|
abbi (37 år)
|
En tjej vars intressen är fotografera, webdesign, ägna sig åt musik, teckna med mera. Besök: www.abbi.fotosidan.se |
Senast inloggad 17 apr. 2007 Besökt boksidan 9 ggr.
|
Tot. 3 recensioner Snitt-Betyg: 4
|
Nedan visas alla recensioner skrivna av abbi
Titel |
Författare |
Recension (inledning) |
Betyg |
Datum |
|
Elvis - under skalet | Cronstam | Serierna om sköldpaddan Elvis är nog de roligaste.. Visa hela | 4 | 06-01-03 | | Serierna om sköldpaddan Elvis är nog de roligaste serier jag läst, det är inte sällan man känner igen sig i hans vardag. Den som inte har läst Tonys serier om Elvis bör göra det - om inte annat så i gratistidningen Metro ... | Hanteringen av odöda | Ajvide Lindqvist | Det här visade sig vara en sådan bok som är omöjli.. Visa hela | 4 | 05-12-20 | | Det här visade sig vara en sådan bok som är omöjlig att lägga ifrån sig när man väl har börjat att läsa den. Jag har aldrig läst klart en bok så snabbt som jag läst klart denna. "Hanteringen av odöda" är fängslande, skrämmande och sorglig. Handlingen drar genast med en och man vill läsa mer och mer. I boken får man följa flera olika personer som på lika eller olika sätt drabbas av händelserna i Stockholm. Det är som om det vore flera olika berättelser i en bok, som ändå hänger ihop. Inslagen med tidningsartiklar och nyheter från radio och tv gör att händelserna känns verkliga och att allt utspelas i Stockholm drar också sitt strå till stacken då man känner igen alla platser. Det gör boken ännu intressantare. "Hanteringen av odöda" är en bok jag verkligen rekomenderar! | Pojken som kallades Det | Pelzer | De tre delarna av fyra i Dave Pelzers självbiograf.. Visa hela | 4 | 05-12-20 | | De tre delarna av fyra i Dave Pelzers självbiografi jag nu läst är utan tvekan bland de bästa böckerna jag någonsin läst. Den första delen, "Pojken som kallades Det", är den som berört mig mest. ”Pojken som kallades Det” är en skoningslös berättelse om ett barns uppväxt som verkligen berör. Jag gillar verkligen Daves uppriktiga, kärleksfulla och ibland barnsliga sätt att skriva om det han upplevt, han är beundransvärd som aldrig förlorade hoppet trots allt det han tvingades gå igenom. Det som förundrar mig mest är att han trots allt tycks älska sin mamma. Jag tror att det beror på att han ständigt hoppades att hon återigen skulle bli den kärleksfulla mamma hon en gång var, innan han fyllde fyra år. Vad som gjorde att hon blev den hon blev, lär varken Dave eller någon annan få svaret på.
|
|
|
|
|