Leo Tolstoj skrev romanen Anna Karenina. Romanen k.. Visa hela

Leo Tolstoj skrev romanen Anna Karenina. Romanen kom ut för första gången år 1877, och den speglar författarens egen tid och samhällsklass. Tolstoj var själv en rysk greve, som försökte flera gånger dra sig undan livet bland överklassen.
Tolstojs roman var en slags samhällsskildrande berättelse, med kärleks- och livskraftsförklaringar i form av självporträttering. Kärnan i romanen är familjen, kärleken i den och utanför. Kärleken i famijen och utanför kan mötas med medgångar eller motgångar.
Romanens historia inleds med följande mening : ” Alla lyckliga familjer är lika, men den olyckliga familjen är alltid olycklig på sitt speciella sätt ”

Anna Karenina är romanen som berättar en storartad historia om överklassens liv i Moskva och S:t Petersburg. Två huvufkaraktärer dominerar berättelsen. Den ena av dem är Anna Karenina. Hon lever i början ett stillsamt och relativt lyckligt liv med sin man och son. Hon har en stark personlighet, som får dem unga att känna avund. Anna är vacker och klok.
Men då hon träffar greven Alexej Vronskij för första gången, ändras allting till sin motsats. Vronskij blir ohjälpligt förälskad i Anna, och hon i sin tur lockas till slut in i en komplicerad och lycklig kärleksaffär. Alexej Vronskij visar sig vara en man som kan få alla kvinnor att falla för honom. Han har en stark karaktär, charm och en slag oskuldsfullhet i sig. Men då Anna faller för denna man, vänder allting sig från lycka till olycka. Ändå försöker hon gräva fram dem få guldklimparna ur röran som bildats av skuldkänslor och besvikelser, och då spricker en slags ytlig lycka i henne, som till slut bokstavligen stryper hennes liv.

I romanen får man även möta greven och godsägaren Konstantiv Levin. Även han söker sin lycka i livet. An visar sig vara mannen i romanen, som verkar vara den mest klokaste och förnuftigaste. Men trots sin förnuftighet, så förälskar sig även han helt totalt. Han faller för den unga Katerina Stjeraskaja (Kitty).

I romanen Anna Karenina är det flera långa ryska namn, som förvirrar lätt den ovana läsaren. Namnen är ju svåra, en karaktär/person kan ha flera olika benämningar. Detta kan göra läsningen väldigt svår och krånglig – men efter ett tag hittar man rytmen och känslan. Men flera gånger får man bläddra fram och tillbaka, för att få begrepp om att vem som är vem egentligen.

Leo Tolstojs roman fick kritik av läsarna under hans tid, eftersom historien om karaktären Anna Karenina kunde då anses som omoralisk. Anna Karenina bryter ju upp från sitt äktenskap, och på så sätt bryter hon även upp sig från sin position i samhället. Av detta kan man nog dra paraleller till Tolstoj själv. Han försökte ju flera gånger bryta upp från sin position, genom att lesa ut till landet, och leva ett bondeliv med enkel mat och klädsel – liks karaktären Konstantiv Levin gjorde i romanen.

Jag tyckte om att läsa denna roman, trots att det var aningen svårt och hackigt i början. Men jag tycker om att känna boken tyngd i min hand – och tro mig, Anna Karenina romanen med hårda pärmar var rätt så tung att hålla i… Men inte alltför tung att läsa.
Romanen är ett mästervärk – och jag har stor respekt för orden som kommer från Leo Tolstojs penna.

I och med denna bok, så märker man att Åsne Seiers.. Visa hela

I och med denna bok, så märker man att Åsne Seierstad egentligen är en fullblodig journalist.
Med journalistiska drag skildrar hon skickligt livet i Kabul - om människoöden som har olika slut och början...

Denna bok är ingen lättläst skönläsning - utan det är en bok som rapporterar om verkligheten.

Jag blev varken inspirerad, häpen eller ens glad av att läsa boken... Bokhandlaren i Kabul var ganska intetsägande.

en Klassiker!!!

Älskade romanen! Berättelsen tog mig till helt nya.. Visa hela

Älskade romanen!
Berättelsen tog mig till helt nya platser med nya perpektiv och nytt innehåll - jag tyckte om det!

Comedia Infantil stannar alltid kvar i mig som en mycket bra roman... den har allt, och lite till...

Jag köpte pocketboken Den Gröna milen, då jag stod.. Visa hela

Jag köpte pocketboken Den Gröna milen, då jag stod framför en hylla med diverse olika pockets, och kom på att jag faktiskt inte har läst nåt från Stephen King ännu.

Den Gröna Milen var en fantaskisk roman om delstatsfängelset, där det fångarna väntade på att bli avrättade.

Läsaren får möta bl a Paul Edgecombe och John Coffey - fängelsevaktan och den stora fången som blivit dömd till döden för brutalt mord.

Romanen var spännande! Men inte alltför läskig - som tur var... Jag är lättskrämd!

Den historiska romanen om Elina, den vackra jungru.. Visa hela

Den historiska romanen om Elina, den vackra jungrun från Viborg, skildrar 1500-talets Finland.
Man får följa med in i de mörkaste och smutsigaste basturna, samt titta in i de rikaste sovrum och gård.

Kaari Utrio beskriver kvinnans ställning i Finland under 1500-talet - och Elina är en typisk kvinna under denna tid.

Romanen har stark historia i sig, samt romantisk berättelse och humoristiska tycken om det ena och det andra.

Jag grät under de sista sidornas gång mot slutet - det kan vara den romantiska lilla flickan i mig, som visade upp känslorna då kärleken vann trots nerbrända hus och städer.

Emma är en av mina favoritromaner... Jane Austen v.. Visa hela

Emma är en av mina favoritromaner...
Jane Austen var en författare som jag har stor respekt för - och därmed har jag även stor respekt för denna roman.

Läste Emma då jag var ca 15 år gammal, och den var inte för svårläst.
En absolut favorit i bokhyllan...!

Ahh - kan man läsa denna fantastiska berättelse, u.. Visa hela

Ahh - kan man läsa denna fantastiska berättelse, utan att bli förälskad i James Frazer!?!

Diana Gabaldon skriver magnifikt bra och spännande om Claire, som hamnar bakåt i tiden, likt i en tidsmaskin - men mer i mystiska former - och finner ett liv i 1700-talets Skottland.

Jag älskade berättelse från allra första början - och ser fram emot att läsa fortsättning...

Äntligen återigen en lättsam roman att läsa - en b.. Visa hela

Äntligen återigen en lättsam roman att läsa - en berättelse som man inte behöver ta på så allvarligt. Underbart!

Detta är en bra bok att läsa i soffan då man känner sig lite lagom halvt lat och saknar söt kärlekssaga...

Jag saknar dig, jag saknar dig är en roman som h.. Visa hela

Jag saknar dig, jag saknar dig är en roman som har berört mig mest av alla de romaner som jag har läst genom åren.
Jag var mycket yngre då jag läste boken för första gången - och tro mig, det är faktiskt en berättelse som växer för varje gång som man läser den... har nog läst den 4-5 gånger nu.

Jag tyckte om stilen som Peter Pohl skrev med --- inslag av dikter och sångtexter lite då och då... gav en annan känsla, en djupare, som får läsaren att stanna upp och tänka på det som man läser och känner, och på det som författaren vill förmedla till läsaren.

Peter Pohls bok berättelse om Tina är en berättelse som passar bra till unga att läsa - men även lika bra till äldre läsaren.
Den är inte alldeles för lättläst... och den berör nog alla.
Har gråtit varje gång då jag har läst den - den tar upp många olika känslor!

En mycket välskriven roman! Jag hade varken hört.. Visa hela

En mycket välskriven roman!

Jag hade varken hört något om boken eller filmen, då jag fick boken i handen i universitet, och skulle därmed börja läsa boken i all hast för att klara av några tentor om något som jag inte ens kommer ihåg idag. Men romanen kommer jag ihåg!

Berättelsen tar läsaren in en stor berättelse om kärlek, vemod och sorg - något som är lätt att ta till sig, eftersom känslor är alltid ett säkert kort att spela med/på.

Inte förrän jag läste denna bok, Piaf, skriven av.. Visa hela

Inte förrän jag läste denna bok, Piaf, skriven av hennes syster Simone Berteaut, som min uppskattning för den lilla sångerskan blev stor!
"Lilla sångerskan" är alldeles fel ordval dock - Piaf var stor, och kommer alltid att vara det.

Simone Berteaut berättar med stor kärlek om Piafs liv, samt sitt eget liv vid sidan av den fantastiska kvinnan.
Hon låter läsaren få komma med då Piad promenerade på Paris gator, sjöng, samt då hon uppträdde på de största scenerna med de största folken bland publiken.
Man för följa med hennes motgångar och medgångar - hennes lycklig och olycklig kärlek - hennes liv och död.

Jag läste den finska översättningen som var översatt av Leena Jokinen och Heikki Kaskimies.
Den var väldigt bra, och jag fick fram en vacker bild i mig utav Edith Piaf.
En rolig bonus var att, det fanns bilder Edith Piaf i mitten av boken - bilder som visade henne i olika skeden i livet...

Jag älskade boken i första ögonkastet! Inte bara p.. Visa hela

Jag älskade boken i första ögonkastet! Inte bara pga omslaget som bara skrev rosa - utan även orden som lockade mig att omedelbart gripa tag i boken, och börja läsa.

Läsningen var absolut inget svårt eller energikrävande - utan det piggade upp mig med lättsamma meningar och tankeställare i vinterns mörka och vardagligt trista stämning.

Jag lärde mig hur man säger "nej" ... och jag lärde mig så mycket mer som jag antagligen aldrig kommer att använda. Kanske för att jag redan är så otroligt kaxig och har funnit mina egna vägar - eller för att jag bara är helt enkelt alldeles för feg.

Efter att ha läst boken, så blir man dock lite småsugen på att gå ut och prova på alla dessa tips... Erövra världen, som en kaxig tjej.

Ondskan var ganska lätt att ta till sig - jag tror.. Visa hela

Ondskan var ganska lätt att ta till sig - jag tror att alla hittar en karaktär som man känner igen sig själv i.

Ondskan var en bok som man var tvungen att läsa i högstadiet i skolan - men ingen fara, eftersom det verkligen var en bra bok, som man kunde föra goda samtal efteråt.
Tar upp viktiga ämnen, utan att göra det för smörigt.

En bra bok som berör!

Pengar är en berättelse om Selma - en ung kvinna s.. Visa hela

Pengar är en berättelse om Selma - en ung kvinna som har stora drömmar; hon vill börja studera konst, i Stockholm.
Men hennes farbror vill att hon ska gifta sig, för att trygga sin framtid, och göra det som hon som kvinna skall göra.
Selma vill inte gifta sig, och vill inte se sig som köpt... men så tänker hon på det faktum att man behöver pengar för att kunna göra betydliga saker. Hon ska gifta sig med en rik man - en man som kan erbjuda allt som man kan få för pengar. Hon har därmed en trygg och förmögen framtid.
Selma får ett stort hushåll att styra - och som 16 åring är hon redan "frun i huset". Hon intar med rädsla den klassiska kvinnorollen i hemmet. Men hon vet att det är inte hennes hem - det är hennes mans hem.

I sin roman Pengar vände sig Viktoria Benedictsson mot :
- att kvinnor fick ingå äktenskap vid 16-års ålder medans mannen fick vänta till 21 år.
- att kvinnan inte var myndig förrän vid 25 år och att hon mer eller mindre hade en förmyndare under hela sitt liv.
- att kvinnorna ingick i äktenskap med romantiska föreställningar och utan några som helst sexuella kunskaper.
- att kvinnor vägrades utbildning.
- den sexuella dubbelmoralen.

Pengar hade mycket viktigt att säga under slutet av 1800-talet om den dåtida Sverige.
Romanen var stark i sina enkla skildringar - och det var allt som behövdes för att få fram det som författaren ville säga.

Eftersom jag själv är från Finland, norra delen av.. Visa hela

Eftersom jag själv är från Finland, norra delen av Finland, så vaar det extra intressant att läsa romanen som skildrar livet i norra delen av Sverige och Finland.
Beskrivningarna om de små typiska delarna i småbygdslivet var så slående perfekt och roligt samt ironiskt, att jag flera gånger om tog fram pocketboken för att läsa ur små delar till min mamma - vilket hon säkerligen tyckte var alldeles inödigt samt tråkigt.

Jag skrattade flera gånger för mig själv då jag läste boken - och kände igen mig själv i boken...
Humorn var min, och platserna Mikael Niemi nämnde och berättade om var mina platser.
Jag var till slut med i berättelsen - och det är just detta som nutida författare ska sträva efter! Att få läsaren med in i berättelsen...!

Det som förstörde boken glans dock, var det att varenda en som tyckte sig hänga med i populärkulturen under tiden boken kom ut, skulle ha denna bok i handen, och läsa samt veta allt och inget om denna författare och roman.
Succé ska man väl kalla det för - men överdrift enligt min åsikt.

Men vad gör man inte, då det kommer en bok, som tar alla med storm och blåst?!

Jag hade flera gånger sett boken i min mammas bokh.. Visa hela

Jag hade flera gånger sett boken i min mammas bokhylla, och varit rädd för att ta tag iden för att börja läsa om de fasansfulla övergreppen på små barn i Thailand, som genomförs dagligen och nattligen helt öppet...

Priset på ett barn fick mig att inse ännu mer, att hur äcklig världen faktiskt har blivit.
Boken fick mig att inse hur hjälplös jag känner mig - liten och obetydlig... och att det finns inte mycket jag kan göra för att ändra på saker och ting i världen.

Marie-France Botte har skrivit Priset på ett barn tillsammans med Jean-Paul France . och de tar upp flera oerhört viktiga ämnen.

Läsaren får följa flera sorgliga människoöden - och jag är säker att alla som läser denna bok blir berörda och förskräckta ...
Sorgligt...

Rosie är en London-bor som gör precis det som jag.. Visa hela

Rosie är en London-bor som gör precis det som jag vill göra - hon klipper av sina band, tar sitt pick och pack, och reser till okända landskap och miljö. Hon åker till flyktingläger i Afrikas mest fattigaste länder - och arbetar där inom flyktinglägret för att skaffa
human hjälp till folket där.

Innan Rosie åker till Afrika, hamnar hon i en krets av kändisar i London; den sk ”kändisklubben”. Hon blir nämligen blixtförälskad i den charmiga kulturmannen Oliver, som är kärnan i kändisklubben, ty det är han som charmar alla med sin otroliga karaktäristiska karisma. Men det visar sig att han är inte den perfekta charmiga Oliver hela tiden, utan han
visar sig ha även mörka sidor i sig. Rosie vågar bryta sig loss till slut från honom och hans starka men ack så ytliga vänner - och det är då hon reser till Afrika.

I Afrika lär Rosie känna jordnära människor, som även har starka karaktäristiska drag i sig. Där träffar hon bl a Henry och den stilige läkaren O’Rourke. Hon arbetar hårt med dem - och befinner sig snart mitt i ett stort kris. En stor svält-våg skulle snart drabba dem, och hon
måste komma på vad som ska göras då de inte får den hjälp de behöver från de olika hjälporganisationerna samt FN. Det enda som verkar vara till hjälp är hennes sista trådar att dra i - Kändisklubben i London. Rosie sväljer sin stolthet och reser tillbaka till London, för att börja få ihop alla ytliga kändisar till en hjälpa folket i Afrika som håller på att svälta sig till döds.

Helend Fielding är författaren till den här romanen - och den är väldigt bra skrivet.
Jag väntade mig inte den stora allvar i boken som den verkligen hade. Jag hade i tankarna att jag skulle nu få läsa en lättsam roman - om kärlek och dess problem; eftersom Helen Fielding är även författaren till kända ”Bridget Jones dagbok”.
Men jag ska inte säga att jag blev besviken, ty jag njöt verkligen av att få läsa den här boken. Jag hade den några kvällar vid min sida i sängen, och läste den under timtal - fast jag visste att jag borde egentligen släcka och börja sova. Men det gick inte att ta undan boken!
Visserligen fanns den ironiska och självutlämnande humorn kvar i hennes stil att skriva - men det var inte det centrala i boken denna gång. Och det tyckte jag om.
Allvarliga ämnen togs upp - och det gav även en gnistra till min villja att göra mer betydelsefullt här och nu...

Jag fastnade för boken i affären, eftersom den ski.. Visa hela

Jag fastnade för boken i affären, eftersom den skildrar det som jag inte ännu hade sett i nån bok - relationer och kommunikation via internet... dvs nutiden.

Men då jag läste boken, så kände jag den som aningen småtöntig och alldeles för lättläst och intetsägande för mig.
Antagligen var detta för att jag var alldeles fel målgrupp för denna bok - boken är bättre för läsare i samma ålder som bokens karaktärer är i.

En liten besvikelse...

Detta är en bok som min filosofi lärare använde so.. Visa hela

Detta är en bok som min filosofi lärare använde som läromedel i gymnasiet - vilket gav boken en väldigt tråkig inramning.
Vi fick kopierade stenciler med utdrag från boken, och detta fick varje läsande öga att blunda av utmattning och utråkning.

Men efter några år från att jag slutat gymnasiet, så befann jag mig i en second hand affär, och fick ögonen på denna bok igen.
Eftersom jag inte hade fått läsa den i helhet - så slog jag till och köpte boken. Som pricket över i'et, så märkte jag hemma att den även var signerad av Jostein Gaarder. Huruvida det verkligen är han som har signerat den eller inte vet jag inte - men visserligen är det lite kul...

Jag har läst boken nu, och kan säga att det var trevligare att läsa den i helhet, och inte bara i utbildningssyfte.
Visserligen hjälper det nog läsandet om man är speciellt intresserad av filosofi (vilket jag inte är), men nog var det bra läsning iallafall.

En klassiker!

En roman som likt många andra skildrar en uppväxt.. Visa hela

En roman som likt många andra skildrar en uppväxt under 70- och 80-talet.
Jag blev inte så hemskt förtjust utav boken - men kan bero på att jag läste denna ganska så fort efter att ha läst Populärmusik från Vittula av Mikeal Niemi.

Torbjörn Flygt är en skicklig författare som kan berätta sin berättelse bra - men där slutar det... med "bra", vilket är aningen torrt och intetsägande.

Jag hade otroligt svårt att komma in i läsandet av.. Visa hela

Jag hade otroligt svårt att komma in i läsandet av Vägen till Jerusalem. Detta eftersom det var återigen en helt ny genre för mig efter att ha läst några stycken lättlästa diverse pocketböcker.
Vägen till Jerusalem har väl därmed lite mer kvalitet än de som jag läst precis innan.
Och om sanningen ska fram, så hade jag haft boken i bokhyllan i några år, och försökt läsa i den lite då och då - men aldrig riktigt tagit fram den nyfikenhet och vilja som man behöver för att läsa denna roman.

Vägen till Jerusalem var trots allt fantastisk.
Jag älskade boken efter några försök - och jag var glad att jag inte gav upp i försöken att läsa den.
Berättelsen om Arn var både spännande och rörande... och jag har andra delen som mål nu att få läsa igenom... det tar väl återigen några år - har gjort ett första försök, men den föll pladask ner, och i handen fick jag återigen en lättare bok att läsa.

Jag läste romanen för första gången då jag var 14.. Visa hela

Jag läste romanen för första gången då jag var 14 år gammal - och jag älskade den!
Jag har efter det läst boken ett par gånger till... och den har varje gång varit lika slående bra!

Peter Hedges skildrar det amerikanska småbygdslivet i Iowa, med känsla, och en viss hat-kärlek till omgivningen.

Gilbert Grape med sin aningen udda familj - men dock så vanlig och vardaglig familj - möter kärleken mitt i vardagen.
Stora frågor besvaras med enkla medel, och romanen växer i tankarna ju mer man tänker på det.

Filmatiseringen av romanen är också bra - och inte alls en besvikelse som flera andra filmatiseringar av romaner kan vara.

Trots att Gilbert Grape-boken är lättläst, så är den absolut en av mina favoriter!