Jan Guillou: Ondskan " Det finns bara ett ord för.. Visa hela

Jan Guillou: Ondskan

" Det finns bara ett ord för sådanna som dig och det är Ondska i sin renaste form".

”Ondskan” står det med stora bokstäver på omslaget till romanen. Boken är skriven av Jan Guillou och utgiven 1981. Med sina 285 sidor kommer man direkt in i handlingen under en middag som spårar ur. Huvudpersonen Erik Ponti blir dagligen misshandlad av sin far för minsta fel han gör och lever med våld både hemma och i skolan. Erik är nämligen skolans farligaste elev efter att ha gått med i ett skolgäng. Han utsätter flera elever för våld och här speglar han sin faders beteende. Dock börjar han känna sympati för dem han slår och när hans liv förändras genom kriminalitet blir han relegerad från skolan och blir skickad till internatskolan Stjärnsberg.
I och med ny skola vill Erik förändras, inget mera våld. Men på Stjärnsberg är det kamratuppfostran som gäller och de äldre eleverna utnyttjar de yngre. När Erik sätter sig emot systemet startar en ond cirkel. Allting som de äldre eleverna utför på de yngre får de tillbaka. Misshandel är ingeting ovanligt och en kall vinternatt blir Erik bunden på marken utan kläder. De äldre eleverna kastar först skållhett vatten på honom och sedan iskallt. Där tvingas han ligga länge, ensam och utan hopp. Det är då skolkocken, Marja från Finland, kommer och räddar honom. Därefter inleder de en romantisk relation som är förbjuden.
Eriks vistelse på skolan är allt annat än lugn. Hans bästa kompis Pierre slutar på skolan efter grova övergrepp av de äldre eleverna för att nå Erik och Marja blir avskedad då rykten om Eriks och hennes relation sprids.
Allting verkar gå emot honom och han överväger att sluta, men det är då han får kontakt med familjens advokat som hjälper honom med problemen på skolan. Detta leder till att han får avsluta sin skolgång ifred och slutar med högsta möjliga betyg, förutom i uppförande och beteende.
Kort efter avslutningen spårar Erik upp en av de äldre eleverna, han som varit värst, Otto Silverhjelm, och skrämmer honom när han är ute och springer ensam i skogen.
Boken avslutas med att Erik hämnas på sin fader, första och sista gången.

Handlingen utspelar sig under sent 50-tal i Stockholm. Man märker detta i boken då den är väldigt målande. Det är mycket miljöbeskrivning i boken och det beskrivs mycket känslor och tankar kring allting som händer. Ondskan är på sätt och vis en självbiografi av Jan Guillous liv då han skriver utifrån sitt ungdomsliv. Han blev mobbad och blev ofta utsatt för våld i vardagen, av sin far bland annat. Så detta speglar sig i boken, vilket jag anser vara någonting positivt i det läget att beskrivningar av känslor och tankar är väldigt detaljerade. Man förstår verkligen att det är så man tänker och känner i den situationen han beskriver eftersom han själv upplevt det. Detta stärker boken och gör den desto mer spännande.
Språket är ”typsikt” svensk, det är svårt att beskriva det men ibland finns det lite gammalsvenska ord. När personer talar med varandra är det mycket av dessa drag och man förstår att det inte utspelar sig nu. ”Det var ena vidriga sorgkanter du har under naglarna. Och vid matbordet! Det blir fem rapps tillägg, sa farsan”. Dialogerna är väldigt direkta och språket är enkelt med meningar som varierar sig mellan att vara långa och kortare. Eftersom boken skildrar 50-talet dyker det upp vissa ord som man inte skulle använda idag, men det är ingenting som förstör. Jag tycker detta stärker bilden av det samhället som vad under den tiden.
Boken är skriven i jag-form i dialogerna men i resterande text följer man handlingen utifrån författarens perspektiv men man följer ändå Eriks tankar i olika sammanhang på ett väldigt bra sätt.
”Han hade varit tvungen att klå upp Fyrtornet. Det hela hade till sist blivit oundvikligt och om han inte klarat av det hade han inte haft sitt gäng kvar. Gänget lydde bara så länge man vann. Det var egentligen orättvist eftersom det fanns viktigare saker än att vinna slagsmålen för den som skulle bestämma över ett gäng.”
Ett samhällsproblem som tas upp i boken är bland annat misshandel mot barn av äldre och hur det var accepterat av lärare och föräldrar under den tiden.
Författarens syfte och budskap med boken tror jag är att våld inte löser någonting och detta framträder tydligt i boken då Erik, när han kommit till Stjärnberg, helt motsätter sig all form av våld och talesättet ”våld föder bara mer våld” visas tydligt i boken.
Jag önskar att jag hade läst boken innan jag såg filmen, för man visste ibland vad som skulle hända och det förstörde tyvärr. Dock var det mycket i boken som inte är med i filmen, bland annat att Erik är en gängledare i skolan och ägnar sig mycket åt kriminalitet.
Jag kommer att rekommendera andra att läsa boken då jag tycker den var väldigt givande. Jag måste säga att filmen som är baserad på boken också är väldigt bra och även i den skildras Eriks bild i samhället och man förstår hur han hans roll har vuxit fram i det Sverige som var då.
Jag ser denna boken som en klassiker då den blivit läst av många och det är fortfarande en populär bok. Jag skulle även säga att den är en klassiker eftersom den alltid hänvisas till när man talar om svensk litteratur, som när man ska dra ett exempel på en svensk författare och en svensk bok så tas denna bok ofta upp.