra kvinnor här känner igen?
Slut på gnäll, mycket är bra! En jordnära berättelse med jordnära människor som är snälla, som hjälper varann istället för att skapa kriser och drama. Som vanligt lättläst med korta kapitel och enkelt språk. En bok att bli glad av, helt enkelt! Skildringen av Ralf är av högsta klass, han inser att hans vanliga flirtande inte biter på Anna-Lisa. Istället framställer han sig som seriös och mogen, den som tar ansvar och inte vill locka Anna-Lisa till något tillfälligt utan hon ska verkligen vilja ha honom helt och fullt. Och mycket riktigt lockar den nye Ralf än mer...
Eli, om du läser det här hoppas jag att du inte är alltför sur. Det är min åsikt och den är inte mer värd mer än någon annan enskild läsares. Du är en jättebra författare och jag läser gärna dina kommande böcker!
| | Ur elden i askan | Persson-Nygren, Ulrica | 4 (2024-07-21 21:36:21) |  "Än är det kroppen som är i vägen, än är det själen" (Ingmar Bergman)
Kulturskribenten Sigrid lever i ett sexlöst äktenskap, hennes man Ivan ser henne som en drottning, för fin och ren för att smutsas ner med sex. Själv stillar han sina behov med porr. Sigrid är givetvis frustrerad men klarar inte att hantera situationen, hon varken kan eller vill tvinga honom. Så intervjuar hon den skygge exrockstjärnan Frank, numera konstnär, och blir genast attraherad. Han trivs i hennes sällskap och försiktigt närmar de sig varann. Men han gör inga sexuella inviter, till hennes besvikelse. Efter en misslyckad minisemester med Ivan bestämmer sig Sigrid för att ta initiativet och söker upp Frank. Men komplikationer uppstår, Sigrid feltolkar Frank och gör ett fatalt misstag...
En tät och välskriven kortroman om ett väldigt annorlunda triangeldrama, en berättelse om ensamhet, saknad och begär. Både de tre kontrahenterna och bifigurerna är udda personligheter, bara det gör boken läsvärd. Jag förstår Sigrid, hennes frustration och försök att räta upp ett liv som får henne att må dåligt. Men männen känns helt främmande för mig, de är rädda för kvinnor och söker sig till den kravlösa porren. Men samtidigt som de tänder på utsatta kvinnor betalar de dessa kvinnor för sådant som andra män har gratis. Vem är mest förnedrad?
Ur elden i askan är författarens andra roman. Debuten heter Frank och beskriver delvis samma skeende som i denna bok, fast ur Franks synvinkel. Men man behöver inte ha läst den för att ha behållning av den nya berättelsen. Författaren har ett eget språk och hennes sätt att formulera Sigrids tankar gör att boken håller hög litterär klass. Hennes språk och syn på mäns och kvinnors relationer och vad porrkonsumtion gör med människor liknar inget annat jag läst. Det är både nyskapande och gammalmoraliskt och jag rekommenderar denna kortroman till alla om är intresserade av mänskliga relationer!
| | Sigrid och Isaac | Wahlgren, Anders | 2 (2024-07-15 21:21:51) |  En fyllig biografi om det kända konstnärsparet Isaac Grünewald och Sigrid Hjertén, föregångare för den moderna konsten i Sverige. Men trots sin talang och framgång påverkas de hela livet av sina handikapp. Isaac var jude, Sigrid kvinna. Att kvinnor hade svårt att göra sig gällande för 100 år sedan vet alla, men att antisemitismen var så stark och genomsyrade även vårt samhälle talas det tyst om. Författaren lägger stor vikt vid hur illa paret blev behandlade av okunniga och illasinnade kritiker och av rasister, så pass att deras konstnärliga gärning nästan kommer i skymundan i boken. Isaac var en tuffing som inte vek undan utan gick i polemik mot sina mobbare, vilket triggade dem ännu mer. Något jag inte visste var att dåtidens kända och radikala skämttidningar Strix och Söndags-Nisse inte bara häcklade överklass och moraltanter utan också var ett språkrör för antisemiter och rena nazister. Ännu en sak som inte passar in i bilden av svensk kultur som en fyrbåk mot förtryck...
Paret gifter sig 1911, redan tidigt i livet kunde de leva på sin konst och äktenskapet var tämligen lyckligt, trots att Isaac som alla(?) konstnärer var otrogen och självupptagen. De stöttade varandra i sina arbeten och hade gemensamma utställningar. Med åren blev Isaac mer konservativ i sitt måleri medan Sigrid utvecklades åt det radikala hållet. Författaren (som jag tror är lite kär i Sigrid) anser att hon är en större konstnär än sin make, något jag inte kan bedöma.
Och då är jag inne på bokens stora svaghet. Det finns ett rikt bildmaterial, på paret, deras vänner, ovänner och sonen Ivan, men inte en enda bild på något av deras verk annat än i bakgrunden på porträttbilder! Mycket märkligt och väldigt irriterande att inte få se de konstverk som avhandlas i boken! Min slutsats, alltså gissning, är att det finns en konflikt om rättigheter och att författare och förlag inte fått tillstånd att visa bilder på verken. Tråkigt!
Slutet blev tragiskt för bägge. Sigrid drabbades tidigt av psykisk ohälsa, paret separerade 1936 och hon tillbringade merparten av sina sista 11 år på Beckomberga. Sigrid avled 1948 efter en misslyckad lobotomi.
Isaac och hans nya hustru Märta omkom i en flygolycka i Norge 1946.
Författaren gjorde också den uppmärksammade filmen Sigrid & Isaac (2005)
| | Natt till fjärde november | Fossum, Karin | 2 (2024-07-15 14:29:33) |  Inte nån av Fossums bättre böcker, mest bara oro och anklagande tankar om vad de gjort fel. | | Solsken och parmesan | Holst, Christoffer | 5 (2024-07-15 14:13:49) |  Mysig feelgood om ett gäng som skulle till Italien, men det blir inte alltid som man tänkt. | | De sju som såg | Rudberg, Denise | 4 (2024-07-15 14:10:44) |  Fortsättning på tidigare böcker om Jidhoffs grupp. Fler spännande fall att lösa och fler personer kommer in i gruppen. | | Katarina den stora | Blom, Tomas | 4 (2024-07-15 13:07:34) |  Katarina den stora av Tomas Blom är en bra och välskriven biografi i kortformat. Katarina II styrde Ryssland under senare delen av 1700-talet. I 34 år var hon kejsarinna över det ryska imperiet och bidrog under sin regeringstid till att utöka dess gränser på bland annat Polens och det Osmanska rikets bekostnad. Under sin första tid på tronen möts hon med misstänksamhet från många håll. För omvärlden är Katarinas bristande legitimitet uppenbar, och i Ryssland misstänker man länge att hon ska låta sig styras av bröderna Orlov, de som i praktiken satte henne på tronen. Så blir inte fallet. Hon visar sig vara en stark, intelligent och hänsynslös regent. Inom några år har hon säkrat sin maktställning och låter då skicka bort bröderna från hovet (efter att först ha skänkt dem titlar och rikedom).
Vad nästan alla känner till om Katarina den stora, som regerade Ryssland från 1762 fram till sin död 1796, är att hon var tysk prinsessa som kom till Petersburg för att giftas bort med den halvt imbecille blivande tsar Peter III, och att hon hade en stor mängd älskare.
Vad som framträder i boken är en mycket självständig och mångfacetterad kvinna. De tidigare ryska kejsarinnorna under 1700-talet hade låtit sig regeras av sina favoriter, Katarina styrde hela tiden själv även om hon lyssnade på sina rådgivare och sina älskare.
En fråga som förföljde Katarina under hela hennes liv som regerande kejsarinna var bristen på legitimitet. Katarina var alltså gift med Peter III men tog makten genom en statskupp efter vilken Peter snart dog under oklara omständigheter.
Katarina grep makten, inte som förmyndare för sin son Paul, utan för egen räkning, och inte ens när sonen blev myndig lämnade hon den ifrån sig. Svårigheten att bli erkänd bland Europas monarker i början av hennes regeringstid hade med tveksamheten kring legitimiteten att göra. Sonen Pauls hat mot sin mor och moderns upprörande kyla gentemot honom hade också med denna fråga att göra.
| | Övre port, nedre port | Gulliksen, Geir | 2 (2024-07-14 14:18:19) |  Gladys ligger för döden och två söner vakar över henne. Äldste sonen Ivar är den som bott kvar i stan och tagit hand om henne, medan den yngste, han som kallades Titti, flyttade så fort han kunde. I tillbakablickar minns han barndomen på 1950-talet, den unga mamman Gladys som blev gravid redan som 18-åring, sina två bröder och pappan som fick jobb på vapenfabriken. Familjen gör en klassresa, som så många andra vid den tiden, men något går fel både för Gladys och en av sönerna...
Gulliksen har lämnat relationerna mellan män och kvinnor och skrivit en släktkrönika om en norsk familj som spänner över tre generationer. Jag tycker att han borde blivit vid sin läst, jag gillar inte alls boken. Seg, omständlig och med ointressanta karaktärer där allt fokus ligger på mittenbrodern Runar. Det enda som känns lite levande är Gladys. På slutet hettar det till lite men då är det för sent.
Som vanligt hos Gulliksen är han hård mot sina manliga karaktärer. Pappa Gunnar är en misslyckad figur som förlöjligas, även om han får sin hämnd till slut. Gladys är den starke i familjen men ingen av dem är något föredöme som förälder, med dagens mått mätt. Sak samma gäller den nye mannen. Två av sönerna är oskarpa i konturerna och läsaren får ingen kläm på dem. Runar däremot är författarens favorit men jag ser honom som förutsägbar och ointressant.
Ska jag säga något positivt är det skildringen av hur skilsmässor på 70-talet fungerade. Då fanns det ännu ingen kollektiv erfarenhet av hur separationer ska skötas. Mannen förlorade ofta kontakten med sina barn, medan han försökte samexistera, helst skulle lära sig tycka om, okända ungar. Och barnen fick finna sig.
Som sagt, inget för mig men den har fått utmärkta recensioner och för den som gillar det psykologiska spelet mellan vuxna och barn och mellan syskon är den ytterst läsvärd.
| | Doftande trädgårdar för de blinda | Frame, Janet | 1 (2024-07-13 13:09:30) |  Herre min skapare vilket svammel!
Det är mycket välskrivet och översättaren Marita Zonabend ska ha fem stjärnor för sin översättning. Men själva bokens innehåll? Nej, nej, nej. I huvudet på tre psykiskt sjuka individer hade boken lika gärna kunnat heta. Allt ska därtill analyseras in i förbannelse. Nej, efter tre plågsamma kapitel, så tackar jag för mig och jag kommer troligtvis aldrig läsa något mer av Janet Frame!
Ett äkta bottennapp! | | Mjölkat | Samuelsson, Sanna | 4 (2024-07-13 12:06:24) |  En dag reser sig Ellen upp och lämnar kontoret utan ett ord. Men istället för att gå hem till lägenheten tar hon sin avställda bil och kör till bondgården där hon växte upp. De nya ägarna är bortresta men Ellen tar sig in i i bostaden. Tanken är att bara se sig om, men hur det är blir hon kvar, först en natt, sedan en till och en till... Korna är borta och åkrarna sålda. Men platsen känns ännu som hennes, hon har den med sig överallt. Lukten av gödsel, smaken av spenvarm mjölk, det ständiga slitet och oron för regn på det nästan torra höet.
I stan finns exflickvännen Diana, på gården intill bor grannpojken Max, han som blev kvar, han som kunde blivit hennes men som inte dög då. Deras tid är utmätt, som den också är för de småskaliga jordbruk som byggde upp Sverige men idag tillhör historien.
En finstämd och vemodig berättelse om något som varit, Country noir utan varken tårar eller dramatik. Författaren har en master i litterär gestaltning och det märks på varenda sida. "Huset var en blödande röd fläck i ögonvrån, ladugården höjde sig mot himlens blå segel. Grusvägen sträckte sig framför mig som ett hot eller löfte, dammig efter att nattens fukt dunstat. Längre bort på åkern låg en sönderriven ensilagebal med sina inälvor blottlagda för alla att se. Och hettan var som klistrad över träden."
Som något av Björn Ranelid, eller hur? Lite för mycket teknik för min smak, men det är också enda invändningen. Detta är en grymt bra bok, författaren har en perfekt fingertoppskänsla för livet på landet, miltals från Astrids sörgårdsidyll. En del författare som skriver om landsbygden gör noggrann research, frågar fackfolk och gamla släktingar, läser på så gott de kan och tror de vet. Sanna behöver inte det, hon var där, hon minns allt och vet av erfarenhet, inte genom inlärning. Naturalistiska skildringar av koskitens konsistens, fingersättningen när man mjölkar ur en sjuk spene för hand, den dödfödda kalvens fosterhinna, kolukten som aldrig går ur och utanförskapet i skolan. Men även den barfota flickan som plockar blommor i vägrenen, kattungar, kalvar som suger på fingrarna, svalorna över hagens gräs i solnedgången. Och kärleken till Díana, den fysiska lusten och den omöjliga samvaron.
Och slitet, oron, otillräckligheten, den obefintliga förmågan till avkoppling och den omöjliga ekonomin. "Ibland lyckades vi åka iväg någon vecka. Semester i Sverige var det enda budgeten tillät. Men det syntes på pappa att det plågade honom. Det fanns tusen projekt som skrek hans namn hemma. Han var rädd att gödselsystemet skulle lägga av, som det ofta gjorde. Det blev en plåga att vara ledig, en förlorad vecka. Han vankade runt den hyrda stugan och man såg vad han tänkte på. Korna. Skörden."
En bok för oss som vet.
Och för de som vill veta.
| | Den lilla flyktingen | Poulsen, Erling | 5 (2024-07-12 16:27:34) |  En kioskroman av Erling Poulsen och en jäkligt bra sådan.
En spionroman om människor på flykt från en östeuropeisk kommunistisk diktaturstat. Skumma agenter, kidnappningar och spänning följer karaktärerna. Den är oväntat gripande, välskriven och engagerande. Jag hade svårt att inte sträckläsa boken.
Den här kan jag varmt rekommendera!
Toppbetyg! | | Anna | Blegel, Ole | 4 (2024-07-11 20:48:06) |  En Allers-roman av Ole Blegel, som jag läst ett flertal andra böcker av tidigare som alla har varit bra.
Och den här var såväl mysig som småspännande. Lite av herrgårdsroman.
Den är välskriven och mycket engagerande. Jag läser lätt ut den på några timmar.
Den här kan jag absolut rekommendera!
Slutbetyg, en stark 4:a! | | Mitt liv på travbanan | Ingvarsson, Henrik | 5 (2024-07-10 18:54:17) | | Boken handlar om travtränaren Stefan Hultman.Hur han vart en av Sveriges största travtränare och när han stog på toppen av sin karriär drabbades av en allvarlig sjukdom.En toppen bok att läsa. | | Djurskötarna Kaniner och kusiner | Andrén, Emelie | 4 (2024-07-06 21:12:59) |  En trevlig berättelse för alla oss som gillar kaniner. Minna hälsar på hos sin kusin Sanna som är djurskötare. Tillsammans med några andra barn får hon lära sig ta hand om djur. Bland annat kaniner. Men vad händer när plötsligt kaninen Doris rymmer? | | Fallen från skyarna | Ahlbeck, Elvy | 2 (2024-07-05 13:34:37) |  Tyvärr en riktig soppa!
Någon form av blandning av vanlig pusseldeckare och banditroman med tjuvar och religiösa sektmedlemmar som är ute efter en väska med ritningar som den nyexaminerade läraren Patrik av misstag fått med sig. Sedan blandas en nazigrupp med i handlingen. 96% av karaktärerna är män. Trots att det är en kvinnlig författare så är den väldigt gubbigt skriven.
Trots att jag gillar gamla svenska deckare så har jag aldrig fastnat för Elvy Ahlbecks deckare trots att de alla är mycket välskrivna.
Ingenting som jag kan rekommendera!
Slutbetyg, en 2:a! | | Livet vinkar (som en Kurt) | Danielsson, Katarina | 5 (2024-07-04 11:20:37) |  Den drygt femtioåriga August är rädd för åskan. Han är också rädd för att hustrun sedan trettio år, Sara kan ha träffat en ny man. För varför har hon annars låtit få slingor i håret och dessutom har hon gått och köpt sig en glittrig topp!!! Det måste vara en annan, troligtvis smidigare man som fått Sara på kroken- själv har August fått sig en ganska så omfångsrik kroppshydda på äldre dar.
Sara är också rädd. För cancer och kontakten med läkaren fungerar inget vidare. Deras två vuxna döttrar Ulrika och Kristina har också sina problem. Ulrika är utmattad som mor till två små tvillingpojkar och lillasyster Kristina har kärlekstrassel.
I en annan del av staden- eller kanske precis i närheten? bor nioåriga Kurt tillsammans med sin mamma. Han har fått sitt namn efter den knarkande rocksångaren Cobain. Kurts egna pappa är turnerande rocksångare i London-men inte särskilt framgångsrik. Det enda fadern tycks ha gemensamt med Cobain är droger. Kurts mamma är deprimerad och hon kedjeröker. Kurt är ovanligt kort för sin ålder- kanske beror det på mammans nikotinbegär under graviditeten? Men Kurt är djupt fäst vid sin mamma och hon till honom. Trots att en ny kärlek till modern- en viss Morgan nu har gjort sin entré i deras tidigare trygga gemensamma bubbla. Kurt hoppas att modern kommer slänga ut Morgan efter några månader så som hon har gjort tidigare med män som försökt komma emellan dem. Morgan har sin mormor i närheten, Svea. Hon har ett på gränsen till neurotiskt beroende när det kommer till korsord. Kurts morfar är död. Han hade ovanligt stora fötter och under en vandring tillsammans med mormor i Norrland ramlade morfar utför ett stup och dog. Troligtvis snubblade han på sina egna stora fötter. Trots att Kurt aldrig träffat honom för han konversationer med morfadern. För Kurt har inga nära vänner. Lillgammal som han alltid varit.
Men en dag kommer en överviktig pojke, Mattias till Kurts klass och de blir snart goda vänner och snart även en flicka, Elin-Josefin som får lille Kurt att blomma upp. Men Elin-Josefin har sina egna problem att tampas med...
Livet rullar på. Kommer August och Sara någonsin få träffa Kurt och hans mamma? Hör de alls samman?
På måfå plockade jag ut den här gamla boken från bokhyllan och började slöläsa i den en aning. Den har troligtvis stått oläst i tjugo år. Innan jag visste ordet av det så var jag helt fängslad av den här ovanliga romanen vars genre jag skulle vilja kalla för vuxensaga. Den är välskriven och underhållande. Med vänliga karaktärer som det är lätt att festa sig vid. Här finns en lekfullhet i texten som är ovanlig, men riktigt underhållande. Vid en tidpunkt blir en av Ulrikas söner påkörd och det ser riktigt illa ut- men så kommer någon in i texten- författaren själv?, en ängel som sitter på ett moln och tittar ner på Kurt och Mattias när de leker och funderar huruvida den ska spela pojkarna ett spratt? Eller är det Gud själv som är med på ett hörn på slutet och säger: "att det här går inte, det här måste vi ändra på."
Den har ingen direkt röd tråd, något jag för det mesta vill ha i böcker- men här gör det ingenting. Och Kurt som karaktär är beskriven så "sött" att jag inte annat kan än att dra på munnen under de många episoderna med honom.
Jag blir riktigt imponerad av den här boken. Katarina Danielsson född: 1975 , har vad jag förstår enbart skrivit två böcker. Den här samt: "En himmel för Elliott (2005)", som jag nu blir riktigt nyfiken på att få läsa!
Det här är vad äkta feelgood alltid borde vara och jag kan riktigt varmt rekommendera den!💖 | | Syskonfejden | Herngren, Moa | 4 (2024-07-04 10:38:30) |  Tre syskon, Ulrika, Andrea och Rasmus, växer upp i samma familj. Men deras upplevelser av barndomen är helt olika och gör att deras olikheter förstärks i vuxen ålder. När pappan plötsligt dör kommer de underliggande spänningarna upp till ytan redan i samband med begravningen och det blir inte bättre när bristande föräldraskap och favorisering ska kompenseras genom ett rättvist arv. Vad hände egentligen under barndomen, varför har vissa saker hemlighållits och måsta man vara vän med sina syskon? Och hur påverkas nästa generation av släktkonflikten...?
Efter succén med Svärmodern och Skilsmässa tar Moa Herngren sig an syskonkonflikter. Upplägget är detsamma, läsaren får ta del av alla tre syskonens berättelser och sympatierna förflyttas i takt med att de får ge sin egen syn på saken. Det gör författaren som vanligt bra, det är både trovärdigt och sorgligt att se hur de gör allt för att missförstå och tolka allt till det värsta. Hög igenkänning för vissa tror jag... Ändå tycker jag inte att boken är riktigt i klass med de tidigare nämnda. Kanske för att jag ser ämnet som mindre intressant, kanske för att jag tycker att hon tar ställning på ett sätt som jag inte såg i de andra böckerna.
Som läsare får man snabbt en bild av syskonens personligheter. Ulrika är slarvan som festar i ungdomen, strular med olika män, blir ensamstående mamma och får aldrig pengarna att räcka till. Andrea är den duktiga flickan, hög utbildning, karriär, man och barn, stort kontrollbehov och har klart för sig hur både hon och omgivningen bör leva - och tvekar inte att tala om det! Rasmus i sin tur är den konflikträdde lillebrodern, alltid i skuggan av systrarna och sitter helst hemma framför datorn. Tydligt för läsaren men lite segt och förutsägbart, i synnerhet avsnittet om Andrea kunde kortats ner lite. Jag stör mig på några dramatiska och osannolika detaljer, men det går jag inte in på här. Och som sagt, jag upplever att författaren ser Andrea som Boven och lägger större skuld - och större ansvar - på henne. Men jag kan ha fel, det kan bero på att jag har svårt för personer som Ulrika och att det färgar min bild. Vad tycker ni andra?
Helhetsomdömet blir - bra, varken mer eller mindre
| | Äventyret i tomatdjungeln | Abrahamson, Emmy | 3 (2024-07-03 12:18:21) |  Desta har råkat slå sönder ett fönster. Hon gömmer sig i sin pappas växthus. Där krymper hon plötsligt. Hon träffar Til som nu blivit en fullt utvecklad groda. För att inte bli fast i växthuset måste hon klättra längs tomatplantorna. Uppe i taket råkat finnas en öppen glugg som hon kan ta sig igenom. För mig som läst den förra boken om Desta och Til känner jag igen en hel del. Bland annat att hon måste lösa olika gåtor för att ta sig vidare. Spännande berättelse och lite otäck emellanåt. | | Saknad | Fischer, Marie-Louise | 3 (2024-06-30 15:12:29) | Det var längesedan jag nu läste någon Allers-roman, men jag plockar ibland fram dem när jag vill läsa något lättsamt.
Jag har läst en annan bok av tyska Marie-Louise Fischer "Skuggan under vingarna" som jag minns som den perfekta lilla mysrysaren.
Den här var också helt okej, lättläst och småmysig. Men det blev lite banalt när Fischer blandar in vit slavhandel i berättelsen och hon gör det på ett sätt som gör det nästan skrattretande banalt istället för gripande.
Men helt okej ströläsning!
Slutbetyg, en medel 3:a! | | Zonen | Ahlmark, Per | 2 (2024-06-30 01:05:21) |  Kan en erotiskt intellektuell roman fungera?
Nej, inte för mig. Den är välskriven och jag trodde att den kanske kunde vara lite underhållande att läsa- men det är alldeles för mycket intellektuella formuleringar och sådant som jag kallar för rent flum för att den ska tilltala mig.
Den är kort så den går att läsa, men det är inte mycket mer än så.
Ingenting som jag kan rekommendera!
Slutbetyg, en 2:a! | | Guldlock | McBain, Ed | 4 (2024-06-29 01:49:12) |  När läkaren Jamie Purchase kommer hem på kvällen efter en pokerkväll gör han en fasansfull upptäckt då han upptäcker sin fru Maureen och sina två små döttrar brutalt knivhuggna till döds, rent av slaktade. Polisen anländer och det gör också hans goda vän försvarsadvokaten Matthew Hope. Från polisens håll så ser man tidigt Jamie som den potentiella gärningsmannen, även om han säger sig kunna bevisa sin oskuld. Men kan han verkligen det? Snart visar det sig att Jamie träffat en ny kvinna och planerat att lämna sin nu mördade familj och han betalar redan av ett saftigt underhåll till sin första fru, den lata och hänsynslösa Betty. Så kanske att han istället för att gå igenom de juridiska processerna valt att istället ta livet av Maureen och sina två små döttrar? Men är han verkligen så djävulsk? Om inte han, så vem? Den argsinta första frun Betty? Eller någon av hans två vuxna barn, sonen Michael eller dottern Karin? Det blir Matthew Hopes sak att bevisa.
I sitt privatliv brottas även Matthew med problem. Han har sedan en tid tillbaka haft en förbindelse med läkarhustrun Aggie och nu vill han skilja sig från hustrun Susan. Men han oroar sig djupt för hur en eventuell skilsmässa skulle komma att påverka deras tolvåriga dotter Joanna som betyder mest för honom. Vid en eventuell skilsmässa så skulle han göra vad som helst för att Joanna skulle bo kvar hos honom. Men han vet att det är föga troligt. Skulle han överhuvudtaget få träffa henne alls om skilsmässan blev ett faktum?
Det var längesedan jag läste något av Ed McBain- men jag blev positivt överraskad av den här thrillern. Den är både spännande och välskriven och det finns ett väldigt bra driv i texten som gör att sidorna far fram i rasande fart. Det var också intressant att läsa om fäders rättigheter vid skilsmässor i USA. Huruvida det stämmer an nuförtiden vet jag ingenting om, men det märks ganska tydligt i texten att McBain hade ganska så starka åsikter om den saken. Det här är tydligen första boken i en serie om advokaten Matthew Hope och om jag någon gång kan hitta fler böcker i serien så fortsätter jag mer än gärna att läsa om honom! | | Ristmärken | Theorin, Johan | 4 (2024-06-28 22:04:27) | | Ristmärken är en fristående uppföljare till Benvittring och den sjätte romanen i Johan Theorins boksvit från Öland. | | Järtecken | Carlsson, Christoffer | 4 (2024-06-28 10:34:45) |  Ett mord och en brand i ett litet samhälle är inledningen till denna historia som kommer att spänna över många år. Var det rätt person som greps?
En bra skildring om hur händelsen påverkar mångas liv långt efteråt. En bok som är svår att lägga ifrån sig. | | Del av möblemanget | Wesley, Mary | 4 (2024-06-27 22:57:30) |  London, 1941
Sjuttonåriga Juno Marlowe har varit och följt med de två kusinerna Jonty och Francis till värvningskontoret. Juno som är ett par år yngre än kusinerna har varit förälskad i de båda pojkarna sedan hon var en liten flicka och följt dem hack i häl. Innan de går åt varsitt håll övertalar Jonty och Francis Juno att ställa upp på deras livs första samlag och trots att hon knappt ens vet vad som händer så gör hon det. Först med Jonty och sedan med Francis.
På väg tillbaka räddas hon undan en bombräd av den ganska så sköra Evelyn Copplestone som hjälper henne söka skydd i hans bostad. Väl nere i hans kök stöter hon på andra människor som också tagit skydd, b.la. några överklassflickor som beklagar sig över att dessa bombningar stör deras partyliv. Evelyns lungor är förstörda sedan det första världskriget då han utsattes för gasningar. Ändå intresserar han sig för Juno och ber henne att berätta sin sjuttonåriga livshistoria. Och Juno gör det. Och Evelyn fattar tycke för henne, klottrar ner några rader i ett brev till sin far i Cornwall och råder Juno att bege sig dit. Strax efteråt dör Evelyn.
Junos mamma har emigrerat till Kanada med sin nya man och väntar sig att Juno ska ta nästa båt över hon med. Istället söker sig Juno till sin faster Violet som vill att Juno ska ta ett lämpligt jobb för flickor inom försvaret. Men Juno vägrar ha någon som helst del av kriget. Hon brås på sin far, pacifisten som dog i fängelset för sin övertygelse. Då Violet fortfarande inte förlåtit sin bror för hans vägran att slåss för fosterlandet, blir inte besöket hos fastern lyckat och Juno ger sig snart av igen. Impulsivt löser Juno istället in båtbiljetten och efter att ha spenderat några nätter sovandes på olika perronger- beger sig den temperamentsfulla unga Juno till Evelyns pappa Robert i Cornwall. Där hela hennes liv snart ska komma att förändras. Det visar sig mycket snart att hon väntar barn! Det är upptakten till denna mysiga och välskrivna skröna.
Det här är den sjätte boken jag läser av Mary Wesley och jag uppskattade den lika mycket som jag gjort hennes övriga böcker.
Mary Wesley (1912-2002), debuterade sent i livet. Hon var femtiosju när en av tre böcker för unga publicerades. Hon var sjuttioett när hon debuterade som romanförfattare med "Picknick med brie och beaujolais (1983), på svenska (1990)". Jag upptäckte av en slump hennes böcker under en rea för en sisådär femton år sedan och hade väl kanske inte de högsta förväntningar av vad jag skulle komma att läsa. Aningen fördomsfullt kanske jag förväntade mig en viss typ av litteratur från en dam född 1912 och som debuterade sent? Men så fel jag hade: Mary Wesleys böcker är alla underhållande, aningen svarthumoristiska skrönor och hennes kvinnliga karaktärer är alla självständiga och ganska så frigjorda av sig. Av vad jag läst om författaren så låter hon som om hon var ganska så bisarr: Hon inhandlade b.la: sin likkista medan hon ännu var i livet och använde den som soffbord i flera år- innan den kom till användning för det den var till för. 😮
Jag kan varmt rekommendera hennes böcker.🥰 | | Andnöd | McCulloch, Amy | 5 (2024-06-25 23:37:46) |  Andnöd av Amy McCulloch var en angenäm bekantskap. Vi får följa en grupp människor som ska till en bergstopp mer än 8000 meter över havsytan. Det är nästan så man får andnöd själv.
Det är tyvärr inte ovanligt att bergsklättrare förolyckas när de ska bestiga de högsta bergen. På Mount Everest lär man få passera tidigare klättrare, som ligger infrysta där uppe, på en höjd som gör att ingen begravningsbyrå kan klättra upp och hämta dem.
Men i den här romanen dör flera bergsklättrare under mystiska omständigheter. Visserligen gissar jag ganska tidigt i boken vem som är den skyldige, men jag vet inte motivet. Och det är verkligen spännande att följa färden. Måhända blir det en överdos av detaljer kring själva bergsklättrandet. Jag behöver kanske inte veta exakt hur man ska spänna fast sig vid repen. Men informationen överskuggar ändå inte den spännande historien.
Det blir högsta betyg för den här romanen. Den är riktigt spännande. | | Alla syndare ska blöda | Cosby, S.A. | 4 (2024-06-25 23:32:51) |  Alla syndare ska blöda av den afroamerikanske författaren S.A. Cosby är en intressant, spännande och läsvärd roman, även om handlingen bitvis är mycket obehaglig. Man får inte vara alltför vämmelmagad.
Slaveriet är sedan länge avskaffat i USA och sedan 1960-talet får även svarta rösta i sydstaterna, men det betyder inte att rasismen är avskaffad. Här använder vita gärna ordet ni###r om de svarta. Boken handlar om bestialiska mord med rasistiska förtecken och det blir den svarte sheriffen Titus Crown som måste lösa fallet innan fler dödsoffer krävs. Ett arbete som medför en hög kostnad för honom personligen. Privatlivet blir lidande när han gräver allt djupare i mordfallen.
Cosby är en intressant författare. Jag har tidigare läst Asfaltsland av honom, och även där spelar afroamerikaner huvudrollerna. Det märks att författaren, förutom att vilja berätta en spännande kriminalhistoria även vill lyfta fram under vilka förhållanden många svarta i USA lever.
Det här är en bok som jag verkligen rekommenderar, men var beredd på att där finns en hel del mycket starka scener. | | På ett ögonblick | Callaghan, Jo | 4 (2024-06-25 23:25:55) |  På ett ögonblick av Jo Callaghan känns väldigt rätt i tiden. Det talas ju en hel del idag om AI. Är den artificiella intelligensen ett hot eller en möjlighet. Kommer vi att behöva journalister, författare och musiker i framtiden, den dag vi inte längre kan skilja det som skapats av människor från det som AI har presterat? Den dagen kan vara nära.
De stormrika kommer att kunna bli ännu rikare när de kan bedriva företagsverksamhet utan att behöva ta hänsyn till personal och fackföreningar. AI kan arbeta dygnet runt varje dag i veckan utan paus. Vad händer med oss andra? Jag är orolig på riktigt.
Den här boken är i alla fall riktigt bra. När Kat går in i det här arbetet är hennes avsikt att visa att Lock är underlägsen när det gäller att lösa brott, men hon märker snart att hon kan ha nytta av honom. Han kan leta upp statistik och andra uppgifter på ett ögonblick. Däremot saknar han social kompetens och det är inte alltid så bra att ha med honom när man ska tala med en anhörig till någon som har försvunnit.
Men ta nu och läs boken och få en inblick i en framtid som snart kan vara här! | | Vedergällning | Avindell, Sebastian | 4 (2024-06-25 23:16:11) |  Vedergällning är andra delen i Sebastian Avindells serie Östgötamorden. Den första hette Dubbelexponering. Jag skulle vilja säga att den här boken är bättre än den första. Inte minst har korrekturfelen blivit färre.
Förutom själva mordfallen berättar boken om det nya Sverige. Ett Sverige, där olika etniska minoriteter sätter skräck i samhället. Det är en utveckling som i vart fall skrämmer mig. Jag saknar det samhälle jag växte upp i.
Avindell skapar en trovärdig berättelse kring hur lätt det är att starta upplopp i de "utsatta områdena" där det blir livsfarligt för räddningstjänst och polis att ta sig in, för de kriminella gängen är beväpnade. Tungt beväpnade många gånger.
Mordhistorien är också bra. Det är en psykologisk thriller, där det gäller för polisen att förstå varför ett antal kvinnor med ett visst utseende mördas. Någon bär ett hat inom sig som det gäller för polisen att komma på orsaken till.
Detta är inte någon oäven thriller och jag ser fram mot tredje delen.
| | Årsboken | Karlsson, Sven Olov | 3 (2024-06-25 23:10:21) |  De flesta känner väl igen motivet på omslaget. Den klassiska almanackan. Nej, det är inte jag som råkat ställa kaffekoppen på omslaget. Det ska faktiskt vara så. En tummad, ofta använd almanacka.
I en berättelse per månad i boken gör författaren nedslag i den svenska samhället. Vi möter kämpande människor, som alla har sin egen historia.
En riktigt trevlig bok, som jag tycker du ska försöka hitta på biblioteket! | | Daisy Darker | Feeney, Alice | 5 (2024-06-25 23:02:49) |  Jag måste säga att Daisy Darker av Alice Feeney inte var vad jag hade förväntat mig, och det är inte ett negativt omdöme. Detta är en bok som levererar en historia i flera plan. Huvudperson är Daisy Darker och det är hon som är berättaren. Genom hennes ögon följer vi alla händelser. En stor del av boken berättar vad som har hänt genom åren såsom Daisy upplevt det. Detta är en dysfunktionell familj om någon. Daisy har ett medfött hjärtfel och läkarna har sagt att hon inte kommer att bli så gammal. På något vridet sätt får därför Daisy inte göra något som andra barn gör. Hon får inte gå i skolan, hon har inga kamrater. Hennes enda vänner är böckerna. Att läsa böcker är inget som hennes mor ser någon mening i, men som tur var har hon en farmor med ett stort bibliotek. Vi får veta att något hänt för många år sedan. Daisy återkommer till det i tankarna många gånger. En händelse som gör att systrarna och familjens vän Conor inte vill tala med henne.
Samtidigt har vi nutidshistorien, där hela familjen är isolerad i farmors hus på en ö i väntan på att det ska bli ebb igen. Under den tiden dör den ene efter den andre under mystiska omständigheter. Det känns som att Agatha Christies bok Tio små negerpojkar (Ten Little Niggers) har varit en förebild för författaren Alice Feeney. Snart börjar de överlevande misstänka varandra. Men tänk om den är någon utomstående som de inte känner till?
Boken är riktigt spännande. Författaren vet verkligen hur man bygger upp den där krypande stämningen. Jag tror det här skulle kunna bli en riktigt bra film.
Upplösningen är totalt oväntad. Vi får äntligen veta vad det var för en händelse som Daisy har antytt om genom boken. Vem som är mördaren? Läs boken! Du kommer att bli överraskad. | | Blodrött hav | Sigurðardóttir, Lilja | 5 (2024-06-25 22:55:49) |  Blodrött hav av Lilja Sigurðardóttir är den andra boken i Áróra-serien. Den första heter Iskall sol. Den här boken är minst lika bra.
Precis som i Iskall sol är det flera olika berättelser att hålla koll på, om än inte lika många den här gången. Daniel och Áróra är förälskade i varandra, men ingen av dem verkar vilja ta något initiativ. Flosi, som är förtvivlad över hustruns försvinnande, visar sig ha hemligheter som han inte vill berätta för polisen om. Vilken eller vilka av dessa hemligheter kan tänkas ha något med kidnappningen att göra? Och hur kommer den lesbiska polisen Helenas sexliv in i detta?
Det kan låta rörigt, men boken är mycket välskriven. Det är en riktigt bra spänningsroman; ja en bladvändare. Den här serien vill jag läsa mer av, så det blir att hoppas att förlaget snart översätter och ger ut Náhvít jörð och Drepsvart hraun. | | Bestseller | Engman, Pascal | 5 (2024-06-25 22:47:56) |  Bestseller är ännu en av Pascal Engmans spänningsromaner om polisen Vanessa Frank. Att en berömd författare mördas på gatan strax före Bokmässan i Göteborg slår verkligen ner som en bomb. Det visar sig snart att författaren Raymond Salinas haft nära kontakter med kriminella nätverk för att få uppgifter till sina böcker. Nu har han skrivit kontrakt för en ny roman. Kan det vara så att han kommit för nära verkligheten och att någon i den kriminella världen därför bestämt sig för att röja honom ur vägen?
Vanessa Frank börjar kartlägga vilka kontakter Salinas har haft. Det håller på att kosta henne livet. Har även hon kommit för nära något?
Som vanligt när det gäller Pascal Engman så levererar han en riktigt bra spänningsroman. Förtvivlat försöker jag räkna ut vad som ligger bakom mordet, men givetvis misslyckas jag. Engman är inte den som avslöjar sammanhangen i förväg.
En riktigt bra Engmanroman igen, som jag givetvis rekommenderar varmt. | | Sniglar och snö | Pleijel, Agneta | 4 (2024-06-25 20:49:28) |  Hon blir Sveriges första kvinnliga kulturchef på en dagstidning, skriver dramatik, ger ut prisbelönade romaner och diktsamlingar, blir medlem i samfundet De nio, blir ordförande i Svenska PEN och får en professur på Dramatiska institutet. Men privat går det inte lika bra. Hon separerar, vilket resulterar i ett spänt förhållande till dottern, hennes far drabbas av Parkinson och hamnar på vårdhem och när hon möter Den Stora Kärleken visar den sig vara allt annat än okomplicerad...
Sniglar och snö är tredje och sista(?) delen i Agneta Pleijels autofiktiva romanserie. Jag har läst de två första delarna, Spådomen - en flickas memoarer och Doften av en man, men minns inget annat är att jag tyckte de var bra. Vilket även gäller denna bok! Korta kapitel, enkelt språk med närvaro och uppriktighet, hon är gammal och insiktsfull nog för att inte vara rädd för utlämnande passager. En fördel med journalister som blir författare, de kan hantverket. Just detta med korta kapitel och enkelhet är något som fler författare borde anamma. Hon rör sig obesvärat mellan första och tredje person, vilket kan ställa till det för läsaren då det ofta är andra kvinnor inblandade. Typ "hur var det nu, är det författaren eller dottern som sa/tänkte det och är "henne""?
Det som både läsare och kritiker reagerat på är hennes passionerade äktenskap med den karismatiske M, en man med polska rötter som gick från vanlig byggjobbare till att bli den superkände journalisten Maciej Zaremba. Trots att han inledde en relation med en annan kvinna och periodvis bodde hos henne tolererade Pleijel det och äktenskapet höll. Dock inte utan vånda, men vissa män kommer undan med allt. Läsaren får också intressanta interiörer från 70-talets kulturliv, från arbetet på redaktionen på Aftonbladet till personliga möten med författare. Det röks väldigt mycket kan jag säga, något som närmast hörde till yrket då med som känns helt off idag...
En bra och utlämnande bok om en speciell och begåvad person, missa inte den!
| | Fasornas hus | Foley, Rae | 2 (2024-06-24 15:51:01) | Den börjar riktigt lovande med såväl spänning som mystik. Sedan blandas en knarkhistoria in i handlingen och intresset försvinner delvis för mig. Att Norma svärmar för en man som givit henne en örfil hjälper inte precis saken och jag blev riktigt irriterad över hur författaren behandlar ämnet våld mot kvinnor.
En 2:a får betyget bli, men inte mer! | | Vi är inte här för att ha roligt | Lykke, Nina | 5 (2024-06-21 17:21:15) |  För 20 år sedan skrev Knut en bestseller som han därefter aldrig lyckades följa upp. Hans övriga böcker sålde inte som önskat och till råga på allt blev hans senaste manus refuserat. Knut är fullt medveten om att han blivit förbisprungen av nya och mer spännande röster. Nu sitter han ensam i lägenheten, utan vare sig fru eller flickvän, och kämpar med dålig ekonomi, hypokondri och skrivkramp. Trots detta blir han inbjuden till litteraturfestivalen i Lillehammer, visserligen som reserv för reserven, men ändå. Inte för att han vet vad han ska tala om, men han får ju betalt och allt är gratis. Att hans värsta fiender ska sitta i samma panel förtränger han...
Nina Lykke har skrivit en dråplig, satirisk och samhällskritisk roman om det norska kulturetablissemanget. Men till skillnad från svenska skribenter angriper inte Lycke bara den vita kulturmannen utan visar på att kulturkvinnorna inte är ett dugg bättre. Självupptagna, pretto, PK-fixerade, trendkänsliga, falska och allmänt flummiga. Plus att kvinnorna, som Lycke skriver, "lider av en enorm, ja närmast okontrollerad hunger efter att utmåla sig själva som offer."
Lycke tar ut svängarna rejält och man kan föreställa sig hur hon numera bemöts av sina kollegor, med ett tvunget leende och en stel kram. Ingen vill angripa henne öppet och ge kränktheten ett ansikte, men tankarna går i samma riktning hos alla; "är det mig hon skriver om?"
Nina Lykke är Norges svar på Lena Andersson, de väjer inte för obehagliga sanningar och till skillnad från de flesta skribenter av bägge kön stryker de inte kvinnor medhårs.
Skildringen av den metamorfos som losern Knut genomgår är också lysande. Från att ha framställts som en "grumpy old man" som super med kompisen och klagar på allt, för att senare visa sig vara den enda vettiga personen, en Josef K i ett surrealistiskt Kafkaland, till att sluta som pojken i H C Andersens saga, den som vågar säga att kejsaren är naken. En upprättelse för den förtalade kulturmannen som dessutom hämnas på sina vedersakare!
Särskilt kritisk är Lykke mot de som skriver autofiktiva berättelser, i boken symboliserad av den person Knut kallar "Verklighetsförfattaren". Hon som skriver om egna upplevelser i romanform, kallar det sanning, lämnar ut verkliga personer och på så sätt lurar läsaren att det verkligen ÄR sant. Jag kom att tänka på Carina Rydberg som skrev om sitt förhållande till konstnären Ernst Billgren i Den högsta kasten. Men ett aktuellare exempel är Alex Schulman som blandar friskt av fakta och fiktion när han skriver om sin släkt.
Även om jag uppskattar den typen av böcker har jag problem med den flytande gränsen mellan sanning och dikt. Det är en sak om man skriver om historiska personer som levat för hundratals år sedan och där fakta ofta saknas, men när man som Schulman medvetet flyttar faktiska händelser i tiden för dramaturgins skull har det gått för långt. Då föredrar jag en ren biografi.
Det var en utvikning men jag rekommenderar verkligen Lykkes lysande bok, årets hittills bästa för min del! Och jag misstänker att hon inte bara skrev den för att roa, det är i mångt och mycket en uppgörelsebok om hyckleri och falsk präktighet inom hennes skrå.
Men precis som Lena Anderssons böcker är den inte för alla...
| | Herr Nyman och kröningsstenen | Nessle, David | 4 (2024-06-20 01:32:51) |  Herr Nyman i sin andra deckare, David Nessles kongeniala språk är underbart njutningsfullt att bara låta strömma in - boken läser sig själv nästan (även om det var mer humor i första boken, men denna är humoristisk så det förslår ändå).
Levande historiska stockholmsmiljöer. Grannen är ju rolig, och en massa andra biroller också, och den mystiska dubbelgångaren till Amanda...
Spännande också, på slutet väldigt - annars en klurig och trevlig spänning. Härlig bok, man längtar efter mer om Herr Nyman (men han lär inte vara med i nästa bok i serien...). | | På egna ben | OFlanagan, Sheila | 3 (2024-06-19 21:05:12) |  Ok | | Möjlighet till självhushållning | Jansson, Karin | 3 (2024-06-19 21:01:59) |  Lättsam helt okej bok om ett par som gör en nystart genom att hyra en gård där de tänker odla sin egen mat. | | Eldsjäl | Åhman, Axel | 5 (2024-06-19 01:50:35) |  Man skrattar mycket här, och gråter - boken rymmer alla känslor. Man kommer huvudpersonerna väldigt nära, och man älskar dem alla (speciellt Majvor i affären, storrökaren).
Romanen tar avstamp i folkrörelserna, och problem att hitta intresserade - eldsjälar som kan driva föreningar. UF Fyren är en samlingslokal som Daniel älskar och kan utan och innan (fast finns där ett hemligt rum..?). Författaren ger inte bara folket i boken en själ utan i nästan högre grad huset - språket är enkelt men oerhört precist och vackert. Mycket humor (författaren är humorist, medlem av KAJ en österbottnisk humorgrupp), en riktigt bra bok som man saknar när den är slut. Fullpoängare. | | Äventyret i vattenlabyrinten | Abrahamson, Emmy | 4 (2024-06-17 13:07:26) |  Flickan Desta faller plötsligt ner i dammen och blir pytteliten. Hon möter där grodynglet Til. För att kunna bli stor igen måste de båda färdas genom en lång labyrint. Där väntar många faror. Och många gåtor måste också lösas. Boken är spännande, men stundvis också lite småläskig. | | Den barmhärtige samariten | Börjlind, Cilla&Rolf | 2 (2024-06-15 08:44:27) |  Den sjunde boken om polisen Olivia Rönning och den f.d. polisen Tom Stilton. En historia om coronavirusets härjningar och konspirationsteorier. Olivia blir kidnappad och Stilton insjuknar. Ett par mord som kräver sin lösning inträffar.
Ingen av de bästa i serien. Ganska så torftigt språk. | | Pite och Palt tar bussen | Magnusson, Ann-Christine | 4 (2024-06-13 10:57:25) |  Pite och Palt är två kaniner. De leker att deras trehjuling är en buss. Då plötsligt dyker den stöddiga bävern upp. Han vill ha trehjulingen. Han vill leka polis och att kaninerna ska vara tjuvar. Boken är kul med tanke på alla missförstånd som uppstår när kaninerna tolkar alla bäverns replliker bokstavligt. | | Berits cykel | Hedin, Annica | 3 (2024-06-13 10:53:09) |  Alla andra barn kan cykla utan stödhjul. Alla barn utom Berit. Hon gömmer därför sin cykel. Alla andra barn vill cykla. Inte Berit. Hon vill hellre leka i trädgårdslandet. En bok att känna igen sig i. |
|
