Sara lyfter snyggt fram hur "udda" egentligen är helt normalt. I romanen är Svennebanan-karaktären kanske den mest udda under ytan. Alla är vi udda och alla är vi normala... vilket Lövestam visar på ett snyggt sätt med vackra formuleringar och ett språk som gör mig både lycklig och ledsen på en och samma gång. Lövestam är trovärdig och jag anar att det finns mycket av henne i en av huvudkaraktärerna.
|