Det här är absolut den bästa bok Child har skrivit.. Visa hela

Det här är absolut den bästa bok Child har skrivit. Spännande upplägg. Minusen blir för att det är för lätt att lista ut det som ska vara överraskningsmoment (exempelvis vem som är mördaren). Child har arbetat inom TV och använder sig av en cliffhanger när han avslutar boken. Jag kan tänka mig att en del stör sig på detta über-kommersiella tilltag. Men eftersom Child är så pass transparent så gör det mig inget. Jag kan redan nu räkna ut vad som hände av det som vi inte får veta förrän i nästa bok.

The first book about Patrick and Angie. A good boo.. Visa hela

The first book about Patrick and Angie. A good book from a then very young Lehane.

Det är en rätt spännande och fartfylld historia, s.. Visa hela

Det är en rätt spännande och fartfylld historia, som flirtar vilt med läsaren. Men det blir inte bättre kaka för att man tar i mer av allt i smeten, så att säga. Språket är ganska banalt och tempot sätts före textkvaliteten. Det som mest drar ned betyget är alla osannolikheter och den något naiva grundstoryn. Slutet är inte heller mycket att hurra för. Det är tydligt att författaren tänker fortsätta spinna vidare på samma tråd som i denna bok, ett sätt att fånga läsare till nästa bok som känns lite för genomtänkt. Upplevelsen måste komma före viljan att sälja fler böcker, som jag ser det.

En av mina favoriter av Grisham. Den avviker lite.. Visa hela

En av mina favoriter av Grisham. Den avviker lite från många av de tidigare böckerna eftersom de rättsliga inslagen är närmast obefintliga.

En bra bok i en fantastisk rolig berättarstil. Men.. Visa hela

En bra bok i en fantastisk rolig berättarstil. Men jag blir aldrig riktigt klok på vad historierna mynnar ut i. Är det de vanliga pekpinnarna?

Det här är en bok som utger sig för att vara en de.. Visa hela

Det här är en bok som utger sig för att vara en deckare. Det är det inte. Det är en bok om relationer. Relationer i parförhållanden, relationer mellan barn och föräldrar, relationer mellan kollegor, relationer mellan offer och förövare, relationer mellan offer och deras omgivning och relationer mellan förövare och deras omgivning. Har du som läsare förväntat dig spänning blir du alltså besviken. Det här är inte spännande, utan på sin höjde en aldrig sinande tragisk historia, som dessutom slutar med en av bokvärldens sämsta cliffhangers. En cliffhanger som naturligtvis handlar om relationer.

Men det är klart, gillar man att grotta ner sig i relationskonflikter är det här ett eldorado.

För min del stod det och vägde mellan en etta och tvåa, men jag bestämde mig för det lägre betyget, just på grund av att boken utger sig för att vara något annat och på grund av det sega tempot.

En "slutna rummet-deckare". De första två tredjede.. Visa hela

En "slutna rummet-deckare". De första två tredjedelarna är ganska bra. Men den sista delen är alltför transparent och motiven känns obegripliga. Författaren styrka är personskildringarna, som håller mycket hög klass. I den här boken är det själva brottet som drar ner helhetsbetyget. Det är alltför långsökt.

Det är spännande, men också väldigt mycket överdri.. Visa hela

Det är spännande, men också väldigt mycket överdrifter och osannolikheter. Det är just det senare som drar ner betyget, som annars hade kunnat bli högre. Personligen föredrar jag att man antingen är superhjälte rakt av, eller att det är väldigt verklighetstroget. Det här är något mitt emellan. Boken har rätt mycket av typiskt amerikanskt publikfrieri. I min mening är det synd på något som kunde blivit ganska bra.

Det är ganska underhållande och fyllt av nostalgi... Visa hela

Det är ganska underhållande och fyllt av nostalgi. En liten kort stunds flykt till tider som flytt, återberättade på ett lite annorlunda vis. Det är en generationsbok som företrädesvis människor som var unga på åttiotalet har mest behållning av.

En osminkad och mycket gripande skildring av en jo.. Visa hela

En osminkad och mycket gripande skildring av en journalist som bevakade balkankriget på plats.

Det här är tredje boken om Marianne Jidhoff och om.. Visa hela

Det här är tredje boken om Marianne Jidhoff och om jag tyckte att de två första var ganska trevlig läsning måste jag säga att detta är en stor besvikelse. Som jag tidigare skrivet vet jag inte om man kan kalla det här böckerna för deckare . I de två första böckerna fokuserade författaren på relationer till 80 procent, och fyllde ut resten med beskrivningar av mat och dryck med ungefär 10 procent. Resterande 10 var själva deckarhistorien. I denna bok fokuserar Rudberg på mat och hur folk äter, på mode och hur folk klär sig till ungefär 40 procent. Det är oändliga beskrivningar som inte gör någon nytta för historien. Relationer tar stort utrymme. De är väl ungefär 50 procent av innehållet. Övrig är själva deckaren, en petitess som skulle kunnat avhandlats på ett fåtal sidor. Charmen är i mångt och mycket borta och det vimlar av dryga människor som är svåra att acceptera. Till och med flertalet av huvudpersonerna är ganska dryga. Skrivandet känns lite osammanhängande, slarvigt och fragmentariskt. Det kan inte bli annat än bottenbetyg

Det här är en politisk partsinlaga och jag sympati.. Visa hela

Det här är en politisk partsinlaga och jag sympatiserar helt och hållet med dess syfte - att få bort dödsstraffet. Som historia är boken dock väldigt segdragen, det hade gått att berätta historien på hälften så många sidor. Det är det som drar ner betyget.

Många av de tidiga fristående berättelserna från C.. Visa hela

Många av de tidiga fristående berättelserna från Coben har ett oerhört högt tempo, men är också fyllda med rätt många orimligheter. De slätas över av tempot. Grundhistorien är bra, helt i min smak. Det som är lite märkligt är att det alltid ska vara läkare som är huvudpersoner i dessa fristående böcker. Det gör att böckerna flyter ihop. Slutet är lite mer rumphugget och sämre än i andra av hans böcker.

En genomskinlig, helt osannolik och faktiskt även.. Visa hela

En genomskinlig, helt osannolik och faktiskt även omöjlig historia. Det finns så mycket brister i berättelsen att det är lite pinsamt. Huvudpersonen är lite korkad och äcklig. Bara en sådan sak som att han inte byter kläder någon gång i boken. Känn doften av de kallingarna...

Han är väl ändå på något sätt uthärdlig, eftersom jag fortsatte att läsa. Men bra var det inte. Den som vill läsa bättre, mer logiska, mer genomarbetade amerikanska deckare väljer helst Michael Connelly eller kanske Harlan Coben (även om han ska njutas i mindre doser efter som han upprepar sig stilmässigt).

Det här är myckt bra, helt i klass och kanske till.. Visa hela

Det här är myckt bra, helt i klass och kanske till och med lite bättre än Skumtimmen. Bra mycket bättre än Nattfåk. Med sin smått poetiska berättarstil mejslar Theorin långsamt fram historien. Det börjar som vanligt långsamt och det blir aldrig något direkt tempo. Men skildringen och personporträtten har ett djup och en kärlek som är få förunnat att kunna förmedla inom genren. Om Nattfåk var ett litet magplask vad gäller historien, är det här en klockren berättelse från start till mål. Visst hade man önskat mer fokus på Gerlof, men det går bra ändå. Snudd på högsta betyg, men det blir en stark fyra.

Ingrid har utvecklat sitt språk ytterligare, men f.. Visa hela

Ingrid har utvecklat sitt språk ytterligare, men försöken att utveckla berättandet faller tyvärr platt. Det blir inte trovärdigt hur välvillig du än är. Men följer du Martine Poirot är boken förstås ett måste.

En mycket bra intrig, i och för sig med inslag som.. Visa hela

En mycket bra intrig, i och för sig med inslag som verkar ytterst otroliga. Huvudpersonen McCaleb är en mycket intressant figur. Connellys språk är föredömligt kortfattat.

Som uppväxt med Bondfilmer och Roger Moore är natu.. Visa hela

Som uppväxt med Bondfilmer och Roger Moore är naturligtvis den här boken ett måste. Moore berättar om sina erfarenheter kring rollen och inspelningarna, men han berättar även om de andra skådespelarna som spelat Bond. Det här är inte "ett skott i krysset". Boken känns lite hastigt tillkommen. Många fotografier är av tveksam kvalitet, även om det dokumentära inslaget naturligtvis kan förlåta en del av detta. Texten känns också aningen forcerad, när jag jämför med Moores fantastiska biografi "Mitt namn är Moore, Roger Moore", som är betydligt mer genomarbetad och har ett mer nyanserat språk. Men som fantast ger jag ändå ett ganska bra betyg till boken, en fyra.

Trots de otroligt osannolika händelserna är det hä.. Visa hela

Trots de otroligt osannolika händelserna är det här en riktigt spännande och underhållande bok. Lite väl många vändningar kanske, men det är ju Cobens stil. Han går på som en ångvält och det är full fart framåt. Det här är en bättre bok än Ingen andra chans, som jag tidigare läst av författaren.

Hmmm. Jag vet inte mycket om författaren, men det.. Visa hela

Hmmm. Jag vet inte mycket om författaren, men det verkar som ett debutverk. Boken har många brister. Det är för många strereotyper, och då menar jag verkligen strerotyper. Tänk er bara en psykopatisk skurk med en järnkrok. En annan sak som verkar avslöja författarens brist på vana är att EXAKT samma saker beskrivs om och om igen, men av olika personer. Det finns ingen poäng i det. De delar som ska "utbilda" läsaren så att vi förstår vad det handlar om verkar rena rama Utbildningsradion från sjuttiotalet. Sedan är boken full av orimligheter och ologiska följder.

Är det då en allt igenom dålig bok? Nej, det är faktiskt rätt underhållande när man slutar att räkna felen och ser till grundhistorien.

En ganska stabil berättelse, men inte särskilt nys.. Visa hela

En ganska stabil berättelse, men inte särskilt nyskapande. Författaren hänger upp historien för mycket på en geografisk plats vilket känns lite krystat.

Det kunde kanske blivit en bra bok. Men, det är så.. Visa hela

Det kunde kanske blivit en bra bok. Men, det är så mycket som jag är missnöjd med kring den här boken. Faktarabblande, kardinalfel gällande huvudkaraktärer, naivt motiv... listan kan göras längre. Det här är inte en bra bok. Det är för svulstigt och för mycket av alldeles fel saker. Det känns som om Baldacci velat för mycket och skapat detta magplask.

Precis som i förra boken med Will Robie och Jessic.. Visa hela

Precis som i förra boken med Will Robie och Jessica Reel är det spännande. Men även denna gång är det lite för mycket överdrifter för min smak. Men på det hela taget är det en hyfsad bok.

Det här är en ganska spännande roman men precis so.. Visa hela

Det här är en ganska spännande roman men precis som i fallet med "Dagen noll" tycker jag att Baldacci tar i för mycket. Det blir för många långsökta trådar och för mycket av allt, inte minst våld. Som jag ser det behöver inte ett stort antal människor, även barn, dö en ond bråd död för att en thriller ska bli spännande. Hitchcock sa en gång att hans största misstag i en film var att låta en bomb brisera på en buss där många dog. När du gör det stör du rytmen i det som är spännande och i stället inför du risken för att publiken känner hopplöshet, sorg eller något annat som tar udden av historien. Detta gör Baldacci mer än en gång i denna bok. På plussidan är ändå att uppbyggnadsfasens mystik är spännande och historien håller länge även om avslutningen är relativt dålig. En svag trea blir betyget.

Det här är en ganska bra bok, trots sina svackor o.. Visa hela

Det här är en ganska bra bok, trots sina svackor och småskavanker. Ojämnheten drar ner betyget. Vissa delar känns också alltför långsökta. Dessutom verkar det som om han läst Lee Child och inspirerats. Det ger ingen fördel.

Då kör vi ett varv till med samma upplägg. Så måst.. Visa hela

Då kör vi ett varv till med samma upplägg. Så måste Baldacci tänkt när han skrev denna bok. Inget nytt under solen, utan upprepningar av tidigare mönster. En ganska fånig grundhistoria, som känns krystad gör inte saken bättre. Som läsare förutsätter jag att en karaktär utvecklas om den återanvänds, som Michael Conollys Harry Bosch för att ta ett exempel. Det gör inte Oliver Stone, eller Kamelklubben.

Ett rätt högt betyg blir det för Den döende detekt.. Visa hela

Ett rätt högt betyg blir det för Den döende detektiven. En svag fyra. Historien är klockren och väldigt trovärdig. Johansson är en ganska skön typ och boken är lätt humoristisk. Det som drar ner betyget är alla upprepningar. Någon tänker något, sedan säger han samma sak. Det händer gång på gång. Vissa fraser som "det säger du" återkommer på var och varannan rad. Lite variation hade inte skadat.

Nja. Har man läst tidigare fristående böcker av Co.. Visa hela

Nja. Har man läst tidigare fristående böcker av Coben blir man lite besviken. Huvudkaraktären är inte speciellt sympatisk, i mångt och mycket rätt bufflig. Det blir svårt att tycka om honom, även om hans bufflighet här och var slätas över. Grundhistorien är samma soppa som så många gånger förr, men med några ingredienser utbytta. Det är i och för sig en bra soppa han värmer upp igen, men han måste förnya sig.

Vet inte riktigt vad jag ska säga om den här boken.. Visa hela

Vet inte riktigt vad jag ska säga om den här boken. Generellt tycker jag att Kallentoft vältrar sig för mycket i ondska och elände. Det blir jobbig. Jag har läst de tidigare böckerna i serien och stilen är förstås densamma. Här knyter han ihop säcken och avslutar den underliggande historien från de tidigare böckerna. Det finns saker som är bättre än tidigare, men eländesbeskrivningarna blir för mycket för att historien ska bli riktigt spännande. Jag lider när jag läser. Det drar ner betyget mer än de positiva sakerna.

Karaktärerna och berättarstilen är som vanligt hel.. Visa hela

Karaktärerna och berättarstilen är som vanligt helt okej när det gäller Baldacci. Men det här var en riktig skithistoria. Den är så långsökt - på alla plan - så jag begriper inte hur jag kunde läsa klart. Det är naturligtvis svårt att hela tiden komma på nya historier, men Baldacci har en tendens att dra sig åt det absurda och det är inte tilltalande.

Nja. Jag är inte så nöjd med denna bok. Den innehå.. Visa hela

Nja. Jag är inte så nöjd med denna bok. Den innehåller flera små irriterande motsägelser som drar ner betyget. Annars är det relativt fartfyllt som vanligt när det gäller Coben.

En ganska tung historia som ändå är väl värd att l.. Visa hela

En ganska tung historia som ändå är väl värd att läsa. Efterspelet till boken är en historia i sig, då åklagaren som utmålas som den stora boven gått till motattack genom att starta en webbsida där han vill rentvå sig. I mångt och mycket har han rätt, han framställs felaktigt av Grisham. Ändå är det en fantastisk och i stora drag helt sann berättelse.

Vad tänkte hon på här? Vilken vansinnig historia.

På senare år har Grishamn gått ifrån den "renodlad.. Visa hela

På senare år har Grishamn gått ifrån den "renodlade" fiktionen för att skriva böcker som ligger närmare verkligheten. "Den oskyldige mannen" är t ex byggd på ett autentiskt fall. Även om detta inte handlar om ett riktigt fall är det i vart fall väldigt trovärdigt. Problemen med boken är emellertid omfattande. Stereotyperna är skrattretande enkelspåriga. Tanken är väl att boken ska ses som en politisk inlaga, men för en utomamerikansk läsare bekräftar boken bara alla fördomar som redan fanns. Alla som bryr sig om någon utsatt är liberaler eller kommunister. Amerikaner verkar bara tänka på pengar - i alla lägen. Det är dessutom de som har pengar som bestämmer och det är deras rättvisa som gäller.

Det är möjligt att det känns som chockerande för amerikaner att höra. Vi andra bara gäspar och undrar varför vi slösade bort tid på denna bok.

GW är lite speciell som författare. I den här boke.. Visa hela

GW är lite speciell som författare. I den här boken blir det mer tydligt än någonsin att han lånar ut sin egen vokabulär till hela persongalleriet. Alla säger saker som "jag hör vad du säger" i tid och otid. Talesätt som "från hästens egen mun" brukas av flera personer". Det känns förstås inte troligt att speciellt många använder sådana här fraser, i vart fall inte var och varannan figur. Med andra ord, dialogen är inte GW:s starka sida. En annan negativ sak med boken är att den till och från tappar i tempo och blir lite långrandig. Därmed inte sagt att det här är ett dåligt alster. Det är ganska bra, till och med riktigt underhållande ibland. Bäckström är en tragikomisk figur som är rolig att följa. Boken får en stark trea av mig.

En rätt bra historia, men precis som de flesta av.. Visa hela

En rätt bra historia, men precis som de flesta av Connellys tidiga böcker är den lite överarbetad. Boken håller länge en väldigt bra nivå i berättandet, men den sista vändningen känns krystad. Avtoningen är helt okej. En annan sak som stör mig med MC tidiga böcker är inkonsekvensen. Bosch kan fördöma andra för saker som han antingen gjort själv tidigare, eller gör senare. Denna inkonsekvens är dock mindre i denna bok än i föregångaren Dockmakaren. Den sista prärievargen får en stark trea av mig.

Roger Moores första självbiografi belyste hela han.. Visa hela

Roger Moores första självbiografi belyste hela hans liv, från uppväxten fram till idag. Historen då kryddades med många roliga anekdoter. Moore är en rolig berättare med glimnten i ögat och den första boken togs emot mycket väl. I denna bok har han helt sonika bestämt sig för att bara berätta anekdoter, jag antar att det är sådan som inte kom med i den första boken. Det blir lite för mycket staplade av korta småberättelser och alla är inte lika roliga. En del är inte roliga alls. Så det blir en rätt ojämn bok, som är en besvikelse för den som trott att det skulle bli något lika bra som den första självbiografin.

En ganska bra bok med klassiska ingredienser, på e.. Visa hela

En ganska bra bok med klassiska ingredienser, på en för mig ny plats - Island. Författaren har ett ganska bra grundkoncept och det är lite småtrevligt med många teorier och vändningar. Det blir emellertid aldrig särskilt dramatiskt, men det är ändå läsvärt.

En bra bok om Harry Bosch, bortsett från en del mi.. Visa hela

En bra bok om Harry Bosch, bortsett från en del mindre bra saker i slutet på boken. Upplösningen är tämligen tam och cliffhangern som boken avslutas med känns inte så nytänkande. Däremot är det som vanligt väldigt välskrivet och ganska spännande.

Haller på egen hand är väl okej, men det känns som.. Visa hela

Haller på egen hand är väl okej, men det känns som om det blir bättre med Bosch vid hans sida.

Nja. Som debut betraktat är det här naturligtvis e.. Visa hela

Nja. Som debut betraktat är det här naturligtvis en bra bok. Det är framförallt den mycket bra skildringen av alla karaktärer som bär upp boken. Sett som deckare är den rätt medioker. Det är lågt tempo och polisarbetet känns inte helt autentiskt. Deckarhistorien har också sina brister. Utan att avslöja för mycket undrar jag till exempel hur de fick ihop de sista två dödsfallen med mördaren? Varför skulle kvinnan kontaktat just den personen och inte den yngre? Det var ju den yngre hon haft kontakt med tidigare och det stod att hon såg mördaren i hallen? Men det var ju inte DEN mördaren hon måste misstänkt, utan den yngre.

I vart fall var det inte något i de vändningar som presenterades som överraskade. Det fanns för få möjliga personer att misstänka när det kom till kritan.

Det är inte Stieg Larsson men Lagerkrantz tar Sala.. Visa hela

Det är inte Stieg Larsson men Lagerkrantz tar Salander och Blomkvist åt ett lite nytt håll där bakgrunden blir viktigare och våldet lite mindre. Helt klart är att en fjärde bok i serien inte skulle sett ut så här om Larsson hade varit författaren, men för oss som saknat karaktärerna så var boken ett kärt återseende.

En gedigen historia. Yrsa skriver bra och varierat.. Visa hela

En gedigen historia. Yrsa skriver bra och varierat. Det är inte gastkramande, utan snarare lite småmysigt. Lite brittiskt gammaldags stuk.

Jag har all respekt för Gerland, som naturligtvis.. Visa hela

Jag har all respekt för Gerland, som naturligtvis bättre än andra kan uttala sig om hur det är att ha Aspergers eftersom hon själv har diagnosen. Det här är en väldigt tunn bok som nog är tänkt att nå fram till de som inte orkar läsa den mer omfattande självbiografin En riktig människa. Den är i sin korthet ändå väldigt läsvärd.

Lite mer våldsamt i slutet än vanligt. Annars från.. Visa hela

Lite mer våldsamt i slutet än vanligt. Annars frångår inte Child sina principer. Aningen bättre grundhistoria än genomsnittet av hans böcker, men slutet blir lite sådär. Det blir ytterligare en tvåa för Lee Child.

Det här var en stor besvikelse. Detta är Connellys.. Visa hela

Det här var en stor besvikelse. Detta är Connellys tredje bok, men det är den fjortonde av honom som jag läst. Som jag ser det är det här den sämsta. Bosch är omdömeslös vid allt för många tillfällen och kör bland annat rattfull. Vissa påståenden som presenteras som självklarheter är det inte alls. Historien är hattig, hafsigt skriven och saknar spets. De vanliga överraskningsmomenten ger i bästa fall en gäspning. Trots detta ger jag boken en tvåa, eftersom jag gillar Boschserien som helhet. Men det tar tid innan de riktigt bra böckerna skrivs. Bopken Blodspår markerar, som jag ser det, inledningen på en helt ny nivå i Connellys skrivande.

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om Lee Child.. Visa hela

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om Lee Child och hans författarskap. Naturligtvis är det något som lockar, eftersom jag av någon anledning läser böckerna. Varje bok är skriven efter samma mall, och huvudpersonen gör i stort sett samma saker i varje bok. Det som skiljer är temat/konflikten. Det är väl den här typen av böcker som ibland lite nedsättande kallas för kiosklitteratur. Det krävs inget större engagemang, men det är bra tidsfördriv.

En typisk Childbok. Detta är debuten och den är li.. Visa hela

En typisk Childbok. Detta är debuten och den är lite mer livfull än många av efterföljarna. Child skriver bra redan här, men problematiken är hans återkommande stereotyper och bristen på logik. Men bortser man från alla orimligheter är det rätt underhållande.

Vill ni ha spänning rekommenderar jag istället Harlan Coben. Vill ni ha kvalitet rekommenderar jag Michael Connelly och Stieg Larsson - förstås.

En riktigt småtrevlig bok i sann Grishamanda.

Lizas böcker blir tekniskt bättre och bättre. Tyvä.. Visa hela

Lizas böcker blir tekniskt bättre och bättre. Tyvärr maler hon om många intriger och det är lite tröttsamt. När ska hon äntligen dumpa eller försonas med vissa återkommande figurer? Denna historia är okej. Afrikaspåret känns lite nytt och så småningom utkristalliseras en del nya inriktningar och spår som möjligen kan ge serien ny fart.

Jag har tidigare varit starkt kritisk till Childs.. Visa hela

Jag har tidigare varit starkt kritisk till Childs böcker och frågat mig varför jag överhuvudtaget läst dem.Mycket har berott på att historierna varit helt orimliga och fyllda med felaktigheter.Den här boken har färre rena omöjligheter och felaktigheter, även om de förekommer. Jag antar att jag fixerat mig vid trovärdigheten när man kanske istället ska se Reacher som en slags James Bond-figur. Då blir det mer uthärdligt och rent av spännande. Dubbelspel är lite längre än många av Childs andra böcker och det vinner den på.

Den sydafrikanske författaren Deon Meyers är en ri.. Visa hela

Den sydafrikanske författaren Deon Meyers är en riktigt trevlig bekantskap. Han har en trevlig stil i sitt skrivande och här väver han skickligt ihop två parallella historier till en. Det känns också väldigt skönt att ha en ny skådeplats för dramatiken - Sydafrika. Det ger ytterligare en dimension till upplevelsen.

Jag älskar Michael Connellys böcker. Men i denna s.. Visa hela

Jag älskar Michael Connellys böcker. Men i denna saknas det vanliga "drivet". Det är lägre tempo, fler personliga problem och framförallt - den är mer negativ än många andra av hans böcker. Historien har inte lika många hisnande vändningar som det brukar vara, och som läsare blir vi lämnade med en del obesvarade frågor som i vanliga fall hade kännts givna för honom att nysta upp. Michael skrev den här boken när han precis hade flyttat från Los Angeles till Florida, där han inte kände många människor. Jag tycker att hans personliga sinnesstämning verkar skina igenom.

Thóra Gudmundsdóttir är tillbaka och det är som va.. Visa hela

Thóra Gudmundsdóttir är tillbaka och det är som vanligt teckningen av karaktärerna och de små skeendena som är Yrsa stryka. Blir lite förvirrad av några nya grepp hon tar till och allt verkar inte helt logiskt. Kanske kan man bara stolpa in på ett departement i Island och gå till vem som helst? Bokens första hälft är bäst och slutet hyfsat. Det är lite tillfälligheter hit och dit, men det kan jag nog köpa. Så värst spännande blir det aldrig, men det puttrar på lite "mysigt". Det är väl totalt sett rätt okej, även om jag skulle vilja att hon vässade sin "actionådra" lite och blev lite rakare i vissa partier.

Författarna kallar Eldvittnet för sin bästa bok. A.. Visa hela

Författarna kallar Eldvittnet för sin bästa bok. Av de tre som de skrivit är det här den sämsta, i min mening. De skriver bra, medryckande och målande. Men redan tidigt har läsaren en aning om vart det lutar, trots många vändningar. Ett stort plus i kanten för dessa, det är styrkan med Keplers böcker. Men det som till sist drar ner boken till en betydligt sämre nivå är den nya historien som avslutar boken. Varför börja om med en amerikansk cliffhanger/kiosklitteraturavslutning på en så bra historia? Det är helt obegripligt och det förstör allting.

Det här är en bok som alla kan ha behållning av at.. Visa hela

Det här är en bok som alla kan ha behållning av att läsa. Som far till ett autistiskt barn och som en person som haft förmånen att träffa författaren är jag kanske lite färgad. Men i mina ögon är det en fantastisk berättelse. Visst "tuggar hon om" vissa saker, som tidigare påpekats, men historien är ändå fascinerande.

Den inledande boken om Patrick och Angie är en ged.. Visa hela

Den inledande boken om Patrick och Angie är en gedigen praktträff av en mycket ung Lehane.

Lehane är väldigt duktig på vissa saker, sämre på.. Visa hela

Lehane är väldigt duktig på vissa saker, sämre på andra. Den här boken skulle varit skriven för länge sedan, men den hade nog inte blivit skriven alls om inte fansen tjatat. Tio år är en lång tid att vänta på att skriva en uppföljare. Den är rätt bra - om du läst de andra böckerna. Som fristående bok är det sådär. Nostalgikern i mig höjer betyget, men det är egentligen rätt medelmåttigt.

Nja. Mycket longörer och ovidkommande saker. Sedan.. Visa hela

Nja. Mycket longörer och ovidkommande saker. Sedan är väl Colt tänkt att vara någon hjälte, men det är han ju inte här. I stället är huvudpersonen en osmaklig psykopat. Jag har i och för sig inget problem med det, men är tanken att Colt ska fortsätta vara huvudpersonen i nästkommande böcker har man ju i och med denna bok skjutit honom i sank som jag ser det. Han villar mer runt och funderar på homosexualitet och vem som byggde Savannah, än utför polisarbete. Det är i viss mån fascinerande att följa trion med brats i deras eskapader, samtidigt som man äcklas av dem. Men slutet begriper jag mig inte alls på. Möjligen kan det förklaras av att författarna tänker fortsätta att följa Silfverbielke.

Med en sådan titel får man väl säga: "lysande Mark.. Visa hela

Med en sådan titel får man väl säga: "lysande Marklund". Tillsammans med Nobels testamente är det här den bästa boken hon skrivit. Marklunds karriär har annars präglats av en ojämnhet i kvaliteten. Det är egentligen först med Nobels testamente som det går att se att hon nått fram till sin egen stil och känns trygg i sitt berättande.

Den första halvan av boken är mycket bra, men seda.. Visa hela

Den första halvan av boken är mycket bra, men sedan tappar den. Det blir lite för mycket otroliga händelser. Men författaren har emellertid gjort ett gott hantverk. Det är rätt spännande.

Det här var en enda meninglös uppförsbacke att ta.. Visa hela

Det här var en enda meninglös uppförsbacke att ta sig igenom. En av de absolut sämsta böcker jag läst i genren. Det känns som att författarna bara vill tjäna pengar på en serie som nått en viss framgång. Jag blir närmast upprörd av den dåliga kvaliteten och det extremt långsökta upplägget. Buthler och Öhrlund borde skämmas för den här boken.

En ganska bra thriller som i vissa avseenden är me.. Visa hela

En ganska bra thriller som i vissa avseenden är mer jordnära realistisk än andra titlar av Harlan Coben. Med detta sagt är även denna bok fylld av en hel del orimligheter, vilket brukar prägla Cobens böcker. Men det höga tempot täcker som vanligt effektivt över de logiska luckorna. Det ÄR spännande och underhållande. Men kanske inte så djupt, även om han försöker komma närmare verkligheten.

Är man ute efter en deckare eller thriller av vanl.. Visa hela

Är man ute efter en deckare eller thriller av vanligt snitt är nog inte Rudberg rätt val. Sett ur den synvikeln är det en tam historia. Däremot är författarinnan både elegant i sitt språk, duktig på personskildringar och mycket bra på vardagsdramatik. Hade hon varit bättre på att kombinera detta med spänning hade det kunnat bli hur bra som helst. Nu blir det bra, men inte fantastiskt.

Den sjätte boken om Harry Bosch är en spännande oc.. Visa hela

Den sjätte boken om Harry Bosch är en spännande och välskriven bok. Som vanligt är vändningarna många och påhittiga. Det negativa är väl att den är ganska förutsägbar. Men, man behöver aldrig blir riktigt besviken när man läser Connelly. Även när det är lite sämre är det långt bättre än många andra. Det blir en stark trea.

Nja. Lite "torr". Persongalleriet är intressant. Ändå en hyfsad bok.

Jaha. Alla som följt Harry under tjugotalet år i u.. Visa hela

Jaha. Alla som följt Harry under tjugotalet år i ungefär lika många böcker känner förstås igen sig. Upplägget är liknande, med enda skillnaden att Harry blivit äldre och tröttare. Historien är rätt okej. Det är inte speciellt spännande, men det är som vanligt väldigt stabilt. Vi som följt Bosch tycker förstås om att se vad som händer med honom. Men, här kommer baksidan. De som inte läst en Bosch-bok tidigare har inget som helst utbyte av historien. Då finns det mycket bättre böcker att ägna sin tid åt. Det känns som att Connolly har väldigt svårt att släppa Harry, även om han inte har mycket kvar att ge. Som jag ser det borde han istället börja följa dottern i hennes önskan att bli polis. Det vore en nystart, där Harry kunde inta en mentorsroll.

Harry Bosch återvänder från sin pension och blir å.. Visa hela

Harry Bosch återvänder från sin pension och blir återanställd vid LAPDs avdelning för öppna ouppklarade fall. Han får börja med ett sjutton år gammalt mord på en skolflicka. En gedigen roman, men med en del småbrister. Connelly erbjuder som alltid spännande läsning.

En pusseldeckare i militärmiljö. Lee Child går til.. Visa hela

En pusseldeckare i militärmiljö. Lee Child går tillbaka i tiden, men det är inte speciellt bra. Som vanligt är Child en driven skribent, väl påläst och en detaljmanisk nörd. Men historien och huvudpersonen är lika osannolik, om inte mer osannolik, än någonsin. Huvudpersonenes moral låter honom inte låta någon annan ta skulden för en misshandel trots att det skulle gynna honom själv. Men det bekommer honom inte att utföra de grövsta brotten själv om han anser det rätt. Det blir bara för mycket.

En fantastisk bok.

Fascinerande historia. Men lite klent slut.

Jag tycker rent allmänt att Ingrid Hedström fått f.. Visa hela

Jag tycker rent allmänt att Ingrid Hedström fått för lite uppmärksamhet för sitt författarskap. Hon är duktig på att målande beskriva miljöer och människor. Hon skapar en "mysstämning" trots ämnet. Flickorna i Villette är emellertid aningen sämre än den tidigare Lärarinnan i Villette. I den boken håller själva mordgåtan bättre. I Flickorna i Villette är det helt enkelt för lätt. När det är dags för genombrott springer man helt osannolikt direkt på de ledtrådar som är relevanta. Det tar ner helhetsintrycket. Ska jag säga något negativt om Ingrids böcker är det väl att upplösningarna kunde var bättre. I båda böckerna är de lite abrupta. Det crescendo som byggs upp ebbar ut för snabbt. Men det är läsvärt.

Baldacci får en tvåa för försöket. Boken innehålle.. Visa hela

Baldacci får en tvåa för försöket. Boken innehåller alltför många skönhetsfel för att bli riktigt bra. Små irriterande detaljer sänker helheten. Varför berätta om hur huvudpersonen lagar mat och beskriva ingredienser och vad han gör från ax till limpa, till exempel? Get to the point.

En knapp trea, får jag nog säga. Boken är underhål.. Visa hela

En knapp trea, får jag nog säga. Boken är underhållande och Connelly får som vanligt till en väldigt speciell historia. Men trovärdigheten är låg. Konspirationsteorin som presenteras borde vara en av de krångligaste vägarna att genomföra det som motståndarsidan kunde välja. Det är långsökt. Dessutom får Connelly inte riktigt fram samma känsla i bokens sista tredjedel, som han brukar kunna få till.

Det bästa med den här boken är huvudkaraktärerna,.. Visa hela

Det bästa med den här boken är huvudkaraktärerna, som skildras på ett varmt och trevligt sätt. Men historien ger jag inte mycket för. Jag är inte mycket för science fiction nuförtiden, det var mer när man var tonåring. Det är så mycket som verkar ologiskt och det känns inte ens lönt att försöka bena ut det. Det verkar som om han försökt att täcka för de värsta luckorna allt eftersom han skrivit istället för att ha historien klar från början. Nej, det finns bättre böcker att välja av Koontz.

Äntligen en ny Connelly. Jag har läst så många böc.. Visa hela

Äntligen en ny Connelly. Jag har läst så många böcker i den här genren på sistone som saknar den känsla som denna mästare har. Det här är ändå inte en av hans bästa böcker, men en habil insats. Lite mer "american drama" än jag skulle velat ha, i och för sig. Jack McEvoy är inte en särskilt stark huvudkaraktär i jämförelse med många andra ur Connellys mångfacetterade persongalleri.

Inte en av de bästa med Harry Bosch. Som alltid är.. Visa hela

Inte en av de bästa med Harry Bosch. Som alltid är det kul att författaren använder karaktärer från olika böcker som får mötas. Boken fungerar bra även om man inte läst om poeten tidigare. Snudd på fyra, men det blir tre för min del.

Ett gott hantverk. Skulle jag sätta en titel på ge.. Visa hela

Ett gott hantverk. Skulle jag sätta en titel på genren är det väl förortsdramatik. Det här är en betydligt mer vardagsnära historia än vad Coben brukar bjuda på. Det är egentligen aldrig superdramatiskt. Men det är välskrivet, med endast ett fåtal skavanker.

Den här boken är inte lika spännande som de tidiga.. Visa hela

Den här boken är inte lika spännande som de tidigare böckerna, men den är aningen mer logisk och trovärdig vilket den vinner en hel del på. Jag har satt ganska låga betyg på de två närmaste böckerna som föregick denna, just på grund av deras ojämnhet och luckor. Här blir det samma betyg som de tidigare böckerna, även om de ärr mer spännande. Denna bok har förstås en annan förtjänst. Äntligen får Colt glänsa, vilket han inte fått göra tidigare.

Det här är den bästa boken av Baldacci som jag läs.. Visa hela

Det här är den bästa boken av Baldacci som jag läst. Det är den tredje i serien om Kamelklubben. Historien är en direkt fortsättning på de två tidigare. Baldacci väver en mycket tät intrig som är facinerande och trovärdig. I mina ögon tappar han fokus en aning i slutet och det är därför det "bara" blir en fyra.

Som vanligt är det spännande och mystiskt när Cobe.. Visa hela

Som vanligt är det spännande och mystiskt när Coben är i farten. Men just fart är det lite mindre av i jämförelse med andra av hans böcker. Då menar jag inte att det går långsamt fram utan att det är något färre vändningar och lägre tempo, men det behöver inte vara negativt. Ibland kan hans böcker nästan vara för intensiva. Stundtals är den här boken också rätt hyfsad. Sista delen innebär emellertid ett antiklimax.

Välskrivet och spännande. Mickey Haller är en bra.. Visa hela

Välskrivet och spännande. Mickey Haller är en bra karaktär som ger lite ny dynamik i Connellys historier. Detta är andra boken med honom som huvudperson. I vanlig ordning följer Connelly samma upplägg, med flera olika vändningar. Den sista, med domarens agerande, känns lite orealistiskt och drar ner betyget till en trea.

En väldigt ojämn historia med skiftande tempo. Gru.. Visa hela

En väldigt ojämn historia med skiftande tempo. Grundhistorien och uppbyggnaden är det väl egentligen inget större fel på, men tempoproblemen tar ner helhetsintrycket. Här finns också lite långsökta inslag, som känns onödiga. En mer renodlad historia i ett jämnt och högre tempo hade varit bättre.

Historien är lika komisk som alla andra Child skri.. Visa hela

Historien är lika komisk som alla andra Child skriver. Det är så mycket som är så osannolikt. Men nu är det ju fiktion och då får man ju ta ut svängarna. Det är egentligen bara min personliga smak att historierna ska vara trovärdiga. Child skriver bra och bygger skickligt upp spänningen. Det är helt okej läsning om man vill ha lite förströelse. Men det räcker egentligen att läsa en bok av Child, för de har alla samma ingredienser.

Den bästa boken om Kenzie/Gennaro. Har också blivit film.

En ovanlig historia med väldigt otäcka inslag. Med.. Visa hela

En ovanlig historia med väldigt otäcka inslag. Med lite bättre driv i historien så hade boken kunnat höja sig till en fyra eller rent av ännu bättre. Det blir lite för mycket transportsträckor här och var.

* Innehåller spoiler * Nja. Även denna bok kunde.. Visa hela

* Innehåller spoiler *

Nja. Även denna bok kunde blivit så mycket bättre, precis som "En nästan vanlig man". Jag undrar fortfarande om det är Silfverbielke eller Colt som ska föreställa huvudperson? Det är naturligtvis bitvis rätt fascinerande läsning, men jag tycker att författarna gör sig skyldiga till några riktiga kardinalfel, främst i slutet. Bokens näst sista mord på sonen känns till exempel helt fel ur många synvinklar. Dels har Silfverbielke gått runt och tyckt att det varit bra att hans gener sprider sig, dels finns det ingen annan logik i att han skulle ta livet av barnet. Möjligen då för att ytterligare strö salt i såren hos Ecker, men det känns rätt långsökt. Att ta dö på ett barn är precis som Hitchcock en gång konstaterade när han låtit en bomb gå av på en buss i en av sina tidiga filmer - ett stort misstag som tar bort spänningsmomentet. Bättre att dra ut på spänningen och låta, i detta fall barnet, komma undan.

Det är en fascinerande historia och en intressant.. Visa hela

Det är en fascinerande historia och en intressant skådeplats. Auel vinner inga litteraturpriser för sitt språk, men hon bygger skickligt och kunnigt upp en trovärdig berättelse.

Ja, det här är är en spänningsroman med religiösa/.. Visa hela

Ja, det här är är en spänningsroman med religiösa/övernaturliga förtecken i ett högt tempo med en ständigt framåtrörelse som gör att man vill läsa vidare. Jag är väl inte så mycket för vissa inslag i boken, men det är spännande. Personskildringarna är bristfälliga, för att inte säga ytliga. Men på det hela taget är boken rätt hyfsad.

En femma till Nerdcrucher för hans roliga sammanfattning av Koontz kännetecken här ovanför. Mycket träffande.

Kernick har verkligen sökt efter en annorlunda ang.. Visa hela

Kernick har verkligen sökt efter en annorlunda angreppsvinkel. Problemet är väl att man knappast får sympati för en sådan märklig huvudperson från början - en polis som mördar oskyldiga människor utan att ha full koll på vilka de är! Sedan får Kernick ägna en stor del av boken för att bygga upp vårt förtroende för huvudpersonen. Det känns lite klantigt. Jag tänker att han kunde mycket väl haft en polis som agerade bödel för skurkar, men här blir det lite fel. Man blir mest förbannad över hur korkad han är. Sedan har vi den dåliga kunskapen. Kernick påstår att det är lätt för en man att skjuta en person som rör sig med en revolver på åtta meters håll. Det är inget som är givet. Revolvrar är närstridsvapen i första hand. Man kan heller inte öppna en dörr med kreditkort som huvudpersonen gör. Det är sådan detaljer som tar ner helhetsintrycket. Jag tycker också att Kernick slarvar bort slutet lite. Men ska vi gå till bokens poitiva sidor så är det rätt spännande och annorlunda och det är väl det som gör att jag tveksamt nog hamnar på en trea i betyg.

Det här är den tredje boken av Child som jag läser.. Visa hela

Det här är den tredje boken av Child som jag läser. Tidigare har jag poängterat att han har svårt med logiken i böckerna, men här är det en aning bättre. Även om en hel del är helt osannolikt och Jack Reacher i huvudsak är en omöjlig karaktär är den här boken aningen mer läsvärd än Bränd och Besökaren som jag tidigare läst. Man ser också allt för tydligt hur Child bygger upp sina historier, vilket gör att det blir ganska få överraskningar. Det som är mest överraskande är hur han hanterar sina "överraskningar". De är ofta så osannolika att man inte tror sina ögon. Ändå har man redan begripit var det barkar i förväg.
Jag nämnde att de böcker jag tidigare läst av författaren var totalt osannolika. Framförallt Besökaren var helt uppåt väggarna ologisk och irriterande. Läs Child om du inte har något annat för dig, men ska du bara läsa en bok i år så välj en annan författare.

Det var väl ett ganska intressant upplägg. Men det.. Visa hela

Det var väl ett ganska intressant upplägg. Men det känns lite...trött. Missförstå mig nu inte; Michael Connelly är en av de bästa i sin genre och han skriver aldrig en dålig bok. Intrigerna är väl genomarbetade. Här känns det emellertid lite som han skrivit på rutin.

En mycket bra bok. Författarna lägger skickligt ut.. Visa hela

En mycket bra bok. Författarna lägger skickligt ut en mängd trådar som de väver samman till en fantastisk intrig. Jag såg att någon klagade på brister, men jag måste säga att de var förhållandevis få om man jämför med vissa andra svenska deckarförfattare. Eller är även mina kunskaper om vården bristfälliga så att jag inte märker felen.

Språket tycker jag är upplyftande med ett fint flyt. Det känns som att författarna lagt manken till, även om det blir lite omständligt på några ställen.

Det är inte direkt vanligt i en deckare att göra en så lång tillbakablick mitt i boken. Det är väl ett tecken på att författarna inte rört sig i denna genre tidigare. I deckare är framåtrörelsen alltid mycket viktig. Men jag tycker ändå att de klarar att hålla uppe tempot tillräckligt för att läsaren inte ska tappa intresset.

Hästpojken är en fantastisk berättelse som vem som.. Visa hela

Hästpojken är en fantastisk berättelse som vem som helst kan uppskatta. Som far till autistisk son kan jag naturligtvis identifiera mig med författaren, men jag tror att de flesta kan identifiera sig med de känslor som en far genomfars av när det gäller ens barn. Rupert skriver inte särskilt bra. Det märks att han skrivit resehanböcker tidigare, för boken känns lite som en reseskildring. Men berättelsen i sig har en kraft som är svår att motstå. Rekommenderas.

I den här boken, den tredje boken i serien, har Ma.. Visa hela

I den här boken, den tredje boken i serien, har Malin Fors personliga förfall fått eskalera ytterligare, men vi håller oss fortfarande inom en ram av vardagsrealism. Kallentoft letar efter nya infallsvinklar och det fungerar rätt bra.

En knapp trea i betyg för denna debutroman. Sten m.. Visa hela

En knapp trea i betyg för denna debutroman. Sten målar upp ett ett trevligt persongalleri i en trevlig idyll för en trevlig lite historia. Det är väl trevligt som är det genomgående ordet. Berättelsen småputtrar framåt, men riktigt spännande blir det inte.

Sten har ett trevligt språk och intressanta figure.. Visa hela

Sten har ett trevligt språk och intressanta figurer, hon är bra på att bygga upp spänningen men sämre på att knyta ihop säcken. Precis som i första boken haltar logiken aningen. Det känns inte riktigt trovärdigt. Men visst är det underhållande.

Sten fortsätter att leverera stabila deckare med r.. Visa hela

Sten fortsätter att leverera stabila deckare med relationer i centrum. Det blir lite spännande, men som alltid med Stens böcker blir det aldrig riktigt ordentligt spännande. Vivecas Stens styrka ligger i personskildringar och den småmysiga stämning som inramar historierna, trots sorg och tragedier.

Nu börjar det ta sig för Viveca Sten. Den tredje b.. Visa hela

Nu börjar det ta sig för Viveca Sten. Den tredje boken som utspelar sig i Sandhamn är klart bättre än de båda tidigare. Historien är bättre uppbyggd och Viveca använder sig skickligt av diverse berättartekniska knep. Hon har fått till en bättre nerv och om man tidigare tyckte att det var småmysig läsning är det nu mer spännande. Det enda som känns lite märkligt är stackars Thorwalds svek mot flickvännen. Annars tycker jag nog att historien håller ganska bra. Cliffhangern som avslutar boken är jag däremot inte så förtjust i, även om jag förstår varför den är där.

Som alltid är Michael Connellys böcker fyllda med.. Visa hela

Som alltid är Michael Connellys böcker fyllda med många vändningar i en bra grundstory. Mickey Haller är en komplex figur. Å ena sidan verkar han smart och charmig. Å andra sidan verkar han som en besserwisser med tillhörande stort ego. Det skiftar. Kanske är det meningen att han ska vara lite komplex. Historien är lite tempofattig och fylld med märkliga ordväxlingar där den ene juristen efter den andre förklarar hur lagen fungerar. Det blir lite märkligt eftersom man utgår från att advokater bör kunna sin sak. Naturligtvis gör författaren detta för oss läsares skull, men jag tycker det blir lite väl bra ibland.

Men trots allt tycker jag boken är läsvärd.

Viveca Sten levererar ännu en stabil deckare i skä.. Visa hela

Viveca Sten levererar ännu en stabil deckare i skärgårdsmiljö. Det är en helt okej bok, som börjar försiktigt men tar sig på slutet. Det måste vara svårt att variera sig på temat och vissa delar börjar kännas lite tjatiga för oss som läst alla böcker. Men på det hela taget är det en ganska bra bok.

Den här boken är bättre än de tidigare på flera pu.. Visa hela

Den här boken är bättre än de tidigare på flera punkter. Sten har utvecklat sitt berättande och använder ett mer målande språk. Hon är bättre på att fokusera på vad som är relevant, men det hon har förbättrat mest är förmågan att bygga upp spänningen. Det är fortfarande rätt lågt tempo och avslutningen är som tidigare rätt tam. Men generellt sett är det ett ganska bra hantverk.

Jag tycker att det här är den klart bästa av Stens.. Visa hela

Jag tycker att det här är den klart bästa av Stens Sandhamnsböcker. Som vanligt är inramniningen småmysig med inslag av diskbänkskontroverser mellan man och kvinna, men den här gången låter Sten själva mordgåtan komma mer i fokus än tidigare. Det tycker jag är bra. Bokens svaghet är att det är alltför lätt att se vilka individer som är skyldiga och läsaren klurar tidigt ut hur det hänger ihop. Den parallella hämndhistorien känns lite krystad, även om det är lätt att förstå den. Den gör också att trådarna känns lite lösa i slutet och man frågar sig om det är en cliffhanger? Kommer det en fortsättning på hämndspåret, eller är det bara lite smått klumpigt och klyschigt avslutat? Hur det än är tycker jag ändå att boken är ett steg i rätt riktning för Sten.

Det här är den första boken av författaren som jag.. Visa hela

Det här är den första boken av författaren som jag läser och det är fartfyllt värre. Kan tänka mig att det blir jobbigt i längden att läsa fler böcker av honom, eftersom det knappt blir några "återhämtningsavsnitt". Som en slugger pumpar han på i full fart och det är publikfriande. Jag ger boken en fyra.

De här superhjältesagorna om Jack Reacher är oftas.. Visa hela

De här superhjältesagorna om Jack Reacher är oftast rätt underhållande och spännande. Den här boken är faktiskt en av de bättre i serien. Som vanligt är den fylld av överdrifter och stereotyper. Egentligen är det i stort sett samma bok som Lee Child skriver om och om igen. Fast det gör inte böckerna mindre underhållande. Böcker som skrivs i en serie blir alltid relativt förutsägbara. Läsarna vet precis vad de får och det är därför de återvänder.

Jag älskar Kenzie/Gennaro...Synd att det inte blir.. Visa hela

Jag älskar Kenzie/Gennaro...Synd att det inte blir fler böcker med dem.

Det här är en trött historia. Precis som vanligt f.. Visa hela

Det här är en trött historia. Precis som vanligt fyller Child boken med orimligheter. Boken har inget tempo och det händer heller inte mycket som gör att läsarens intresse hålls uppe.

Det tuffar på ungefär som vanligt. Gillar du att f.. Visa hela

Det tuffar på ungefär som vanligt. Gillar du att följa Harry så är boken förstås en självklarhet. Har du inte läst en Bosch-deckare tidigare så ska du börja från början. Det går att läsa denna fristående, men du tappar rätt mycket i förståelse för karaktären.

Internationella intriger är alltid fascinerande. M.. Visa hela

Internationella intriger är alltid fascinerande. Men det här är ett halvdåligt försök att väva ihop en historia där författarnas egna politiska agenda ska gå ihop med tantsnusk och terrordåd kombinerat med en lång rad figurer som inte är speciellt sympatiska. Jag antar att det kommer en fortsättning på den här historien, annars måste jag säga att slutet är ett riktigt magplask. Mycket skrik för ingenting, så att säga.

Kallentoft har plockat upp ett par klassiska spänn.. Visa hela

Kallentoft har plockat upp ett par klassiska spänningshöjande ingredienser i denna bok. Som vanligt är den en otroligt mörk historia, men med en Malin Fors i någorlunda balans. Det gör det hela lite mer hoppfullt. Det är lite ojämnt. Jag gillar inte de alltför mörka inslagen, men det är roligt att Kallentoft försöker förnya lite. På det hela taget är det en bra bok där de bästa delarna av boken är i absolut toppklass. Men sedan finns det annat som drar ner betyget.

Ett bra avslut av en lång serie som varit ganska r.. Visa hela

Ett bra avslut av en lång serie som varit ganska rolig att följa. Alla böckerna har inte varit bra, men Liza har verkligen utvecklats som författare. De senaste böckerna började man bli lite mätt på Annika Bengtzon så därför kändes det bra att serien skulle avslutas. Det gör Liza med flaggan i topp och man kunde nästan tänka sig att läsa mer om hennes hjältinna. Men cirkeln är sluten i och med den här boken. Annika Bengtzon är nu ett avslutat kapitel.

Det här är första boken jag läser av Baldacci. Det.. Visa hela

Det här är första boken jag läser av Baldacci. Det är en angenämn upplevelse, även om första hälften av boken är betydligt bättre än resten, med undantag för episoden på Murder mountain. Det är oerhört ojämt. Mycket känns initierat och genomtänkt, sedan bryts det tvärt med mycket märkliga inslag som verkar sanslöst naiva. Det drar ner helheten, men överlag är det en angenäm bekantskap.

Jag är lite kluven till den här boken. Den siktar.. Visa hela

Jag är lite kluven till den här boken. Den siktar högt men når egentligen ingenstans. Ändå är delar av den rätt bra. Men det blir för många konstiga vändningar som känns obegripliga för att det ska vara riktigt bra. Några saker känns onödiga.

Jag vet inte riktigt vad man ska säga om den här b.. Visa hela

Jag vet inte riktigt vad man ska säga om den här boken. Den är i vart fall helt unik. Om man har samma humor som författaren kanske man till och med uppskattar den.

Kepler gör en aldrig besviken. Så oerhört välskriv.. Visa hela

Kepler gör en aldrig besviken. Så oerhört välskrivna böcker. Denna är lite väl våldsam, men på det hela taget så är det här några timmars väldigt spännande läsning.

Det är en ganska bra fortsättning på historien som.. Visa hela

Det är en ganska bra fortsättning på historien som började med "Snabba cash". JW är tillbaka, men i en roll där vi inte får följa honom med hans egna ögon, utan genom andra. Jorge är som vanligt den karaktär som återkommande finns med och som vi får följa i första person. Utöver honom är det nya personer som beskriver händelseförloppen. Dels en professionell mördare, en ny polis vid namn Hägerström, samt dottern till Radovan Kranjic. Den övergripande historien känns väl genomtänkt, även om jag tycker att vissa partier av boken är mindre spännande. JW verkar ha blivit en förhärdad brottsling under åren i fängelse. I Snabba cash beskrivs han snarast som grannens pojke - osäker med ett visst mått av samvete. Det samvetet verkar blivit rejält avtrubbat, vilket jag tycker gör honom mindre intressant. Tidigare var han den mest intressanta karaktären, men nu är det mer "dött lopp" mellan de olika figurerna.

Myron Bolitar är tillbaka och med honom en rapp, r.. Visa hela

Myron Bolitar är tillbaka och med honom en rapp, rolig och lite grabbig jargong. Den här gången är historien lite svartare, vilket ger den mer tyngd. Det tycker jag är bra. Sedan är överraskningarna kanske färre än vad de brukar vara och spänningen något mer återhållen. Men på det hela taget är det här en gedigen thriller väl värd att läsas.

Efter den lysande Nobels testamente följer Marklun.. Visa hela

Efter den lysande Nobels testamente följer Marklund upp med Livstid som i jämförelse närmast är att betrakta som ett magplask. Utan att säga för mycket känns upplösningen som ett anti-klimax.

Ganska nära en etta, men det får bli en tvåa. Inge.. Visa hela

Ganska nära en etta, men det får bli en tvåa. Ingen logik, fullt med felaktigheter, skrivet efter samma "mall" som hans andra böcker. Lite spänning, men faktiskt mest enerverande.

Det är lite synd att Child inte låter någon experter av olika slag läsa igenom hans manus (det kan han ju knappast göra). Han verkar lägga ner en hel del tid på research, men inte tillräckligt. Fast frågan är om det skulle bli så mycket bättre ändå.

Den "sämsta" av tre helt brillianta böcker. Man vi.. Visa hela

Den "sämsta" av tre helt brillianta böcker. Man vill bara ha mer, men det här blev slutpunkten.

Det var roligt att Baldacci steg utanför komfortzo.. Visa hela

Det var roligt att Baldacci steg utanför komfortzonen och försökte sig på den här typen av berättelse. Den är ganska bra, även om den är lite ojämn. Men trots allt är den väl värd att läsa.

En helt okej del i serien om Annika Bengtzon. Det.. Visa hela

En helt okej del i serien om Annika Bengtzon. Det blir aldrig direkt spännande, men en del mystik bjuds vi på. Lite personliga intriger och uppförsbackar är som vanligt på plats. Upplösningen är rätt tråkig, men överlag är det här helt okej läsning och ett måste för oss som följer serien.

Jag gillar Ingrids stil. Hon har en belevad berätt.. Visa hela

Jag gillar Ingrids stil. Hon har en belevad berättarstil som påminner om Agatha Christie, även om historien mer påminner om Caroline Graham. Det är småtrevligt och karaktärerna mysiga. Det är en lovande debut, men historien är kort och inte speciellt spännande, den kunde också gått mer på djupet. Men jag ser fram att läsa de andra böckerna i serien.

Det är ett bra hantverk och boken är betydligt bät.. Visa hela

Det är ett bra hantverk och boken är betydligt bättre än boken innan om Sebastian Bergman. Författarna tar användandet av cliffhangern till nya höjder. Boken är emellertid aningen för lång, vilket påverkar tempot menligt. Det blir aningen segt här och där, men det tar sig längre fram i boken. Karaktärer som Bergman och Thomas Haraldsson ger lite dynamik i historien. Bergman som figur är inte riktigt trovärdig. Han börjar som ett svin och slutar som någon slags samarit. Transformeringen går fort och jag kan förstå tankarna bakom den, men det blir ett gigantiskt språng. Jag kan i och för sig köpa Bergmans brist på logik i vissa sammanhang i boken, eftersom han inte är i balans, men det är lite irriterande. Han ska ju föreställa någon slags övermänniska på det han sysslar med.

En ganska bra bok om Reacher. Det är alltid spänna.. Visa hela

En ganska bra bok om Reacher. Det är alltid spännande och medryckande, men jag brukar inte tycka om överdrifterna eftersom det är så mycket annat som författaren är mån om ska vara verklighetsnära. Men det här är lite mer sansat än tidigare böcker, vad gäller överdrifter. Möjligen är det också så att jag börjar vänja mig vid det orimliga - det är ju trots allt rätt underhållande böcker som gör att jag fortsätter att läsa nästa i serien.

Jag är egentligen ganska förtjust i det upplägg so.. Visa hela

Jag är egentligen ganska förtjust i det upplägg som görs här. Det här var min första bok av Koontz. Det är amerikanskt. Det är lite småmacho, med stora doser ÄCKLIG sentimentalitet. Kortfattat kan jag väl säga att jag tyckte att historien var ganska rak, med vissa longörer. Det är hyfsat spännande ända fram tills den slutliga uppgörelsen och epilogen. Här gör författaren ett lustmord på sig själv med osannolikhet efter osannolikhet. Sedan avslutar han med en epilog som är så sentimentalt tillrättalagd att man får lust att spy. Betyget två förtjänas endast för att en stor del av boken är ett hyfsat hantverk. Men betyget ligger väldigt nära en etta.

Lagercrantz andre försök att ta upp stafettpinnen.. Visa hela

Lagercrantz andre försök att ta upp stafettpinnen i berättandet om Lisbeth Salander. Han går djupare i bakgrundsfaktan än vad Stieg brukade göra, vilket sker lite på bekostnad av tempot i berättandet. Det blir inte riktigt lika spännande.

Jag läste ett par hamiltonböcker för tjugotalet år.. Visa hela

Jag läste ett par hamiltonböcker för tjugotalet år sedan och såg då även någon av de första filmern. Nu verkar han göra bokslut för Hamilton och det fungerar ganska bra. Dramaturgiskt är det väluppbyggt, men knappst speciellt överraskande.

Kallentofts inledande bok om Malin Fors är riktigt.. Visa hela

Kallentofts inledande bok om Malin Fors är riktigt bra. Språket är både lite omständigt och akademiskt, men när man som läsare vant sig blir det en del av helheten. Även de smått poetiska utläggningarna ger Kallentoft en speciell stil. Draget att låta liken fundera över vad som händer var jag först tveksam till, men det är lysande. Det ger en ny dimension till berättelsen. Det finns brister, men de försvinner i helheten.

Ganska typisk bok av författaren. En av de bättre,.. Visa hela

Ganska typisk bok av författaren. En av de bättre, även om det inte säger så mycket. Det är samma mall. Det som är bra är att det är färre orealistiska eller rent felaktiga inslag i boken. Det misstag som boken är döpt efter är emellertid synligt på så oerhört lång väg att det blir lite komiskt att Reacher, som annars är "övermänsklig", inte upptäcker det förrän det är försent. Men hade han varit alltigenom fantastiskt hade det väl inte blivit någon slutuppgörelse som det alltid måste bli i hans böcker.

En barndomsidol. Jag var inte ens född när Helgone.. Visa hela

En barndomsidol. Jag var inte ens född när Helgonet gick på tv från början. Jag var liten när Snobbar som jobbar gick. Men båda serierna gick i repris när jag var i mina tidiga tonår och samtidigt hade videon slagit igenom stort. Det gick att hyra alla Bondfilmerna som gjorts, vilket jag också gjorde. Vad gäller Roger Moore är det hans personlighet som alltid tilltalat mig, och alla andra tror jag. Han är inte världens bästa skådespelare, i själva verket tror jag han i stort sett bara är sig själv i sina roller. Men charmen och den gentlemannamässiga utstrålningen är oemotståndlig. I den här boken får vi detaljerat följa Roger från hans ganska enkla uppväxt fram till idag. Det är en fascinerande historia, fylld av humor. Mitt betyg hamnar på fem, men det sista steget upp till femman är kanske mer beroende på att jag gillar Roger. Skulle jag vara mer objektiv kanske det bara blivit en fyra.

Det är en stor duk som författarna målar upp sin h.. Visa hela

Det är en stor duk som författarna målar upp sin historia på. De gör det skickligt och initierat. Jag kan bara erinra mig ett sakfel som jag tänkte på och det är lite med tanke på hur mycket författarparet tar i. Här vimlar av detaljer som kräver antingen research eller djup kunskap och de navigerar sig stadigt förbi fallgroparna. Det gäller att inte bli för detaljerad på de områden där kunskapen är begränsad. Jag förstår tanken med att beskriva alla människoöden, men det lämnar också en känsla av att historien blir ofullständig, eftersom läsaren inte får kännedom om deras öden, mer än det som naturligtvis finns outtalat i historien. Det sänker slutbetyget.

En mycket bra bok med en rafflande intrig. Som all.. Visa hela

En mycket bra bok med en rafflande intrig. Som alltid är det roligt att Connelly har med figurer som figurerar i andra böcker. Ska jag säga något negativt om boken är det väl att det var ett omständligt rån. Det hade väl varit lättare att söva mannen med någon gas innan hon gick in i rummet? Annars är Cassie en av mina favoriter bland Connellys karaktärer, tillsammans med Terry McCaleb och Harry Bosch.

Den första och bästa boken i serien. I mina ögon d.. Visa hela

Den första och bästa boken i serien. I mina ögon den bästa boken i genren någonsin.

När en debutant får så mycket lovord får jag höga.. Visa hela

När en debutant får så mycket lovord får jag höga förväntningar. Riktigt så bra var inte boken som kritiker och prisjuryer verkar ha tyckt. Belinda själv säger att det här inte alls var tänkt att bli en kriminalroman, utan en novell som växte ut till vad det blev. Det är en säregen historia, men inte mer än på ytan. Själva kriminalhistorien är ytterst ordinär, det som skiljer är personerna som sätts i fokus.

Inte lika bra som Blodspår, men karaktärerna McCal.. Visa hela

Inte lika bra som Blodspår, men karaktärerna McCaleb och Bosch är ytterst intressanta och fungerar väl ihop. Historien är hyfsad, även om den känns aningen långsökt.

En bra bok i en fantastisk serie. Synd att han bes.. Visa hela

En bra bok i en fantastisk serie. Synd att han beslutat sig att inte skriva fler böcker om Patrick och Angie.

Nja. Efter att ha läst Skumtimmen blev jag besvike.. Visa hela

Nja. Efter att ha läst Skumtimmen blev jag besviken på uppföljaren. Här får mystiken, som redan fanns i Skumtimmen, ett större utrymme på bekostnad av historien. Visst skapar Theorin en mystisk spänning, men alltför mycket i boken är ologiskt. Som att huvudpersonen lämnar sina småbarn ensamma i huset under långa perioder, trots att deras mamma just dött. Likaså alla tillfälligheter som bara råkar sammanfalla. Mördarens motiv är också helt löjeväckande. Den mördade hade ingen egentlig hållhake på mördaren, bara vaga indicier som aldrig hållt i en domstol. Varför skulle då mördaren mörda igen?

En väldigt ojämn bok av Connelly, som dessutom "fö.. Visa hela

En väldigt ojämn bok av Connelly, som dessutom "förstörs" av några riktiga långskott i intrigen. Det blir alldeles för långt ifrån vad som kan vara trovärdigt. Spänningsmässigt är den bästa delen är när Bosch befinner sig i Hong Kong.

Sammanfattningsvis känns det som ett "trött" försök att förnya Bosch.

Tillsammans med En plats i solen är det här den bä.. Visa hela

Tillsammans med En plats i solen är det här den bästa boken hon skrivit. Marklunds karriär har annars präglats av en ojämnhet i kvaliteten. Det är egentligen först med denna bok som det går att se att hon nått fram till sin egen stil och känns trygg i sitt berättande.

Välskrivet - men vill man må illa när man läser?

Lite snurrig inledning som gör boken lite onödigt.. Visa hela

Lite snurrig inledning som gör boken lite onödigt svår att komma in i. Överlag är boken ganska väl genomtänkt och välskriven, men konfliktupptrappningen och slutet hade kunna vara mer elegant.

Det här är i huvudsak en riktigt bra deckare. De f.. Visa hela

Det här är i huvudsak en riktigt bra deckare. De första två tredjedelarna är faktiskt lysande, men den sista tredjedelen sänker helthetsintrycket något. Språket är målande och distinkt. Det har gjorts en hel del research för att kunna briljera med tekniska förklaringar. För en helt oingvigd funkar det säkert kanon. Men de som har kunskaper inom områden som beskrivs kan säkert ganska lätt hitta sprickor. Utan att avslöja för mycket kan jag nämna att man påstår att en mobiltelefon i en kombinerad restaurang/konsertlokal kunde ta ett knivskarpt foto där både förgrund och bakgrund är så pass skarpa så att det går att se fingersättningen på orkestern i bakgrunden. Det skärpedjupet verkar osannolikt, ens om de suttit i en fullt upplyst tv-studio och de ätande satt på scenen och åt. Fast inte mer än någon meter från orkestern. Det är bara ett exempel. I slutet blir bristerna fler och historien mer rak med mindre finess. Men totalt sett är det en spännande och läsvärd bok. Det gäller att bortse från verkligheten och ge sig hän. Då fungerar det bra.

Det här är väl en okej bok. Fortfarande letar Mark.. Visa hela

Det här är väl en okej bok. Fortfarande letar Marklund efter den stilsäkerhet som först blommar ut med Nobels testamente, några böcker senare.

Jag hade stora förväntningar på den här boken och.. Visa hela

Jag hade stora förväntningar på den här boken och blev lite besviken. Precis som i Mystic River, slarvar Lehane bort upplösningen. Med en så raffinerat uppbyggd stämning förväntade jag mig ett bättre slut. Utan att förstöra för mycket för den som inte läst, kan jag väl berätta att detta är en ovanlig bok med en mycket ovanlig angreppsvinkel som använts i t ex Agatha Christies Dolken från Tunis.

Child är rätt duktig på vissa saker i sitt skrivan.. Visa hela

Child är rätt duktig på vissa saker i sitt skrivande, men rent förfärlig i sina sämsta stunder. Här blandar han och ger friskt. Han försöker förnya sig och gör en "slutna rummet" variant med en Agatha Christe-avslutning där skurken får bekänna inför bokens samlade persongalleri. Det blir ett magplask. I vanlig ordning har Child också svårt att vara logisk. Han vill så gärna ta ut svängarna och det är det som gör honom till en dussinförfattare.

Lite kufiskt skulle jag vilja säga att det här är.. Visa hela

Lite kufiskt skulle jag vilja säga att det här är en av de bättre av de sämre av Marklunds böcker. Detta är en marklundvariant av "det sluta rummet"-deckare. Fortfarande har hon inte hittat den stilsäkerhet som först blommar ut flera år senare med Nobels testamente och som sedan dess cementerats. Numera är Marklund en fullfjädrad författare.

Jag tycker om Michael Connelly och har läst de fle.. Visa hela

Jag tycker om Michael Connelly och har läst de flesta av han böcker. Men den här var nog den absolut sämsta av alla de böcker han skrivit. Den känns krystad och slutet är för all del fyllt med några vändningar, men de bidrar bara till ett enda stort antiklimax. Det blir med nöd och näppe en tvåa. En besvikelse.

Jag gillar Hedströms något torra och akademiska sp.. Visa hela

Jag gillar Hedströms något torra och akademiska språk. I den här boken, som är den femte om Martine Poirot, är det extremt många trådar att hålla reda på. Det kan störa vissa läsare, det tror jag helt säkert. Jag tycker ändå att det totalt sett inte drar ner heltheten allt för mycket. Det som främst gör att det bara blir en fyra är att det är lite för mycket otroliga tillfälligheter. Det blir helt enkelt för många till sist, även om de starkt hjälper till att väva ihop och driva historien framåt. Detta är i Hedströms mest spännande bok. Hon börjar bli bättre på dramatisering.

Jag hade hört så mycket positivt om den här boken,.. Visa hela

Jag hade hört så mycket positivt om den här boken, till och med Connelly själv tycker ju att det här är en av hans bästa böcker, men jag måste säga att jag är lite besviken. Jag gillar tvåstegsmetoden på avslutningen som han använde, men historien är ojämn. Ibland väldigt spännande, men allt för ofta försvinner drivet och energin. Vissa delar känns också aningen långsökta. Det är ändå en ganska hyfsad bok av en av världens bästa deckarförfattare!

Det är, i vanlig ordning, en spännande inramning s.. Visa hela

Det är, i vanlig ordning, en spännande inramning som Theorin skapar i alla sina böcker. Gerlof, som figur, är en stor tillgång. En osannolik hjälte. De figurer som representerar ondskan är lite klichéartade. Utlandsberättelserna som boken varvar med är rätt spännande, framför allt i början. Det som drar ner betyget är vissa klichéer och några långsökta lösningar i historien. Men på det hela taget är det ändå underhållande.

Med Rött regn påbörjar Lehane sin "nya" stil. Intr.. Visa hela

Med Rött regn påbörjar Lehane sin "nya" stil. Intrigen är tätare och mer briljant. Samtidigt frångår han sin tidigare vana att hitta något slags slut. Här, såväl som i Patient 67, lämnas slutet öppet. En medveten strategi för att få läsarna att tänka efter själva. Samtidigt finns risken att läsarna känner sig lämnade i sticket.

Kort sagt - är du van vid att få allt serverat och inte vill fundera på boken efter den är utläst - ja då ska du nog inte läsa denna bok.

Upplägget känns igen från många av Cobens böcker,.. Visa hela

Upplägget känns igen från många av Cobens böcker, men han skrivet stabilt och bra. Han har förmågan att ha en ständig framåtrörelse i berättandet och kryddar det med oväntade vändningar. Saknar dig är inte ett undantag.

Lite sämre än den första boken om kamelklubben. In.. Visa hela

Lite sämre än den första boken om kamelklubben. Intrigen är lite halvtaskig. Det som lyfter boken är bedrägerierna som är lite fyndiga och humoristiska. Huvudkaraktärerna känns emellertid lite trötta.

* Innehåller spoilers* Den första halvan är mycket.. Visa hela

* Innehåller spoilers* Den första halvan är mycket välskriven och spännande. Författarna har också ett målande språk som är en fröjd att läsa. Till det negativa hör att boken är alldeles för blodig och många personer agerar väldigt ologiskt. I början av boken undrade jag hur författarna skulle få ihop logiken, vilket det visade sig inte skulle gå fullt ut. Men författarna duckar förtjänstfullt. Tydligen har paret också inspirerats av Michael Connelly, så vi kan vänta oss att Jurek återvänder. Känns lite kommersiellt genomtänkt - och förutsägbart.

Titeln är rätt kass, men boken är mycket bra. Jag.. Visa hela

Titeln är rätt kass, men boken är mycket bra. Jag brukar klaga på när logiken brister i böcker, vilket den gör i vissa avseenden här. Men jag är villig att bortse från det eftersom det här är en bok som behövdes skrivas. Den har ett bra tema med en mycket bra underton. Ensamhet, utsatthet, uppväxtproblematik ställs i kontrast till de naiva framtidsdrömmar och den idealisering som huvudpersonen bär och när. Bokens Jan är en borderlinepersonlighet som sällan sätts i fokus. Allra minst i en thriller och på detta sätt. Boken är mycket läsvärd.

Ganska bra bok. Känns som en debutroman, men jag v.. Visa hela

Ganska bra bok. Känns som en debutroman, men jag vet att dett är författarens fjärde titel. Den lite småkantig, men ganska skickligt uppbyggd med olika sidospår och trådar hit och dit. Ändå är upplösningen lite av ett antiklimax. På något sätt känns motiven bakom brottet och den efterföljande mörkläggningen lite långsökta. En knapp trea.

Connelly skriver som vanligt tekniskt bra. Histori.. Visa hela

Connelly skriver som vanligt tekniskt bra. Historien är väl däremot inte så lysande. Jag irriterar mig över vissa delar. Bosch som huvudperson beter sig ytterst märkligt, för att inte säga korkat. Poliserna gör orimliga saker, där riskerna inte är i paritet med vad de kan tjäna på sitt beteende. Det förstör helhetsintrycket.

Connelly levererar alltid en stabil historia. Det.. Visa hela

Connelly levererar alltid en stabil historia. Det här är en bra rättsthriller med intressanta ingredienser. Det är inget högt tempo, men vi får ett par vändningar som är hyfsat oväntade. En del annat är mer förutsägbart, men totalt sett är det en bra historia.

Det här är en mycket bra debutroman. Theorin lycka.. Visa hela

Det här är en mycket bra debutroman. Theorin lyckas väl med sin privatdeckarhistoria med oväntade huvudpersoner och mystiska undertoner. Framförallt peronsporträtten är hans starka sida.

LIte mer familjeorienterad bok där förhållandet fö.. Visa hela

LIte mer familjeorienterad bok där förhållandet förälder-barn är det centrala temat. Det är väl lite mer "down to earth" än i Cobens andra böcker. Det är inte riktigt samma tempo. Stereotyperna är som vanligt rätt många, likaså alla vändningar. Boken har lite för många orimliga kopplingar, utan att säga för mycket. Det är underhållning för stunden.

En fantastisk debut med ett rappt och nydanande sp.. Visa hela

En fantastisk debut med ett rappt och nydanande språk. Spännande. Hade trott att huvudpersonerna skulle återkomma i nästa bok, vilket en del gör om än i undanskymda roller. JW och Jorge är de karaktärer som ger boken en stor dynamik, eftersom de på sätt och vis är motsatser - långt ifrån varandra. Trots det dras de mot varandra. Denna dynamik hittar man inte i uppföljaren "Aldrig fucka upp". Där är det polismannen som tar JW:s "plats", vilket inte blir lika bra. Det man önskar är att de fem huvudpersoner som är kvar efter de första två böckerna, skulle sammanstråla i den tredje och sista (?) i serien.

Den andra boken om Malin Fors håller samma höga ni.. Visa hela

Den andra boken om Malin Fors håller samma höga nivå som den inledande. Precis som i första boken finns lite brister, men Kallentoft är bra på att sprida uppmärksamheten. Överlag är det ett gott hantverk.

Oj, vad hon filat länge på den här boken. Spåket ä.. Visa hela

Oj, vad hon filat länge på den här boken. Spåket är aningen annorlunda än i alla hennes andra böcker. Som om hon vägt varje ord. En hyfsad historia, som är den tredje bästa i serien om Annika Bengtsson. Nobels testamente och En plats i solen är de klart lysande stjärnorna bland hennes alster.

Lite rolig kuriosa. Jag läste hennes fem första böcker om Annika i följd. Då upptäckte jag flera "klaffel". Bland annat hade en sunkig soffa på Schymans rum bytts ut i en bok. I nästkommande bok var den tillbaka(?)

Språket och berättartekniken är som vanligt av vär.. Visa hela

Språket och berättartekniken är som vanligt av världsklass, men den här boken är lite mer våldsam och det är jag inte lika förtjust i. Upplösningen är lite utav ett anti-klimax. Det känns lite ologiskt och långsökt. Men totalt sett en mycket bra bok.

Jag har länge varit ganska förtjust i Harlan Coben.. Visa hela

Jag har länge varit ganska förtjust i Harlan Cobens fristående spänningsböcker. Det här är emellertid inte en av de bättre, även om den håller en bra nivå. Första tredjedelen av boken är mycket bra och här bygger författaren upp stämningen och mystiken på ett bra sätt. Men ju längre fram vi kommer i boken desto mer tappar vi i både spänning och mystik. För egen del listade jag ut vem mördaren var innan vi kommit till sista tredjedelen av boken och det gjorde det lite småtrist. Harlans vanliga, lite grabbiga, stil känns igen. Den är lite störande, men jag tycker ändå att det kommer i andra hand. Först och främst är han bra på att skapa spänning. Sammanfattningsvis tycker jag att det här är en lite slarvigt genomförd bok som borde kunnat bli lite bättre. Men, för de som gillar den här typen av böcker är den förstås ett måste.

Nja. Den här boken känns aningen osäker och trevande.

Connellys debutroman får en trea av mig. En hyfsad.. Visa hela

Connellys debutroman får en trea av mig. En hyfsad start, ett svagt mittparti och en stark finish gör att det inte kan bli bättre. Just den avslutande delen räddar boken från ett sämre betyg. Tyvärr faller Connelly för frestelsen att överdriva, vilket han gör i vissa böcker. Det värsta är när han låter Bosch göra korkade saker. Då tappar man som läsare i engagemang. Det är när han ligger närmare det som skulle kunna uppfattas som verkliga händelser som han är som bäst. Men han knyter ihop trådarna på ett bra sätt, så att det ändå blir en bra helhet.

En bra grundhistoria som har en bra framåtrörelse.. Visa hela

En bra grundhistoria som har en bra framåtrörelse nästan hela vägen. I upplösningen tappar Connelly dock tempo och får inte ihop trådarna lika elegant som vid andra tillfällen.

Den avslutande boken om Patrick och Angie är även.. Visa hela

Den avslutande boken om Patrick och Angie är även den väldigt spännande. Boken är sämre än Gone Baby Gone, men ändå riktigt bra. Slutklämmen känns aningen krystad, men vägen dit är riktigt nervkittlande. Synd att Lehane beslutat sig för att inte skriva fler böcker om Gennaro/Kenzie.

Länge tyckte jag att detta var den bästa boken i s.. Visa hela

Länge tyckte jag att detta var den bästa boken i serien om Martine Poirot, men slutspurten på boken tog ned helheten. Jag tyckte att motivet var väldigt svagt och inte rimmade riktigt med hur mördaren agerade i övrigt. Samtidigt kändes det konstigt att så många människor i boken hade så dåligt omdöme. Men det som är bra är att Ingrid hittat lite nya infallsvinklar och nya personer att berätta om när hon flyttar handlingen från förra boken framåt i tiden. Även de gamla karaktärerna har utvecklats under de år som förflutit. Det är uppfriskande och gör att boken känns som en fräsch nystart.

Jag tycker att Harry känns mer rapp och vital än p.. Visa hela

Jag tycker att Harry känns mer rapp och vital än på länge i den här boken. Mysteriet han står inför är också intressant. Lite tråkigt blir det med att det (nästan) alltid ska vara käbbel med chefen och internutredningen. Det känns som utfyllnad, något som Connelly bara tycker ska vara där. En annan småtrist sak är allt snack om jazz och olika jazzartister, samt mat och restauranger. De kan vara roliga som ett pittoreskt inslag om det blir i enstaka fall, men i denna boken är det för mycket av båda delarna. Upplösningen är väl också sådär, men totalt sett är det en ganska spännande bok.

Jag har länge tyckt att Grisham är väldigt ojämn... Visa hela

Jag har länge tyckt att Grisham är väldigt ojämn. Det här är förvisso en spännande bok, men den känns väldigt mycket mer osannolik än de flesta av hans andra böcker. Det här är dessutom en historia som börjar på ett sätt, för att sedan helt byta skepnad. Jag antar att det är ett sätt för författaren att försöka föra läsaren bakom ljuset, men det är inte gjort med särskild stor finess. Grisham kryddar dessutom denna bok med rätt mycket publikfrieri, vilket kanske gör att den säljer bättre - men känslan efteråt lämnas därhän. Det här är endast tänkt som underhållning för stunden utan djupare mening eller tanke. Det kan förstås räcka om det är det du är ute efter.

För alla äventyrslystna pojkar och flickor. Här ko.. Visa hela

För alla äventyrslystna pojkar och flickor. Här kommer Grishams svar på de klassiska äventyrsböckerna.

En fantastik bok om gemenskapens helande kraft, om.. Visa hela

En fantastik bok om gemenskapens helande kraft, om kärlek, om ätstörningar, psykoser och depressioner. Allt satt i ett oväntat sammanhang - fotbollens värld.

Detta är en riktigt bra ungdomsbok som håller fast.. Visa hela

Detta är en riktigt bra ungdomsbok som håller fast de unga läsarna i ett järngrepp. Även äldre kan ha stor behållning av detta mästerverk.

Till viss del är det här en tidsresa till en tid d.. Visa hela

Till viss del är det här en tidsresa till en tid då internet såg annorlunda ut. Historien har en del intressanta ingredienser, men innehåller också en rad kardinalfel som jag ser det. Jag tycker exempelvis att det är en mindre bra idé att börja med en katastrof. Bakgrunden och motiveringen till hur folk agerar känns orealistisk, som mycket annat i boken. Även om svängningarna är lite underhållande lämnar de som helhet inget riktigt substans till historien. Inte ens när det är tragedier som beskrivs känns det uppriktigt realistiskt.

Det vanliga tramset, denna gången i kvadrat. Child.. Visa hela

Det vanliga tramset, denna gången i kvadrat. Child är ganska bra på att skriva, rent generellt. Men han tar i så han kräks och överdriver ofta. Dock håller han tillbaka överdrifterna något i denna bok. Läsning för stunden i avsaknad av annat.

Jag vet inte om man kan kalla det här för en decka.. Visa hela

Jag vet inte om man kan kalla det här för en deckare egentligen. Det är en bok som fokuserar på relationer till 80 procent, fyller ut med beskrivningar av mat och dryck med ungefär 10 procent. De resterande 10 är väl själva deckarhistorien.

Bokens underliggande tema är kvinnomisshandel.

Det är väl en rätt småtrevlig historia, mitt i det perifera eländet, men vill man ha spänning ska man nog välja något annat.

Antagligen den bästa boken hittills av författarna.. Visa hela

Antagligen den bästa boken hittills av författarna. Den engagerar på rätt sätt, men tar även ut svängarna för att få läsaren att tänka till. Sedan är det befriande att konstatera att kommissarie Grens börjar förändras. Han har aldrig varit en favorit.

Jag hade läst bra recensioner av denna bok, så jag.. Visa hela

Jag hade läst bra recensioner av denna bok, så jag hade rätt höga förväntningar. Det är aldrig bra att ha. Jag är lite kluven till denna, den tredje boken i serien om Martine Poirot i Belgiska Villette. Tempot är bättre än i de båda andra böckerna, språket vidareutvecklat och ännu mer nyanserat - och då var det inte dåligt innan. Hon flätar samman historien från flera håll, till början på ett mycket bra sätt. Men på slutet blir det för förvirrat. Mördarens motiv känns mycket svagt och hans handlande rent korkat. Hedström lägger också ut alltför många småtrådar som inte riktigt leder någonstans i denna bok. Det känns irriterande. Från början lutade jag åt en fyra i betyg, men i slutet mot en tvåa, så det får bli en trea som får spegla totalintrycket.

Jag tyckte om denna bok, fast jag tycker att han l.. Visa hela

Jag tyckte om denna bok, fast jag tycker att han lämnar läsaren lite i sticket i slutet. Det skulle kunna gjorts annorlunda. Nu blev det mellanmjölk. En modern ikarosberättelse, kan vi väl säga.

Nja, en av de sämre av hans böcker. Halvfart och h.. Visa hela

Nja, en av de sämre av hans böcker. Halvfart och hafsigt, men framförallt ett helt öppet slut. Det känns trist!

En lång bok av Koontz till skillnad från de spänni.. Visa hela

En lång bok av Koontz till skillnad från de spänningsböcker jag tidigare läst av honom. Den här bokan skiljer sig markant från de båda andra jag läst, i och med sina "övernaturliga" inslag. Den har också ett ytterst lågt temp, till skillnad från t ex Maken. Personskiljningarna är djupa och omfattande och det ger en närhet till karaktärerna. Koontz rör sig mellan den värsta ondskan till den yppersta godheten, från avgrundsdjup sorg via hopp till euforisk glädje. Boken skiftar också från ytlighet till sentimentalitet och har man svårt för det kan detta kännas påfrestande. Andra kan se det som en styrka. Jag är lite tudelad. Vissa delar av boken tycker jag är jättebra, medan andra är lite sämre. Framförallt sista fjärdedelen är sämre, utan att för den skull vara direkt dålig.

Vansinne är en bra titel på denna bok. Det är en h.. Visa hela

Vansinne är en bra titel på denna bok. Det är en helt vansinnig historia. Det var någon här som kallade boken för skräp, men det skulle jag nog inte kalla den. Den är rätt underhållande i sin vansinnghet. Koontz har svårt för logik. Det märkte jag när jag läste Maken, som var den första av hans böcker jag läste. Det kan vara irriterande, men kan man koppla bort det funkar det rätt bra. Slutet är inte lika sötsliskigt som i Maken, vilket jag tackar för. Det är också rätt befriande att moralen inte är helt politiskt korrekt, i alla fall inte med svenska mått mätt. På det hela taget är det en okej bok.

Jag tycker att det här är en ojämn roman där framf.. Visa hela

Jag tycker att det här är en ojämn roman där framförallt upplösningen känns sådär.

En av de bättre deckarna med Malin Fors, även om j.. Visa hela

En av de bättre deckarna med Malin Fors, även om jag tycker att den senare delen av boken är lite sämre. Vi får fortsätta att följa Malin Fors privatliv, men det är mindre av det i denna bok. Det tycker jag är bra. Personligen tycker jag att problemet i många av de tidigare böckerna varit att storyn tappar fart när det blir för mycket fokus på Malins egna problem. Även om jag tycker att detta är en av de bättre i serien blir ändå betyget bara tre.

En ganska bra bok i serien om Malin Fors. Det känn.. Visa hela

En ganska bra bok i serien om Malin Fors. Det känns välgörande att Malin denna gång är något balanserad och inte nerdekad. Naturligtvis är boken ett tydligt inlägg i den politiska debatten om vinster i välfärden. Till en början funkar det bra, men det blir lite krystat i slutet. Just slutet är väl det sämsta med boken. Det är otroligt förutsägbart och det tar därför lite grann udden av bokens andra kvaliteter.

Det verkar som om Kallentoft haft bekymmer med vad.. Visa hela

Det verkar som om Kallentoft haft bekymmer med vad han ska hitta på. Grundhistorien är fylld av dramatik och författaren drar sig inte för att ta i rejält. Men det blir lite för osannolikt i vissa delar, vilket gör att det blir svårt att hålla intresset uppe. Det som höjer denna bok är skildringen av Malins privatliv. För oss som läst de tre tidigare böckerna, markerar denna bok äntligen en vändpunkt för henne. Det är den som gör att betyget blir tre i stället för två. En annan irriterande sak med denna bok är alla människors tankeöverföringar, levande som döda. Det är en sak att beskriva hur de reflekterar, men i denna bok blir det mer än vanligt och det känns rätt dåligt avvägt. Att Mailin kan känna av de döda har vi fått lära oss, men nu känner hon till och med levande människors närvaro. Fast att de, rent fysiskt, inte finns i närheten.

Lee Childs böcker brukar alltid vara spännande. Me.. Visa hela

Lee Childs böcker brukar alltid vara spännande. Men jag har ofta kritiserat honom för att använda klyschor och fylla böckerna med orimligheter bortom alla gränser. Det här är emellertid den bästa boken han skrivit, enligt mitt tycke. Orimligheterna är färre, spänningen större. Det är också en brutalare historia än vanligt, och då brukar det ändå vara rätt brutalt. Jag måste säga att han skickligt döljer vart boken är på väg. Här finns en del märkligheter som sänker betyget något, till exempel det irriterande faktumet att olika karaktärers analyser på flera ställen är helt på pricken med det som läsaren redan vet. Frågan är hur det är tänkt att de ska kunna veta och presentera som självklarheter? Här finns också ett stickspår kring en krypskytt som man inte riktigt får kläm på varför han kallas in. Men överlag är det här en spännande historia.

En gedigen historia av klart godkänt snitt. Dock i.. Visa hela

En gedigen historia av klart godkänt snitt. Dock inte en av de allra bästa av Michael Connelly.

Vad ska man säga om psykopaten Christopher Silfver.. Visa hela

Vad ska man säga om psykopaten Christopher Silfverbielke? Han är förstås motbjudande, fruktansvärd och skräckinjagande. Det går med andra ord inte att sluta läsa. Psykopaten lever ett lyxliv med vackra kvinnor, sex samt god mat och dryck. Han tar vad han vill ha och jag tror det lockar läsaren. Samtidigt är han ju helt från vettet. Den paradoxen är också kittlande. Det verkar emellertid som om författarparet har tröttnat lite på sina polishjältar och vill skaka om dem rejält. Ett stort minus med den här boken är att den inte går att läsa fristående och den avslutas dessutom med en riktigt dålig cliffhanger, som är rätt förvirrande. Man frågar sig varför de lägger ner så mycket tid på så många sidor och sedan slutar mitt i historien. Därför blir det bara fyra i betyg.