|
anniros (38 år)
Senast inloggad 11 jul. 2010 Besökt boksidan 2 ggr.
|
Tot. 3 recensioner Snitt-Betyg: 3,67
|
Nedan visas alla recensioner skrivna av anniros
Titel |
Författare |
Recension (inledning) |
Betyg |
Datum |
|
Blonde | Oates | Jag kan aldrig läsa Joyce Carol Oates böcker utan.. Visa hela | 5 | 10-07-11 | | Jag kan aldrig läsa Joyce Carol Oates böcker utan att tappa bort mig själv lite grann. Hennes historier kryper in under skinner på mig och får mig att bli obehagligt berörd, ja berörd till en så omfattande del att det påverkar mitt vardagliga liv. Den här boken var inte ett undantag, utan snarare än av de "värsta" i sitt slag. Historien, som är en skönlitterär tolkning på Marilyn Monroes liv, gjorde mig trasig på riktigt. Jag har till och med avrått personer från att läsa boken då jag ansett den vara för farlig för dem att läsa då de själva är psykiskt ilabila. För om jag som psykiskt stabil påverkas så mycket...
Men vad handlar den om? Ja, vad handlar den inte om. Jag tror ändå att det är därför boken har blivit så uppskattad. Den berör så många olika liv egentligen, då Marilyn är allt från hemmafru, till utviksbrud, till filmstjärna och barnhemsbarn. Det är så många nivåer. Och hon är alltid borttappad. Som ett barn.
Läs den. Du måste. Men var försiktig. Don't loose yourself. | Sonat till Miriam | Olsson | Ett försiktigt och ömt porträtt som sakta smyger h.. Visa hela | 3 | 10-07-11 | | Ett försiktigt och ömt porträtt som sakta smyger huvudpersonen Adam Ankers historia fram. Stundtals blir man helt från sig av de otroliga meningar Linda Olssonhar satt samman. " Och sedan lyssnade jag när mitt liv sveptes bort och upplöstes i tomma intet med en explosiv kraft". Det känns nästan mer som poesi än skönlitteratur, men det fungerar eftersom det inte är högtravande utan snarare strävar efter att vara känsloväckande. Det lyckas verkligen. Att Adam Anker har förlorat sin dotter förstår man snabbt, men det är så smärtsamt att det känns som inte ens Linda Olsson som författare vill prata om det. Man får istället korta smärtfulla insyner, blandat med hur livet borde ha varit och hur det faktiskt var. Boken är inte dramaturgisk och typisk bokmässigt korrekt. Den beskriver hur Adam Ankers romans med en mycket yngre psykiskt skadad kvinna grusas av en graviditet som tvingar honom till ett val. Han väljer barnet. Det omöjliga valet. Och barnet tas från honom många år senare i en simpel olycka. Inget kan vara mer mänskligt äkta. Ett svårt val säkrar ingen från en skyddad framtid och jag tror det är en viktig insikt denna boken kan ge. Även fast ett val har gjorts kan mycket dolda, tidigare osedda inspel göra att man får ångra sitt val. Man kan alltså aldrig veta allt. Och kanske är det inte meningen? Kanske vill Linda Olsson berätta Adam Ankers historia för att visa att vi ibland måste försöka vara så omänskligt starka för att klara oss, medan vi ibland måste vara så mänskliga och leva i nuet för att inte ångra de saker vi inte kan förändra. | Tills jag finner dig | Irving | Det första jag sa till min sambo efter jag läst bo.. Visa hela | 3 | 10-07-11 | | Det första jag sa till min sambo efter jag läst boken var "Du måste läsa den här boken, men bara tills då nått lite mer än hälften". Ja, boken är jättebra, underlig och speciell den första delen. Det beskriver dels Jack Burns, huvudpersonens, kringflackande barndom med sin tatuerande mor. Det handlar sedan om hur hans mor efter mycket kringflackande slår sig till ro och man får följa Jacks något ekivoka och sexuellt mycket avvikande uppväxt. Det är spännande, underlig och helt utanför de ramar som böcker vanligtvis håller sig till. Men så beger sig Jack ut på samma resa som han gjorde när han var ung, i början av boken. Och ingetingvisar sig vara så som vi trodde, vilket tyvärr förstör mycket. Boken blir tråkig, platt och karaktärerna tappar något av sin spänning. Så läs boken, visst. Men sluta då Jack åter ska resa sin barndoms resa.
|
|
|
|
|