Bokens vettiga budskap skulle kunna skrivas enligt följande: Tro på dig själv och försök uppfylla dina drömmar (eller gör det du tycker är kul). Vädigt sund och bra inställning till det korta liv vi har.
Sen börjar det. Det jag speciellt stör mig på är den övertydliga pånäsanskrivandet. Allt har en mening nedtecknat av Handen som har skrivit allt. Genom att följa just Dina tecken kommer världssjälen att efterlevas, allt enligt PLANEN. Allt hänger ihop. Jag håller med Stigh ovan om den motbjudande raden ”När du verkligen vill någonting verkar hela universum för att du ska få din önskan uppfylld”. Kom igen. Folk får benen bortsprängda i krig. Är det så att de inte ville ha dem kvar tillräckligt mycket? Nej, vad hände med rationellt tänkande som att gör ditt bästa och se hur det går? Give it a shot liksom. Har alla verkligen ett mål som de måste hitta i livet. Ska man hitta målet för att göra Gud glad? Det blir Jehovas vittnen av det hela när pojken i boken har ett litet snack med solen och framkallar en storm som räddar honom från de "ej inskolade" onda krigarna som skulle ta kål på honom. Likaså på slutet när han upprymms av total glädje/lycka för att han har funnit sin skatt genom att uppfylla sin del av världssjälen. Sin mening med livet. Den andra personen, den ONDE som gav honom stryk, säger samtidigt att han aldrig skulle efterleva en dröm bara för att han drömt den två gånger. Där har vi VERKLIGEN en kille som behöver inskolas av Handen som skrivit allt.
Och för att tala om bokens budskap om lycka Är det verkligen så farligt att inte gå runt och vara lycklig hela tiden? Går det inte bara att inse att lycka kommer och går. Är det ens någon normalt funtat människa som har följt världssjälen/livsödet, eller vad han kallar det, och därigenom uppnått total lycka? Då räknar jag inte med alla hjärntvättade personer som har funnit Honom.
Sedan för att återgå till själva sagan är den rätt osammanhängande och hoppig. Stort krig i öknen ena sekunden, sedan jobba ett år i en butik i Tanger i andra. Kunde han inte bara tagit båten direkt till Kairo istället om han ville se pyramiderna? Bara där har vi ett bevis på intelligensen på den killen. Han skulle säkert kunna insett att han uppfyller sina drömmar och äventyrslusta genom att ta vattenvägen. Kanske skulle träffat på någon flicka på båten också. Kärlekshistorien är förövrigt väldigt märklig. Kärlek vid första ögonkastet. Kvinnan vill dock inte ha med killen att göra utan vill hellre stanna kvar i öknen och vänta på honom. Kvinnan ska såklart veta sin plats. Hon kunde väl hängt med till pyramiderna? Författaren har dock ett bra flyt i berättelsen och miljöerna målas upp hyfsat bra. Lite småmysigt sådär.
Jag stör mig dock även på slutet. Pojken är tillbaka i Spanien och gräver upp skatten som tjuven vid pyramiderna drömde om. Enligt hur författaren framställt det hela kommer väl denna tjuv en dag söka upp skatten. Det ställer mig några frågor. När pojkens skatt/mål i livet var så god och handlade om att hitta sin plats på jorden genom en lång resa, hur kan då tjuvens skatt i livet vara en vanlig skatt med guldpengar? Eller är det så att pojken kommer sno tjuvens dröm och lägga vantarna på skatten? Det mest troliga är väl dock att pojken lägger urin(?) och tummim(?) i kistan för att tjuven ska få vägledning om världssjälen den dag han hittar skatten. När han ÄNTLIGEN blir frälst enligt läran om att uppfylla livsödet. Om det är det sistnämnda som är tänkt att hända är det ännu en symbolik att vem som helst kan bli from genom Vägledning av den rätta läran. Att följa det förutbestämda livsödet. Urin och tummim ska väl i detta fall symbolisera Bibeln eller någon slags New Age rörelses manifest antar jag.
Intressant är den stora popularitet boken fått. Människan söker efter andlighet och mystik i vardagen. Grubbla över sin egen organisms plats i universum. Vem gör inte det?
Finns det någon sann väg att gå? Är allt förutbestämt? Vad är meningen med livet? De frågor vet nog inte Coelho heller och hans svar på det hela är inte tillräckligt intressant för mig.
Tack för mig.
|
(44 år)