Som många andra säger så har boken ett ganska dåligt språk men det var inget jag störde mig överdrivet mycket på. Hon kunde dock ha skrivit mycket mer om vad hon tänkte, vad andra kände etc. Det kändes som att det enda som var viktigt vad att berätta precis ALLT som hände.
Men jag blev ändå fast av boken. Naiv var hon kanske, men det är ju otroligt att det överhuvudtaget fungerar emellan dem i hela tre år. Visst kan man blanda olika kulturer. Min granne är gift med en thailändska och det funkar fint. Men de två kulturerna är nog en mix som inte riktigt går ihop hur man än gör. Och att bosätta sig där och leva fattigt när man är van vid att vara rik västerlänning... Det är nog lite av en utopi.
Jag ska se filmen har jag tänkt, den verkar bra. Läsa de två andra böckerna ska jag också göra.
|