Borde det inte finnas flera böcker som denna? Kanske är det omöjligt, eftersom det skulle bli svårt att slå större än vad denna gör. Orden, språket, tempot känns nära och ärligt. Mycket av det som beskrivs känns som det är taget från ingenstans och meningarna lämnas också ofta oförstårliga. Men de ger en ändå en enorm mängd associationer som inte går att motstå och beröras av. På det sättet verkar blandningen av poesi och roman verkligare och uppriktigare. Upplevelsen blir mer personlig, både för huvudpersonern och för läsaren. |
En sammanbiten och tung iaktagelse av samhället. Även om det känns som om boken skapar ett visst avstånd mellan karaktärens innersta och mellan mig som läsare, så reflekteras det i beskrivingen av de olika situationerna K hamnar i. I det allvarliga och stillsamma berättandet, finns en ton av en djupare förståelse av befinnandet. Jag blev tvungen att läsa om den igen efter sista kapitlet, eftersom jag inte upptäckte det förrän i slutet.
|
(36 år)