Längst ute på long Island 1947. Rika New York-bor,.. Visa hela

Längst ute på long Island 1947. Rika New York-bor, en fattig fiskarbefolkning, ett mord. Uppskattade stämningen och inramningen. Plotten är väl inte genomgenialisk, och det är på amerikanskt maner ganska tydliga stereotyper. Men det är en rätt trevlig deckare, långt ovanför kiosknivå, andas lite bogart. Man känner lukten av tång och tjära samtidigt som det är så prydligt och förnämt i herrskapskretsarna. (Bara "gentlemen" på den golfbanan....). Riktigt inspirerande små romanser här och var och en rätt hygglig upplösning. Ett bra tempo genom hela boken. Mills kan sitt hantverk.

Kan klart rekommenderas.

En underbar liten novell, eller kort roman, av Mar.. Visa hela

En underbar liten novell, eller kort roman, av Maria Gripe, tydligen den sista hon gav ut. Inget djuplodande, dramatiskt eller genialiskt, utan bara en underbar liten romantisk berättelse. Ungdomsbok, men kan läsas med behållning av alla med hjärtat på det rätta stället.

Då Janouch skrev den här boken kan hon inte varit.. Visa hela

Då Janouch skrev den här boken kan hon inte varit i alltför god kontakt med männen i sin omgivning. Onda män och goda kvinnor. Men det är till en kvinnlig publik den antagligen vänder sig så det funkar nog. Skulle antagligen gett ett högre betyg om jag var kvinna. Men väl berättad historia, och intressanta BB-beskrivningar, både arbetet och småpratet personalen emellan.

Engelsk landsortsmiljö, modell Morse. En äldre kvi.. Visa hela

Engelsk landsortsmiljö, modell Morse. En äldre kvinna hittas mördad, med huvudet i en märklig järnkonstruktion. Cooper tar sig an fallet, där den vackra läkaren, hennes man, den lynnige konstnären, kvinnans märkliga släkt och grannar spelar huvudroller.

Mycket välskriven engelsk deckare, den första jag läst av Walters. Intelligent handling, spännande persongalleri och ett bra driv i handlingen utan att bli action.

Otroligt att jag sätter en femma på den här! Kolla.. Visa hela

Otroligt att jag sätter en femma på den här! Kollar man mina andra femmor så hittar man Da Vinci-Koder och sagor om ringar. Försökte mig på den i några slags tonår och har tragglat lite annat D. och det har bara varit segt. Men nu har jag funnit Brott och Straff. Började på därför att det var den enda som fanns till hands i sommartorpet. Och jag fann mig sträckläsa den. I sin bedrövlighet är det en riktig sidvändare. Långa utläggningar, Raskolnikovs elände men aldrig kändes det att det var för mycket eller saknades nåt. En perfekt flytande rysk flod hamnade man i. Och Fjodor måste ha dödat nån själv, inga problem att leva sig in i hur Raskolnikov mådde, direkt. Och ett mustigt persongalleri, med syrran (som man nog skulle vilja veta hur hon såg ut, egentligen...) och morsan, polarna och lagens långa arm.

Ni som inte orkat, försök igen!

Inte någon av Walters bättre. Lite spännande miljö.. Visa hela

Inte någon av Walters bättre. Lite spännande miljö vid havet, och välskriven, men seg historia.

Antagligen det bästa slut i en bok jag någonsin lä.. Visa hela

Antagligen det bästa slut i en bok jag någonsin läst. Första delen av bärnstenskikaren är ungefär lika mycket förvirrade irrfärder som den skarpa eggen, men den tar sig enormt mot slutet. Mitt betyg är baserat på slutet och den eftersmak som historien gav på grund av detta.

Skoj att den blir mer hemtam, och lite sköna perso.. Visa hela

Skoj att den blir mer hemtam, och lite sköna personer som kommer in, men boken är lite transportsräcka. Skall naturligtvis läsas om man fastnat för guldkompassen, men den sämsta i serien är den. Men det är värt det, det tar sig igen i trean.

På gott och ont en djupsinnig deckare. Seg är den... Visa hela

På gott och ont en djupsinnig deckare. Seg är den. Och det är inget plus. Men den har en bra story, och många av djupsinnigheterna är rätt intressanta. Så jag ser fram mot Ann Lindells vidare äventyr i kommande böcker, som jag har förstått skall ha LITE tempo. Läser man deckare är man inte ute efter trögflyteri av den här kalibern.

Paolini har mognat, och det märks i tvåan. Två par.. Visa hela

Paolini har mognat, och det märks i tvåan. Två parallella handlingar, som är ganska klockrena. Första boken spretade lite, här är det tät handling. Eragons tid hos alverna är min favorit här, Mycket tankar och det blir klart religiöst ibland. Och kärleken....

En mycket bra bok, det här, för alla som uppskattar Tolkien och Fantasy. Femman är inte långt borta, jag väntar med spänning på nästa bok.

Den väcke ju debatt och CJL fick ta sanslöst med s.. Visa hela

Den väcke ju debatt och CJL fick ta sanslöst med skit för den. Men jag ser det som en underbart finstämd kärlekshistoria, och ett strålande tidsdokument. Fantastiskt språk och underbara miljöbeskrivningar. En svensk klassiker av bästa märke. Det som skulle kunna ha dragit ned betyget men inte gör det är ett underligt tidshopp mot slutet. Förstörde stämningen och spänningen lite. Men det är så litet minus att den fortfarande fär full pott hos mej. Prova gärna Gudrun Schymans inläsning - riktigt bra!

Man måste kanske vara lite speciell för att riktig.. Visa hela

Man måste kanske vara lite speciell för att riktigt uppskatta Doppler. Den är lite grabbigt burlesk i sin humor, mej prickar den rätt. Inte så att den är gapig, snarare underfundig, men ändå.
Lennart Jähkels ljudboksinspelning är perfekt då man ligger i badkaret med lämplig dryck stående på pallen bredvid.

Läste denna på originalspråket (Walters engelska ä.. Visa hela

Läste denna på originalspråket (Walters engelska är INTE den lättaste) så lite färgad av det är jag. Men den var redig och bra, spännande, och intressanta personbeskrivningar

Mycket välskriven, som alla Minette Walters deckar.. Visa hela

Mycket välskriven, som alla Minette Walters deckare. Den här är dessutom väldigt varm, med den unge uteliggaren som en riktig idol. Gillade persongalleriet skarpt, kan rekommendera den här till alla som ser på typ Morse med någon slags behållning.

Helt klart John Irvings näst bästa. Som vanligt i.. Visa hela

Helt klart John Irvings näst bästa. Som vanligt i Irwings böcker är man i underbar New England-miljö. I den här boken har vi ett fantastiskt persongalleri och en mycket annorlunda handling.

Gardell är inte direkt min favvoperson, men han ha.. Visa hela

Gardell är inte direkt min favvoperson, men han har ett fantastiskt minne för sin historia. Är i stort sett årsbarn med Jonas, växte upp i en stockholmsförort som liknade bokens och känner med obehag igen det mesta i hackkycklingsmekanismerna anno 70-tal. Undrar om ni yngre känner igen er... antar det.... även om miljön är en helt annan.

Men vad menas med 90% humor ovan?? Bara för att det är Gardell?? Här försöker han göra sig allt annat än lustig.

Riktigt glad överraskning. Läste den högt för sone.. Visa hela

Riktigt glad överraskning. Läste den högt för sonen, och drog iväg själv (det är jag INTE ensam om...), och läste i förväg. Paolini (var han verkligen bara 15 när han skrev den??) får ihop en ganska fantastisk värld i god Tolkien/Fantasyanda, men det är förvånansvärt mycket fingertoppskänsla i känslor och personbeskrivningar.

Ganska fruktansvärd bok, mörkast av Indridassons b.. Visa hela

Ganska fruktansvärd bok, mörkast av Indridassons böcker, som ingen av dem är danser på rosor. Att det är den första i serien känner jag rätt tydligt. Han har inte hittat riktigt rätt än. Bra, men han har lärt sig till de senare.

Det här är verkligen ett epos i ungdomslitterature.. Visa hela

Det här är verkligen ett epos i ungdomslitteraturen, och föräldrarna läser den lika gärna! Vilka världar, de här nästan-jordarna. Spännande och magisk handling, magisk i ordets båda bemärkelser. Lyra, mrs Coultart. Iorek, vilka personbeskrivningar. Ettan är genomgående den bästa boken. Även om slutet i trean är den bästa delen i trilogin, den som väntar på nåt gott...

Riktigt tragiskt att filmen var så pass bristfällig, skulle kunna ha blivit hur bra som helst. Men flickan som spelade Lyra gjorde det fantastiskt bra.

Bra tryck i början i vanlig ordning, Riktigt cresc.. Visa hela

Bra tryck i början i vanlig ordning, Riktigt crescendo mot slutet, suverän story om en av lärarna i slutet, Ron's kommentarer är höjdare.

Det var väl det positiva.

Men en bedrövlig transportsträcka i mitten och ett fegt och urvattnat slut. Vägrar tro att hon hade tänkt sig det slutet från början. En besvikelse, efter alla dessa tidigare små pärlor. Fram till femman var HP fantastisk. Och sen dalade det.

All in all, godkänt

Drog igenom den på engelska först, mycket bra, bäs.. Visa hela

Drog igenom den på engelska först, mycket bra, bäst av Harryböckerna hittills. Och översättningen är mycket direkt, helt ok.

Börjar i ett bedrövligt sinnesläge, allt är tungt och segt. Men handlingen accelererar och växer till ett crescendo på slutet.

Om man tar alla John Irvings böcker, summerar dem.. Visa hela

Om man tar alla John Irvings böcker, summerar dem och gör ett genomsnitt har vi Hotell New Hampshire. New England-miljön, Wien, Amerikansk sport, mobbing och vackra flickor. Och välskriven. Dock inte med någon egen hook relativt de andra böckerna.

Ett mästerverk. Fantastisk historia, allt annat än.. Visa hela

Ett mästerverk. Fantastisk historia, allt annat än lättsmält, men ändå medryckande om, just det - Illusioner. Jag hade den stora förmånen att få vandra på Naxos i höstas, det var precis som den underbara miljön Fowles tecknar i sin bok. Den engelska Oxfordstudenten som kommer till Grekland och träffar den gåtfulle rike mannen i den undanskymda villan. En kärlekshistoria som han har med sig hemifrån finns med i bakgrunden.

Man skall nog, som sagt, palla med lite tyngre grejer än Da Vinci-Koden, men nån Dostojevskij är det inte. Invecklat blir det, och vad som är sant eller inte vet man inte.

Slutet är i det bästa slut som jag upplevt, av alla böcker jag läst.

Ni som har någorlunda den här smaken, lyckliga ni som har den kvar. Jag ser fram mot att låta den mogna några år och ta mig an den igen.

Bättre än ettan, Eriksson får upp ångan i tvåan. H.. Visa hela

Bättre än ettan, Eriksson får upp ångan i tvåan. Han är mycket duktig på att måla personer, att följa rollfigurernas liv är nästan grejen med Erikssons böcker. Som deckare betraktad är väl den här inget mästerverk, men jag kommer läsa mer Eriksson.

Som Uppsalait är det roligt att känna igen sig...

Storyn runt huvudsnuten, Erlendur är helt klockren.. Visa hela

Storyn runt huvudsnuten, Erlendur är helt klockren. Underbart murrig typ med murriga ungar, lägenhet och hela hans liv är murrigt. Storyn är tragisk, kanske inte lika nattsvart som glashuset, mer fängslande. Arnaldur är nordens bästa deckarförfattare sägs det, och jag tänker inte protestera.

Rätt ok, lika lagom lätt att räkna ut mördaren lit.. Visa hela

Rätt ok, lika lagom lätt att räkna ut mördaren lite så där lagom 100 sidor före slutet. Som vanligt styrkan i själva historiens konstruktion. Och ännu roligare än vanligt med förhållandet Erica/Patrik under deckarlösandets gång. Häst- och trasigabilmiljön helt ok, då-historien lite klenare än vanligt och slutet inte så bra som i de senare böckerna, av skäl som förstås då den läses.

Men den får godkänt av mej, Ericaälskare blir inte besvikna.

Kanske inte min favorit-Nesser. Den börjar bra, sp.. Visa hela

Kanske inte min favorit-Nesser. Den börjar bra, spännande intrig och sköna miljöer. Men den blir lite tjatig, tappar tempo och kommer inte riktigt i mål. Språket och berättarkonsten finns ändå där, fyran är ganska nära.

Den är bra, men efter att ha läst Änglarösten var.. Visa hela

Den är bra, men efter att ha läst Änglarösten var mina förväntningar skyhöga. Den här är inte så tät, spretar i lite olika handlingar. Vet inte om det här Östtyskland-islandgrejen var helt rätt för Indridasson.

Men visst är det en spännande historia. Och visst är det roligt att se hur det går för Erlendur med ungar och kärlek. Den når inte alls upp till Änglarösten. Men som sagt, den är bra.

Egentligen är inte handlingen märkvärdig, men jag.. Visa hela

Egentligen är inte handlingen märkvärdig, men jag kunde inte släppa den. Hört den som cd-bok i Håkan Nessers egen inläsning. Det är stämningen, språket, historiens uppbyggnad. Brukar inte fastna för sånt, men i det här fallet, så. Spännande och mörk.

Läste den som andra bok efter Blomsterkronan. Inte.. Visa hela

Läste den som andra bok efter Blomsterkronan. Inte lika välskriven, men ändå en engelsk deckare av god kvalitet.

Det är lite konstigt med Eriksson. Jag tycker hans.. Visa hela

Det är lite konstigt med Eriksson. Jag tycker hans stories inte är så fantastiska. Jag ger böckerna typ en trea. Som jag ger den här. Men det är nåt som fångar, med Lindells öden och äventyr, och den känsla Eriksson har i berättandet och personbeskrivningarna. Det är en trea, men det är en trea med plus.

En underbart mustig historia från en värld som kän.. Visa hela

En underbart mustig historia från en värld som känns så fjärran från den som ett asfaltsbarn växt upp i. Ett tidsdokument och en hyllning till en landsända.

Hörde nog samma inspelning som Pidelida. Underbart.. Visa hela

Hörde nog samma inspelning som Pidelida. Underbart mustig och kärv historia, där man inte skådar sig alltför djupt in i naveln. Här är en karl en karl och en kvinna en kvinna. Men härlig miljö och friska och frejdiga vikingatåg

Hmm.. man har lite svårt att relatera till de här.. Visa hela

Hmm.. man har lite svårt att relatera till de här amerikanska slummiljöerna. Gamla deckare har förstört mycket av känslan för genuinitet och orättvist känner jag lite plastigt anti. Men ingen tvekan om att det är en mycket bra intrig, spännande personskildringar(dock åter förstörda av för mycket USA-indoktrin genom åren) och en läcker upplösning. Jag ger inte mer än tre, men är övertygad om att jag hade gett 4 eller 5 om den varit skriven av en svensk författare om sverige.

I sin genre - kungen. Är man ute efter Dostojevski.. Visa hela

I sin genre - kungen. Är man ute efter Dostojevskij kommer man inte älska den, men klarar man av att gå in i sagans värld för vuxna är den oöverträffad. Betyg 5 är inte nog för en bok jag läst i stort sett årligen sen 1984. Köpte just min 3:e upplaga av den engelska versionen, de förra två är utslitna. Och det är verkligen en uppmaning: Om engelskan inte skrämmer dig allt för mycket, LÄS DEN PÅ ENGELSKA. den svenska översättningen (hobsala, say no more....) är som att titta i en suddig spegelbild........

Mycket vacker liten volym, härligt vacker miljö, e.. Visa hela

Mycket vacker liten volym, härligt vacker miljö, ett vackert språk och en rolig, kortfattad form. Kommer nog läsa den här rätt många gånger, bara för myspys. Men handlingen, framför allt kärlekshistorien är lite för hollywoodsk för min smak. Så nån femma blir det inte, men väl en fyra.

En historia om en man som tar sig själv på djupast.. Visa hela

En historia om en man som tar sig själv på djupaste allvar. Självbiografisk?

Den ÄR rätt vacker, och inte är det nån Davincikod, nobelprisotillgängligheten är på plats. Visst lyckas man få en bild av hur det är ordnat i knoppen på den gode Harry, även om jag själv har svårt att få några personliga spinoffs, även om jag är så spirituell och intelligent så. Härliga miljöbeskrivningar från tysk murrig stadsmiljö av förkrigsmodell, och det blir lite hjärta i boken framemot mitten, då Hermine får tag i dekisfiguren.

En ovanligt intelligent Fantasy, med rätt bra pers.. Visa hela

En ovanligt intelligent Fantasy, med rätt bra personbeskrivningar. Erotisk, mycket spännande handling och en fantastisk värld. Däremot är de goda väl goda och de onda väl onda. Och det som drar ner betyget rejält är frossandet i underhållningsvåld, något som tyvärr är alltför vanligt i den här genren, och I denna bok är våldet helt osmakligt.

Har inte läst så mycket fantasy förutom Tolkien oc.. Visa hela

Har inte läst så mycket fantasy förutom Tolkien och Steve RR Martin, vilka jag gillar. Inspirerad av de höga betygen läste jag den. Och visst man fångas. Av handlingen, av spänningen mellan han och henne, av Zedd och häxan. Men ändå. MÅSTE DET VARA SÅ VÅLDSFÖRHÄRLIGANDE?? Att läsa den här är som att spela Halo eller Doom. Det vädjar till det sämsta i en. Detaljerade beskrivningar av hur den onde härskaren dödar barn (ja jag skriver det för att varna!). Allt för att få fram hämndkänslor i oss läsare, för att berättiga våldet hos de "goda". Och onda/goda är myycket tydliga. Det finns en hel del bra, mystisk stämning, spänning. Men det dåliga drar ner betyget rejält. Visst, det finns våld i Både Sagan om Ringen och Järntronen, men absolut inte lika spekulativt, vädjande till det onda i oss.

En skön bok, skön miljö, det här exotiska landskap.. Visa hela

En skön bok, skön miljö, det här exotiska landskapet vid south carolinas kust. En behaglig blandning av mystik, romantik och feelgood. Har hört den som cd-bok flera gånger, kommer väl till sin rätt som uppläsning. Rekommenderas till alla som inte är på Dostojeviskihumör.

Har läst ett par Läckberg tidigare, har tyckt hand.. Visa hela

Har läst ett par Läckberg tidigare, har tyckt handlingen var sådär och språket torftigt högtravande i de jag tidigare läst. Hade "diskvalificerat" Läckberg, men kom av en händelse att läsa Tyskungen nu då jag inget annat kunde komma på. Och det var en mycket positiv överraskning. En mycket bra ide till story och en väl ihopskruvad handling. Språket är mycket bättre än i de andra böckerna jag läst (ok vem mumsar kola), bra nog för att handlingen inte skall störas. Det blir fler Läckberg nu.

Tidig Irving. Man tänker flowerpower-flum. Och den.. Visa hela

Tidig Irving. Man tänker flowerpower-flum. Och den känslan finns där. Det är lite förvirrat, det är en massa parallellhandlingar i New York, Alperna, Wien, Maine... Men allt kommer ihop på ett strålande sätt mot slutet. Varm, humoristisk, erotisk (Biggie, I want you), förvirrad...

I like it.

Den här är en klar höjdare. Inget flum-flum som ma.. Visa hela

Den här är en klar höjdare. Inget flum-flum som man bara läser för att känna sig beläst, utan en klar, redig kokbok på hur man får bättre koll på sitt liv. Är rätt allergisk mot de här "gör om dig och må bättre"-böckerna, men den här funkar.

Perez-Reverte kan det här Da-Vincikod/Focaults pen.. Visa hela

Perez-Reverte kan det här Da-Vincikod/Focaults pendel-konceptet och lägger det på en nivå som är behaglig. Inte så actionlätt som Browns eller så tung som Ecos. Både den här och Dumasklubben är underbara rent plot och äventyrsmässigt.

Däremot är den här rätt okänslig i beskrivningen av rollfigurer, deras medmänsklighet, även om figurerna är rätt originella och spännande. Kanske för att man är svenskt blödig, vad vet jag, men det drar ner denna bok från den rätt solklara femma den skulle ha med lite... hjärta.

Så sorry, nu är det inte fem i snitt och toppen av listan längre.

En tår föll allt ner för kinden nyss... Jag har j.. Visa hela

En tår föll allt ner för kinden nyss...

Jag har just hört klart sista kapitlet av "Vindens Skugga" av Carlos Ruiz Zafon, hört Jonas Karlssons ord läsa slutet av denna underbart vackra roman.

Visst, det är lite melodram. Visst, de onda är väldigt onda och de goda är väldigt goda. Men jag skiter fullständigt i det. Det här var det bästa jag hört eller läst på länge. Istället för att sitta och svära över köerna på väg till jobbet, har det nästan blivit så att jag inte vill gå ur bilen då jag parkerat i garaget efter morgonens pendling.

Vindens skugga har kallats "spaniens Da Vinci-kod", men enda liknelsen jag kan se är böckernas försäljningsframgång. Det här är lite sliskigt och smörigt, lite otäckt och alldeles underbart....

Mycket väl hopskruvad deckare, klart Indridassons.. Visa hela

Mycket väl hopskruvad deckare, klart Indridassons bästa. Tät miljö, mycket bra ide till intrig, och Indridassons murriga personbeskrivningar är underbara. Den bästa nordiska deckare jag läst.