Jag kan helt enkelt inte fatta att någon tycker att boken är bra. Det är en förolämpning till läsarens IQ.
Över 500 sidor fulla med onödiga beskrivningar av ALLA ställen man råkar köra/åka/gå förbi, all mat man äter, möbler, kläder osv plus en massa onödiga beskrivingar av varenda liten gest alla gör. Behöver man verkligen berätta varje gång någon petar upp glasögonen? Eller "han svarade torrt/trött/vadsomhelst HELA TIDEN? Det är en roman, inte ett manus.
Det värsta: tror författarna att läsarna är dumma? När något absolut inte stämmer, ska man tro att polisen är så dum att de inte tänker på det om jag som läsare gapar förvånad över det? Nej... vi hoppar över att kolla varför han är borta, inget att bli orolig för. Om 2 veckor kan vi kanske komma förbi hem till er och se om det finns fingeravtryck... Bara genom det man lärt sig av att se CSI vet man bättre än vad de här poliserna.
Det är ju uppenbart vad del 2 kommer att handla om. Åh vilken stor överraskning kommer det att vara... som "Luke, I'm your father". Nej, det blir inte det. Vill man dölja vart handlingen ska gå till, får man vara lite smartare.
|
(50 år)