I mitt hem (född 1945) fanns endast 2 böcker varav Livsgnistan var den ena. Jag ville alltid läsa så jag började med denna bok. Visste som 10-åring, då jag läste boken, ingenting om dessa koncentrationsläger och blev chockad allteftersom jag läste. Hade inte heller någon att diskutera bokens innehåll med.
Som vuxen förstod jag givetvis vad det handlade om. Vet inte om det var min unga ålder eller den grymma handlingen som gjorde att denna bok ständigt har följt mig i tankarna, kommer aldrig att glömma den.. I år fyller jag 70 år.
Lisse-Lotte
|
(80 år)