Recension av Kristina Grahns bok … i dina spår Bo.. Visa hela

Recension av Kristina Grahns bok … i dina spår

Boken är utgiven på Duo Dito förlag www.duodito.se och innehåller 131 sidor.

Vill du läsa mer om Kristina Grahn så gå in på www.kristinagrahn.se

Handling: Kristina och hennes man Kenneth väntar sitt första barn 1993. Kristina vill ha en lugn och naturlig förlossning i sitt eget hem. De får låna en vattenbassäng, för Kristina tycker om varmt vatten och det sägs vara lugnande mot värkarna. Allt känns perfekt och de har ordnat med en barnmorska som de känner förtroende för.
Men något går fel och den lilla nyfödda Sofia får syrebrist. Barnmorskans syrgastuber är tomma. Hon har missat att kontrollera det innan förlossningen. Det blir ilfart till sjukhuset och lilla Sofia läggs i respirator, men när läkarna anser att hon inte kommer att överleva stänger de av respiratorn i samförstånd med föräldrarna.

Nu kommer Kristinas alla skuldkänslor. Varför valde hon att föda hemma? En känsla som hon nog alltid kommer att bära inom sig.
Boken är skriven i brevform, varvad med dikter och vackra bilder.
Kristina Grahn berättar om alla personer som hon har eller har haft kontakt med under de sjutton år som gått. Hon berättar även om de så kallade vännerna som svek henne när hon som bäst behövde dem.
Nästan exakt ett år efter Sofias födelse och död, föder hon en frisk liten pojke, Adrian. Några år efter kommer även sonen Elias.
Kristina har många funderingar över vad hon vill syssla med i framtiden. Till slut kommer hon fram till att hon vill bli präst, idag studerar hon teologi och känner att det är det hon verkligen vill.

En otrolig vacker men också en väldigt sorglig berättelse. Jag kan tänka mig vilka skuldkänslor Kristina Grahn har burit på i alla dessa år. Hela hennes resa har varit så intressant att följa. Jag har fällt många tårar och ibland haft heta känslor över det hon och hennes man varit med om. Det har också varit intressant att läsa om alla människor som Kristina kommit i kontakt med under dessa år. Det måste ha varit svårt för Kristina Grahn att skriva ner allt hon varit med om, på det öppna sätt som hon gjort. Minnena måste ha varit svåra att ta fram igen. Däremot är vi läsare tacksamma för att du har delat med dig detta till oss. Och jag kan nog säga att vi alla önskar dig lycka till med dina teologistudier. Du kommer att bli en riktigt bra präst.

Betyg 5/5 Kristina Simar

Författaren Caroline Engvall är 30 år och bosatt i.. Visa hela

Författaren Caroline Engvall är 30 år och bosatt i Stockholm med sin man och son. Ena halvåret bor och jobbar hon på en ö i Thailand. Hon är journalist och började sin karriär redan som 15-åring. Hon har varit chefredaktör för ungdomstidningen Frida. 14 år till salu är hennes debutbok.

Denna bok är väldig tragisk. En kväll när 14-åriga Tessan är på väg hem från stallet blir hon våldtagen av en jämnårig kille. Hon blir såklart chockad men vågar inte berätta något om händelsen för någon. Tessan tar på sig skulden för våldtäkten och mår allt sämre psykiskt.

En dag föreslår en kompis att de ska sälja sex via nätet för att tjäna snabba pengar. Det tar bara några sekunder innan de får svar på nätet från män som vill köpa sex. De gör det tillsammans ett par gånger sen drar sig kompisen ut för hon tyckte det var för äckligt.

Men Tessan fortsätter och fortsätter. Varför vet hon egentligen inte. Men hon mår så dåligt efter våldtäkten.

De detaljerade scenerna när hon blir sexuellt utnyttjad tycker jag är väldigt svåra att läsa.

Till slut kopplas socialen in och Tessan får komma till olika fosterhem, ibland blir hon utskriven i tron på att allt är bra, men då fortsätter Tessan att kontakta männen igen. Efter hon har träffat männen mår hon så dåligt och får ångest. Hon tror att han bara duger till att sälja sex.

Det är en jobbig bok att läsa. Men just för att Caroline Engvall har lyckats så bra med det berättande språket.

Jag tycker att alla föräldrar som har barn i denna ålder borde läsa den. Eftersom vissa signaler hos ungdomar som inte mår bra tas upp på ett bra sett. Likaså barnpsykologer och socialsekreterare som arbetar med barn. Tycker ofta att de inte kan tyda flickornas signaler efter allt man läst i media om utnyttjade barn.

Recension om Gunnar Fredrikssons faktabok 25 filos.. Visa hela

Recension om Gunnar Fredrikssons faktabok 25 filosofer

Boken är utgiven på Norstedts pocket (2011) och innehåller 232 sidor.

Gunnar Fredriksson är född 1930, publicist och författare. Han var chefsredaktör för Stockholms - Tidningen 1965-1966 och för Aftonbladet 1966-1980, där han sedan under många år var kolumnist. Han har skrivit flera kritikerrosade biografier över filosofer som Spinoza, Hume, Schopenhauer och Wittgenstein. Källa: Norstedts.

Handling: Författaren har valt att skriva kort om de han anser vara de 25 mest betydelsefulla filosoferna i väst. Han skriver om dem i kronologisk ordning efter årtal, där han börjar med Thales som förutsatte en solförmörkelse år 585 före vår tideräkning och slutar med Barthes, en fransk filosof som levde 1915-1980.
Jag tar bara upp några filosofer som jag själv känner till och hoppas att det leder till nyfikenhet att läsa boken om alla de 25 intressanta filosoferna boken tar upp.
Platon är väl en filosof som de flesta känner till. Han delade in människor i klasser: De visa (filosoferna), väktarna, soldaterna, näringsidkarna, köpmännen, hantverkarna, bönderna och till sist daglönare och slavar. Han ansåg att alla fria medborgare borde ha rösträtt, även kvinnorna.
Aristoteles var 18 år när han kom från till Makedonien för att studera vid Platons akademi i Athen. Han föddes år 384 före Kristus. Hans förfäder var läkare. Aristoteles utvecklade teorier om fysik och astronomi.
Descartes född 1596 var en fransk filosof som bodde i exil i Holland för att undgå katolikernas förföljelse. Sommaren 1649 skickade drottning Kristina efter honom. Hon ville ha filosofiska samtal med honom. Efter mycket tvekande reste han till Stockholm. Drottning Kristina som bara sov fem timmar per natt tvingade Descartes (som annars sov till tolv) till slottet i den stränga vinternkylan klockan fem på morgnarna. Detta ledde till att den redan klene Descartes blev förkyld och i januari 1650 fick han en svår lunginflammation och dog den 12 februari 1650 54 år gammal.
Nietzsche kallad diktarfilosof och profet. Han har beskyllts för att vara föregångare till fascismen och nazismen. Han har påverkat hela 1900-talets tänkande och läses än. Han föddes 1844, växte upp i en prästgård och studerade grekiska och latin vid universitetet i Bonn. 1889 föll han ihop på en gata i Turin och blev sedan mentalsjuk. Han dog 1900 och Hitler och nazisterna gjorde Nietzsche till sin officiella filosof.

En mycket givande faktabok om 25 filosofer som författaren Gunnar Fredriksson anser vara de mest betydelsefulla i väst. Mycket fakta är skrivet i korta kapitel om var och en av filosoferna. Det gjorde att jag gärna ville läsa mer om vissa av dem. Intressant är att tänka på att flera av filosoferna teser och teorier fungerar än idag. Som till exempel ”Pythagoras sats” som skolelever lärt sig i århundraden. Boken var lärorik och det var fängslande att ta del av för mig okända filosofer. En mycket väskriven och läsvärd bok, både för de som studerar filosofi eller andra som har ett allmänt intresse för ämnet och vill läsa lite grundläggande fakta om västerländska filosofer.

Betyg 4/5 Kristina Simar 2012-02-02 (9) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av 3096 dagar av Natascha Kampusch Boke.. Visa hela

Recension av 3096 dagar av Natascha Kampusch

Boken är utgiven på Albert Bonniers Förlag (2011) och innehåller 254 sidor.

Natascha Kampusch föddes i Wien 1988. Hon blev kidnappad på väg till skolan 1998 och lyckades fly från sin kidnappare 2006. Sedan hon blev fri har hon försökt att leva ett normalt liv. 2010 avslutade hon sina grundskolestudier. Boken har hon skrivit tillsammans med journalisterna Heike Gronemeier och Corinna Milborn.

Handling: I denna självbiografiska bok berättar Natascha Kampusch om de 3096 dagarna som hon hölls fången i hennes kidnappare Wolfgang Priklopils källare. Ett litet skrymsle på cirka två och sjuttio centimeter på längden, en och åttio på bredden och två och fyrtio centimeter på höjden. Elva och en halv kubikmeter. På mindre än fem meters golvyta vankade Natascha av och an som en tiger i en bur.

Kidnappningen skedde 1998. Denna morgon skulle Natascha för första gången gå själv till skolan, innan hade hennes mamma alltid skjutsat henne, men nu kände hon att det var dags att gå själv. Dagen innan hade Natascha och hennes mamma grälat och hon går iväg utan att säga hej då till sin mamma. Natascha är tio år, överviktig och har dålig självkänsla. När hon närmar sig skolan ser hon en man stå utanför en vit skåpbil. Hon blir lite orolig för de har pratat en hel del om övergrepp i skolan och hon vet att hon inte ska följa med främmande män som säger att de ska bjuda på godis eller visa en hundvalp. Natascha tycker inte att mannen ser farlig ut, så hon bestämmer sig för att gå förbi honom. Precis när hon passerat honom känner hon hur han tar tag i hennes midja och slänger in henne i skåpbilen. I åtta år hålls hon fången innan hon slutligen lyckas fly 2006. Hon berättar att hon i början får presenter, godis och mat av Wolfgang Priklopils som kidnapparen heter, men sedan börjar den psykotiske kidnapparen att misshandla henne mer och mer. Några år senare får hon tillbringa mer och mer tid uppe i Priklopis hus och även följa med honom på utflykter i bilen. Men med alla hans hotelser vågar hon inte rymma. Inte förrän den dagen när de är ute och Priklopils får ett mobilsamtal. Han tappar uppmärksamheten på Natascha för ett kort ögonblick och då passar hon på att springa så fort hon kan.

Jag minns mycket väl när Natascha Kampusch intervjuades i tv direkt efter att hon lyckats rymma. Och nu var det mycket intressant att ta del av hennes berättelse om de åtta åren hon hölls fången. Hon beskriver på ett intelligent och känslosamt sätt om hur hon blir behandlad. Både fruktansvärda händelser när hon blir misshandlad, men också trevliga stunder med kidnapparen, när hon får presenter och han försöker göra det trevligt i hennes källarskrymsle. Hon diskuterar om Stockholmssyndromet och hennes längtan efter en vuxens kärlek. Hur hon lyckats hålla ut i åtta år i detta skrymsle i källaren och all misshandel har jag svårt att förstå. Hennes överlevnadsinstinkt måste ha varit väldigt stor. Detta var en mycket speciell och intressant bok om hur dagar blir till år i en fångenskap.

Betyg 4/5 Kristina Simar 2011-06-11 (53) www.kristinasimarlektor.se

Recension av 50 sätt att träffa den rätta av Lucy-.. Visa hela

Recension av 50 sätt att träffa den rätta av Lucy-Anne Holms

Boken är utgiven på Basil Förlag (2011) och innehåller 359 sidor.

Lucy-Anne Holmes är den nya stjärnan på europeiska chicklit-himlen. Hon gjorde succé i hemlandet där hennes böcker säljer i stora upplagor och älskas av läsarna. Precis som bokens Sarah Sargeant är Lucy-Anne skådespelerska (dock inte längre servitris) och har bland annat varit med i Morden i Midsomer och teateruppsättningar i West End. Hon bor i London men drömmer att flytta till Devon och det är få saker hon uppskattar mer än ett riktigt bra snoppskämt. Källa: Basil Förlag.

Handling: Sarah Sargeant är skådespelerska och servitris. Hon har varit singel i tre år och inte haft sex på 351 dagar. Under fem månader har Sarah samlat mod för att bjuda ut den tunnhårige bartendern med ölmage nere på stampuben. Men han svarar henne att han hellre stannar hemma och tittar på Narnia på dvd. Efter att fått nej bestämmer Sarah sig för att aldrig ha något med det motsatta könet att göra.
Hennes vänner och familj anmäler henne till en dokusåpa men hon blir inte uttagen. Då övertalar de henne att starta en blogg, som hon döper till Singel på uppdrag, där hon skriver om sitt kärleksliv. Helt plötsligt upptäcker Sarah att hon har ett uppdrag – att utforska femtio sätt att träffa den rätta. Kommer Sarah utifrån bloggen att hitta den rätta?

En chicklit med ett lättsamt och rappt språk. Underbara dialoger, som man måste skratta åt ibland. Jag är egentligen inte den som läser chicklit eller romantiska romaner. Jag tycker bättre om att läsa dramatiska böcker än de med humor. Bridget Jones var en sådan, där alla älskade både böckerna och filmerna, men inte jag. Men jag måste ju säga att språket var mycket underhållande och välskrivet. Jag kan mycket väl förstå att den är mycket populär. Jag kanske är lite för gammal för att förstå humorn i liknande böcker.

Betyg 3/5 Kristina Simar 2011-12-13 (128) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Kerstin Svea Dahléns bok Absurditeter.. Visa hela

Recension av Kerstin Svea Dahléns bok Absurditeter
Boken är utgiven på Diktonius text och innehåller 70 sidor.
Här kommer först en presentation av Kerstin som hon skrivit själv.
Hej! Här kommer en lite presentation av mig; Kerstin Svea Dahlén

Jag har skrivit hela mitt liv, dikterade för min pappa ända tills jag kunde skriva själv. Tänkte mig att bli författare i småskolan redan. Men livet kom emellan och jag började först skriva igen när jag just fyllt 40 och hade skilt mig. Jag vann några tävlingar, en novelltävling i Land och en del annat sådant. Antologi, dikter publicerade i Metamorfos och en del liknande.

Min första bok, som efter ett års slit till slut kom ut på Warnes förlag 1993, blev en framgång, åtminstone recensionsledes och upplagan på 2 000 ex såldes slut till sist. Jag köpte restupplagan och hade program med dikter och Skagenbilder. ”Blå som människors längtan: en diktfantasi om målarna i Skagen”. En vacker bok med de fina Skagenbilderna i färg. Nästa bok som kom 1995 på samma förlag, ”Utsikt från ett cafébord” blev däremot snabbt slutsåld. Den handlade om ett klassiskt konditori i Göteborg, Bräutigams, och det blev en fin julklapp tyckte en hel del.
Men sedan blev det problem. Mitt nästa manus ville inte förläggaren ha. Jag skickade runt det, ingen ville ha det, till slut tackade en ensamförläggare ja, men han dog. ! Jag skrev fortfarande noveller, vann en tävling i Sköna Dagar, men tidskriften gick i konkurs, och Brombergs som skulle gett ut en antologi drog sig ur.
Luften gick ur mig. Den bok som min förläggare ville ha haft blev inte färdigskriven. Den skulle handla om Skagenmålarnas barn, det var mycket research. Jag tänkte mig en roman med dokumentär bakgrund. Och tiden gick.
Jag flyttade från Göteborg till Hönö 2004, blev frilansare och kom igång igen. Jag började pula litet med Skagenboken, där nu bara Helga Ancher, dotter till Anna o Michael fanns kvar. Jag hade skrivit en del och jag hade gjort research, även om det inte fanns särskilt mycket. Den skriver jag på nu.

Men jag ville så gärna ge ut mina halv- eller helgalna noveller, som jag skrivit enbart av skrivlusta! Först när de fanns, kunde jag få tillräckligt med självförtroende igen för att skriva vidare. Jag hade grämt mig över min långa skrivblockering; jag skrev ingenting alls på sju år, och jag gick ur Författarförbundet. Min författaridentitet fanns inte längre. MEN … så beslöt jag att ge ut en e-bok, för jag hade träffat min förläggare Ulf Diktonius, som gav ut sådana. Det var kul, men jag ville ändå ha en pappersbok också. Och Ulf hade ett förlag och han gav ut den som print-on-demand. Det kostade inte våldsamt mycket, och jag hade fått ro i min själ och nytt självförtroende. Omslagsbilden är min egen, en pastellbild som kom till som en övning.
Jag blev väldigt glad när min väninna Gull Åkerblom var så entusiastisk över Absurditeter. Hon skrev bland annat att boken gjorde henne bokstavligen yr i huvudet, så att hon fick ligga och läsa den! Det är en del märkliga resor som sker i boken. Jag föreslog Ulf DIktonius att vi skulle skicka med ett sjösjukepiller med varje bok. Jag tyckte det var en lysande idé, men han tände inte riktigt på den.
Min bästa bok som bara är ett manus heter Sköldpaddskantat.

Jag målar också ikoner, och ibland är det störande att ägna sig åt två så olika sysslor. Nu tar jag en paus i målandet. Vill du veta mera om mig, så kan du läsa Utsikt från ett cafébord, där delar av mitt liv förekommer tillsammans med en liten men nödvändig portion ljug.

Kerstin Svea Dahlén
författare
skrivpedagog
symbolpedagog
ikonmålare
dahlen@tele2.se
kerstin.dahlen@gmail.com

http://skrivdigglad.wordpress.com/

"There is a crack in everything, that's how the light gets in" (L Cohen)

Handling: Boken Absurditeter innehåller tolv noveller, som är helt annorlunda, och precis som titeln är de något absurda. Det är en riktig tänkarbok. Vad menar författaren egentligen med det hon skriver? Texterna kan tolkas på flera sätt, lite Kafka, lite Faust och lite av några kända filosofer. Även Freuds tänkande finns med i en av novellerna.
En novell handlar om en passagerare på ett tåg. Det märkliga är att tåget aldrig stannar för avstigande, så frågan är hur länge passageraren har åkt med tåget.

En annan handlar om en medelklassmyt.
En om tankar hur kärlek uppstår. En mycket tänkvärd novell.
En ganska obehaglig novell är den som handlar om en man och hans hund.
Jag vill inte avslöja mera, eftersom jag inte vill återge min tolkning av dem.

Man kan fundera på om vissa noveller är hallucinationer eller om de är riktiga upplevelser. Vem vet, det är upp till läsarna att tolka den saken. Kanske det till och med är drömmar. Jag tror inget är rätt eller fel. När man läser dessa noveller är det nog meningen att man ska tolka dem som man själv vill.
Novellerna är mycket poetiska och underhållande.

Jag kan inte beskriva någon direkt handling i novellerna för det är som att lägga ett pussel. Man får ta bit efter bit och försöka få dem att gå ihop. En recensent skrev att hon blev yr i huvudet av att läsa dessa noveller och jag kan nog hålla med om det. För här gäller det att väcka alla halvdöda hjärnceller till liv för att försöka få full hjärnkapacitet. Det behövs för att lägga ihop de olika pusselbitarna. Texten är egentligen ganska enkelt skriven, men svår ändå. Jag tyckte oerhört mycket om denna novellsamling. Just för att innehållet var så annorlunda och inte alls självklart. Det var inte som att läsa svart på vitt. Utan här måste du själv delta i texterna och själv fundera ut vad du tror att de handlar om. Och jag har svårt att tänka mig att alla kommer fram till samma slutsats. Denna recension blir precis som boken, lite annorlunda. Men det känns som om den passar boken. Och detta med sjösjukepiller som författaren gärna hade velat ha med i varje bok, hade varit en lysande idé.

Betyg 5/5 Kristina Simar 2011-02-06 (13) www.kristinasimarlektor.se

ALDRIG SOM HON av Lotta Thorsén Jag har inte så.. Visa hela

ALDRIG SOM HON av Lotta Thorsén

Jag har inte så mycket fakta om författaren. Lotta är journalist och författare. ”Aldrig som hon” är hennes debutroman. En stark roman med självbiografiska inslag. Lotta lever med sin familj i Örebro.
Hon har förut skrivit två Lättlästa böcker.

Boken är tragisk. Den handlar om Ester som lever med sin mamma och fyra syskon. Men mamman kan knappt ta hand om sig själv och då heller inte sina barn. Boken bygger helt på Esters tankar och de andra syskonen har ingen större del i handlingen. När Ester bara tre år gammal får ta hand om sin mamma, göra kaffe, kamma hennes hår, ja i stort sätt ta hand om det mesta.

Mamman själv dricker kaffe och röker som en borstbindare. Hon byter karlar hela tiden. De män hon väljer är inte lämpliga att ta hand om en familj. En del av männen som gärna gav sig på barn har satt djupa spår på Ester.

När det långt senare är dags för Ester att bli mamma är hon full av ångest. Hur ska hon klara av att bli mamma? Hon har ju inga preferenser.

Hur livet utvecklar sig för Ester får ni ta reda på själva genom att läsa denna mycket tragiska men läsvärda bok.

Jag tyckte att Lottas lättskrivna språk gjorde boken sin rätt. Även om handlingen gjorde att man fick rysningar och tårar så kunde man inte lägga den ifrån sig. Jag tycker att det är en bok som bör läsa av många. Den är så givande.

Recension av Gajto Gazdanovs roman Alexander Wolfs.. Visa hela

Recension av Gajto Gazdanovs roman Alexander Wolfs vålnad

Boken är utgiven Akvilon Förlag www.akvilon.se 2009 och innehåller 120 sidor.

Detta är den första svenska utgåvan och det är Tobias Lorentzon som översatt från ryska.

Idag finns det två förlag i Sverige som ger ut rysk litteratur. Det relativt nystartade förlaget Akvilon är ett av dem. Det är ett enmansföretag som drivs av förläggaren Irina Tahir. Hon är född i dåvarande Leninggrad, men bor sedan många år i Sverige och här har hon bland annat läst litteraturvetenskap vid Örebro Universitet.

Gatjo Gazadanov är en rysk författare som föddes i S:t Petersburg 1903, han växte upp i Ryssland och Ukraina. 1919 gick han med i Vita armén och kämpade mot bolsjevikerna under ryska inbördeskriget. 1923 kom han till Paris. Efter ett liv som uteliggare och lite ströjobb började han studera vid Sorbonne och då började han även skriva på allvar. Mellan 1953 och fram till sin död 1971 arbetade han som journalist och redaktör för Radio Libert. Han skrev nio romaner och ett flertal noveller, som först efter Sovjetunionens fall blev publicerade i Ryssland.

Så här skriver förläggaren Irina Tahir om författaren.
Några få ord om Gazdanov. Numera har han status som modern klassiker i Ryssland, precis som Nabokov. Dock till skillnad från Nabokov är Gazdanov relativt okänd i väst. Det kan möjligen bero på att Gazdanov hade medvetet valt att skriva på ryska (trots att hans
franska var lika fantastisk) medan Nabokov gick så småningom över till engelska och Irene Nemirovsky t ex bytte ryska mot franska. Hur som helst, jag tycker att Gazdanov är en mycket säregen författare som är värd att upptäckas och läsas.
Mvh Irina Tahir

Handling: Under det ryska inbördeskrigets blodiga slutstrider möts två män, en sextonårig anarkist och en äventyrare och revolutionär anarkist. Av rädsla och för att försvara sitt eget liv skjuter den unga vitgardisten sin motståndare, stjäl hans vita häst och flyt. Några dagar senare säljer han hästen, kastar sin revolver och seglar till Europa.
Flera år senare i Paris läser mannen en bok av en engelsk författare som skildrar mordet som plågad honom hela livet. Betyder det att mannen överlevde skottet och senare skrivit om händelsen i en bok?
Huvudkaraktären i boken bor i Paris och där arbetar han som journalist. Oftast får han hoppa in när någon ordinarie är sjuk för att skriva nekrologer och sportreferat.

Mannen träffar en dag på Vladimir Petrovitj Voznesenskij på en restaurang, eftersom det inte finns några bord lediga får han sitta vid Vladimir Voznesenskijs bord. De börjar prata med varandra och V. V berättar om en bok som han har inslagen jämte sig i soffan. Han tar upp boken och mannen ser att det är den boken som han läst. Äventyret på stäppen av Alexander Wolf. Mannen berättar att han läst boken och att författaren är engelskman. V. V börjar skratta och säger: ”Sasja Wolf, Alexander Andrejevitj är lika mycket engelskman som vi.”

En kväll när mannen ska göra ett sportreferat på en boxningsmatch träffar han på den vackra ryska änkan Jelena Nikolajevena. Hon har ingen biljett till matchen och mannen hjälper henne in. Efter den kvällen börjar de träffas regelbundet och inleder ett förhållande.
Något senare i handlingen får mannen ett uppdrag, där han måste bära vapen, han skriver om det han ska göra utan komplikationer och nästa dag när han lämnat artikeln beger han sig till Jelena. Han hör Jelena skrika, ett brak hörs och även ljudet när ett glas går sönder, därpå följer ett skott. Som tur är har mannen inte lämnat sitt vapen hemma efter uppdraget och han rusar in till Jelena som står chockat vid fönstret, samtidigt ser han en gestalt. Mannen skjuter mot gestalten som faller ner på golvet. Han böjer sig över gestalten och ser till sin stora förvåning vem det är.

Boken är skriven i jagform och jag är tveksam om jag någonsin läste hans namn i boken. Huvudkaraktären är en rysk journalist som bor i Paris. Jag tycker mycket om att läsa ryska författare, de förmedlar så mycket känslor i sina berättelser. Så gjorde också Gajto Gazdanov. Berättelsen var väldig melankoliskt skriven, och författaren hade gjort fina gestaltningar. Språket är helt perfekt, men det är ingen sträckläsarbok. Det finns mycket att fundera på och läsa mellan raderna, allt är inte förutbestämt som i många andra böcker. Trevligt med ett nytt förlag Akvilon Förlag som inriktat sig på att enbart ge ut ryska författare. Även översättaren Tobias Lorentzon ska ha en eloge för den mycket intressanta översättningen.

Betyg 5/5 Kristina Simar 2011-07-31(72) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Anna Janssons spänningsroman Alkemins.. Visa hela

Recension av Anna Janssons spänningsroman Alkemins eviga eld

Boken är utgiven på Nordstedts förlag (2011) och innehåller 312 sidor.

Anna Jansson är författare och sjuksköterska. Hon debuterade 2000 med Stum sitter guden, och hennes romaner om kriminalinspektör Maria Wern har sedan dess nått stora framgångar både i Sverige och utomlands. Främmande fågel nominerades 2006 till Glasnyckeln, priset för bästa nordiska deckare, och böckerna har också gjort succé som tv-serie med Eva Röse i huvudrollen.

Läs mera på Anna Janssons hemsida www.thriller.nu

Handling: Detta är den tolfte fristående delen om kriminalinspektör Maria Wern och hennes kollegor på Gotlandspolisen. Den här delen handlar om alkemins principer och den siste alkemisten Justus Hartman som försvinner spårlöst från Visby Lasarett. Någon vill tydligen ta del av den gamle mannens hemlighet innan han går i graven. Att Justus Hartman inte försvunnit själv från lasarettet förstår polisen när de upptäcker att hans benproteser finns kvar på hans rum. Justus har benproteser efter en fruktansvärd olycka och utan dem kan han inte ha lämnat lasarettet ensam, därför måste han haft hjälp. Har han försvunnit på eget begär med hjälp av någon, eller har någon fört bort honom mot hans vilja? Justus Hartmans brorson Tomas Hartman söker efter sin farbror i hans glashytta, men där finns han inte. Spåren leder till fastlandet och Kosta Boda Art Hotel. Där hittas en man död i en glaskista. Under en månads tid hittas ytterligare några män mördade på olika fruktansvärda sätt. Maria Wern förstår snart att morden hör ihop med Justus Hartmans försvinnande, eftersom männen som hittats mördade kände Justus på något sätt. Men det tror inte Marias nye chef Patrik Hedlund och han låter inte Maria följa sin intuition. Det visar sig vara ett fruktansvärt misstag av honom. Kommer Maria Wern och hennes kollegor lösa morden och hitta Justus Hartman utan Patrik Hedlunds medgivande?

Anna Jansson har genom Eva Röses strålande rolltolkning av Maria Wern i flera tv-serier gett henne ett ansikte och det känns bra. Jag tycker om att ha en bild av olika karaktärer i böcker. Anna Jansson är enligt mig en av de bättre av våra svenska deckardrottningar. Hon är en skicklig berättare och getaltar utmärkt. Hon skriver på ett enkelt och lättsamt sätt och ibland är boken en riktig bladvändare. I den här boken stegras spänningen hela tiden och inte förrän precis i slutet avslöjas vem som är mördaren och hur allt hänger ihop.

Betyg 3/5 Kristina Simar 2011-05-29 (49) www.kristinasimarlektor.se

Recension av Stina Nilssons roman Andetag Boken ä.. Visa hela

Recension av Stina Nilssons roman Andetag

Boken är utgiven på K & R Bokförlag.

Jag har läst romanen som pdf-fil. Stina Nilsson har förut kommit ut med en sagobok och senare i år kommer hon även ut med en diktbok. Hon bor i Norrköping.

Handling: Elsa jobbar som sekreterare är en trist och tråkig kvinna enligt många. Att det har med hennes barndom att göra är det ingen som vet. Nu närmar det sig jul och Elsa vill ha sitt hem klanderfritt. Hon har tyvärr råkat skada foten i en joggingtur och har så ont att hon inte kan sätta upp julgardinerna. Något som stör henne otroligt mycket. Och maken Bo är inte särskilt angelägen att hjälpa till och sätta upp dem.
Parallellt med Elsa och Bo får vi läsa om den positiva Pelle som har ett antikvariat. Han är alltid tillmötesgående mot sina kunder och vänner och han älskar sitt antikvariat.
En kväll är Bo och Elsa på fest hos några vänner. Bo pratar på och skrattar som alltid. Elsa tycker bara allt är trist och hon sitter mest i en soffa hela kvällen, ointresserad av att prata med någon. I taxin på vägen hem tittar Bo på Elsa och säger att hon är vacker, de kysser varandra och älskar den natten. Men dagen efter allt som vanligt igen. Elsa är sur och vill ha gardinerna uppsatta. ”När jag hinner”, säger Bo. Senare hittar Elsa en lapp och Bo är försvunnen. På lappen står det att han lämnat henne för sin stora kärlek. Istället för att bli deprimerad och ledsen, händer något med Elsa. Över en natt blir hon känslosam. Hon börjar umgås med sina arbetskamrater och följer med några till Knuts pensionat innan jul. Där äter Elsa med glädje julbord och tittar på alla vackra tavlor och fotografier som ägaren Knut gärna berättar om. Plötslig känner hon igen en del av tavlorna och fotografierna och får bekräftat av Knut att hon har rätt. Elsa lägger även till en man med en liten silverring i örat som hon får kontakt med. Han presenterar sig som Pelle och att han driver ett antikvariat. De pratar med varandra och med Knut och det kommer fram saker som ingen vetat innan, men som gör att man kan säga att cirkeln är sluten.

Jag vet i stort sätt ingenting om denna författare. Hon kontaktade mig och undrade om jag ville läsa denna roman som en pdf-fil och det tackade jag ja till. Hon heter Stina Nilsson och skriver poesi. Hon har gett ut en sagobok vet jag, och att hon bor i Norrköping. Att författaren skriver poesi märks mycket väl i denna roman. Den är mycket poetiskt och stilistiskt skriven och berörde mig mycket. Först tyckte jag inte om Elsa, men när det kom fram hur hennes barndom varit och hur den påverkat henne till det beteende hon har, fick jag stor sympati för henne. Men jag hade nog velat läsa om hur Bo tänkte om Elsa när hon var så trist på festen och även fått läsa lite tillbaka i tiden om hur Bo och Elsa träffades och hur den extroverte Bo blev förälskad in den introverta Elsa.

Betyg 3/5 Kristina Simar 2012-02-24 (19) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Helena von Zweigbergks relationsroman.. Visa hela

Recension av Helena von Zweigbergks relationsroman Anna och Mats bor inte här längre

Boken är utgiven på Norstedts Förlag (2011) och innehåller 427 sidor.

Helena von Zweigbergk är författare och journalist och bosatt i Stockholm. Hennes senaste roman Sånt man bara säger utkom 2009. Anna och Mats bor inte här längre är den fristående fortsättningen på Ur vulkanens mun från 2008. Källa: Norstedts.

Handling: Det har nu gått tre år sedan Anna och Mats var med sina barn Sebbe och Molly i Sicilien. Nu står flyttkartongerna färdigpackade och skilsmässohandlingarna är underskrivna. Anna och Mats ska flytta till varsin lägenhet och ha barnen varannan vecka. Det kommer att bli jobbigt för barnen att flytta runt. Mats har träffat den betydligt yngre Johanna och han vill helst vara med henne. Annas texter till njutningsböckerna säljer inte lika bra längre. Hon jobbar deltid i en bokhandel, men slutar ofta sent på kvällarna. De veckor som hon har Sebbe och Molly, får de klara sig själva tills Anna kommer hem vid åttatiden och då har hon ofta köpt med sig pizza. Sebbe som nu är fjorton år tröttnar och blir svåråtkomlig. Han går hellre ut med sina kompisar och vill ha pengar för att köpa mat ute. Molly, tio år försöker vara både Anna och Mats till lags, men hon känner sig ofta ledsen och ensam. Mats vill helst tillbringa sin tid med Johanna och han vill även ha barn med henne. Men när Johanna blir gravid, blir båda två osäkra om det var rätt beslut. Mats företag går inte heller bra och det tar på hans nerver. Även hans kontakt med Anna är inte den bästa. De har svårt att kommunicera med varandra och deras samtal slutar ofta med bråk. Anna träffar Leif, en änkling i sin egen ålder som har en dotter Saga. De träffas lite försiktigt när Saga har teaterlektioner. Anna känner sig känslomässigt dragen till Leif, men han känner som om han vore otrogen mot sin döda hustru Vi får följa Anna och Mats i ett halvår och det kommer att ske en hel del saker under den tiden. Den största frågan är väl om Anna och Mats ska kunna konversera med varandra utan att bråka och att barnen ska kunna känna sig trygga hon båda sina föräldrar.

Detta är den fristående fortsättningen på Ur vulkanens mun som kom ut 2008. Jag recenserade den i fredags. Liksom den romanen är även denna roman lättläst och realistisk. Många skilda par och barn känner säkert igen sig i berättelsen. Jag tycker om Helena von Zweigbergks beskrivningar och ibland lite arga språk. Anna och Mats är ju inte särskilt sympatiska mot varandra och de skildrar hon mycket skickligt. Jag tycker att denna roman är en viktig bok för de familjer som lever på detta sätt med att ha barnen varannan vecka. Känner du igen dig, läs gärna denna roman så känner du att du inte är ensam med de problem som kan uppstå vid en skilsmässa. Helena von Zweigbergk är en mästare på att skriva relationsromaner.

Betyg 4/5 Kristina Simar 2011-09-19 (97) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Adam Zagajewskis bok Antenner i regn.. Visa hela

Recension av Adam Zagajewskis bok Antenner i regn

Boken är utgiven på Norstedts förlag (2011) och innehåller 113 sidor.

Adam Zagajewski föddes i Lwów /Lviv), som då tillhörde Polen och debuterade som poet 1972. Efter att ha tvingats lämna Polen utsågs han senare till gästprofessor i engelska och creative writing vid University of Houston. Vid sidan av flera uppmärksammade diktsamlingar har han skrivit memoarer, novellsamlingar och essäer, varav flera har publicerats av Norstedts. Idag delar han sin tid mellan Kraków, Paris och Chicago.

Antenner i regn innehåller dikter ur Adam Zagajewskis tre senaste diktsamlingar: Återkomst, Antenner och En osynlig hand. Antenner i regn är översatt till svenska av Anders Bodegård och Marie Lundquist har skrivit förord.
Dikterna i denna samling hänvisar ofta till författarens förflutna i sin polska uppväxt och också om sitt liv i Frankrike där han numera bor. Han återkommer ofta till städerna Llwów och Krákow, där han beskriver både med vedmod, men också ofta med glimten i ögat, gatorna, spårvagnarna som rullar förbi och svalornas skrik där de flyger omkring i städerna. Han berättar också väldigt känslofullt om förhållanden som rådde i det kommunistiska Polen.

Antenner i regn innehåller många vackra och tänkvärda ord. Jag skulle kunna skriva och kommentera många, många av de vackra dikterna, men jag vill lämna dem till er läsare att analysera själva.
Nu är jag inte särskilt duktig på att tolka dikter, även om jag tycker om att läsa dem. Orden i denna samling var mycket vackra och jag hade önskat att jag kunnat samla ihop orden till en berättelse. Det är något som jag får jobba på. Ni som däremot är duktig på att tolka dikter ska verkligen läsa denna samling. Den innehåller både många tänkvärda och vackra ord.

Betyg 3/5 Kristina Simar 2011-03-17 (48) www.kristinasimarlektor.se

Recension av Dan Buthler och Dag Öhrlunds bok Ares.. Visa hela

Recension av Dan Buthler och Dag Öhrlunds bok Ares tecken

Boken är utgiven på Bra Böcker (2010) och innehåller 440 sidor.

Dan Buthler är född i Danmark och är förutom författare även civilekonom med inriktning mot marknadsföring och Internet.

Dag Öhrlund är en svensk författare, journalist och fotograf som skrivit och medverkat i tjugo böcker innan romandebuten med mord.net

Handling: En natt avlider Claudio Chavez i en ambulans efter skadorna från en brutal misshandel på Götgatan i Stockholm. Vid Chavez sargade kropp hittas en blodig papperslapp med en teckning av ett avbrutet manlighetstecken. Ett så kallat Ares tecken.
Det blir kommissarie Jacob Colt och hans kollega Linda Schecker på kriminalen i Stockholm som får ta hand om fallet. De får av några vittnen veta att tre unga pojkar setts springa från brottsplatsen. De grips och förhörs. Har polisen hittat rätt förövare?

Några dagar senare hittas en likadan papperslapp vid ytterligare en dödsmisshandel, denna gång i Gävle. En våg av mord och våldsamma misshandelsfall sker snart genom Sverige. Utredarna kommer på den gemensamma nämnaren, offren är homosexuella, invandrare eller andra med speciella åsikter. Vem är det som är så hatisk mot dessa människor? Snart upptäcks en sajt på Internet ”dunkabögar.nu” Vem ligger bakom den sajten? Om poliserna hittar den eller de som startat sajten, finns då lösningen där? Vägen dit är dock inte alldeles smärtfritt eller lätt…

En mycket realistisk spänningsroman. Hat mot till exempel homosexuella och invandrare är vanligt i dagens samhälle. Författarna har lyckats mycket väl med att beskriva detta hat på ett lättläst och enkelt språk. Deras skrivsätt känns mycket genomarbetat och den går fort att läsa. Karaktärerna och miljöerna är också mycket bra beskrivna. De har även lyckats bra med att gestalta händelser. Tyvärr har jag inte läst något av författarduon innan. Men jag vet att de snart släpper en ny och den tänker jag inte missa.

Betyg 4/5 Kristina Simar 2011-01-26 (8) www.kristinasimarlektor.se

Recension av Nu har det banne mig gått för långt!.. Visa hela

Recension av Nu har det banne mig gått för långt! – Arga brev till radionämnden

Boken är skriven av trion Mattias Boström, Martin Kristenson och Fredrik af Trampe, illustratör är Johan Wanloo

Eftersom det inte finns några författarpresentationer i boken har jag tagit lite uppgifter från Wikipedia. Om några uppgifter inte stämmer så hör gärna av er till mig så jag kan korrigera.

Mattias Boström är född 1971, är författare, förlagsman, översättare och Sherlock Holmes-expert.

Martin Kristenson är född 1960 och uppvuxen i Sala, bor numera i Stockholm.

Fredrik af Trampe är född 1984 på Resarö, Vaxholm. Han är skådespelare, författare och journalist.

Johan Wanloo, som har illustrerat boken, är född 1972 i Göteborg och har bland annat illustrerat doktor Mugg.

Arga brev till radionämnden är en bok som verkligen berör. Själv blev jag mest irriterad och även lite fundersam över att folk klagade och klagar så mycket på TV- och radioprogram. Oftast är det bara små bagateller det beror på.

1924 bestämde regeringen att det nystartade AB Radiotjänst skulle få ensamrätt på rundradiosändningar i Sverige. Den 1 januari följande år drogs programverksamheten i gång.

Programmen skulle skänka god förströelse, hålla hög ideell, kulturell och konstnärlig nivå och präglas av väderhäftighet, saklikhet och opartiskhet.

Eftersom jag själv är född 1957 så minns jag flera av de TV-program som det klagats på. På 70-talet var det ofta barnprogram som provocerade, de ansågs vara kommunistiska. Det folk reagerade mot var svordomar, sexistiska, ogudaktiga program och program som ansågs vara förtal mot någon känd person.

Bara några få människor klagar för hela Sveriges befolkning. Det känns lite märkligt att vissa inte förstår att andra kanske gillar just det programmet, att de som klagar beskriver programmen så ingående, de verkar inte ha missat en enda replik. Sedan skriver de om hur fruktansvärt programmet var, men varför tittade de då?

En del ursäktade sig med till exempel: Jag var förkyld och hade inget annat att göra än att titta på programmet eller: Jag satt på ett café och tvingades lyssna på den hemska låten.
Vissa skrev ner vad de tyckte skulle visas och i tidiga tider var det mycket om upplysnings-TV, religiösa program, fin musik, trevliga filmer men dock inga kriminalfilmer.

Det program som jag minns mest var Per Oscarssons striptease i Hylands Hörna 1966. Jag var nio år och tyckte att alla i publiken och Hyland själv såg så konstiga ut, själv undrade jag: hur många kalsonger har han på sig. Jag minns mina föräldrars ansiktsuttryck och att det talades om detta i skolan.

Sketcherna med Lars Ekborg, Hasse & Tage och de andra som ofta var TV-komiker på 60 och 70-talet. Vad var det som var så fruktansvärt med dessa sketcher? Undrar hur de som klagade då skulle ha reagerat om de såg dem åter igen idag.

Svordomar och Malena Ivarssons Fräcka fredag är idag hur oskyldigt som helst.

Sammandraget av boken var att den var väldigt upplysande och riktigt intressant. Hoppas att en del av de klagande läser denna bok. Det skulle vara intressant att veta om de har samma åsikt idag som då. Var dessa program verkligen så stötande?

Fortfarande klagas det mycket på vissa program. Det finns numera oändligt många kanaler att välja mellan. Då borde det väl finnas något som passar alla, och om inte, varför inte titta på en bra film eller trycka på avstängningsknappen, lyssna på en bra CD eller tänd lite ljus och läs en bra bok? Det finns faktiskt annat man kan göra än att tvinga sig att sitta och titta på ett dåligt program. För 50 år sedan fanns det en avstängningsknapp och den finns där än – konstigt att så få inte kan hitta den.

Betyg 5/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent

Recension av Christian Johanssons bok Ars Moriende.. Visa hela

Recension av Christian Johanssons bok Ars Moriende

Boken är utgiven på eget förlag www.lulu.com
http://www.bokus.com/cgi-bin/product_search.cgi?search_word=Ars+Moriende&language=&ac_used=yes

Christian Johansson är en energisk skribent som skriver många bokmanus. Tyvärr har han ännu inte fått något förlagskontrakt, men det hoppas jag att han snart får. Denna bok är riktigt bra.

Handling: Jacob Eriksson är bara 30 år när han får sin dödsdom. Han har bukspottscancer och inte långt kvar att leva.
Han bestämmer sig för att fly från sin familj och vänner för att tillbringa sin sista tid i ensamhet. Han hyr ett rum hos en äldre man i en enslig miljö på landet. Han berättar inte sanningen för sin familj och vänner, utan han säger att han ska skriva en bok. Det säger han även till den gamle mannen.

Han blir så småningom god vän med den gamle och Jacob blir mer och mer irriterad på mannens söner hela tiden tycks tigga pengar av honom. De är sällan som de hälsar på sin pappa också.
En dag när Jacob är på gymmet träffar han på Wiggo – en obehaglig typ som är knivbeväpnad. Denne man kommer att söka upp Jacob med jämna mellanrum och hota honom. Vem är egentligen mannen? Och vad vill han?

Jacob känner sig plötsligt illa till mods. Han bestämmer sig för att utföra en fruktansvärd handling, som först känns bra för Jacob, men med tiden visar det sig att han totalt missbedömt en del personer. Hur ska han ta sig ifrån allt elände som drabbat honom, och kommer han att orka innan hans egna dagar runnit ut?

Denna bok har Christian Johansson gett ut på eget förlag. Den har inte genomgått någon korrekturläsning, vilket irriterade mina lektörsögon till en början. Men i och med att den spännande handlingen fick ta överhand, släppte jag det och bara läste på. En otroligt spännande berättelse om den cancersjuke Jacob och hans vänskap med den gamle mannen är suveränt berättad. Själv tycker jag att det snart är dags för Christian Johansson att få ett förlagskontrakt, för han har många bra manus som bara ligger och väntar på det.

Betyg 5/5 Kristina Simar

Recension av Kristina Ohlssons bok Askungar Krist.. Visa hela

Recension av Kristina Ohlssons bok Askungar

Kristina Ohlsson är 30 år, bor i Vasastan i Stockholm men är uppvuxen i Kristianstad. Hon lever som singel och arbetar som analytiker på Säkerhetspolisen.
Denna bok är hennes debut och den är utgiven av Piratförlaget.
Kristina Ohlsson har redan en ny bok på gång om Fredrika Bergman. Tusenskönor heter den och utkommer till hösten 2010 och hon har redan uppslag till en tredje bok i serien.

(Denna bok har jag fått från Piratförlaget för att recensera)

Handling: Berättelsen börjar med varje förälders fasa. En liten flicka försvinner från tåg X 2000 från Göteborg till Stockholm. Flickans mamma går av vid tågstationen i Flemmingsberg, för att ringa ett snabbt samtal. Hon blir uppehållen av en kvinna som ber om hjälp med sin sjuka hund. Tåget börja rulla iväg och mamman vinkar för att stoppa tåget. Hon lyckas inte, ringer till SJ och berättar vad som hänt och slänger sig själv i en taxi till Stockholms station. När tåget stannat på stationen ska konduktören titta till flickan, men då är hon försvunnen. Ingen har sett någonting ovanligt.

Fallet tas om hand av kommissarie Alex Recht, en lyckligt gift medelålders man.

Kriminalinspektör Peder Rydh är något yngre, ganska nybliven pappa till tvillingar. Han har problem i sitt äktenskap. Efter tvillingarnas ankomst tycker Peder att hans hustru inte bryr sig lika mycket om honom som innan. Deras sexualliv fungerar dåligt och Peder vänsterprasslar med en kollega.

Sedan kommer Fredrika Bergman in i bilden. Förut var hon en lovande violinist, men efter en olycka orkade hon inte spela som förut. Istället utbildade hon sig till kriminolog och efter flera års universitetsstudier får hon nu delta i fallet tillsammans med Alex och Peder. De är dock lite skeptiska till att arbeta med en akademiker som inte har någon praktisk utbildning av polisiärt arbete.

Den försvunna flickans pappa är den som först blir misstänkt, eftersom han och mammans förhållande inte är det bästa. Pappan är spårlöst försvunnen och blir häktad i sin utevaro. Varför hör han inte av sig när hans dotter försvunnit? Det har gått ut i media så han borde fått reda på det. Något senare får polisen ett tips som leder dem på ett helt annat spår, det spåret gör att de förstår varför han håller sig undan och misstankarna mot honom tas bort.

Parallellt med handlingen om flickans försvinnande får man läsa om två okända kvinnor.

Den ena kvinnan lever gömd, eftersom hennes före detta pojkvän misshandlade henne. Hon funderar på om det kan vara han som tagit flickan. Hon ringer anonymt till polisen och berättar men hennes berättelse tas inte på allvar av polisen.

Den andra kvinnan låter sig duperas av en man. När hon inte gör som han säger misshandlar henne. Är det samma man? och vem är han?

Ytterligare ett barn försvinner, denna gång en baby som sover i sin vagn utanför sitt hem. Polisen kan bara konstatera att mammorna inte känner varandra eller har något gemensamt.

Peder, Alex och Fredrika åker runt i Sverige och förhör olika människor som varit i kontakt med mamman till flickan som försvann på tåget, gamla som nya bekantskaper, men det leder inte till några nya spår. Allt verkar hopplöst.
Det tar tid och ork för de inblandade, men de lyckas till slut lösa de båda barnens försvinnande, slutet är en riktig nagelbitare.


Jag tycker att boken var väldigt bra och spännande skriven. Den var lättläst och jag hade svårt att sluta läsa den, ibland läste jag långt in på natten. Det jag tycker var något sämre var presentationen av vissa karaktärer. De kunde fått ett utförligare och mer personlig presentation. Även när det gäller vissa spår som poliserna följer och som de inte kommer någonstans med, hade jag redan räknat ut direkt. Men i det stora hela är det en riktigt bra kriminalthriller och jag ser fram mot att läsa nästa bok av Kristina Ohlsson.

Betyg 4/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent

Recension av Marcus Birros roman Att leva och dö s.. Visa hela

Recension av Marcus Birros roman Att leva och dö som Joe Strummer

Boken är utgiven på Damm Förlag (2010) och innehåller 285 sidor.
Marcus Birro är född 1972, han är författare och krönikör. Han har gett ut elva böcker, skriver krönikor om livet och bloggar om italiensk fotboll. Han har mottagit flera priser för sitt skrivande, bland annat det prestigefyllda Dan Andersson-priset. Marcus Birro bor numera i Stockholm med sin fru och två barn. Att leva och dö som Joe Strummer är Marcus kärleksförklaring till Göteborg. Sitt Göteborg. Staden som legat en bit bortom Avenyn. Staden som skapade Broder Daniel, stora drömmar och underbara svartklubbar. Romanen är en hyllning till kärleken och vänskapen som egentligen aldrig dör eller rostar. Källa Damm Förlag. Läs mer på www.marcusbirro.se

Handling: boken är skriven i jagform av en snart 40-årig man som förut bott i Göteborg, men som numera bor i Norrköping. Han älskar italiensk fotboll och rockmusik. Som ung spelade han i ett band som hette The Christer Petterssons. Han tänker på killgänget som under 80- och 90-talet syntes till i trakterna kring Järntorget och Långgatorna.
När Huvudkaraktärens vän Frank Öster dör av ett medfött men inte känt hjärtfel – precis som Joe Strummer i gruppen The Clash, bestämmer han sig för att efter tio år återvända till hemstaden Göteborg och få ihop det gamla bandet för att spela på vännens begravning.
På tåget till Göteborg kommer tankarna tillbaka till slutet av 1980- 90-talets början. Om kompisgänget, drömmarna, svartklubbarna. Att återförenas med sina gamla vänner är både trevligt men också känslosamt. Saker som de förträngt kommer åter upp till ytan vilket leder till missförstånd, bråk, sorg och smärta.

En lättläst, men också ibland en dyster roman. Beskrivningarna i handlingen är detaljerade och Marcus Birro har ett eget sätt att uttrycka sig. Det kan vara lite spretigt och jag undrar om det egentligen är en roman han vill skriva, eller är det hans egna minnen han vill få fram. Ibland är läsningen mycket fängslande och ibland något oklar. Det känns lite bloggskrivning över det hela många gånger. Visst ger den mig nostalgi från slutet av 1980- början av 90-talet. Särskilt musiken. Men får jag välja så läser jag hellre en poesibok av Marcus Birro, det är där han hör hemma.

Betyg 3/5 Kristina Simar 2012-03-13 (27) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Roger Rosenblatts bok Att rosta bröd.. Visa hela

Recension av Roger Rosenblatts bok Att rosta bröd

Boken är utgiven på Norstedts förlag (2011) och innehåller 126 sidor.

Roger Rosenblatt är professor i engelska vid Stony Brook University i USA. Hans essäer i tidskriften Time är flerfaldigt prisbelönta och han har skrivit flera bästsäljande böcker, bland andra Children of War och Rules for Aging. Han har dessutom skrivit flera pjäser och romaner.

Handling: Berättarrösten i denna bok är författaren Roger Rosenblatt själv.
Han berättar om sin vuxna dotter Amys plötsliga död. Amy är läkare och gift med Harris, som också är läkare, tillsammans har de tre små barn och lever ett lyckligt liv tillsammans. En dag segnar Amy helt plötsligt ner och dör. Det visar sig sedan vara ett medfött hjärtfel.
Roger och hans hustru Ginny lämnar sitt hus för att bosätta sig hos svärsonen och de tre barnbarnen. Helt plötsligt är de tillbaka i småbarnsåren som de lämnat för länge sedan. De försöker nu få ihop vardagen tillsammans med Harris och sina barnbarn, så att den ska fungera så bra som möjligt utan Amy.

Som läsare får man följa familjen i ett år, där Roger berättar för sina barnbarn om hur deras mamma Amy var som liten och om hennes uppväxt. De hjälper barnen med inskolning på nya skolor och hjälper dem med läxor. De åker även ut på utflykter tillsammans. Successivt bygger de upp en fungerande vardag, tar sig igenom den svåra smärtan, sorgen och saknanden efter Amy.

En underbar bok om hur svårt det är att ta sig igenom ett år av sorg och saknanden av både en älskad dotter, mor och hustru. Att som morföräldrar helt plötsligt få ta på sig ett mycket större ansvar för sina barnbarn är inte så vanligt. Roger Rosenblatt skriver väldigt vackert och berättelsen är inte så sentimental som jag trodde från början. Författaren tar upp mycket av de fina stunder som han haft med sin dotter under hela hennes uppväxt. Han berättar med stort hjärta och precision om hur han själv i sin tur berättar för sina barnbarn om deras älskade mamma.

Betyg 4/5 Kristina Simar 2011-02-21 (16) www.kristinasimarlektor.se

Recension om Rasmus Wærns faktabok Historien om SP.. Visa hela

Recension om Rasmus Wærns faktabok Historien om SPIRA.

Boken är utgiven på Bokförlaget Lagenskiöld (2012) och innehåller 80 sidor. Boken har både svensk och engelsk text och innehåller även vackra färgbilder både av Spira utifrån och inifrån.

Rasmus Wærn, född 1961 är arkitekt och arkitekthistoriker, verksam som skriftställare på Wingårdhs sedan 2004. Han skriver om såväl ny som gammal arkitektur ibland annat Svenska Dagbladet och The Architectural Review. Bland de böcker han medverkat i kan nämnas Guide till Sveriges arkitektur, Crucial Words; Conditions for Contemporary Architecture och Stenarkitektur. Källa: Lagenskiöld Förlag.

Handling: Detta är en faktabok om hur kulturhuset SPIRA i Jönköping blev till. Den kanske är mest intressant för Jönköpingsbor med omnejd och för dem som är intresserad av ny arkitektur. Innan kulturhuset byggdes hade (SMOT) dans, musik och teater sina lokaler i gamla och dåliga hus på Tändsticksområdet. Innan SPIRA byggdes var Jönköping en av Sveriges tio största städer den enda stad utan kulturhus för musik, dans och teater. I augusti 2004 redovisades den utredning som gjorts för den politiska ledningen som beslutade att gå vidare med det. Flera olika platser studerades och till slut blev det Södra kajen vid Munksjön som visades vara det bästa alternativet. Huset skissades på 10 000 kvadratmeter men det blev 15 000 kvadratmeter och kostnaden beräknades till 185 miljoner, den blev visserligen också större men inte så anmärkningsvärt mycket. 2006 anordnades en arkitekttävling och den arkitektfirma som vann var Wingårdh arkitektkontor AB. Ägare och huvudfinansiär är Landstinget i Jönköping. Medfinansiärer är: Jönköpings Kommun, Stig Simonsson med familj, Tord Johansson med familj. Byggherre: Landstingsfastigheter och Totalentreprenör: PEAB Sverige AB. Den 11/11-2011 var så äntligen Spira och firades med en stor invigningsfest.

Jag tycker att det var riktigt roligt att läsa och recensera denna bok om SPIRA. Som Jönköpingsbo har jag följt bygget från första spadtaget och sedan hur huset blivit större och större och tills det stod där färdig i all dess prakt. Det har varit mycket debatt i Jönköping om för eller emot SPIRA. Själv är jag mycket glad att SMOT fått flytta från sina dåliga lokaler till detta vackra hus med härlig akustik. Jag är även stolt mamma till en dotter som jobbar där. Och vi i familjen fick därför komma på en härlig rundvandring innan invigningen. Restaurangen drivs inte mindre än av mästerkocken Tommy Myllymäki som blev vald till årets kock 2007. Jag hoppas att SPIRA kommer att besökas ofta.

Betyg 4/5 Kristina Simar 2012-02-21 (18) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Alex Schulmans bok Att vara med henne.. Visa hela

Recension av Alex Schulmans bok Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött

Boken är utgiven på Piratförlaget och innehåller 199 sidor.
Alex Schulman är journalist och författare. Hans första roman Skynda att älska – blev en stor försäljningsframgång och hyllades av såväl kritiker som läsare.

Handling: Efter ett sexårigt förhållande bestämmer sig Alex och hans fru att gå skilda vägar. Berättelsen börjar den 4 juli 2008, när Alex går ut genom deras gemensamma dörr med en resväska i vardera handen. Han har fått hyra en liten lägenhet på Brahegatan, Stockholm i andra hand av en god vän.

Nu blir det singelliv på nytt med besök på krogarna kring Stureplan. En kvinna som heter Amanda Widell och som arbetar inom samma mediehus som Alex berättar en dag för honom att hon funderar på en konferensdag och hon undrar om Alex skulle kunna tänka sig att medverka under middagen och läsa ett kapitel ur sin bok Skynda att älska. Boken handlar om hans älskade pappa Allan Schulman. Alex tackar ja till erbjudandet. Detta leder till att Amanda Widell och Alex Schulman träffas mer och mer regelbundet. De blir förälskade och bara efter att haft sällskap i sex veckor blir Amanda gravid. De blir väldigt lyckliga och vill självklart behålla barnet. Lära känna varandra får de göra under tiden. Amandas graviditet slutar lyckligt och exakt på dagen ett år senare den 4 juli 2009 föds deras dotter Charlie.

Jag älskade Alex Schulmans känslosamma bok Skynda att älska, där han så vackert beskrev sina känslor för sin far. Denna bok är också väldigt känslomässigt skriven. Men denna gång är boken baserad på Alex känsloförklaring till sin nya kvinna Amanda Widell. En bok han kunde gett henne själv. Jag hade inget nöje av att läsa om denna kärleksförklaring till den kvinnan, som utomstående. Det enda som fastnade i mitt minne var 4 jul 2008, mötet med Amanda och att deras dotter föddes 4 juli 2009. Visst den var vackert och kärleksfullt skrivet, men den gjorde dock inget större intryck på mig.

Betyg 2/5 Kristina Simar 2011-01-18 (04)

Recension av Anders Hedins bok Att Överleva Boken.. Visa hela

Recension av Anders Hedins bok Att Överleva
Boken är utgiven på Gothia Förlag (2010) och innehåller 214 sidor.
Läsa mera om Anders Hedin och hans bok:
http://www.gothiaforlagblogg.com/2010/01/anders-hedin-om-att-overleva.html
Handling: I denna bok berättar författaren Anders Hedin helt öppet om sin cancer.
Berättelsen börjar i augusti 2004 när Anders Hedin får reda på att den hudförändring som bortopererades många år tidigare, nu har spritt sig i hela kroppen. Läkaren berättar att han har högst sex månader kvar att leva.
Här skulle många gett upp direkt, men inte Anders Hedin. Han fortsatte att ställa krav på läkarna och forskade själv mycket på just sin cancerform. Genom nätet får han veta mycket, och även hans syster i USA, hittar intressant information genom att googla.
Anders Hedin berättar ingående om sina svåra och besvärliga undersökningar som strålning och cellgifter. Han berättar om sina vänner, både gamla och nya som likson han själv drabbats av cancer. Tyvärr dör många av Anders nya vänner i sviterna av sin cancer. Något som känns väldigt jobbigt, eftersom de ofta fått en fin kontakt under sina behandlingar.
Anders Hedin får reda på en ny metod att bota just den cancerform som han har. Han tar kontakt med den läkaren som forskar om den metoden i Sverige. Efter vissa undersökningar får Anders besked att läkarteamet gärna provar metoden på honom.
Nu har det gått fem år och Anders Hedin är fortfarande i livet och mår bra. Själv är han helt övertygad att det var just denna metod som hjälpt honom.
En mycket känslosamt skriven bok om cancer. En sjukdom som ingen vill drabbas av. Anders Hedin har helt öppet berättat om sina erfarenheter av sjukdomen, läkarbesöken och behandlingarna. Hur han pendlat mellan hopp och förtvivlan. Jag tyckte att den var lättläst, trots mycket latinska ord och andra svårbegripliga undersökningsmetoder. Författaren har lyckats med att förklara dessa på ett lämpligt sätt. En bok som bör läsas av personer som har anhöriga med cancer och även de som studerar sjukvård av något slag.

Betyg 4/5 Kristina Simar 2011-01-29 (20) www.kristinasimarlektor.se

Recension av Augustenbad en sommar av Anneli Jorda.. Visa hela

Recension av Augustenbad en sommar av Anneli Jordahl

Boken är utgiven på Norstedts (2011) och innehåller 219 sidor.

Anneli Jordahl är född 1960 och är författare och litteraturkritiker. Hon har skrivit flera uppmärksammade fackböcker, bland annat Klass – är du fin nog? (2003) och Att besegra fru J (2006), om Elsie Johansson. Hennes första roman, Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet)(2009), utgick från en period i författaren Ellen Keys liv.
Källa: Norstedts.

Författaren skriver så här i början av boken: Alla karaktärer är fiktiva, men den sörmländska kallvattenkuranstalten har existerat. Doktor Liljedahl har fått låna sina idéer av Per-Axel Levin (1821-1891), men också från andra läkare med, på den tiden, nydanade teorier om missbruksvård och hydroterapi.

Handling: Det är i början av 1890-talet när poeten Andreas Öman anländer till Augustenbad – Den sörmländska kurorten. Under doktor Arvid Liljedahls hårda REGLOR ska han bli botad för sin alkoholism. Han ska bo på kurorten tillsammans med andra sjuka, som reumatiker, kroniska mag-tarmlidande, anemi, nervösa åkommor med mera. Med kalla bad upp till tre gånger om dagen, tre rätters middag, utan brännvin, öl eller vin. Det patienterna får dricka är det vatten från de mineralrika källorna som finns på området. Platsen är vackert beläget med vackra lövskogar där patienterna ostört kan ströva omkring.
Här träffar poeten Andreas olika karaktärer, en del blir han vän med, men vissa känns bara obekväma att umgås med. Han blir god vän med den stiliga med svårt sjuka rättsrådinnan Amanda Eggerts och även den unga glansstrykerskan Maria. Berättelsen sträcker sig över sommarmånaderna juni, juli och augusti. Det blir en annorlunda midsommarfirande för den champagneälskande Andreas Öman. En midsommar med sill och potatis, men ingen nubbe eller champagne till. Andreas trivs inte på Augustenbad och har svårt att acceptera att hans fru skickat honom dit. Men nu är det som det är och han får göra det bästa av situationen, även om det inte alltid fungerar på bästa sätt.

Oh, detta var en helt underbar roman om hur vissa läkare trodde att man kunde bli botad från vissa sjukdomstillstånd, som till exempel alkoholism i slutet av seklet. Romanen var väldigt välskriven, underhållande språk och vackert gestaltat. Jag blir inte förvånad om denna roman kommer att bli nominerad till Augustpriset 2011. Tyvärr har jag inte läst något av författaren förut, men det ska det bli ändring på. Nu ska jag hålla ett öga på vad hon kommer ut med i framtiden, och även läsa de böcker hon redan skrivit. Jag tyckte mycket Anneli Jordahls sätt att uttrycka sig. När jag läste boken kändes det som om den var skriven i slutet av 1800-talet och det anser jag vara ett konststycke för en författare på 2000-talet.

Betyg 5/5 Kristina Simar 2011-09-05 (89) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Varg Gyllanders bok Bara betydelsefu.. Visa hela

Recension av Varg Gyllanders bok
Bara betydelsefulla dör

Detta är uppföljaren till Varg Gyllanders hyllade kriminalroman Somliga linor brister som kom ut i mars 2009. Rättigheterna till boken såldes snabbt till Danmark och Tyskland. Varg Gyllander är pressekreterare vid Rikskriminalpolisen och har tidigare arbetat som marinofficer och kriminalreporter. Hans långa erfarenhet att följa polisarbete gör att han vant rör sig i de miljöer där erfarna mordutredare finns och det ger honom tryggheten att göra sina historier både spännande och trovärdiga. Han bor i Stockholm med sin fru och två barn.

Handling: Upptakten till denna deckare utgår från ett litet samhälle i Sverige, där det en gång om året är en nynazistisk manifestation. Ledaren Styrbjörn Midvinter gör sig beredd att börja sitt tal, efter att över tusen armar höjts till skyn med handflatorna nedåt och ett ”heil” hörs. Sen dör han…

Utredare blir kriminalteknikerna Ulf Holtz och Pia Levin. De börjar med att gräva i Styrbjörn Midvinters förflutna och får reda på att han egentligen hette Johan Seger. Pia beger sig till Johans pappa Thord Seger för vidare upplysningar om Johan. En trevlig man som arbetat som läkare. Thord berättar att Johan haft en trygg uppväxt. Han hade lätt för sig i skolan och gillade att sitta och fiska i sin lilla båt och var en omtyckt vän.

När han var sjutton år träffar han den fjortonåriga Petra Jonsson – en tjej som alltid klär sig i svart. De fattar tycke för varandra och Petra blir gravid. Tillsammans får de sonen Gabriel. En kväll när Gabriel är i tvåårsåldern kommer paret in med honom till sjukhuset. Han gråter och har blåmärken. Läkaren som undersöker pojken förstår att någon har skakat honom och att han fått vissa hjärnskador. Läkaren ringer polisen och Johan blir anklagad för misshandel och döms till sluten ungdomsvård. Lille Gabriel blir bortadopterad och kontakten bryts. Efter fängelset börjar Johan att umgås i nynazistiska kretsar och han blir snart deras ledare.

Tillbaka till Johans död – det framkommer att han blivit skjuten av en pil rakt i halsen. Ulf Holtz kommer i kontakt med Marcus Koster, en rullstolsburen man som har hand om ungdomsverksamheten när det gäller pil- och armborstskjutning. Han tror att det är en pil från en armborst som dödat Johan.

Letandet efter mördaren går vidare – Ulf och Linda hittar ”Örnnästet”, Nazisternas klubbstuga. Där hittar de ett inre rum som troligen fungerar som ett kontor, men innan de hinner undersöka det brinner ”Örnnästet” ner. Vem har tänt på? Mördaren?

Under jakten på mördaren träffar de på många människor som på ett eller annat sätt haft anknytning till Johan Seger. Vem som helst av dessa kan vara mördaren. Men vem? ...

En riktigt bra och spännande deckare där två kriminaltekniker håller i utredningen av ett mord. Varg Gyllander är en ny bekantskap för mig, jag har inte läst Somliga linor brister, något jag absolut kommer att göra. Boken är skriven på ett trivsamt och lättsamt sätt och Varg Gyllander har ibland skrivit med glimten i ögat. Varför inte, en deckare behöver inte vara tungt skrivet. Det kändes skönt att kunna le lite ibland, samtidigt som den är väldigt spännande. Ämnet om främlingsfientliga partier, hot och våld inom politiken är även ett aktuellt ämne idag. Jag tycker att det var en riktigt, riktigt bra deckare. En sträckläsarbok som jag verkligen rekommenderar.
Betyg 4/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent

Recension av Malin Backströms prosalyriska bok Bar.. Visa hela

Recension av Malin Backströms prosalyriska bok Bara det här med dörrarna

Boken är utgiven på Norstedts (2012) och innehåller 112 sidor.
Malin Backström debuterade med den prosalyriska Berättelser som inte får vidröras (1997). Bara det här med dörrarna är hennes andra bok. Källa: Norstedts.

Handling: Den här boken kan man också kalla korta berättelser eller betraktelser. Boken handlar om kärlek, åldrande och död. Kropp, kärlek och sexualitet. Författaren vill påtala vikten av att bryta tystnade. ”Tystnaden är en dörr som inte går att låsa”. Så skriver författaren i sin text. Hon skriver om hur viktigt det är att ha gränser och att kunna stänga dörrarna om sig. Men också att man ibland måste överskrida dessa gränder för att möta en människa fullt ut. Boken handlar även om ensamhet och olika sätt som man kan förhålla sig till den och om de ritualer sport kan innehålla. De sporter hon tar upp i boken är innebandy och basket. Hon skriver också om rädslan att förlora så man inte vågar satsa full ut på de sporter man ägnar sig åt. Till sist tar författaren upp en ännu obesvarat fråga: Varför kan inte alla flickor flyga?

En mycket vacker och stilistisk skriven prosalyrisk bok av Malin Backström. Författaren är en suverän gestaltare och ordkonstnär. Boken är även mycket tänkvärd. Hur mycket ska man ge av sig själv när man utför en sport är något hon frågar sig. Vikten av att kunna stänga in sig i ensamhet och må bra av det är en annan fråga. Jag tyckte verkligen om denna lilla korta prosalyriska bok. Den gav mig en hel del att tänka på och just att språket var så vackert och stiliskt att det var en njutning att läsa den.

Betyg 4/5 Kristina Simar 2012-03-19 (32) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Malin Persson Giolitos bok Bara ett b.. Visa hela

Recension av Malin Persson Giolitos bok Bara ett barn

Boken är utgiven på Piratförlaget och innehåller 372 sidor.

Malin Persson Giolito är jurist, född 1969 och efter tio års anställning på en av Sveriges största advokatbyråer arbetar hon nu som handläggare på Europeiska kommissionen. Sin utbildning skaffade hon sig på fyra olika universitet: i Sverige, Frankrike och Belgien. Hon är född och uppvuxen i Stockholm, men bor numera med sin man och tre barn i Florens. Hon debuterade 2008 med romanen Dubbla slag. Bara ett barn är hennes andra roman.

Handling: Alex Andersson är sju år gammal, men han är inte som andra barn. Han pratar knappt, hamnar ofta i slagsmål och har svårt att koncentrera sig.

En dag när han är extra arg och slänger iväg skolbänken, tar skolfröken Karin tag i honom. Alex stelnar till och Karin undrar varför. Hon drar upp hans tröja och upptäcker att han har ett flertal brännmärken på armarna. Hon tar Alex i handen och går iväg till skolsköterskan som undersöker hans kropp. Förutom brännskadorna som förmodligen kommer från cigaretter, hittar hon frakturer på revbenen som läkt av sig självt. Tydligen har ingen läkare tittat på hans skador.

Socialen blir inkopplad och Alex blir omhändertagen enligt LVU – Lagen om vård av unga (tvångsomhändertagen).
Som Alex advokat utses Sophia Weber, delägare på en liten byrå i Gamla Stan, Stockholm.
Sophia kommer att göra allt hon kan för att hjälpa lilla Alex, men lätt blir det inte eftersom Alex själv inte kan eller vill berätta vad som har hänt hemma.

De flesta som är inblandade i fallet tror att det är Alex pappa som har misshandlat honom. Sophia är dock lite osäker på detta och vill vara försiktig med att han ska återförenas med sin mamma så snart som möjligt som de andra vill. Under hela processen med Alex rehabilitering kommer det att ske en hel del otäcka och oväntade saker. Men till slut kommer alla pusselbitarna på plats. Hur allt förhåller sig överlåter jag till läsarna att själva ta reda på genom att läsa boken.

Vilken strålande och underbart skriven bok. En av de bästa som jag läst på länge. Författaren skriver så fängslande och beskriver både karaktärerna och miljöerna helt perfekt. Berättelsen är väldigt sorglig och tragisk. Ibland blir jag till och med illamående av att läsa om vad lille Alex blir utsatt för. Förbannad också, för jag lyckas ganska snart komma underfund med hur det egentligen ligger till, och det är väl det som är meningen att läsarna ska göra. Men att läsa hur svårt det är för de inblandade myndigheterna att se sanningen gör att jag funderar på om det förhåller sig så i verkligheten också. Att myndigheterna blundar för hur det egentligen ligger till. Denna bok kan jag inte ge annat än en ordentlig femma.

Betyg 5/5 Kristina Simar

Recension av Linnea Willéns bok Barfota änglar Bo.. Visa hela

Recension av Linnea Willéns bok Barfota änglar

Boken är utgiven på Kalla Kulor förlag och innehåller 116 sidor.

Linnea Willén är född 1982 i ett naturreservat i södra Sverige. Hon bor idag med sin familj på västkusten. Barfota änglar är hennes debutroman.

Handling: Barfota änglar är Linneas sanna historia om två unga tjejers sökande efter sig själva och någonting bättre i främmande miljöer. Ett fåtal namn har dock ändras av privata skäl.

20-åriga Linnea och 18-åriga Emma har tröttnat på livet i Sverige och de bestämmer sig för att hitta en bättre tillvaro i ett annat land. De lämnar en lapp i lägenheten i Tomelilla där de har skrivit att de åkt frivilligt och att de inte vill att någon letar efter dem. De tar sina sista pengar och beger sig till Tokyo. Någon har berättat för dem att värdinnejobb på klubbar i Tokyo är både välbetalda och spännande.

Nu är inte verkligheten som de tänkt sig. De tjänar inga stora pengar och de blir utnyttjade som prostituerade. Droger blir en del av deras vardag, och ingenting blir som de tänkt sig från början. Men de har varandra och tillsammans kämpar de för att överleva.

När de tröttnat på Tokyo ger de sig iväg till Thailand, men där finns också mycket droger och de blir även här utnyttjade av män. De träffar på andra tjejer som arbetar som de gör och ofta får de dela rum med de andra tjejerna. Rummen är mycket trånga och smutsiga utrymmen. Linnea och Emma vet inte heller vem de ska lita på, förutom på varandra.

Till slut bestämmer de sig för att återvända till Sverige igen. Deras familjer ser till att de kommer med flyplanet hem igen. Väl hemma börjar det vanliga livet igen och Linnea upptäcker att Emma och hennes vänskap inte är så stark som Linnea trott. Nu får läsarna även veta vad som hänt Linnea under hennes uppväxt och att det är förmodligen det som påverkat henne att fly till Tokyo.

En mycket sorglig bok om en sargad tjej – Linnea. Sakta men säkert får man som läsare fakta om vad som hänt henne under hennes uppväxt och man förstår varför hon flydde från Sverige. Förmodligen kommer hennes ärr efter händelserna alltid att finnas kvar. Detta är en bok som går igenom hjärtat och den är mycket tragisk. Det finns inte mycket glädje i Linneas berättelse. Boken är annorlunda skriven och innehåller inga kapitel. Den är indelad i: före Japan, efter Japan och i Japan. Detta gör att jag tycker att boken blir något svårläst. Hade den varit skriven i kapitelform hade den fått full pott. Nu blir det 4 av 5.

Betyg 4/5 Kristina Simar

Recension av Tom Rob Smiths bok Barn 44 Tom Rob S.. Visa hela

Recension av Tom Rob Smiths bok Barn 44

Tom Rob Smith är född 1979. Hans mamma är från Sverige och pappan från England. Tom växte upp i södra London, där hans föräldrar restaurerade och sålde antikviteter och gamla böcker. Rob började tidigt läsa berättelser av Roal Dahl och Stephen Spielberg. Tom har tagit examen i engelsk litteratur vid universitetet i Cambridge. Efter det fick han ett skrivarstipendium och började läsa på ett universitet i Italien. När han kom tillbaka till England 2004, började han att skriva manus för populära TV-serier och, såpor. Barn 44 är Tom Rob Smiths debutroman.

Ukraina 25/1- 1933
Det är fattigt, ingen mat finns. Byborna har för länge sedan ätit upp sina husdjur, råttor och möss.
Två små barn ger sig ut i skogen för att leta efter något ätbart. Men bara ett barn återkommer hem.

1953
Man får nu träffa MGB - agenten Leo, som är huvudperson i denna bok. Han är officer i säkerhetstjänsten i Moskva.
Han får i uppdrag att utreda ett misstänkt dödsfall på en pojke i femårsåldern. Pojken hade hittats död vid ett järnvägsspår. Pojkens familj är säkra på att pojken blivit mördad. Men Leo som fått hårda order av överordnade att påstå att det bara varit en olycka. Så Leo brydde sig inte ens om att titta på kroppen. I Stalins Sovjettunionen ifrågasätter man inga beslut från högre instans.
Till vardagen tillhör misstänksamhet och angiveri. Bara ett litet misstag kan göra att man riskerar att skickas till arbetsläger i Sibirien.
Leos överordnade kräver att han ska ange sin hustru som spion. Men han vägrar och han degraderas till en vanlig polis. Leo och hans fru blir skickade till en skitig industristad på andra sidan Uralbergen.
När Leo får reda på att flera mord på barn har skett där, förstår han att den lilla pojken i Moskva också måste ha mördats.
Han försöker tillsammans med sin fru att lösa morden. Leo tro att det måste vara någon som reser i arbetet som är den skyldiga.
Han får oväntat hjälp av en vän med namn på personer som är resande. Han upptäcker ett namn som han känner igen och som kan vara den misstänkte mördaren. Leo och hans fru letar reda på personen och hittar honom. Men den kopplingen Leo och personen har till varandra gör det inte lätt att gripa den skyldiga.

Barn 44 skulle först bli ett filmanus. Men det var svårt att sälja filmrättigheterna till en film som bara utspelar sig i ”Sovjetunionen”. Men nu när Tom Rob Smith gjort succé med boken, talas det om film i alla fall.
Boken var lättläst och intressant. Skrämmande med ”Sovjetunionens” regler: Att inget får i fråga sättas av de regler som myndigheterna skrev.
Jag hade nog velat följa mördaren mer. Alla fruktansvärda mord försvann ur handlingen, eftersom den följde Leo hela tiden. Boken är klassad som en deckare. Men tyvärr tycker jag inte att historien kom upp till den spännande deckarhistoria som jag trott.

Betyg 3/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent

Recension av Hanna von Corswants skräckroman Barnf.. Visa hela

Recension av Hanna von Corswants skräckroman Barnflickan

Boken är utgiven på Ordfront (2011) och innehåller 314 sidor.

Hanna von Corswant är uppvuxen på Gotland och numera bosatt i Stockholm. Hon har gått på Skrivarakademins skrivarlinje, där hon också påbörjade arbetet med debutboken Barnflickan. Idag jobbar Hanna von Corswant i bokhandel. Hon har alltid haft skräck som favoritgenre. Källa: Ordfront.

Handling: Karin reser till den franska landsbygden för att som hon tror jobba som au pair. Hon har lämnat Sverige efter ett tragiskt dödsfall i familjen och känner att hon behöver miljöombyte. Det är hennes mormor Jakki som ordnat platsen. Nu blir ingenting som hon hoppats på. Pojken hon skulle ta hand om sägs vara död och madame förnekar att tanken varit att Karin skulle vara barnflicka. Hon ska hjälpa den äldre kvinnan Beatrice i hushållet. Om nätterna hör Karin hasande steg från den tillbommade översta våningen. Men både madame och hennes make Louis säger att det inte finns någon där. Beatrice och chauffören Tahar säger ingenting. Med tiden blir allting märkligare och Karin kan inte ta sig ifrån huset. Hon får inte äta så mycket som hon vill för madame, för madame vill att Karin ska gå ner i vikt och vara lika smal som hon. Märkliga incidenter händer och Lois ger Karin tabletter, så hon sover i flera dagar. Varför behandlar de henne så? Ingen svarar heller när hon ringer till Sverige, hon har inga pengar, utan är helt fast i det ensliga huset med de märkliga människorna. Varför har hon skickats dit och vad vill de utsätta henne för? Kommer hon någonsin att lyckas komma därifrån?

Detta var en riktig obehaglig skräckroman, både en nagelbitare och bladvändare. Hela tiden hände nya läsiga saker som jag inte kunde ana hur det skulle sluta. Författaren har sannerligen lyckats att hålla romanen spännande och oförutsägbar hela vägen. Jag måste erkänna att jag till och med hade mardrömmar en natt. Både karaktärerna och kläderna det handlar om är mycket väl beskrivna. Här har vi ytterligare en svensk tjej som utan tvekan hamnar bland de bästa andra svenska skräckförfattarna. Hon har en enorm styrka att berätta på ett obehagligt och otäckt sätt, och det gillar jag. Flera svenska författare inom skräckgenren behövs och just skräckgenren borde bli mer omtalad i Sverige. Jag tyckte verkligen om Hanna von Corswants debutroman och väntar med stor entusiasm på hennes nästa roman.

Betyg 4/5 Kristina Simar 2011-10-11 (107) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Elif Shafaks roman Bastarden från Ist.. Visa hela

Recension av Elif Shafaks roman Bastarden från Istanbul

Boken är utgiven på 2244 Förlag (2011) och innehåller 382 sidor.

Elif Shafak är född 1971 och har givit ut tio böcker. Hon är en av Turkiets internationellt mest kända författare. Med Bastarden från Istanbul, som hon ursprungligen skrev på engelska och som översatts till över 20 språk, introduceras hon nu på svenska.
Källa: 2244 Förlag.

Handling: Nittonåriga, ogifta Zeliha har blivit med barn efter en våldtäckt och är nu på väg till en läkarmottagning för att göra abort. Av någon anledning blir aborten inte av.
Tjugo år senare får vi möta hennes dotter Asya. En trotsig, stolt och upprorisk tjej. Som sin mamma Zeliha går hon gärna i korta kjolar och högklackade skor. Asya lever i en familj med fyra generationer, enbart kvinnor. Det är gammelmormor, mormor, fyra systrar som är väldigt olika till sättet. Den ende sonen i familjen Mustafa bor sedan många år i Arizona i Amerika, där han är gift med en amerikansk kvinna. Asya representerar de moderna ungdomarna i Turkiet. Där de är ett gäng som träffas på klubbar eller Café Kundera. Hennes bästa vänner kallas Periodsupande Skämttecknaren, Homosexuella Krönikören, Obegåvade Poeten och Den Ickenationalistiska Manusförfattaren. Asya har ett sexuellt förhållande med den gifte Periodsupande Skämttecknaren och hon älskar att lyssna på Johnny Cash.

I Arizona i Amerika bor Armanoush eller Amy som hon kallas, tillsammans med sin mamma Rose och styvfar Mustafa. Hennes pappa är från Armenien och Amy vistas ofta hos honom och sin älskade farmor Shusan. Hon får plötsligt en idé att hon ska åka till sin styvfar Mustafas familj för att lära sig kulturen där. Hon säger till sin pappa att hon är hos sin mamma och tvärtom till sin mamma. Amy blir väl mottagen av familjen Kazanci, som ger henne massor av god mat. Hon blir även god vän med Asya som tar med henne till Café Kondera och andra intressanta ställen i Istanbul. Så händer en tragisk incident i Arizona som gör att Amys föräldrar upptäcker att hon ljugit för dem och att hon befinner sig i Istanbul. Mamma Rose och styvpappan Mustafa bestämmer sig för att åka till Istanbul. Något som Mustafas familj förutom Zeliha tycker ska bli trevligt. Varför är egentligen Zeliha så hatisk mot sin bror?
Familjen lagar massor av mat och Mustafas fovoritefterrätt. Rose känner sig omtyckt och trivs mycket bra av att få vara huvudperson och svarar snällt på alla frågor. Mustafa däremot trivs inte särskilt bra. Nu är det så att familjens alla män dött i tidig ålder och nu är Mustafa själv i den åldern, ska det även hända honom något?

En härlig familjeroman som både har en humoristisk och trevlig text, samtidigt som flera tragiska händelser även tas upp. Härlig gestaltning av turkisk mat, som gör att jag blir sugen att också delta i deras middagar. Författaren skriver om det nya moderna Istanbul och det är både välskrivet och engagerande. Som läsare blir jag mycket fängslad av de starka karaktärerna och de välgestaltade miljöerna och maten. Romanen är oerhört underhållande och en riktig bladvändare. Så den som vill ta del av ett modernt Turkiet, gillar säkert denna härliga roman.

Betyg 4/5 Kristina Simar 2011-09-13 (93) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Umberto Ecos roman Begravningsplatsen.. Visa hela

Recension av Umberto Ecos roman Begravningsplatsen i Prag
Utgiven på Brombergs Förlag (2011) 549 sidor.

Umberto Eco är född 1932 och kulturfilosof, professor i semiotik och författare till succéböcker som Rosens namn, Foucaults pendel, Gårdagens ö. Baudolino. Om skönhet och Om full frihet. Källa Brombergs Förlag.

Handling: Bokens handling börjar 1797 och sträcker sig till slutet av 1890-talet. Huvudkaraktären är kapten Simone Simonini som är fiktiv, medan de andra karaktärerna, händelserna och citerade dokument är verkliga. Vissa personer har dock fått sina namn ändrade. Simonini som säger sig vara antikhandlare i Paris är även spion och förfalskare av dokument. Han är en ond människa rakt igenom och antisemitism, något han fått inpräntat att vara redan som barn. Han hatar inte bara judar, utan också präster, jesuiter, kvinnor och frimurare. Det enda som han verkligen älskar är att riktigt frossa i fransk mat. Själv säger han: ”Jag har inga fördomar”. Samtidigt som han spyr ut sig fördomar mot allt och alla. Han till och med mördar människor och gömmer deras kroppar i en kloak under sitt hus. Titeln Begravningsplatsen i Prag tyder på när ett antal rabbiner som träffas på den judiska kyrkogården i Prag och på det stället författar de en skrift där de beskriver hur judarna ska förinta kristenheten och skaffa sig världsherravälde. Detta manifest är förstadiet till ”Sions Vises Protokoll” som sägs härröra från sionistkongressen i Basel 1897. Det användes även av Hitler när det gällde Förintelsen.

Jag har hört att Umberto Eco gjort research i många år inför denna roman och det märks för den innehåller oerhört mycket detaljer. Måste säga att det var en fruktansvärd obehaglig roman. Där huvudkaraktären Simone Simonini var en förfärlig människa, med allt sitt hat mot allt och alla. De väl detaljerade franska maträtterna som han älskade att äta kändes motbjudande och jag mådde illa flera gånger. Romanen var väldigt intensiv, bra gestaltat och noggrant skriven. Men det blev lite för mycket ondska för att jag skulle kunna vara intresserad hela de 549 sidorna. Det blev lite gäspningar av trötthet och ibland kunde jag bara läsa några sidor i taget ibland, innehållet var obehagligt och lite för långsökt. Romanen hade kunnat vara cirka 100 sidor kortare och ändå behållit sin spänning och det betydelsefullaste i handlingen. Jag tycker nog att Rosens namn var något bättre, men denna var tillräckligt intressant och välskriven för att få fyra plus ändå.

Betyg 4/5 Kristina Simar 2011-11-30 (122) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Margot Berwins roman Begärets nio väx.. Visa hela

Recension av Margot Berwins roman Begärets nio växter

Boken är utgiven på Bra Böcker (2010) och innehåller 276 sidor.

Margot Berwin har arbetat med reklam i många år och även skrivit för olika tidskrifter. Begärets nio växter är hennes första roman. Margot Berwin bor i New York tillsammans med en spännande samling växter. Källa: Bra Böcker.

Handling: Lila Nova bor ensam i en enkel vitmålad lägenhet. Efter en uppslitande skilsmässa ser Lilas liv avskalat och tomt ut. Hon vill ha en förändring i sin vardag och börjar med att köpa nya växter till sin lägenhet: Hon träffar en duktig växtodlare, David Exley som ger henne råd och tips. Lila får lära sig saker om blommor med medicinska egenskaper som är bättre än mediciner som finns på apoteken. Av David Exley köper hon Papegojan – en tropisk växt som leder till ett starkare intresse. Lila möter även Armand som äger en tvättomat, han berättar om nio mystiska växter som ger berömmelse, lycka, odödlighet och passion. Armand sätter Lila på prov. Hon får ett skott från en sällsynt röd ormbunke. Den ska hon lyckas slå rot på. Lyckas hon ska han visa hennes en hemlighet i sitt låsta rum. Men genom att begå ett fruktansvärt misstag förstör Lila sina chanser att få se de växter Armand har i sitt låsta rum. För att få tillbaka hans förtroende reser hon till Yucatan. I Mexikos regnskogar möter Lila en värld av schamaner, andedjur, ormtjusare och sexiga huicholindianer. Ensam i djungeln tvingas hon lära sig mer om sig själv och om naturen. Hon möter människor med både ondska och godhet. Men vem kan hon lita på?

En utomordentligt välskriven roman som var omöjlig att lägga ifrån sig. En blandning mellan fantasy, roman och fakta. Boken ger både rysningar som skratt och spänning. Helt enkelt en adrenalinkick. Författaren har lyckats formulera känslor och andra intryck på ett verklighetstroget sätt. Hon har även lyckats att gestalta berättelsen perfekt, så jag kan se handling framför mig. Trots en del svåra namn är boken ändå lättläst. Jag kommer att hålla ett öga på denna författare, för jag läser gärna mer av henne. Var beredd på en resa som ger pirr i magen.

Betyg 4/5 Kristina Simar 2012-03-07 http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Zena El Khalis Beirut, jag älskar dig.. Visa hela

Recension av Zena El Khalis Beirut, jag älskar dig

(Detta är en recensionsbok från Ordfront)

Författaren Zena El Khalis är född 1976. Hon har bott i Nigeria, London, New York och Beirut. Hon är konstnär, konstkurator och miljöaktivist. Under sommarkriget i Libanon 2006 bloggade hon från sin lägenhet i Beirut. Bloggen ”Beirut Update” blev snart internationellt känd. ”Beirut, jag älskar dig” är hennes första roman. Läs gärna mer om Zena och hennes konst på www.ziggydoodle.com

Handling: Zena älskar sitt Beirut, där finns dramatik och det är något som Zena gillar. Hon vill bo kvar där även om människor hon älskar försvinner och en bomb kan falla när som helst. Trots alla farligheter försöker Zena och hennes vänner leva så normalt de kan. De går på nattklubbar, dricker sig fulla, röker cigaretter och joints och de har ett rikt sexliv. Tjejerna går i korta kjolar och sminkar sig.

Zena berättar om oroligheterna mellan de olika religiösa grupperna. I Libanon lever Araber - sunnimuslimer, shiamuslimer, kristna och andra mindre religiösa grupper ofta tillsammans i samma områden. Det betyder ofta konflikter och är också orsaken till de inbördeskrig som varit. När Zena flyttade till Beirut var hon livrädd för Hizbolla. Under sin uppväxt i väst fick hon genom media lära sig att Hizbolla är en terroristorganisation. Så trodde också Zena ända tills hon träffade en av dem…

Som ni vet älskar jag att läsa böcker om Mellanöstern, men jag har aldrig läst om Libanon, Israel och Palestina. Nu fick jag alltså en ny bekantskap i Beirut. Det var väldigt intressant att läsa om Libanon. Zena El Khalil skriver på ett riktigt underhållande sätt. Hennes beskrivningar av både personer och miljöer är mycket utförliga.

En sak gjorde mig dock förvånad, och det var att ungdomarna i Beirut levde så fritt, trots risk för bomber och inbördeskrig. Det känns väldigt Västerländskt att ungdomarna är ute på krogen, lyssnar på all slags musik, dricker och röker joint. De har även mobiltelefoner. Det känns så fjärran från Iran, Irak, Pakistan och Afghanistan, där kvinnorna inte har något eget liv och ändå tillhör alla dessa länder Mellanöstern. En riktigt intressant bok som jag rekommenderar varmt.

Betyg 4/5

Recension av Pebbles Karlsson Ambroses science-fic.. Visa hela

Recension av Pebbles Karlsson Ambroses science-fictionbok Bergsstjärnan

Boken är utgiven på eget förlag (2011) och innehåller 221 sidor.

Handling: Detta är en science-fictionbok och berättelsen börjar med att ett rymdskepp kraschar i Alpias höga berg. Ett barn Cassiopeia, Cass kallad överlever och hon är den enda arvingen till det mäktiga Imperiet. Cassiopeia växer upp på den lilla planeten i utkanten av universum. Eftersom hon är känslig för planetens alla solar vet ingen om hon lyckas att överleva. Det gör hon trots allt och så kommer den dagen då den gamle härskaren dör och Cassiopeia får ta över rollen som härskarinna. Kommer hon att lyckas med sitt uppdrag?

Detta var den första science-fictionbok som jag läst och recenserat och jag erkänner att det inte varit särskilt lätt. Jag hade svårt att hålla ordning på alla märkliga namn på personer och planeter. Star Wars och andra science-fictionfilmer har aldrig intresserat mig. Jag har svårt för konstlade världar, där allt är så overkligt mot den värld vi lever i nu. Men jag är ändå väldigt fascinerad av författare som skriver science-fiction och fantasyböcker. De har en otrolig förmåga att hitta på en ny värld som känns så äkta. Pär Olofssons vackra färgbilder lyfte boken mycket.

3/5 Kristina Simar 2011-07-11 (60) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Petra Östergrens bok Berättelsen om E.. Visa hela

Recension av Petra Östergrens bok Berättelsen om Esmara

Boken är utgiven på Piratförlaget och innehåller 416 sidor.

Petra Östergren föddes i Kiruna 1965, bor i Stockholm men tillbringar mycket av sin tid i Tornedalen. Petra är doktorand i socialantropologi och varvar forskning med sitt författarskap. Hon har utkommit med ett antal böcker som kretsar kring feminism, men också den självbiografiska boken Att komma till ro med det allra värsta – den boken handlar om Petras mamma som blev mördad i slutet av åttiotalet. Berättelsen om Esmara är den första delen i en tänkt romantriologi.

Handling: I början av boken blir Esmaras mamma mördad framför ögonen på Esmara när hon bara är fem år gammal. Efter mordet blir Esmara omhändertagen av släktingar i Kiruna och senare i Tornedalen. Släkten består av starka kvinnor som är duktiga affärskvinnor. Särskilt Martta Jo, som är den drivande av dem. Släkten äger och förvaltar skog och fastigheter. Så den dagen som Esmara flyttar till Stockholm för att gå på Handelhögskolan, får hon tillgång till en lägenhet i Martta Jos fastighet på Dalagatan. Hon får i uppdrag att förvalta fastigheten. Esmara har stora planer för fastigheten och funderar på stora renoveringar. Men när hon ska ha tag i revisorn är han som uppslukad av jorden.

Esmara bestämmer sig för att själv köpa upp fastigheter och hon hittar snart intressanta objekt. Men om affärerna alltid är så bra återstår att se. När det gäller Esmaras kärleksliv så är hon ganska osäker på sin sexualitet. När hon kommer till Stockholm förälskar hon sig i en tjej som arbetar i en bokhandel och de blir tillsammans för ett tag. Senare av en tillfällighet träffar hon Ludde, en speciell ung man som precis har öppnat ett café tillsammans med några vänner. Hur det går med Esmaras fastighetsaffärer och förhållandet till Ludde får ni själva läsa om i boken.

En annorlunda och intressant bok. För mig som inte har någon kännedom och verken fastighetsaffärer eller studier på Handelhögskolan, var det som att komma in i en ny värld. Det var spännande att läsa om Esmara som är en framåt tjej som är helt orädd för att göra fastighetsaffärer. Miljöerna är bra beskrivna, särskilt miljön uppe i Tornedalen. Även fastigheterna i Stockholm är bra beskrivna, jag får en bra känsla hur en del av fastigheterna är nedslitna och ganska trista att bo i. Detta är en bok som jag tycker att studerande på Handelhögskolan bör läsa, särskilt de som är intresserade av fastighetsaffärer.

Betyg 3/5 Kristina Simar

Recension av Camilla Grebe och Åsa Träffs spänning.. Visa hela

Recension av Camilla Grebe och Åsa Träffs spänningsroman Bittrare än döden

Boken är utgiven på Wahlström & Widstrands förlag och innehåller 395 sidor.

Camilla Grebe och Åsa Träff är systrar och debuterade 2009 med Någon sorts frid. Camilla är född 1968 och arbetar som civilekonom. Hon var med och startade ljudboksförlaget StorySide. Idag driver hon ett konsultbolag. Åsa är född 1970 och arbetar som psykolog. Tillsammans med två kollegor driver hon en privat psykologmottagning i Stockholm.

Handling: Under ett köksbord i en förort till Stockholm sitter femåriga Tilde och ritar när det knackar på dörren. Knackningarna blir starkare och starkare och Tildes mamma öppnar dörren. Under köksbordet blir lilla Tilde vittne till hur hennes mamma blir syniskt ihjälsparkad.

Samtidigt har psykoterapeuten Siri och hennes kollega Aina börjat med en ny patientgrupp, som består av kvinnliga brottsoffer. En yngre kvinna har blivit våldtagen och några av kvinnorna har blivit misshandlade av sina män eller pojkvänner. En annan yngre kvinna har under hela sin uppväxt blivit misshandlad av sin styvfar.
En efter en börjar kvinnorna öppna sig inför de andra i gruppen och berättar med starka ord hur de blivit utsatta. De blir med tiden en sammansatt grupp och träffas även privat för att äta och dricka på någon krog.

Efter ett tag upptäcks det att lilla Tildes öde har koppling till en av kvinnorna i gruppen. Är den kvinnan verkligen så pålitlig som hon verkar?

Siri själv har ett komplicerat liv. Hon är tillsammans med den tio år yngre polisen Markus. Hon älskar honom på sitt sätt, men hennes hjärta finns kvar hos sin döde make Stefan. Hon bor i ett ensligt hus i Stockholms skärgård.

Parallellt med sökandet efter Tildes mammas mördare och de kvinnliga brottsoffrens berättelser får läsarna följa en mammas förtvivlan över sin sons sena utveckling. Hon kontaktar under hela hans uppväxt BVC, förskola, skola och senare BUP, men får inte något gehör. Inte förrän pojken är så pass vuxen att andra reagerar på hans uppförande och mamman inte orkar ta hand om honom tas han omhand och får flytta till ett ungdomshem. Vem är då denne pojke och har han något med den andra handlingen att göra?

Både kvinnornas öde och mordutredningen på Tildes mammas död kommer att leda till ett mycket spännande och oväntat slut.

En riktig fempoängare. Så bra och fängslande skriven av systrarna Camilla Grebe och Åsa Träff. Det är en riktig bladvändare och jag kan inte lägga den ifrån mig. Som vanligt när det är spännande böcker blir jag liggande halva natten och läser. Jag tycker att de två författarna kompletterar varandra riktigt bra. Handlingen är så känslomässigt skriven och beskrivningarna av personer och miljöer är utomordentligt gjorda. Precis som jag vill att en bok ska vara. Missa för allt i världen inte att läsa denna spännande och välskrivna bok.

Betyg 5/5 Kristina Simar

Recension av Johan Theorins Blodläge Johan Theori.. Visa hela

Recension av Johan Theorins Blodläge

Johan Theorin är född 1963 i Göteborg och har släkt som bott på Öland i många hundra år. Han debuterade 2007 med Skumtimmen som utsågs till årets bästa kriminalromandebut. Uppföljaren Nattfåk belönades 2009 med Glasnyckeln för årets bästa kriminalroman. Den engelska översättningen av Skumtimmen fick samma år ett av världens finaste deckarpriser. The CWA Dagger Award. Johan har även en fjärde bok om Gerlof Davidsson och Öland på gång. Troligen den sista boken i serien om Öland.

Handling: Detta är den tredje delen av fyra som handlar om Gerlof Davidsson och Öland. Gerlof har i denna bok fått lov att flytta från sitt äldreboende till sin egen stuga. Han känner att han vill bo i stugan under sina sista dagar. Med hjälp av hemtjänsten bör det fungera bra.
Vid påsktid när snön smält har flera nya invånare flyttat till Stenkullen där Gerlof bor. En av dem är Per Mörner som fått ärva en gammal stenhuggarstuga av en släkting. Han är skild sedan några år tillbaka och är pappa till tvillingarna Nilla och Jesper som är tretton år gamla. Nilla ligger på Kalmar lasarett och är svårt sjuk.
Per hoppas att få vara ifred från sin hopplöse far Jerry Morner som nyligen fått en stroke. De har aldrig kommit överens, eftersom Per aldrig accepterat Jerry Morners arbete.
Vendela och Max Larsson är också nyinflyttade. Vendela bodde sina första år på Öland och nu är hon äntligen tillbaka, med en önskan att få möta älvorna på alvaret och be dem om hjälp…
Vendela bjuder in sina grannar på en välkomstfest som tyvärr inte blir särskilt lyckad. Olika åsikter och Jerry Morner som gör bort sig förstör mycket av den trevliga kväll som Vendela sett fram emot.
Boken handlar mycket om Per Mörners pappa Jerry Morner som haft många skumma affärer under sitt arbetsliv. Nu har han haft en stroke och har svårt att göra sig förstådd. Någon vill nu hämnas på honom. Vem?

Per tvingas ta hand om sin pappa, något som han hade hoppats att inte behöva. Särskilt nu när dottern Nilla är allvarligt sjuk.
Johan Teorin skriver även denna roman på sitt speciella sätt. Det är det som gör hans böcker så bra. Han berättar i denna bok mycket om övernaturliga saker såsom olika väsen: älvor, troll och bytingar. Boken är stundtals mycket spännande, men jag tycker att berättelsen har lite för mycket handling om Pers pappa Jerry Morner och hans affärer. Jag blir lite irriterad att dessa händelser tar upp för mycket plats och att Per alltid tar pappans problem i första hand istället för att vara hos sin sjuka dotter. Handlingen hade även kunnat tilldra sig mer på Öland, men slutet blir i alla fall mycket spännande och då slår hjärtat dubbla slag, det kan jag lova. Ni som älskar Johan Teorins böcker missa inte denna.

Betyg 4/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent

Recension av Birgitta Anderssons bok Blondie (Bok.. Visa hela

Recension av Birgitta Anderssons bok Blondie

(Boken är en recensionsbok från Lind & Co)


Birgitta Andersson har en bakgrund som prostituerad, kriminell och drogmissbrukare. Hon har tillbringat många år på olika institutioner, bland annat på kvinnofängelset Hinseberg. Birgitta har även arbetat som journalist och redaktör. Blondie är hennes debutbok.
Blondie har en blogg www.blondiebloggar.blogspot.com läs gärna den.


Handling: Berättelsen om Birgitta Andersson är en tragisk historia rakt igenom. Redan som sjuåring blir hon våldtagen av en alkoholist i en trappuppgång. När hon som nioåring rymmer hemifrån, blir hon ännu en gång våldtagen – denna gång av den långtradarchaufför som hon liftat med.

Som tolvåring börjar hon sälja sin kropp till fyllegubbar på Söder i Stockholm. Vid tretton års ålder är hon en van prostituerad i city med egen hallick som tar det mesta av det hon tjänar.
Redan i början av tonåren börjar Birgitta sin kriminella sida, hon lär sig att lura pengar av människor. Det gör hon utan att ha några som helst känslor för de som hon lurat. Hon lär sig att förfalska identitetskort som hon använder för att ut pengar på falska checkar, eller för att handla varor.

Birgitta börjar även missbruka droger och alkohol. Hon föder två flickor som hon inte klarar att ta hand om. Inte ens barnen gör att hon kan bli drogfri.

Mamma Maja finns alltid där som stöd för Birgitta. I hela sitt liv ställer Maja helhjärtat upp för sin trasiga dotter. Oavsett hur Birgittas situation ser ut.

Under sexton år av sitt liv befinner sig Birgitta på olika institutioner: Flickhem, ungdomsvårdsskolor, psykiatriska kliniker, slutna avdelningar både på mentalsjukhus och på kvinnofängelset Hinseberg.
Ibland efter någon avgiftning försöker hon hålla sig drogfri, men det händer allting någonting som gör att hon börjar med droger igen.
På en av de institutioner hon varit på får hon väldigt bra stöd av en del av personalen och en pastor, hon får hjälp att studera till journalist på en Folkhögskola i Luleå. Den tiden var nog en av de bästa i Birgittas liv.

Efter utbildningen får hon så småningom ett bra jobb som redaktör. Det går mycket bra för henne, men hon tar på sig för mycket jobb och en dag säger kroppen ifrån. Birgitta blir sjukskriven en längre tid.

Det händer mycket mer i Birgittas liv, men jag slutar här eftersom jag inte vill avslöja allt. Numera är Birgitta drogfri, men alkoholen kan fortfarande vara ett problem .

Läs boken – så ni får veta hela den tragiska berättelsen.

Jag tycker att det var en otroligt bra bok.
Författaren Birgitta Stenberg har skrivit ett intressant förord.

Berättelsen är tragisk hela vägen. Birgittas liv är så sorgligt, att hon blev våldtagen vid sju års ålder tror jag kan vara orsaken till att hon hamnade på fel väg. Birgitta skriver på ett fängslande och känslosamt språk. Det märks att hon har journalistutbildning, hon kan verkligen uttrycka sig.

Jag hade svårt att lägga boken ifrån mig. Jag glömde tid och rum när jag läste och klockan kunde bli långt över midnatt och bokstäverna var suddiga innan jag kunde lägga boken ifrån mig. Däremot har jag svårt att förstå detta med droger. Har aldrig varit i kontakt med någon som missbrukar droger. Det gör att jag har svårt att förstå att man inte ens kan sluta med droger när man har barn.

En bok som alla bör läsa – Den ger en syn på en värld som är okänd för många.

Betyg 5/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent

Recension av Markus Zusaks bok Boktjuven Boken är.. Visa hela

Recension av Markus Zusaks bok Boktjuven

Boken är utgiven på B. Wahlströms förlag och innehåller 585 sidor.

Markus Zusak är en prisbelönt författare som bor i Sydney med sin fru och dotter. Redan vid 30 års ålder var han ett namn inom innovativa och poetiska författare. När Boktjuven publicerades kallades han ett litterärt fenomen i amerikansk och australisk press. Markus Zusak har gjort flera böcker för unga vuxna – Fighting Ruben Wolfe, en ALA Best Book för young Adults, Underdog, Getting the Girl och I am the Messenger.

Handling: Året är 1939 och andra världskriget har precis börjat. På ett tåg sitter huvudkaraktären, den tyska flickan Liesel Meminger med sin bror på väg till ett fosterhem, efter att blivit lämnad av deras mamma. Hennes bror dör under tågresan och Liesel får åka ensam till den tyska fosterfamiljen Rosa och Hans Huberman. Rosa är en bastant och något argsint dam, medan Hans är en godhjärtad man som tar väl hand om Liesel. Han lär henne att läsa och hon får ett stort intresse för böcker, så stort att hon ibland stjäl böcker från marknadsstånd. En gång stjäl hon till och med en bok från borgmästarens bokhylla.

Familjen Huberman sympatiserar inte med Hitler och de gömmer den judiske flyktingen Max i sin källare. Både han och grannpojken Rudy Steiner blir Liesels bästa vänner. Tillsammans med Rudy spelar Liesel fotboll och de går ut och stjäl i grannskapet. Med Max läser hon böcker. Förutom skolan och att läsa hjälper Liesel till att hämta och lämna tvätt till både rika och fattiga.
Nu är det inte Liesel som berättar i bokens tio avsnitt, utan det är Döden som berättar om Liesel, livet i den sydtyska staden Molching och om kriget i Europa.

I början hade jag lite svårt att komma in i boken eftersom det var Döden som berättade. Men när jag väl lärt mig hur jag skulle läsa den gick det lätt att läsa. Den är både vackert poetiskt och väldigt välskriven. Beskrivningarna av både miljöer och karaktärerna är perfekt skrivna. Det är ingen sträckläsarbok, ibland var jag tvungen att lägga den ifrån mig, bara för att smälta innehållet. Annars var den väldigt lättläst och de 585 sidorna gick fort att läsa. En underbar och något annorlunda bok, som jag gärna rekommenderar.

Betyg 4/5 Kristina Simar

Recension av Sara Kadefors bok Borta bäst Boken ä.. Visa hela

Recension av Sara Kadefors bok Borta bäst

Boken är utgiven av Piratförlaget och innehåller 346 sidor.

Sara Kadefors har tidigare utkommit med romanen Fågelbovägen 32 som fick ett fantastiskt mottagande både hos press och hos läsare. Innan dess skrev hon ungdomsromanen Sandor slash Ida som belönades med Augustpriset 2001. Sara Kadefors skriver även dramatik för TV, film och teater. Boken finns också utgiven som ljudbok uppläst av Sara Kadefors själv.

Handling: I en dunge utanför Ikea står en bil parkerad. Ut ur dungen kommer en kvinna, men ingen tar notis av henne, hon promenerar mot Ikeas ingång. Kvinnan heter Sylvia, men vem är hon? Och varför bor hon i sin bil? För bara några månader sedan levde hon ett vanligt familjeliv, men hon gjorde ett fruktansvärt misstag som gör att hon nu bor i sin bil. Sylvia tvättar sig på Ikeas toaletter, dricker kaffe som de bjuder på en stund innan Ikea öppnar. Hon äter mat som är kvarlämnad på tallrikar för hon har inga pengar att betala med. Sedan går hon och lägger sig i en av sängarna på sängavdelning och hoppas på att ingen ska upptäcka henne.

Men en dag upptäcks hon av någon av personalen när hon slumrat till i en säng. Hon blir utslängd från Ikea, därefter tar hon sin bil, tankar utan att betala och kör i väg. Hon ser en kvinna som står och liftar vid en vägren, Sylvia undrar om hon ska stanna för att låta kvinnan åka med, hon tvekar lite, men stannar till och kvinnan hoppar in. Detta är början till en ny bekantskap, Sylvia lär känna personer som hon aldrig skulle tilltalat eller tittat åt i sitt förra liv, men i hennes nuvarande situation har hon inget annat val. Det gör att Sylvia tar lärdom om hur andra människor lever.

En dag måste hon dock återvända till sitt föregående liv för att göra upp med de människor som hon sårat och ställa sig till försvars för det fruktansvärda misstag hon gjort. Det blir ingen lätt situation för Sylvia, såren efter det hon gjort är för stora för en viss person som inte vill förlåta henne.

Sara Kadefors lyckades väldigt bra med sin förra bok Fågelbovägen 32 och hon har även lyckats riktigt bra med denna också. Hon beskriver den hemliga Sylvia riktigt bra, för Sylvia är en hemlig person långt in i berättelsen, det är svårt att sätta fingret på vem hon egentligen är. Hon fångar därmed kvar läsaren och det blir en sträckläsarbok. Jag ville bara läsa mer för att få reda på vem denna Sylvia är. Det händer många ovanliga händelser och Sylvia träffar många olika personligheter under resans gång. Personligheter som ger henne ett nytt sätt att se sin omgivning på. En mycket bra bok.

Betyg 4/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent

Recension om Bortom Spiderwick bok 1+2 av Tony Di.. Visa hela

Recension om Bortom Spiderwick bok 1+2 av Tony Di Terlizzi och Holly Black. 1. Najadens sång 2. Ett jätteproblem

Efter SpiderWicks första spännande fantasy böcker kommer nu uppföljaren Bortom Spiderwick som består av tre böcker.
Tony Di Terlizzi har både skrivit och illustrerat. Tony bor med sin fru och dotter i den lilla staden Amherst som ligger i den Amerikanska delstaten Massachusetts.
Holly Black som är medförfattare kom ut med sin första roman Mörkrets tjänare i USA 2002. Boken fick YALSA - priset som bästa bok för unga vuxna 2003. Holly bor även hon i Amherst tillsammans med sin man Theo och en massa djur.

Handling: Bortom Spiderwick är en fortsättning på de fem böckerna som hette Spiderwick och som även har filmats. En spännande fantasyserie för de yngre läsarna. Bortom Spiderwick består av tre böcker 1. Najadens sång . Vi får möta Nicholas (Nick) och hans styvsyster Laurie. Laurie har läst alla Spiderwick böckerna och hon har även fälthandboken, som numera är en vanlig bok. Nick och Laurie ger sig iväg för att leta efter oknytt. Till en början är de inte synska, men de upptäcker att de blir det om de har en fyrklöver på sig. De möter en najad som tappat bort sina systrar och som de bestämmer sig för att hjälpa. De råkar även ut för en svårhanterig jätte. De försöker få hjälp av författarna till fälthandboken, men de vill inte hjälpa till. I affären där författarna finns möter de Jared (pojken från de första böckerna). Jared som tillsammans med sina syskon hittar en lösning på det hela.
Bok 2. Ett jätteproblem. Här får barnen tampas med ett flertal yrvakna jättar som försöker ödelägga hela Florida. Nick och hans styvsyster är de enda som kan stoppa jättarnas framfart. Laurie ger Nicks storebror Jules en nyckelring med en fyrklöver i och som gör att även han ser jättarna. Jules och hans flickvän Cindy hjälper Nick och Laurie i deras försök att förgöra jättarna.

Jag tycker: En spännande och bra skriven fantasy för de yngre. Men som mycket väl kan läsas av äldre barn och till och med vuxna. För att jag skulle förstå böckerna bättre eftersom jag inte läst de första delarna, lånade jag Spiderwick på DVD och genast förstod jag dessa böcker bättre. Jag fick se hur varelserna såg ut. Jag gillar både den skrivna texten och illustrationerna. Jag ser redan fram emot bok nummer tre som kommer i januari 2010.
Betyg 4/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent

Recension av Tom Diterlizzy och Holly Blacks bok.. Visa hela

Recension av Tom Diterlizzy och Holly Blacks bok

Bortom Spiderwick 3. Ormkungen

(Detta är en recensionsbok från Rabén & Sjögren)
Ormkungen är den sista boken i serien Spiderwick och Bortom Spiderwick.

Nu närmar sig sagans slut – Hur ska det gå med alla varelser, som paddtroll, najader och de hemska jättarna?
Efter att jättarna trampat sönder flera hus, bland annat familjen Vargas, tvingas Nick, Jules och Laurie bo med sina föräldrar i husvagnar i väntan på att deras nya hus ska bli klart.

Laurie har fortfarande kvar det lilla hönstrollet Sandsprätt. De sjungande najaderna finns också kvar i denna bok. Tyvärr har de blivit tillfångatagna och blivit fängslade i en liten bassäng av en elak man, som vill att de ska sjunga för honom. Barnen lyckas hitta najaderna och befria dem. De tar med najaderna i bilen för att köra dem till en större sjö. På marken utanför bilen hittar Nick tre nya blanksvarta varelser, det ser ut som om deras stjärtar är hopflätade. Vad är det för varelser? Är de farliga?

När barnen senare är på väg i bilen för att hitta en lämplig sjö för najaderna upptäcker de att jättarna är i närheten. Hur ska det gå för barnen? Får jättarna tag i dem? Det blir ett spännande äventyr ända till slutet.

Jag tycker mycket om denna serie Spiderwick. Det är riktigt roligt att läsa barn/ungdomsböcker som omväxling. Det händer mycket spännande saker och att få lära känna alla dessa varelser som både är söta och otäcka är riktigt kul. Boken är väldigt fint skriven och illustrationerna är fint gjorda i tusch. Skulle inte ha något emot att läsa en eventuell fortsättning, om nu författarna tänker göra det någon gång. En riktigt mysig och lite läskig bok.

Betyg 4/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent

Recension av Kim M. Kimselius ungdomsbok Boudicas.. Visa hela

Recension av Kim M. Kimselius ungdomsbok Boudicas strid mot Romarna

Boken är utgiven på Roslagstext och innehåller 271 sidor.

Kim M. Kimselius har alltid älskat att läsa och skriva ända sedan hon var liten. Redan som åttaåring drömde hon om att bli författare, men det dröjde många år innan hon vågade förverkliga drömmen. Kims debutbok hette Tillbaka till Pompeji och boken blev en dundersuccé. Numera har hon skrivit ett stort antal böcker och många är översatta till flera språk, Kim har även fått kulturpris för sina böcker.

Handling: Ramona har köpt en bok på ett antikvariat och i boken finns en historisk brosch. Genom den broschen kommer Ramona och Theo att förflyttas tillbaka till år 61 i Brittanien (Romarnas namn på de brittiska öarna) och hamnar i drottning Boudicas by. Romarna kommer dit och ödelägger byn och sedan beger de sig mot druidernas ö Anglesey för att utplåna druiderna. Ramona och Theo tappar bort varandra i striderna. Theo färdas tillsammans med Keifer och de kämpar för sina liv, men lyckas undkomma romarna genom att säga att de är romerska medborgare och de har även utseendet på sin sida. De ser ut som romare. Ramona och hunden Pluto blir kvar hos drottning Boudica och hennes två döttrar, och hon tvingas följa med dem på en mardrömsresa, där drottning Boudica och hennes kelter stormar romerska byar. Det är rena blodbadet och Ramona har aldrig varit så rädd förut. Hon vet inte hur hon ska överleva och inte vet hon hur hon ska hitta Theo igen. Inte heller hur hon ska komma tillbaka till sin egen tid.

Detta är den 14:e fristående boken om Ramona och Theo som reser tillbaka i tiden till olika historiska händelser. Som vanlig var den oerhört intressant, men även något otäckare än de andra böckerna som jag läst av Kim M. Kimselius. Eftersom Kim gestaltar händelserna i sina böcker så suveränt och precis som jag alltid efterfrågar i böcker, kunde jag se de hemska blodbaden som hände. Boken var också som vanligt mycket välskriven och jag tycker om den intressanta faktadelen som författaren alltid har med i sina böcker.

Betyg 5/5 Kristina Simar 2011-07-27 (70) http://blogg.passagen.se/krisim

Bokrecension om Philippe Claudels bok: ”Brodecks r.. Visa hela

Bokrecension om Philippe Claudels bok: ”Brodecks rapport”
Philippe Claudel är född 1962 i Frankrike. Han har arbetat som fransklärare i 15 år på olika platser i Frankrike. Philippe Claudel är en mångbegåvad författare. Han har även skrivit teaterpjäser. Boken ”Grå själar” från 2006 är utgiven på svenska.

Denna bok handlar om Brodeck som haft en viss universitetsutbildning och som även äger en skrivmaskin. Han får i uppdrag av borgmästaren att skriva en rapport om ”Der Anderer” = främlingen som blir mördad i byn där de bor.
Byn som Broderick och de andra bor i är en fiktiv by, likaså årtalet. Förmodligen är det en by någonstans i Alsace-Lorriane och utspelar sig någon gång efter andra världskriget. Språket som talas påminner om tyska. Man får dock aldrig reda på var och när ”sagan” utspelar sig.
I rapporten berättar Brodeck även om sin tid som fånge på ett fängelse med andra ”fremder” = utlänningar. Han överlevde sin tid i fängelset, något han eller någon annan aldrig trott att han skulle göra.
Ingen i byn trodde heller att Brodeck skulle återkomma. I ett monument som de satt upp och där de skrivit namnen på de döda, finns även Brodricks namn med. När han trots allt återvänder till byn, försöker de skrapa bort hans namn från monumentet.
En dag anländer ”Der Anderer” till byn med sin häst och åsna. Han tar in på ”Schloss värdshus”. Ingen vet vem han är eller vad han heter, något som retar byborna. Lite senare får alla byborna en inbjudan till ”Schloss värdshus” på kvällen klockan 19.00. ”Der Anderer” har ordnat en liten utställning med teckningar han gjort av byn och några bybor, bl.a. Brodeck Bilderna känns inte riktig rättvisa, men de är målade med en sanning som byborna inte vill se. Det utbryter ett tumult på värdshuset.
Brodeck lyckas skriva klart rapporten och lämnar den till borgmästaren som läser igenom den. Brodeck har lärt sig mycket om livet genom att skriva denna rapport. Han känner att han inte behöver ha den nedskrivet på papper längre. Allt finns i hans huvud och där får det stanna.

Tjusningen med att få recensera böcker är att jag gärna väljer en bok av en för mig okänd författare eller en författare jag aldrig annars tänkt läsa. Jag kände inte till Philippe Claudel, men efter att ha läst denna bok kände jag att det kändes helt rätt. För mig är det en helt ny bekantskap när det gäller denna sorts berättelse. En bok där man får tänka mycket själv. Ingenting är självklart som i många andra böcker. Den känslan som jag fick om byn och år var att det var en liten och gammal by, långt tillbaka i tiden och med en mur omkring. Det kändes väldigt medeltid och det stod ingenting om bilar eller andra moderna saker som gjorde att jag skulle förstå att det inte handlade om idag. Jag tyckte väldigt mycket om denna roman, eller ”saga”. Språket var så poetiskt, men ändå lättskrivet. När Philippe Claudel utkommer på svenska med en ny bok kommer jag inte att tveka att läsa den. Givetvis tänker jag läsa hans andra bok ”Grå själar”. Detta var som sagt en ny bekantskap, men en trevlig sådan och jag kommer att följa hans vidare skrivning.
Betyg 4/5
Kristina Simar lektör/bokrecensent

Detta är en bok om det kontroversiella bandet Bro.. Visa hela

Detta är en bok om det kontroversiella bandet Broder Daniel. Boken är skriven av Klas Ekman som är frilansjournalist. Han arbetar bland annat för SvD, Metro och Sonic. Martin Norberg är frilandsfotograf och det var han som tog de första professionella bilderna på Broder Daniel. Det är hans bilder som finns med i boken.

Man får följa Broder Daniel ifrån starten 1988 tills deras avskedsföreställning den 8 augusti 2008. De beslöt sig att upphöra som band 1988 då deras gitarrist Anders Göhtberg tog sitt liv genom att hoppa från Västerbron i Stockholm.

Broder Daniel älskar eller hatar man. I början festade och bråkade mycket. Sångaren Henrik Bergren kunde vara så full att han ramlade på scen. Men efter att Lucas Moodyson upptäckte dem och han gjorde en video med dem och de fick även spela tre låtar som bakgrundsmusik till hans film Fucking Åmål fick de sitt genombrott.

De lugnade ner sig och gjorde bättre låtar. Deras sista skiva Cruel Town är en av min absolut favorit skiva. Kan spela den flera gånger om dagen. Jag har älskat broder Daniels musik sedan Fucking Åmål.

De som tyckt om Broder Daniel bör läsa denna bok. Det är intressant att följa deras utveckling. Henrik Bergren har även själv kommenterat händelser som vart.

Recension av Joe Shoomans Bruce Dickinson Joe Sho.. Visa hela

Recension av Joe Shoomans Bruce Dickinson

Joe Shooman är en brittisk musikjournalist som bland annat skriver för tidningarna Metal Hammer, Music Mart, Record Collector, Plan B Magazine och The fly. Han har även skrivit böckerna Rivium: The Mark Of Perseverance, Whose Space Is It Anyway? Och Kasabian: Sound, Music And Empire

Den svenska översättningen är gjord av Helen Ljungmark, boken är utgiven av Kalla Kulor förlag och är på 327 sidor.

Handling: I denna bok får vi följa Bruce Dickinson från liten pojke till en av hårdrockens största sångare. Som läsare får vi lära känna en annorlunda stjärna, full av energi och som inte låter sig dras med i den självklara stjärnglansen med droger och spritfester. Bruce vill så mycket med sitt liv, han nöjer sig inte bara med att vara sångare. Han börjar med fäktning, skriver böcker, blir radioprogramledare och till och med utbildar sig till pilot, samtidigt som han turnerar världen över med sitt band Iron Maiden. Innan sångkarriären har Bruce även en universitetsexamen i historia.

Innan Bruce blev sångare ville han bli trummis, men en dag när han satt bredvid en gitarrist började han sjunga med, och både han och andra upptäckte hans annorlunda sångsound med kunnighet i höga toner.

Bruce blev medlem i bandet Samson som ibland spelade på samma scen som Iron Maiden, ett band som Bruce såg upp till, men att han en gång skulle bli deras sångare hade han ingen tanke på. Han är en rolig och trevlig kille och när han en dag fick reda på att en av hans favoriter Ian Gillian skulle komma till samma lokal var han tvungen att kräkas av nervositet. Till slut blev Bruce sångare i Iron Maiden och där sjunger han än. De turnerar fortfarande världen över. Frågan är om Bruce nöjer sig med det. Han har alltid önskat att bli lokförare, så vem vet, snart kanske han åker på tågturné och tar med sig alla fans.

Wow, vilken kille han verkar vara denne Bruce Dickinson. Hur orkar han med allt? Boken är en riktigt bra beskrivning av den lille sångaren som aldrig kan stå still på scen och som hela tiden vill utforska nya områden förutom musiken. Det var intressant att följa hans framgång, både inom musiken och om hans privata yrken. Författaren har lyckats få med allt av intresse om Bruce Dickinson och Helen Ljungmark som gjort den svenska översättningen har gjort ett riktigt bra jobb. En bok för alla Iron Maiden fans eller för de som bara gillar Bruce Dickinson.

Betyg 5/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent


Review of Joe Shoomans book; Bruce Dickenson

Joe Shooman is a British music journalist who writes for: Metal Hammer, Music Mart, Record Collector, Plan B Magazine and The fly. He has also written the books; Rivium: The Mark Of Perseverance, Whose Space Is It Anyway? And Kasabian: Sound, Music And Empire

The Swedish translation is made by Helen Ljungmark. The book is published by Kalla Kulor förlag and is 327 pages long.

Storyline: In this book we get the opportunity to follow Bruce Dickenson from when he was a young boy up until now, when he is without a doubt one of the world’s greatest heavy metal singers.
As readers we’ll get to know this somewhat different star, filled with energy and who does not get sucked into the typical pitfalls of stardom with drugs and booze parties. Bruce wants to get the most out of his life and is not satisfied to ‘only’ be a singer. He takes up fencing, becomes a radio talk-show host and learns how to become a pilot, at the same time as he is touring the world with his band, Iron Maiden. Prior to starting his singing career, Bruce also managed to graduate from the university with a degree in history.
Before Bruce became a singer, he wanted to be a drummer, but one day when he sat next to a guitarist, he started to sing along, and discovered his somewhat different singing style and his ability to reach high notes.

Bruce became a member of the band Samson that sometimes played on the same stage as Iron Maiden, a band that Bruce admired, but never thought that he at one time would be fronting.
Bruce is a fun and nice guy and when he learned that one of his idols Ian Gillan was coming to the same rehearsal, he throw up from nervousness.
In the end, Bruce became the front man of Iron Maiden, with whom he still is singing with today, and they are still go strong touring the world.
The question is if Bruce really will settle for this? He has always wanted to become a train driver, so he might bring all of his fans for a future train tour?

Wow, what a guy he seems to be! And how does he manage it all? The book gives a good description about the little singer who could never stand still on stage and who all the time wants to explore new areas within the music.
It was really interesting to follow his success, both within the music and in his private life. The author has successfully gathered everything about Bruce Dickinson and Helen Ljungmark who did the Swedish translation made a really good job. This is a book recommended for all, and not only for fans of Bruce Dickinson.

5/5 Kristina Simar Bookrewier

Translation from Swedish to English by Christian Johansson

Recension om ”Brytpunkt: Uppsala” av Ulf Broberg o.. Visa hela

Recension om ”Brytpunkt: Uppsala” av Ulf Broberg och Per Lundström

Ulf Broberg är författare och frilansjournalist med bakgrund från lokaradion och Sveriges radios sändningsledning. Han anlitas ofta som sakkunnig när det gäller svensk infrastruktur och ”blåljusorganisationer”. Ulf har stor insikt i arbetsvillkoren för svenska medier, räddningstjänst, akutsjukvård, polis m.m. han arbetar i sitt egna företag: Broberg Innovation.
Peter Lundström är kriminalpolis och författare. Han arbetar som kriminalkommissarie på Rikspolisstyrelsen efter en lång karriär inom polisen, från radiobilarna via olika operativa chefsbefattningar till utlandsuppdrag och rikskriminalen. Han har omfattande erfarenhet av och stor insikt i gränsöverskridande grov kriminalitet och dess framfart i Sverige. Idag arbetar han med det som rör polisens inre säkerhet.
”Brytpunkt: Uppsala” är den femte fristående delen i deras hyllade polisthrillerserie.

Polisteamet är desamma som i de övriga böckerna.
Boken innehåller en mängd olika händelser, så för att inte avslöja allt för mycket skriver jag ner korta resuméer från olika handlingar..
Ulf Bergman på SÄPO fortsätter med sin nazistutredning. Tillsammans med en grupp poliser kommer de närmare en högerextremistisk organisation som är på väg att ena hela den svenska extremhögern. Snart upptäcker Ulfs grupp att det troligen finns en läcka bland sina egna. De behöver därför stöd av Paula Sjöö, som är biträdande chef för rikskriminalen och även Ulf Bergmans sambo.
Samtidigt får Stig Edvard en oväntad kallelse till statsministern. Statsministern ber honom att omedelbart åka till Keneya för att leta efter två svenska kvinnliga valobservatörer som är spårlöst försvunna. Stigs besök i Keneya är inte populärt verken av svenska ambassaden eller den lokala polisen.
Ett NATO-möte är hastigt inplanerat till Uppsala 2009. Där en av deltagarna är President Barack Obama. S-O Melander utses till kommenderingschef för mer än 1500 poliser som ska övervaka mötet.
Fyra personer går in på T-centralens tunnelbana, de tar rulltrapporna ner till den blå linjen på nedersta plan. Ett tåg från Kungsträdsgården mot Ropsten stannar till på perrongen. En av personerna går fram till föraren och skjuter honom i pannan med en ljuddämpare och knuffar ner honom på spåret. Sedan placerar de fyra personerna hockeytrunkar som innehåller dieselolja i plastdunkar i första vagnen, efter att de sagt åt passagerarna att flytta till andra vagnar. De planerar en storbrand med ett långsamt förlopp i början.
Det händer mycket mer och det som händer är sådant som kan hända i verkligheten, men som man inte tänker så mycket på. Vill inte avslöja mer,vad som mer händer får ni läsare själv uppleva.

Jag hade lite svårt att komma in i handlingen. Kanske beror det på att jag inte läst några av de andra böckerna i serien. Boken var stundtals mycket spännande, men ibland var den mycket trögläst. Beror säker på att det är två författare. Den ena skriver med glöd och på ett intressant sätt som gjorde att jag sträckläste vissa sidor. Sedan kom det sidor som var mycket tråkigare och stelare skrivna, som tog längre tid att komma igenom. Men i det stora hela var boken klart läsvärd.

Betyg 3/5
Kristina Simar lektör/bokrecensent

Recension av Christin Blombergs bok Bröllopsfesten.. Visa hela

Recension av Christin Blombergs bok Bröllopsfesten

(En recensionsbok från Kalla Kulor)

Christin Blomberg har arbetat som festarrangör i nästan tio år. I boken Bröllopsfesten delar hon med sig av sina erfarenheter och ger bra tips på en lyckad bröllopsfest.

Handling: En handbok om hur man gör sitt bröllop till den trevliga fest man förväntar sig att den ska bli. Text och fina fotografier i färg varvade med varandra i boken. Här finns förslag på allt ni bör tänka på, från den första planeringen fram till bröllopsdagen. Tillexempel budgeten – hur mycket är man beredd att betala för sitt bröllop. Ska man betala själv? Eller gör någon av brudparets föräldrar det? Kanske det delas mellan brudpar och föräldrar? Möjligheterna är många.

Läsarna får reda på de viktigaste budgetposterna. Hur väljer man bröllopsplats och vilken årstid ska man välja? Vem ska man bjuda och hur många? Vem ska sköta bröllopsfesten? Anhöriga eller kanske en cateringfirma, där också serveringspersonal finns att hyra. Viken mat vill man bjuda på? Varm eller kall? Fisk eller kött? Efterrätt? Drycker? Musiken, ska det vara livemusik, DJ, eller förinspelad musik? Hur ska man placera sina släktingar och vänner? Dekorationer på bordet och i lokalen? (Om man nu väljer lokal). Vad gör en toastmaster? Hur långa bör talen vara? Detta är bara några frågor som boken tar upp, jag lovar att den innehåller mycket mer, allt ovanstående och både goda recept i fina färgbilder och olika checklistor.


Jag tycker att det är en mycket trevlig bok. Det är kul att Kalla Kulor ger ut lite annorlunda böcker. Jag tänker på Tatueringsboken som kom ut hösten 2009. Den boken innehåller också många fina färgbilder och har en snygg layout, precis som denna. Boken är lättläst och har ett förträffligt upplägg med flera olika kapitel. Text blandat med vackra färgbilder. Jag har fyra döttrar, ingen är gift, så jag hoppas att de ska kunna hitta bra tips i denna bok den dagen det är dags. Till dess får den stå i bokhyllan tillsammans med Tatueringsboken. Båda dessa böcker är trevliga att ta fram och visa vänner och bekanta som kommer på besök. Hoppas Kalla Kulor gör flera liknande böcker.
Betyg 5/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent

Handling: En rolig och underhållande liten bok som.. Visa hela

Handling: En rolig och underhållande liten bok som innehåller texter och illustrationer (av Maurice Mechan). Boken är indelad i åtta korta kapitel, där man från början får lära sig stegvis hur man bör flirta på de bästa sätten, vad man bör prata om och hur viktigt kroppsspråket är.

Marie Hagberg ger exempel på bra och mindre repliker som man bör och inte bör säga. Vilka ställen som är bra att flirta på! Här hittar du helt andra ställen än krogen. De flesta singlar tror fortfarande att det är krogen som gäller om man vill hitta en partner. Läs i Marie Hagbergs bok så får du tips på många andra intressanta ställen som du förmodligen aldrig ens tänkt på. Den dagen du hittat någon som verkar intresserad av dig, ja då är det bra att veta vad man ska göra på första dejten.

I boken har författaren kommit med många bra förslag om man kan göra om du inte har något superbra alternativ själv. Det finns även många bra tips om vad man ska prata om första gången man träffas. Om det nu av någon anledning inte leder fram till någon dejt när det gäller ovanstående råd, ja då kan du ta till nätdejting. Det finns många nätdejtningssajter att titta på innan du bestämmer dig för den som passar just dig bäst. Här gäller det att presentera sig på snyggt och intressant sätt. I boken hittar du givetvis bra förslag. Och om ingenting fungerar, då har författaren även förslag på hur du kan försöka hitta tillbaka till ditt ex. om du mot förmodan fortfarande har kvar känslor för honom/henne.

Detta var en underbar och trevlig bok om flirt och dejting. Även om Marie Hagberg har skrivit den med glimten i ögat så är innehållet seriöst. Boken är en bra hjälp för den som har svårt att veta hur man ska börja flirta. Många kanske hellre stannar hemma en kväll för att se på film eller Tv, och det hjälper inte dig att hitta någon partner. Kanske om taket ramlar ner och vips så ligger det en läckerbit på ditt golv. Men hur stor är den chansen? Jag måste även tillägga att illustrationerna var väldigt välgjorda och roliga.

Betyg 5/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent

Recension av Thomas Sjöberg, Deanne Rauscher och T.. Visa hela

Recension av Thomas Sjöberg, Deanne Rauscher och Tove Meyers bok

Den motvillige monarken Carl XVI Gustaf

Boken är utgiven på Lind & Co förlag och innehåller 352 sidor.

Thomas Sjöberg är född 1958 och har i över 30 år arbetat som journalist och författare med särskild inriktning på personporträtt, biografier och litterära reportage. Bland de böcker han utkommit med finns Ingvar kamprad och hans Ikea. Private med Milton och Milton. (utgiven som pocket med titeln Porrkungen) och Barnflickan i Knutby. Han har arbetat i tio år som redaktör på SAS engelskspråkiga ombordmagasin Scanorama och hållit kurser i porträttjournalistik för Medieutbildarna (tidigare Pressinstitutet).

Deanne Rauscher är född 1953 och har varit verksam som socialarbetare och är även utbildad journalist. 2004 utkom hennes och Janne Mattssons uppmärksammade bok om bordellhärvan 1976, Makten, männen, mörkläggningen. Deanne Rauscher jobbar med utsatta tonårsflickor. Hennes researcharbete och förmåga till förtroendeskapande relationer har varit avgörande för denna boks tillkomst.

Tove Meyer är född 1983, utexaminerades från institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMK) i Stockholm, januari 2009. Hon har sedan dess arbetat som researcher och producent på Sveriges Radio. Tove Meyer har även fått utmärkelser för sina noveller och sin poesi.

Handling: Den första delen handlar mest om kungen som liten kronprins, hans studier på SHL- Sigtuna Humanistiska läroverk och hans militärtjänstgöring i flottan.
Berättelsen börjar när Kung Gustaf VI Adolf ligger för döden på Helsingborgs lasarett. Kronprins Karl Gustaf är bara 27 år, den 15 september 1973, när den gamle kungen dör klockan 20.35 och kronprins Karl Gustaf utropas till ny konung av Sverige. Karl XVI Gustaf blir hans konunganamn.

En alldeles för ung monark som egentligen har mycket kvar att upptäcka av livet innan det är dags för honom att ta detta stora ansvar. Men sådant är livet om man är född inom ett Kungahus och även är tronarvinge. Det finns inga valmöjligheter.
Läsarna får läsa om kronprinsens pappas tragiska död, när det flygplan som han färdas i kraschar utanför Kastrups flygplats när kronprins Karl Gustaf endast är sju månader. Kronprinsen blir ensam pojke i en kvinnodominerad släkt. Han har fyra äldre systrar, sin mor och barnsköterskan Ingrid Björnberg som närmaste anhöriga. Prins Bertil och kung Gustav VI Adolf får ersätta den far han aldrig fick lära känna. Kronprinsen har det bra på Haga slott, där det finns plats för lek och stoj. Kronprinsen tycker om att leka med bilar och är mycket motorintresserad. Ett intresse som han har fortfarande. Naturen har också varit något han alltid tyckt om. Att ströva omkring i skog och mark, och upptäcka nya växter, jaga och liknande är fortfarande något som tillhör hans största intresse. När storasyster Christina retade Carl Gustaf att han i framtiden skulle bli kung blev han irriterad och sa: Vill inte, vill inte.

I del två kommer handlingen in på kungens romanser med olika kvinnor och de fester det sägs att han besökte tillsammans med sina närmaste vänner Carl-Adam ”Noppe” Lewenhaupt, Anders Lettström och Anders ”Aje” Philipson. Ingen av dessa har dock uttalat sig i boken.
Även den kriminelle Mille Markovic säger att kungen och hans vänner har varit stadiga gäster på hans nattklubbar. Med hjälp av Christer Gustafsson, en mångfacetterad affärsman i svenskt näringsliv, även kallad ”Björn Borg-vännen” ordnade de unga kvinnor som skulle strippa och vara sällskapsdamer för kungen och hans vänner. Ingen av deras fruar fick dock vara med på dessa fester.

Det står ett helt kapitel om kungens påstådda romans med Army of lovers sångerskan Camilla Henemark. Något som Camilla Henemark själv har talat om i media nu efter att boken kommit ut.
Ingen av författarnas källor är namngivna. Så det är upp till läsarna att tro eller inte tro på det de läser.

När jag kom överens med förläggaren Kristoffer Lind på Lind & Co att jag skulle recensera denna bok, berättade jag att jag inte är ett fan av Kungahuset och att jag aldrig följer deras liv i skvallerpressen. Därför får det bli en objektiv recension. Det blev det också, för jag har inte hört talas mycket om dessa händelser kring kungens uteliv. När jag var i tonåren läste jag att han brukade tillbringa en del kvällar på den kända nattklubben Alexandras, som ägdes av Alexandra Charles och hennes dåvarande man Noel. Att han gillar han vara i naturen är inget jag gått miste om. Kanske kungen vore en lyckligare människa om han hade fått jobba som biolog eller något liknande. Något annat om det som står om hans uteliv har jag däremot aldrig läst om. Jag har heller aldrig hört talas om Mille Markovic eller Christer Gustafsson. Däremot så följde jag händelsen om gamle kungen Gustav VI Adolfs insjuknande och död 1973. Bokens utförande har jag ingenting att klaga på. Upplägget är bra och den är lättläst. Några utförliga detaljer finns heller inte med. Boken upplevs inte som någon snaskisk roman, utan den är skriven på ett väldigt faktamässigt sätt.

Betyg 4/5 Kristina Simar

Jönköping 091029 Recension av Åsa Hellbergs bok Ca.. Visa hela

Jönköping 091029
Recension av Åsa Hellbergs bok Casanovas kvinna
Åsa Hellberg är född 1962 och uppvuxen i Fjällbacka. Detta är Åsa Hellbergs självbiografiska debutbok om hur det är att leva med en ”sexmissbrukare”
Åsa har haft ett alster publicerat förut. Det var i Vecko Revyn 1977. Det var en insändare om en 15-årings dröm att få dansa och sjunga sig till olika världsmetropoler.
Annars har Åsa arbetat som lokal-TV presentatör i Sälen, som flygvärdinna och som dörrvakt på ett av Stockholms inneställen. Hon har även varit produktchef för Gevalia och Estrella.
Åsa har bott i Stockholm i 25 år och det är där hon vill bo med sin familj. Numera arbetar hon som coach åt sexmissbrukare och deras medberoende.
Handling: Efter många år som singel tycker Lotta att det är dags att träffa någon igen. Hon börjar nätdejta, skriver ett trevligt brev om sig själv och lite om hur mannen bör vara, intressen etc. Hon får snart många svar och väljer ut fem stycken som verkar mer intressanta än de andra. Till slut blir det Jonas som hon bestämmer sig för att träffa. Första mötet blir på en hockeymatch. Så fort Lotta ser Jonas blir hon förtjust i honom, hon tycker att han ser väldigt bra ut. Det visar sig också att han dessutom är oerhört trevlig. Efter det första mötet börjar de att sms:a till varandra och de bestämmer sig för att träffas igen. De trivs bra tillsammans och en dag står Jonas i Lottas kök och lagar en underbart god köttfärssås. Något som Lotta tycker är extra trevligt eftersom hon själv inte är så intresserad av matlagning. Jonas får träffa Lottas son Wille och även de kommer jättebra överens. Jonas har tre barn med två kvinnor. Sina döttrar träffar han regelbundet, men inte sonen eftersom sonens mamma och Jonas har svårt att prata med varandra. Jonas två döttrar kommer att tycka mycket om Lotta och hennes son Wille. En del av de helger som de är hos Jonas brukar de alla göra roliga saker tillsammans. Jonas och Lotta fortsätter att träffas och är väldigt kära, men de flyttar inte ihop utan bor i egna lägenheter.
En dag upptäcker Lotta att Jonas har kvar sin kontaktannons på match.com. Hon konfronterar honom och han säger att han glömt att ta bort annonsen och lovar att ta bort den omedelbart. Något senare undersöker Lotta Jonas ena mobil (han har två stycken, men hävdar att den ena ligger avstängd i ett skåp hemma.) Lotta hittar mobilen i en av hans fickor och upptäcker flera kvinnonamn och sms där kvinnorna skriver att de vill träffa honom igen.
När Lotta tar upp detta med Jonas bryter han ihop och berättar hur det ligger till. Han måste bli bekräftad av kvinnor som han träffar och för det mesta slutar det med sex. Han kan inte hindra det. Han är ”sexmissbrukare”. Lotta ställer krav att Jonas ska söka hjälp och det går han med på. Det blir nu en oerhört jobbig tid för Jonas och Lotta. Jonas får återfall och Lotta blir utbränd och tvingas sjukskriva sig under en längre tid. Även Lotta börjar gå i terapi tillsammans med medberoende.
Lotta och Jonas är fortfarande tillsammans, men om Jonas får ett nytt återfall måste Lotta lämna honom.
Vad jag tyckte: Denna bok är så känslosamt och fint skrivet. Kan inte komma ihåg när jag sist läste en bok som berörde mig så mycket som denna. Stundtals strömmade tårarna. Jag kunde inte lägga den ifrån mig, samtidigt ville jag inte att den skulle ta slut. Jag levde mig in i varje litet ord, undrande hur en människa som upplevt allt detta kunde vara så förstående och kunna berätta så känslosamt om det. Hur orkade hon med allt? Själv hade jag aldrig haft det tålamodet som Lotta hade. Jag hade nog brutit förhållande ganska snart efter jag fått veta hur allt låg till. Hoppas att Åsa kommer att skriva flera böcker, för när Casanovas kvinna tog slut, ja då blev allt så förfärligt tomt.

Kristina Simar lektör/bokrecensent

Recension av Elias Palms thriller Causa Mortis Bo.. Visa hela

Recension av Elias Palms thriller Causa Mortis

Boken är utgiven på Ordfront (2011) och innehåller 341 sidor.
Elias Palm är bosatt i Helsingborg och arbetar som rättsläkare i Lund. I sitt arbete genomför han obduktioner och andra undersökningar på uppdrag av polis och åklagare, bistår kriminaltekniker på brottsplatser, agerar sakkunnig i domstol och undervisar på såväl läkarlinjen som Polishögskolan. Han har även tjänstgjort på en rättsläkarstation i New York. Elias Palm debuterade 2010 med Corpus delecti, den första thrillern om Ella Andersson. Läs mer på www.eliaspalm.se
Källa: Ordfront.

Handling: Denna thriller är en uppföljare till Copus delecti, den första boken om rättsläkare Ella Andersson. Här börjar berättelsen med att Ella är tillsammans med sin nya kärlek Mikael på en bilhall som han designat. Hon är uppklädd, men har även jourtjänst denna kväll. Ella hinner dock inte vara särskilt länge i bilsalongen innan hennes telefon ringer. En äldre dam har hittats död och polisen misstänker mord. Det är bara för Ella att ge sig iväg och detta blir upptakten till en ny härva som Ella ställs inför. Trådarna kommer att gå tillbaka ända tillbaka till andra världskrigets koncentrationsläger.
Ella tar även upp jakten på sin försvunne far och hon reser både till Paris och New York. I New York får Ella kontakt med en organisation som jagar kvarlevande nazister och hon tvingas obducera två lik där för att försöka få en förklaring hur de dött. Efter inblandningen med denna organisation sätts både Ellas och Mikaels liv i fara. Hon träffar Christopher och Marie i Paris som båda känner hennes far. När någon bryter sig in i både Christopher och Maries lägenhet måste Ella snabbt åka tillbaka till Sverige och Marie fly till obestämd ort. Ska Ella hitta sin far och lösa gåtan hur de gamla dött?

Jag tyckte mycket om Corpus delecti och även denna. Elias Palms akademiska språk och de välbeskrivna obduktionsscenerna passar mig perfekt. Däremot kan jag varna känsliga personer för de närgångna sätten obduktionerna beskrivs på. Det är fängslande att läsa om den överklassfödda Ella Andersson som bytt bor sitt fina efternamn till ett vanligt sonnamn. Ella som karaktär är välbeskriven och fint gestaltat. En ung tuff kvinna som väljer att bli rättsläkare. Berättelsen varvas med hennes arbete som hon verkligen brinner för och hennes förhållande med Mikael. Man kan ibland tolka boken som en faktabok, eftersom författaren själv är rättsläkare så vet han vad han skriver om och jag tycker beskrivningarna och sättet han skriver på är suveränt.

Betyg 4/5 Kristina Simar 2011-10-07 (105) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension om Cellon i Sarajevo av Steven Galloway.. Visa hela

Recension om Cellon i Sarajevo av Steven Galloway

Steven Galloway föddes i Vancouver i Kanada 1975. När han var 25 år debuterade han med romanen Finnie Walsh som kom ut 2000. Hans andra roman Ascension blev översatt till ett flertal språk bland annat till svenska, där den fick titeln Himmelsfärd (2004.) Cellon i Sarajevo gavs först ut i Kanada 2008 och har hittills getts ut i 17 länder. Steven Galloway bor i Vancouver med fru och två barn.

Denna bok recenserar jag för Lindelöws förlag.

Handling: Under 1992 – 1995 var staden Sarajevo belägrad. En dag stod många människor i kö till brödbutiken för att handla. Helt plötsligt kommer en granatattack och 22 människor dödas.
Upp på berget sitter den kände cellisten Vedran Smailovic från Sarajevos symfoniorkester och ser det hela. Dagen efter och 22 dagar framåt alltid klockan 16.00 sätter sig cellisten på platsen där människorna dödades och spelar det klassiska stycket Adagio in G minor av Tomaso Albinoni. En dag för varje människa som dödats.
Detta är sant. Men resten av karaktärerna är fiktiva.

Vi får möta tre personer till under dessa 22 dagar.

Pilen – en ung kvinnlig krypskytt som får i uppdrag att skydda cellisten under den tid han spelar.

Kenan – är familjefadern som ger sig ut långa vägar och över broar för att hämta vatten till sin familj och även till en granntant. Han släpar på dessa tunga dunkar som är svåra att få med.

Dragan en äldre man som bor ensam kvar i Sarajevo sedan hans fru och barn flytt till Italien. Han har ingen kontakt med dem och han vet inte exakt var de befinner sig. Hans stora dröm är att de snart ska kunna återförenas. Han går varje dag ner till brödbutiken för att se om det finns bröd kvar att köpa.

Tycker jag: En oemotståndligt skriven roman av som beskriver händelserna i det belägrade Sarajevo på ett sådant sätt att det känns som om man vore på plats och ser all förstörelse. Hur människor bara helt plötsligt blir nerskjutna på gatan. Helt vanliga oskyldiga. Boken har ett bra upplägg, med korta kapitel som handlar om de tre karaktärerna Pilen – Kenan och Dragan. Det gör att det är lätt att följa med i boken. Kan inte annat än säga att det var en underbar och känslosam skriven bok. Läs den.

Kristina Simar lektör/bokrecensent

Recension av Mats Strandbergs och Sara Bergmark El.. Visa hela

Recension av Mats Strandbergs och Sara Bergmark Elfgrens ungdomsroman Cirkeln

Boken är utgiven på Rabén & Sjögrens Förlag (2011) och innehåller 520 sidor.

Mats Strandberg har tidigare skrivit Jaktsäsong, Bekantas bekanta och Halva liv. Cirkeln är hans första ungdomsroman. Sara Bergmark Elfgren är manusförfattare.

Handling: I Engelsfors, staden med det vackra namnet som är omgivet av skogar och där människor ofta går vilse och försvinner, bor några tonårstjejer som går första året på gymnasiet. Det är dessa flickor som berättelsen kommer att handla mest om. Men i början av handlingen kommer en av deras skolkamrater, Elias, att hittas död på en av skolans toaletter. Kort därefter hoppar Rebecka, också hon en av skolans elever, från skolans tak och hittas död på skolgården. Har de två tonåringarna begått självmord eller har de blivit mördade? Det är den stora frågan.

En natt lyser månen plötsligt röd, men det är bara sex av skolans tjejer som ser det. De kallas till den gamla folkparken i Engelsfors och där får det veta att de är utvalda. – Sex häxor som enligt profetian tillsammans ska vinna striden mellan gott och ont. Flickorna som förut inte varit särskilt goda vänner måste nu samarbeta för att överleva och försöka lösa gåtan med Elias och Rebeckas död.

En mycket spännande och underhållande ungdomsroman som är väldigt fascinerande skriven av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. Jag har alltid älskat Mats Strandbergs böcker och givetvis är denna inget undantag. Däremot känner jag inte alls till Sara Bergmark Elfgren, men tillsammans har det lyckats förträffligt med denna bok. Jag känner igen Mats Strandbergs sätt att förmedla karaktärer och miljöer och det är något jag alltid tyckt att han behärskar suveränt. En tjock bok på 520 sidor som gick väldigt fort att läsa och spänningen stegrade hela tiden, ända till slutet som var helt oväntat för mig. Jag ser redan fram emot nästa bok om tjejerna (häxorna) i Engelsfors.

Betyg 4/5 Kristina Simar 2011-05-04 (42) www.kristinasimarlektor.se

Recension av Elias Palms deckare Corpus Delicti B.. Visa hela

Recension av Elias Palms deckare Corpus Delicti

Boken är utgiven på Ordfront (2010) och innehåller 234 sidor.
Elias Palm är född 1976 och bosatt i Malmö. Han arbetar som rättsläkare i Lund. I sitt arbete genomför han obduktioner och andra undersökningar på uppdrag av polis och åklagare. Han bistår även kriminaltekniker på brottsplatser, agerar sakkunnig i domstol och undervisar på såväl läkarlinjen som på polishögskolan.

Handling: Ella Andersson är 39 år och rättsläkare. Hon utreder mord, självmord, dränkning eller drunkningsolyckor. Människor som blivit innebrända och som det inte finns mycket kvar av. Hon tar reda på hur man kan utesluta att en människa blivit bragd om livet när kroppen är illa bränd eller rutten. Dessa frågor försöker Ella svara på dagligen.
När Ella var sex år gammal förlorade hon både sin far och sitt föräldrahem i en våldsam eldsvåda.

Nu drygt trettio år senare upptäcker hon ett antikt bordsur som finns till försäljning. Bordsuret liknar det som fanns i hennes föräldrahem när det brann ner. Hon lägger ett bud på det och hoppas få köpa det för att se om det kan vara det bordsuret som var deras. I så fall hur kan det ha klarat eldsvådan och vem har haft det i sin ägo. I och med detta dras Ella in i en privat undersökning om sitt förflutna, samtidigt som hon har sina ordinarie dödsfallsutredningar. Hon kommer motvilligt att inse att det finns kopplingar mellan hennes barndom och ett av de lik som hittats i jorden i en trädgård och som ska undersökas på den rättsmedicinska avdelningen. Ella kommer att upptäcka andra sidor av sin far än vad hon hört talas om. Ett gammalt kärleksbrev adresserat till hennes far med signaturen C tar henne till Paris. Men det är inte alls som Ella trott.
Kommer hon att få klarhet om faderns död, liket som hittats i en trädgård och mannen som haft bordsurets i sin ägo har gemensamt.

Detta är rättsläkaren Elias Palm debutroman och jag blev helt förälskad i den. Bokens detaljerade beskrivningar om hur en obduktion går till och hur kroppen delar ser ut efter döden tyckte jag var väldigt intressant. Det kändes lite som en lärobok i obduktionsteknik. Språket var något avancerat och det tyckte jag också om. Ella Andersson var fint beskriven och jag kände sympati för henne. Nu vet jag att del två om Ella Andersson kommer ut i september, även denna gång på Ordfront. Den kommer jag givetvis att kasta mig över direkt.

Betyg 4/5 Kristina Simar 2011-07-14 (63) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Kader Abdolahs roman Dagbok i kilskri.. Visa hela

Recension av Kader Abdolahs roman Dagbok i kilskrift

Boken är utgiven på Norstedts (2011) och innehåller 316 sidor.

Kader Abdolah (pseudonym för Hossein Sadjadi Ghaemmaghami Farahani), född 1954 i Arak, Iran, tillhörde den underjordiska vänsteroppositionen under först Shahens och sedan ayatollornas regimer. Han tvingades fly landet 1988 och kom samma år till Holland, där han fortfarande bor. Sedan 1993 skriver han sina böcker på nederländska och har fått en stor internationell publik för sina romaner som ofta har exil som ledmotiv. Källa: Norstedts.

Handling: Denna roman handlar om den dövstumme Agha Akbar. Han förs till en grotta i Saffransberget för att kopiera den kilskrift som den första kungen av Persien lät hugga in om Madhi (Messias). Agha Akbar skapar ett eget språk som han använder i sin dagbok och som hans son Ismaiel många år senare försöker tyda. Läsarna får följa Agha Akbar från lite pojke och ända till hans tragiska död. När hans mor dör ung blir det hans farbror Kazem Khan som tar hand om honom och lär Agha att teckna ord. Farbrodern kommer att stå vid hans sida hela sitt liv. Eftersom Agha är dövstum är det svårt att hitta ett lämpligt arbete till honom. Som vanligt hjälper hans farbror Kazem Khan honom och hittar någon som hjälper Agha att lära sig restaurera persiska mattor och på äldre dar när han inte orkar resa runt för att restaurera längre öppnar han en egen affär.
Han gifter sig första gången med en sjuklig kvinna som dör ganska snart efter giftermålet. Senare gifter han sig med Tine, en stark och uthållig kvinna som föder Agha en son Ismaiel och tre döttrar. Det är Ismaiel och hans äventyr med sin far vi läsare sedan får följa. Ismaiel lär sig teckna ord med sin far och blir hans ständiga följeslagare genom livet.

En helt underbar bok av en av mina favoritförfattare, Kader Abdolah. Hans bok Sändebudet recenserade jag den 15 februari 2011 och finns att läsa på min blogg. Den här boken berörde mig lika mycket som Sändebudet. Författare från Iran skriver väldigt poetiskt och vackert. Att läsa om Agha Akbar och hans som Ismaiel var en fantastisk upplevelse. Romanen var mycket välskriven och fängslande rakt igenom och jag ville inte att den skulle ta slut. Det var ingen sträckläsarbok utan en bok som jag läste med stor eftertanke och det fanns mycket som sades mellan raderna. Både miljöerna och karaktärerna var fint gestaltade och innehållet handlade både om krig och om kärlek. En helt fantastisk bok. Hans första roman Huset vid moskén från 2008 har jag inte läst än, men det kommer jag snart att göra.

Betyg 5/5 Kristina Simar 2012-01-24 (7) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Jean M. Auels De målade grottornas la.. Visa hela

Recension av Jean M. Auels De målade grottornas land

Boken är utgiven på Bra Böcker (2011) och innehåller 669 sidor.

Jean M. Auel är född 1936 i Chicago. Hon gifte sig när hon var 18 år gammal och när hon var 25 år, hade hon redan fem barn. Några år senare började hon ta kvällskurser i matematik, fysik och elektronik vid universitetet. Hon fick sin examen 1976 och året därpå började hon skriva på den första romanen om Ayla - Grottbjörnens folk. Den första boken kom ut 1981 och nu är den sjätte och sista boken klar och utgiven 2011.

Handling: När den sista delen börjar har Ayla och hennes livspartner Jondalar fått en liten flicka som heter Jonayla. Ayla är nu småbarnsmamma och pluggar till medicinkvinna. Ayla har blivit utvald av Stora Modern att bli en Zelandonii, en medicinkvinna. Nu måste Ayla precis som nutidens kvinnor försöka få tiden att räcka till allt om dagarna. Både att studera, ta hand om Jonayla och se till att det finns mat till familjen. Hon har tur som har Jondalar som delar sin tid med barnet och Ayla. Jondalar är numera flintsmed. I den här delen ger sig även Ayla och Jondalar sig ut tillsammans med Jonayla på en farlig resa. Ska de lyckas återkomma efter denna resa med livet i behåll och hur kommer den sjätte och sista delen att sluta?

Äntligen är denna boksvit slut. Minns i början av 1980-talet när första delen Grottbjörnens folk kom ut och vilket hallå det blev över sexscenerna. Jag jobbade på bibliotek då och det var nog ett halvårs väntetid för de som ville låna boken, trots flera exemplar. Själv tänkte jag inte läsa den, men när det inte fanns någon kö längre, läste jag den i alla fall. Var nyfiken varför alla sa att den var så bra. Men den föll inte mig i smaken, läste nog del två också, sedan fick det vara nog. Den var för fantasifull för mig. Flickan Ayla var så oerhört begåvad att det bara kändes overkligt. Jag fick denna som recensionsexemplar och därför har jag läst den. Det hade jag aldrig gjort annars. Det var som att gå tjugofem år tillbaka i tiden och boken var helt klart jobbig att komma igenom. Har verkligen svårt att förstå att den här serien varit så populär. Skönt att ha läst den sista boken, och någon läsupplevelse gav den mig inte.

Betyg 1/5 Kristina Simar 2011-06-22 (56)

Recension av Vikas Swarups bok De sex misstänkta.. Visa hela

Recension av Vikas Swarups bok De sex misstänkta

Boken är utgiven på Bra Böckers förlag och innehåller 431 sidor.

Vikas Swarup är författare och diplomat. Han tjänstgör för närvarande som Indiens generalkonsul i Osaka-Kobe i Japan. Vikas Swarups hett efterlängtade andra roman har inspirerats av verkliga händelser och är både en rafflande bladvändare och en insiktsfull skildring av dagens Indien. Hans fantasifulla och mångfasetterade berättelse kommer att tillfredställa alla läsare som uppskattade den hyllade debuten Vem vill bli miljardär? (Slumdog Millionarie)

Handling: För sju år sedan i Indien mördade playboyen Vicky Ray bartendern Ruby Gill, när hon vägrade servera honom en drink. Nu är det så att Vicky Ray är son till provinsen Uttar Pradeshs inrikesminister och han blir frikänd för mordet, troligen för att han är inrikesministerns son. Många människor reagerar starkt mot detta. Det är vanligt att människor i Indien blir friade för grova brott bara för att de är rika och har inflytande.

Den 23 mars ska Vicky Ray ha en stor fest för att fira att han blivit frikänd, många kända och okända människor är inbjudna. Vid midnatt blir det plötsligt mörkt och det hörs att ett skott går av. När ljuset tänds igen ligger Vicky Ray skjuten till döds på golvet. Vem har mördat honom?

Sex stycken personer på festen blir misstänkta eftersom de har vapen på sig och de tas in för förhör. Läsarna får följa de sex misstänktas livsöden fram till festen och hur deras förhållande är till Vicky Ray. De misstänkta är:

En byråkrat som säger sig ha förvandlats till Mahatma Gandhi.

En amerikansk turist som kommit till Indien för att gifta sig med en vacker kvinna som han träffat på en nätdejtingsajt.

En stammedlem som är på plats i provinsen för att hämta en helig sten som blivit stulen från stammen.

En vacker skådespelare och sexsymbol med en skamlig hemlighet.
En mobiltjuv som drömmer om det stora klippet som ska göra honom rik.

Och till sist en ärelysten politiker som är beredd att göra vad som helst för att behålla sin makt.

Vem är mördaren?

En otroligt bra spänningsroman av författaren till Slumdog Millionaire. Man får följa de sex misstänktas liv innan festen, en efter en och tänka till själv vem det kan vara som är mördaren. Alla har sina skäl att mörda Vicky Ray. Spänningen stegras hela tiden, boken är en riktig bladvändare som dessutom är den riktigt bra skriven. Den påminner lite om Mellan attentaten av Aravind Adiga, den handlar också om Indien och där får man möta olika människor som det går väldigt bra för i början och sedan slutar det alltid på ett tragiskt sätt. Likadant är det med människorna i denna bok. Själv älskade jag boken och vill även ge en eloge till de duktiga översättarna Helena Sjöstrand Svenn och Gösta Svenn som gjort ett storartat jobb. En bok man bör läsa.

Betyg 5/5 Kristina Simar

Recension av Marguerite Duras bok De små hästarna.. Visa hela

Recension av Marguerite Duras bok De små hästarna i Tarquinia

Boken är utgiven på Lind & Co (2011) och innehåller 161 sidor.

Marguerite Duras (1914-1996) är Frankrikes mest uppmärksammade kvinnliga författare under sent 1900-tal. Hon har skrivit över femtio romaner, skådespel och filmmanus. I sin produktion har hon skapat texter som suddat ut gränserna mellan romanen och filmen. På ett mästerlikt vis lyckas hon förmedla känslor och hämndbegär, skuld och kärlek. Hennes böcker har mycket känslor och närvaro.

Handling: Det är sommar i en liten italiensk semesterby. Det gifta paret Jaques och Sara och deras fyraårige son, i boken kallad ”pojken”, semestrar tillsammans med sina vänner Ludi och Gina, även de gifta med varandra. Diana, en ogift väninna och ”barnets” barnflicka är med.
Det är oerhört varmt och det finns inte mycket att göra i den lilla byn. Förutom att bada och dricka Campari bitter. De bråkar mycket med varandra och barnflickan vill hellre gå ut och dansa och träffa en tullare som hon lärt känna, än att passa ”barnet”.

Maten på hotellet är tråkig och ensidig, det serveras fisk varje dag. Vill de ha något annat får de betala extra. De börjar planera att göra en utflykt till Paesteum och Tarquinia där de hägrande små hästarna finns.

En mycket typisk Marguerite Durasbok. Den är väldigt välskriven och känns som en film. Jag har lätt att se den lilla byn och karaktärerna framför mig. Jag känner även den enorma värmen som är svår att uthärda och förstår att personerna är otåliga. Jag har älskat Marguerite Duras böcker sedan början av 1980-talet och har nog läst de flesta av hennes böcker som utkommit på svenska. Hade hoppats att hon skulle fått Nobelpriset i litteratur, men tyvärr fick hon aldrig det. 1996 dog Marguerite Duras och hon kommer alltid att vara en av mina stora favoritförfattare. Dock var inte denna bok en av hennes allra bästa, men den är absolut läsvärd.

Betyg 3/5 Kristina Simar 2011-04-12 () www.kristinasimarlektor.se

Recension av Mikael Bergstrands roman Delhis vackr.. Visa hela

Recension av Mikael Bergstrands roman Delhis vackraste händer

Boken är utgiven på Norstedts (2011) och innehåller 378 sidor.

Mikael Bergstrand är journalist och författare, bördig från Malmö. Han har under lång tid arbetat på Sydsvenskan och har de senaste åren varit stationerad i New Delhi. Där han vid sidan av skrivandet också jobbat som reseledare. Från och med våren2011 är han åter bosatt i Sverige. Han har gett ut fyra kriminalromaner. De två senaste är Låt barnen komma till mig (2008) och Av jord är du kommen (2009).
Källa: Norstedts.

Handling: Göran Borg är en medelålders frånskild man med två vuxna barn. Han arbetar på ett informationsföretag, men sitter oftare och surfar på en fotbollsblogg än jobbar med det han ska. Det slutar med att han får sparken. Han luras iväg på en charterresa till Indien. Där arbetar hans gamla vän Erik som reseledare, och han tar med Göran på trevliga utflykter. Tyvärr drabbas Göran av turistdiarré och hamnar på sjukhus. Göran blir vän med en indisk textilexportör och han får Göran att bosätta sig i New Delhi. Han får jobb som journalist och skriver reportage för svenska tidningar. Göran hinner även bli förälskad i den vackra gifta kvinnan Preeti Malhotra som driver en skönhetssalong. De inleder ett hemligt förhållande. Hur kommer det att gå för Göran och Preeti, blir det trots allt ett par? Och kommer Göran att bo kvar i New Delhi resten av sitt liv. Läs själv den spännande och intressanta fortsättningen.

Det tog ett tag innan jag kom in i denna berättelse. Jag som sagt svårt att koncentrera mig på böcker med humoristiska inslag. Jag läser hellre böcker med mycket dramatik. Men sedan lossnade det och jag blev väldigt förtjust i författarens gestaltningar av karaktärer och miljöer, det kändes som om jag själv var i Indien och följde med Göran på sina äventyr. Boken var välskriven och hade ett fängslande språk. Tillslut sträckläste jag de sista 100 sidorna och kände en stor saknad när boken tog slut. Det är inte ofta jag brukar ändra uppfattning om en bok när jag börjat läsa den, men den här romanen lyfte sig hela tiden.

Betyg 4/5 Kristina Simar 2011-09-05 (90) http://blogg.passagen.se/krisim

Den dagen min dotter blev galen av Roddy Doyle Han.. Visa hela

Den dagen min dotter blev galen av Roddy Doyle
Handling: Det börjar med en sommarkväll när Michael Greebergs dotter Sally 16 år gammal rusar ut i trafiken på Manhattan för att stoppa trafiken. Hennes maniska anfall drabbar familjen utan förvarning. Sally hamnar på en sluten psykiatrisk klinik. Bara så där är Sally en främling för sin pappa eller ”far” som hon numera kallar honom. Hon skyller gärna på sin ”far” att det är hans fel att hon är inlagd. Över en natt har hela familjens liv förändras till ett kaos av oro och skuldkänslor. Man får följa Sallys resa på den psykiatriska avdelningen. Hon får prova flera olika mediciner, till läkarna äntligen hittar något som fungerar någorlunda.
En dag blir det dags att få komma hem. Sally försöker leva så normalt som möjligt. Hennes mamma kommer ofta och hälsar på henne, men gemenskapen med pappan blir aldrig var den varit förut. Sally börja börjar på high school 1999 högsta betyg och började läsa på ett litet coollege och hon bodde då hemma. Tyvärr får Sally tillbaka sina psykoser och hon har varit inlagd flera gånger.

Jag kan väl inte säga att detta var en bok som tilltalade mig. Den lät intressant när jag köpte den. Men den är skriven på ett typiskt amerikanskt ytligt sätt. Jag hade velat veta mer detaljerat om Sallys sjukdom och sjukdomsvistelse på ett djupare plan. Bokens innehåll var även hoppig och fokuserade på andra saker än det jag ville läsa om.
Betyg 1/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent

Recension av Therese Bohmans bok Den drunknade Bo.. Visa hela

Recension av Therese Bohmans bok Den drunknade

Boken är utgiven på Norstedts förlag och innehåller 171 sidor.

Therese Bohman är född 1978 och uppväxt i Kolmården. Hon bor numera i Stockholm, där hon är verksam som redaktör och kulturskribent. Den drunknade är hennes debutroman.

Handling: En högsommardag sitter Marina på tåget till Skåne för att hälsa på sin storasyster Stella och hennes nye man Gabriel som är författare. Stella arbetar på kommunens gatu- och parkkontor och bestämmer vilka blommor som ska planteras i stadens olika krukor, ordna rabatter och se vilka träd som ska beskäras. Hon är både den yngsta och den enda kvinnan som haft denna tjänst.
Marina studerar Konstvetenskap, men har svårt att komma igång med sin uppsats, och det är egentligen den hon tänkt börja med under sin tid hos sin syster. Men det fungerar inte så bra för Marina känner sig distraherad av Gabriel, samtidigt som hon känner en våldsam attraktion till honom, och hon uppfattar attraktionen besvarad. Deras relation blir ett farligt spel som kan få obehagliga konsekvenser.
Innan Marina åker hem igen, anförtror Stella en hemlighet till henne, som hon måste lova att inte berätta för Gabriel.
Marina åker hem, men återkommer till julen, då för att packa ner Stellas tillhörigheter. Hon får även höra av Stella- och Gabriels närmaste grannar att allt inte varit som det skulle i deras förhållande.
Var har hänt Stella? Och vad är det som varit fel i deras förhållande?

En riktigt fin och vackert skriven debutroman av Therese Bohman. Den är poetiskt skriven och det finns mycket att läsa mellan raderna. Miljöer och karaktärer är mycket bra beskrivna, precis som jag vill att de ska vara. Den drunknade påminner lite om Mia Öströms debutroman Den du söker finns inte här. Den är också vacker och poetiskt skriven. Det är inte alltid som en roman måste förklara hela handlingen i detalj för läsarna. Ibland är det en härlig känsla att själv kunna få läsa mellan raderna och få en egen uppfattning. Att lyckas med det är en stor konst anser jag. Men det har Therese Bohman lyckats riktigt bra med.

Betyg 4/5 Kristina Simar

Recension av Mia Öströms bok Den du söker finns in.. Visa hela

Recension av Mia Öströms bok Den du söker finns inte här

Boken är utgiven på Norstedts förlag och innehåller 160 sidor.
Mia Öström är född 1966 och växte upp i Umeå. Hon har tidigare publicerat noveller i tidskrifter och antologier. Till vardags arbetar hon som copywriter och bor i Uppsala. Den du söker finns inte här är hennes romandebut.

Handling: Florence Nightingale lever ett priviligerat liv med sin mamma, pappa och sin sjuka lillasyster i ett stort hus – en hall, ett sällskapsrum, ett kök, ett tvättrum, en frukostmatsal, en vanlig matsal, en salong, ett bibliotek, femton sovrum och tjänarnas kammare.

Det ska inventeras av linne och silver. Läggas i olika högar – det som ska lagas och det som ska kasseras. Det ska planeras för festen till barnen i byn, med kakor, presenter och lekar. Det ska också planeras middagar och fester med olika familjer. Detta är flickornas och kvinnornas bestyr, men det intresserar inte Florence. Hon vill ta hand om sjuka människor. Hon vill hellre laborera med olika örter som ska bota vissa sjukdomar.

Hon värnar särskilt om den sjuka pojken Joseph som har hög feber. Hon vill ta hem honom till sig för att sköta om honom. Hon försöker förklara för hans mamma att det är viktigt med luft och att det bör vädras ofta i det rum som sjuka befinner sig i, men blir inte betrodd. Florence vill inte att Joseph ska till sjukhuset, för då kommer han att dö. Förmodligen har han scharlakansfeber, hans symptom tyder på detta och Florence vet hur man ska bota denna sjukdom.
Hennes längtan att ta hand om sjuka skrämmer hennes omgivning. Föräldrarna rådfrågar läkare och skickar henne utomlands, men ingenting hjälper. Florence återkommer alltid med sin längtan att få hjälpa sjuka.

En otroligt vacker skriven debutroman av Mia Öström. Den liknar mer poesi än en vanlig roman. Ordens formuleringar är helt strålande och det sägs mycket mellan raderna. Det är säkert de som är syftet med romanen. Boken innehåller korta kapitel och ibland är det text bara på hälften av sidorna. Jag blev väldigt förälskad i romanen och är väldigt nyfiken på vad Malin Öström kommer att skriva om nästa gång. Jag kommer att hålla koll på nästa utgivning, för jag vill helt klart följa hennes skrivande.

Betyg 4/5 Kristina Simar

Recension av Dan Browns Den förlorade symbolen Bo.. Visa hela

Recension av Dan Browns Den förlorade symbolen

Boken är utgiven på Albert Bonniers förlag och innehåller 614 sidor.

Dan Brown är författaren till Da Vinci-koden, som är hans senaste spänningsroman. Den har sålts i över 80 miljoner exemplar och är en av tidernas mest lästa romaner. Innan Da Vinci-koden skrev Dan Brown tre andra spänningsromaner: Gåtornas palats, Änglar och demoner (där han introducerade Harvardprofessorn Robert Langdon) och I cirkelns mitt. Da Vinci-koden och Änglar och demoner har filmatiserats, i regi av Ron Howard och i huvudrollen som Robert Langson ses Tom Hanks. Dan Brown bor i New England, USA med sin fru Blythe.

Handling: Precis som i Da Vinci-koden och Änglar och demoner är huvudpersonen professor Robert Langdon, en medelsålders snygg, vältränad och ogift man som är expert på att tyda symboler. Den här gången får han ett paket av sin vän och mentor Peter Solomon – filantrop och frimurare. Peter Solomon vill att Robert Langdon ska gömma paketet och han får absolut inte tala om för någon att han har det. Så blir Peter Solomon kidnappad och Robert Langdon inser att han till varje pris måste hitta sin vän, även om han själv kan skadas eller till och med mördas. Han kommer i kontakt med Peter Solomons syster Katherine Solomon som är forskare i neotik. Hon följer med Robert Langdon på hans jakt efter kidnapparna och Peter Solomon själv. Samtidigt som de letar efter Peter Solomon hänger en otäck mördare dem i hälarna. Han är ute efter det paket som Robert Langdon har. Det blir en våldsam jakt och Robert Langdon kommer vissa frimurare in på livet. De blir jagade i hemliga undergångar och döden hänger dem i hälarna ända till slutet.

Nja, efter Da Vinci-koden och Änglar och demoner som gått i samma tema, känns Den förlorade symbolen ganska tröttsam. Handlingen känns igen, det är en mördares jakt på Robert Langdon, som givetvis har en vacker kvinna till sin hjälp och symboler som ska tydas. Dan Brown är inte den mest uttrycksfulla författaren heller. Dåligt med beskrivningar på personer och miljöer, språket är också lite för enkelt. Korta kapitel och väldigt lättläst, de 600 sidorna går fort att ta sig igenom. Jag är tveksam till att läsa ytterligare en bok av Dan Brown om den innehåller samma tema. Det känns tyvärr ganska mättat nu.

Betyg 2/5 Kristina Simar

Recension av Mattias Ronges roman Den girige Boke.. Visa hela

Recension av Mattias Ronges roman Den girige

Boken är utgiven på Ordfront (2011) och innehåller 317 sidor.

Mattias Ronge är pr-konsult och bor med sin familj i Stockholm. Tidigare har han bland annat arbetat som lärare och manusförfattare till en tecknad serie. Han debuterade med roman Tittaren 2010. Källa: Ordfront.

Handling: Huvudkaraktären i denna roman är den begåvade Bernard som kommer från en arbetarfamilj, men själv har han studerat vid Handelhögskolan. Han har fixat en bostadbytarsajt på nätet som bara tickar in pengar. Bernard är född med en missbildning i form av en tredje hand nedanför armhålan som vaknar till ibland när han tänker på pengar och då rör den på sig. På grund av sin missbildning blev han utstött under skoltiden.
Även om pengarna ticka in på hans konto har Bernard dåligt självförtroende. När en bankman kommer med ett förslag att Bernard ska flytta sina pengar till en säker bank utomlands för att slippa betala så mycket skatt i Sverige slår Bernard till. Gör han rätt?
Den andra karaktären som läsarna får möta en hel del är Danny, som inte alls är som Bernard. I barndomen var han skolgårdens våldsammaste kille. Nu mera är han en kåkfarare som under en knarksmuggling från Indien klantat till sig och är nu skyldig mycket pengar. Han har obehagliga typer efter sig som kräver att han ska betala pengarna omedelbart.
Av en tillfällighet träffar Danny och Bernard varandra på en krog och känner i varandra sedan skoltiden. Bernard berättar om sina pengar och Danny försöker få låna två miljoner av honom för att rädda sitt eget skinn. Kommer Bernard att låna honom pengarna och hur slutar det för de båda killarna?

Jag har innan läst ”Tittaren” av samma författare och den tyckte jag var hyfsat bra. Det är likadant med denna. Språket är rappt men ändå lättsamt. Karaktärerna är trovärdigt gestaltade, men den där extra armen som Bernard har känns bisarr och störande. Den biten kunde tagits bort, för den hade inget större inflytande på handlingen. Vissa kapitel var väldigt spännande och rena bladvändare, medan andra kapitel var långtråkiga och tog tid att komma igenom. Ganska ojämnt skrivet, tyvärr. Men ändå hyfsat bra.

Betyg 3/5 Kristina Simar 2011-11-17 (118) www.kristinasimarlektor.se

Recension av Tove Lefflers Den kärleken Tove Leff.. Visa hela

Recension av Tove Lefflers Den kärleken

Tove Leffler är journalist, författare och avlägsen släkting till Anne Charlotte Leffler som romanen handlar om. Hon har bland annat hörts i Sveriges Radio i program som Medierna och Kulturradion i P 1. 2007 var hon redaktör för antologin Könskrig (Atlas). Detta är hennes debutroman.

Handling: Romanen handlar om Anne Charlotte Leffler, Sveriges mest kända dramatiker under andra hälften av 1800-talet. Hennes pjäser är spelade i hela Europa. Bland Anne Charlottes bästa vänner fanns Ellen Key (som skrev den enda biografin om Anne Charlotte) och Sonja Kovalevski – Sveriges första kvinnliga professor i matematik (som Anne Charlotte Leffler i sin tur skrev en biografi om). Hon umgicks även med kulturella storheter som Henrik Ibsen, Oscar Wilde och Eleanor Marx. Anne Charlotte brann för feminismen och ville att alla skulle ha lika värde och rättigheter oavsett kön.

I januari 1888 ger Anne Charlotte sig ut på en resa genom Europa. En resa som kommer att förändra hennes liv. Hon lämnar ett iskallt konvenansäktenskap, en sårig kärleksrelation och en dalande karriär. Hon reser till Neapel och där blir hon passionerat förälskad i den tio år yngre matematikern Pasquale del Pezzo. Hans familj är högadliga och traditionsbundna katoliker, och de vill inte att deras son ska befattas sig med en äldre, gift radikal och protestantisk författare från Sverige.

Anne Charlotte reser runt i världen och försöker skriva pjäser och böcker, men hon är olycklig, ingenting vill gå hennes väg, särskilt inte kärleken till Pasquale. Hans pappa är så förtvivlad över deras förhållande att han får en rejäl hjärtinfarkt. Anne Charlotte känner att familjen skyller det på henne. Detta är en mycket tragisk historia, men jag berättar inte mer, för hur det slutar får ni läsa själva.

Jag hade först väldigt svårt med Tove Lefflers sätt att skriva. Mycket parenteser, fet stil blandat med kursiv stil. Hade jag som lektör fått ett manus skrivet på detta sätt hade nog hjärtat hoppat upp i halsen. Det tog tid för mig att lära mig att läsa texten och i början fick jag läsa om många gånger, men tillslut gick det riktigt bra och jag upptäckte vilket poetiskt och underbart sätt författaren uttryckte sig på. Boken har ingen regelrättig handling utan den hoppar lite efter Anne Charlottes resor och författaren själv som reser i hennes spår, där hon berättar hur det ser ut på dessa platser idag. En intressant läsning om en modern och självständig kvinna under 1800-talets andra hälft. Att på den tiden ge sig ut och resa ensam var väldigt stort. Anne Charlotte Leffler var en fascinerande kvinna i mina ögon. Jag rekommenderar att ni läser boken.

Betyg 4/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent

Recension av Mats Ahlstedts kriminalroman Den röda.. Visa hela

Recension av Mats Ahlstedts kriminalroman Den röda damcykeln

Boken är utgiven på Kabusa böcker (pocket) 2009 och innehåller 473 sidor.

Mats Ahlstedt är en favorit hos dem som gillar välskrivna kriminalromaner. Intresset för skuld och straff grundlades tidigt i författarens liv – hans pappa var fängelsepräst.

Handling: På Hisingen hittas en kvinna yxmördad i en lägenhet och hennes man grips på platsen. Kriminalkommissarie Sören Högström anser att fallet är uppklarat, men det anser inte hans kollega Fatima Wallinder. Hon vägrar släppa taget och tar tag i fallet på egen hand. Spåren leder till ett fosterhem, där mannens dotter varit placerad och när Fatima Wallinder talar med fosterpappan känner hon på sig att något inte stämmer. Familjen är frireligiös, men Fatima misstänker att det döljer sig en hemlighet bakom fasaden.
Samtidigt dyker en ung flicka upp i ett ensligt beläget hus utanför Göteborg. Hon är vettskrämd, och vägrar berätta vem hon är. Oskar Lagerström heter mannen som bor i huset och han och flickan får tillslut tillit till varandra. Oskar som förlorar både hustru och en dotter i en tragisk bilolycka börjar se flickan som sin egen dotter, eftersom hon skulle varit i samma ålder om hon levt. Nu är det så att visa opålitliga personer är ute efter flickan som kallar sig Felicia och måste ständigt vara på sin vakt för att kunna gömma sig. Någon eller några är även ute efter Fatima Wallinder eftersom hon gräver i fallet. Ska Fatima Wallinder lösa fallet och kunna övertala Sören Högström om sina farhågor.

Mats Ahlstedts kriminalromaner har aldrig gjort mig besvikna och inte denna heller. Det är en riktig sträckläsarbok som är svår att lägga ifrån sig. Författaren slutar kapitlen med cliffhanger och då måste jag ju bara vända blad. Spänningen stegras hela tiden ju närmare slutet man kommer. Karaktärer och miljöer är väl gestaltade. Jag kan se handlingen framför mig, precis som jag uppskattar och vill att en roman ska se ut. Upplösningen i denna kriminalroman var väldigt obehaglig och det hade författaren gestaltat på ett sådant verkligt sätt att jag fick rysningar.

Betyg 4/5 Kristina Simar 2011-10-18 (110) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Jenny Forsbergs bok Den snälla förtag.. Visa hela

Recension av Jenny Forsbergs bok Den snälla förtagaren
Boken är utgiven på TUK förlag AB (2011) och innehåller 205 sidor.

Jenny Forsberg är språkkonsult och egen företagare. Hon har hjälpt många företag och myndigheter att ta fram tydliga texter. Den här boken innehåller mängder av tips för den lilla företagaren.

Handling: Den känns som om Jenny Forsbergs nya bok ligger precis i tiden. Aldrig har så många öppnat egna företag eller funderar på att göra det.
Att boken heter Den snälla företagaren ska man inte tolka fel. Det handlar inte om att vara snäll på det sättet att man är dum, utan hur man bör utföra sina tjänster på bästa sätt, så att både man själv och ens kunder mår bra.
Boken innehåller tio mycket tänkvärda och intressanta kapitel och i slutet finns ett appendix och lästips.
Liksom i Jenny Forsbergs bok Tydliga texter innehåller även denna flera bra exempel och övningar som man har stor nytta av.
Här får du läsa om alla fördelar med att vara egen företagare och varför Jenny Forsberg valde att bli det. Här får du också läsa om vad du ska tänka på när du ställer upp dina mål för just ditt företag. Hur många timmar du behöver jobba för att få ihop de pengar som just du behöver för att företaget ska gå runt och vilka tider som kanske passar dig bäst att utföra dina arbetsuppgifter. Kanske du inte vill jobba mellan 08.00 – 17.00 om du verkligen inte behöver. När du är egen företagare kan du ofta själv bestämma när du vill jobba. Du kanske föredrar att jobba sena kvällar eller på nätterna. Du har din frihet att bestämma själv.
Något som kan vara svårt är när man ska säga nej till ett uppdrag som inte känns bra, här får du bra idéer hur du ska tänka. En annan viktig fråga som författaren tar upp är detta om hur man ska ta betalt.
Jag har bara tagit upp en bråkdel av alla bra råd som finns i boken, men jag hoppas att jag gjort dig som har eller tänker starta eget blivit nyfiken på att läsa denna bok. Hoppas att du gör det för den innehåller så många, många bra råd.

Detta var en värdefull bok för mig eftersom jag startade eget företag för ungefär ett halvår sedan och jag hade många frågor som nu har blivit besvarade. Jag har lärt mig många nya intressanta knep att tänka på, samtidigt som jag känner att mycket av innehållet träffade perfekt in på hur jag driver mitt företag och det kändes väldigt bra. Just detta med den frihet som man som egen företagare kan ha. Inte behöva gå upp på morgnarna och ingen som ställer krav på vad du ska göra och när du ska finnas på plats. Jenny Fosberg skriver alltid på ett avslappnat och lättsamt sätt, med glimten i ögat. Hennes exempel och övningar är alltid lika givande och jag tyckte att den var läsvärd hela vägen. Tack för att du finns, Jenny Forsberg, och skriver böcker om det som känns viktigt för många och då med ett lättsamt och enkelt språk, och denna gång på ett sådant sätt att även unga nyblivna företagare som inte är vana med ett akademiskt språk kan ta del av alla dina fenomenala råd.

Betyg 5/5 Kristina Simar 2011-03-27 (31) www.kristinasimar.se

Recension av Helene Turstens bok Den som vakar i m.. Visa hela

Recension av Helene Turstens bok Den som vakar i mörkret

Boken är utgiven på Piratförlaget och innehåller 330 sidor.

Helene Tursten är född och uppvuxen i Göteborg, men bor numera i Sunne. Innan hon blev författare arbetade hon som tandläkare. Hon debuterade 1998 med Den krossade tanghästen. Helene Turstens böcker om kriminalinspektör Irene Huss är översatta till tretton språk och har filmatiserats i svenskt-danskt-tyskt samarbete. Den första filmen Tatuerad torso hade premiär 2007 och huvudrollen som Irene Huss spelas av Angela Kovács.

Handling: En man iakttar kvinnor i mörkret utanför deras hem. Han anser att han är deras beskyddare så länge de är trogna, men när de syndar straffar han dem med döden. Den första kvinnan som hittas mördad, ligger strypt och paketerad i plast på en kyrkogård i Göteborg. Kroppen är omsorgsfullt rengjord och efter mördaren finns inga spår.
Några dagar innan mordet fick kvinnan en blomma, ett kort med en obegriplig text på och ett fotografi av sig själv som är taget utanför hennes fönster.

Det blir kriminalinspektör Irene Huss och hennes kollegor som får ta hand om fallet. Men de har varken motiv eller ledtrådar att gå efter.
Bara några dagar senare hittas ett nytt kvinnolik på en annan kyrkogård i Göteborg. Nu börjar jakten på mördaren bli desperat. Teamet har någon som de misstänker kan vara mördaren, men han verkar ha ett bra alibi och är dessutom något förståndshandikappad. Så det leder ingenstans.

I samband med utredningen inträffar en rad händelser kring Irene och hennes närhet. Utemöbler flyttas, blommor förstörs och en fönsterruta blir krossad. Irene känner sig även förföljd.
Hur ska detta sluta? Kommer flera kvinnor att få sätta livet till? Kommer de att hitta mördaren?

Jaha, vad tycker jag egentligen om boken? Lite snäll för att vara en deckare. Inga otäcka detaljer kommer fram när det gäller morden. Jag skrev häromdagen om att Denise Rudbergs Ett litet snedsprång var spännande utan att den innehöll en massa detaljer och det vidhåller jag. Däremot hade jag väntat mig mer spänning av denna deckare. Visst skriver Helene Tursten på ett trevligt och underhållande sätt, men var är spänningen? Och slutet är helt överraskande. Handlingen tog bara slut, utan några svar.

Betyg 3/5 Kristina Simar

Recension av Den svarte nazisten: En dokumentär om.. Visa hela

Recension av Den svarte nazisten: En dokumentär om Jackie Arklöf skriven av Magnus Sandelin.

Boken är utgiven på Månpocket (2011) och innehåller 244 sidor. www.magnussandelin.se

Eftersom detta är en faktabok, tänker jag inte ta upp detaljer om innehållet.

Handling: Jackie Arklöf är född i Liberias huvudstad Monrovia på Afrikas västkust i juni 1973. Han adopteras av paret Arklöf, som bor i norrländska lappmarken Ankarsund 1975. 1975 är invandrare ovanliga, likaså mörkhyade adopterade. Många har aldrig ens sett en mörkhyad person där uppe. Uppväxten och skolgången blir jobbig för Jackie och han blir ofta mobbad för sin hudfärg. Under gymnasietiden lär han känna några skinheads i Lycksele. Det blir hans första steg till kontakt med högerextremister, men då handlade det mer om huliganism än ideologi. Jackie har en dröm att bli yrkesofficer och han kommer senare att även söka sig till Främlingslegionen. Han blir antagen och åker till Balkan för att kämpa för den kroatiska sidan. Han är hård och är med att misshandla och döda människor, utan ånger.
Jackie kommer senare att bli anmäld för krigsförbrytelse, men han tar inte allvarligt på det heller.
Sedan kommer den tragiska händelsen i Malexander 1999, där de två poliserna Olle Borén och Robert Karlström blir kallblodigt skjutna till döds. Det är Jackie Arklöf, Tony Olsson och Andreas Axelsson som jagas efter ett bankrån. När poliserna kommer ifatt dem, börjar de skjuta omkring sig. Någon av dem skjuter ihjäl poliserna på nära håll, men uppgifterna om vem som gjort det går isär. Alla skyller på varandra. Först 2010 går Jackie Arklöf med på att låta sig intervjuas av Magnus Sandelin. Jackie berättar för första gången sin version om dådet och tar på sig hela skulden. Sant eller inte …

En mycket intressant bok om Jackie Arklöf, den mörhyade nynazisten som förekommit så mycket i media. Vem är han egentligen? Något riktigt svar tycker jag inte att jag fick. Hur ärligt svarade han på de frågor han fick. Och kommer vi att någonsin få riktigt klart för oss vem som egentligen sköt poliserna i Malexander. Det tvivlar jag på, om nu inte Jackie Arklöf talar sanning. Författaren har gjort ett bra upplägg om Jackies uppväxt och hur han kom med som krigsförbrytare i Bosnien. Text varvas med intervjuer med Jackie Arklöf. Även intressanta polisförhör med Jackie Arklöf, när han sitter på Kronobergshäktet 1999 finns med. Boken är mycket välskriven och det känns att författaren gjort ett strålande jobb med både research och intervjuer. Att Jackie Arklöf varit en person som alltid velat passa in till vilket pris som helst, det har författaren lyckats få fram.

Betyg 4/5 Kristina Simar 2011-08-31 (87) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Linda Schierse Leonards Den sårade kv.. Visa hela

Recension av Linda Schierse Leonards Den sårade kvinnligheten
(Detta är en recensionsbok från Lind & Co)

Linda Schierse Leonard är jugiansk psykolog, med verksamhet i USA

Handling: Agneta Pleijel har skrivit ett intressant förord, där hon ställer sig frågan: Varför har kvinnor så ofta dåligt självförtroende?
Freuds lärjunge, psykologen och terapeuten Carl Gustav Jung (1875-1961), ser fadern symboliskt som en arketypisk bild.
Linda Schierse Leonard tar i boken upp de psykologiska konflikter som kan finnas hos kvinnor som haft ett problemfyllt förhållande till sina fäder när de var små.

Hon beskriver sina egna och även andra kvinnors drömmar. Hon berättar sagor och ger exempel på myter från de gamla grekerna för att lättare förklara vad hon menar. Det hon vill ha sagt är att far -dotter förhållandet varit under uppväxten kommer att spegla dotterns liv som vuxen.

Linda S Leonard benämner dessa flickor vid namn som: Dockflickan, glasflickan, martyren, amasonen, den högtflygande, den missanpassande och superstjärnan. Hon förklarar hur kvinnorna i dessa olika benämningar beter sig som vuxna. Det är även först i vuxen ålder som kvinnorna blir medvetna vilken roll fadern har spelat i deras liv. Först då kan såren från uppväxten läkas och kvinnorna kan gå vidare i sin utveckling.

Som jag skrev förut så tar Linda S Leonard upp gamla grekiska myter. I dramat Ifeginia i Aulis av Euridies beskriver hon hur en fader drivs att offra sin dotter. Ifeginia är kung Agamemnus äldsta och mest älskade dotter, ändå är han beredd att offra henne i utbyte mot Hellas ära.
Boken innehåller även dikter av bland annat Sylvia Plath, Karin Boye och Rainer Maria Rilke.

Jag tycker att det var en intressant och läsvärd bok. Ibland är den lite fackmässigt skriven, men författaren förenklar detta genom sina sagoberättelser, sagor som jag känner igen. Myterna från de gamla grekerna är väldigt intressanta. Nu är ju författaren skolad i Jungs lära och har genom hans teser och teorier skapat sin verksamhet som psykolog. En annan psykolog beskriver säkert sina synpunkter utifrån sin skola. Det är väl något man som läsare bör tänka på. Jag rekommenderar boken varmt. Särskilt för läsare som är intresserad av Jung.

Betyg 3/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent

Den thailändska amuletten är en spänningsroman som.. Visa hela

Den thailändska amuletten är en spänningsroman som handlar om vapenindustrin runt om i världen. Det är en fiktiv historia, och är inspirerade av händelserna och människorna som författaren träffat när han utfört arbeten åt vapenindustrin.
Efter ett avhopp hittas den kvinnliga militärkaptenen Malee Som skjuten till döds i Örebros stadspark. Hon är där tillsammans med frilansande journalisten och fotografen Tommy Berg. När Tommy förstår att Malee är död, sliter han av henne amuletten som hon bär runt halsen. Innehållet i amuletten utgör ett hot mot regeringar, företag och privatpersoner runt om i världen. Vi får följa Tommy Berg och hur han träffade Malee Som, deras flykt parallellt med nutid, där läsarna får följa polisens jakt på Tommy Berg. Varför mördades Malee Som och av vem?

Detta är en roman med action från början till slut. Den är läsvärd och mycket trovärdig. Författaren har själv arbetat inom vapenindustrin så han vet vad han skriver om. Dialogerna i boken var rappa och underhållande. Att boken inte var skriven i kronologisk ordning, utan läsarna får möta Malee Som och Tommy Berg när de träffades parallellt med nutiden när Tommy Berg jagas av polisen gör boken ännu mer spännande. Även karaktärerna i boken är bra gestaltade. Vissa vet man inte om man kan lita på och det gjorde att jag ville sträckläsa boken för att få reda på om mina misstankar var rätt. Allt var ovisst in i det sista och slutet var oväntat, men det gjorde att jag i alla fall gärna vill läsa en fortsättning.

Recension av Johann Wolfgangs von Goethes roman De.. Visa hela

Recension av Johann Wolfgangs von Goethes roman Den unge Werthers lidanden

Boken är utgiven på Norstedts förlag (2011) och innehåller 200 sidor.

Johann Wolfgang von Goethe föddes i Frankfurt, Tyskland 1749 och dog 1832. Han tillhörde en av de mest kända författarna under romantikens epok, som varade ungefär 1770-1850. Den unge Werthers lidande är hans första roman och den kom ut 1774.

Handling: Romanen är skriven i dagboksform och handlar om den unge Werther som skriver till någon han kallar Wilhelm. Denne Wilhelm återfinns inte i berättelsen och är troligen en fiktiv person som Werther använder som mottagare i sina dagboksanteckningar.
Werther träffar den unga och vackra Lotte på en bal och han blir oerhört förälskad i henne. Hon är föräldralös och har ansvaret om sina yngre syskon. Hon är dessutom trolovad med den sympatiske mannen Albert. Boken handlar i stort om Werthers olyckliga kärlek till Lotte, men även om hur han som konstnärsjäl har svårt att anpassa sig till ett socialt liv och han berättar om konflikter mellan borgare och konstnärer.
Werther verkar även vara en rastlös ung man som älskar att ströva omkring i naturen med sin berömda blåa frack och gula väst. När den är utsliten införskaffar han sig en exakt likadan.
Hans liv är nog ganska enformigt och hans starka känslor för Lotte genomsyrar hela berättelsen, ända tills han bestämmer sig för ett drastiskt slut.

Detta är en typisk roman just för författare som var verksamma under romantikens epok, cirka 1770-1850. Werther själv är en ganska trist och intetsägande person som det egentligen inte finns så mycket att skriva om. Men nu tänker jag mest på hur den är skriven av den store författaren Johann Wolfgang von Goethe, romantikern som beskriver karaktärer och miljöer så vackert och poetiskt. Det är inte svårt att se blommorna, fåglarna och fjärilarna på ängen som beskrivs så fint i boken. Hela berättelsen är romantisk, men även sårbart skriven och jag har mest tittat på de underbara gestaltningarna av naturen och det gör att betyget blir högre än om jag bara hade koncentrerat mig på själva handlingen.

Betyg 4/5 Kristina Simar 2011-04-03 (33) www.kristinasimarlektor.se

Recension av Carole Martinez’ bok Det broderade hj.. Visa hela

Recension av Carole Martinez’ bok Det broderade hjärtat

Boken är utgiven på Norstedts förlag och innehåller 399 sidor.

Det broderade hjärtat är Carole Martinez’ skönlitterära debut. Boken har belönats med nio priser när den utkom 2007 i Frankrike, däribland Prix Renaudot des lycéens. Martinez har ett brokigt förflutet och har bland annat arbetat som skådespelare och franskalärare innan hon blev författare på heltid. Det är i sin spanska farmors historier om släktens anmoder Frasquita Carasco som Carole hämtat inspiration till denna roman.

Handling: Berättarrösten i den här romanen är Soledad. Hon är huvudkaraktären Frasquita Carascos yngsta dotter, men hon föds inte förrän i slutet av boken.

Frasquita Carascos föds i en liten by i södra Spanien och växer upp till en skönhet, men också till en kvinna med speciella gåvor. Frasquita behärskar sömnadskonsten som ingen annan, och med sin synål kan hon åstadkomma underverk. Redan som sextonåring gifts hon bort med José, en märklig man som arbetar som smed och lyssnar på allt hans mor säger. När Frasquita föder den ena dottern efter den andra, bosätter han sig i hönsgården och där tar han efter deras beteende. När Frasquita äntligen föder en son, bli José väldigt glad och kommer ut från hönsgården, men när han får se att det lilla gossebarnet är rödhårig, går han in i sig själv igen. Ända tills den dagen Frasquita upptäcker ett rött ägg och visar José det. Han vaktar ägget och en dag kommer en röd tupp ut från ägget. José tränar upp tuppen och blir en galen tuppfäktare. Det går dock inte så bra för hans tupp och Frasquita får sy ihop tuppen flera gånger.

När maken en dag spelar bort Frasquita i en tuppfäktning, bestämmer hon sig för att lämna byn för alltid. Iklädd sin gamla brudklänning tar hon med sig sina fem barn på en dragkärra och ger sig av. När de kommer till det fattiga Andalusien, där en revolution står för dörren, tvingas hon sy ihop ansiktet på en katalansk anarkist. Under sin långa resa får familjen uppleva både ondska och död. Frasquita föder även Soledad, en flicka som är missbildad under resan. När Soledad är fyra år dör Frasquita och hennes barn öppnar en kista med brudklänningar som hon sytt åt sina döttrar. Frågan är om de kommer att använda dessa vackra klänningar.

En underbar och vacker debutroman av Carole Martinez. Orden går rakt in i hjärtat och jag känner stor sympati för Frasquita och hennes barn. Carole Martinez skrivsätt påminner mig lite om Isabel Allendes sätt att skriva och hon är en stor författare i mina ögon. Franska böcker är ofta skrivna med mycket romantik, något som fattades i denna roman. Språket däremot är väldigt romantiskt. Däremot innehöll berättelsen väldigt mycket text och det tog lite längre tid för mig att läsa boken än vad det brukar göra. Det är viktigt för mig att ta in varje litet ord. Missar jag bara några, är jag tvungen att läsa om halva sidan. Inte för att boken var svårläst utan för att jag älskade den tragiska berättelsen och ville inte missa något. Jag hoppas att Carole Martinez återkommer med en ny bok snart.

Betyg 5/5 Kristina Simar

Recension av Patrik Sjöbergs och Markus Luttermans.. Visa hela

Recension av Patrik Sjöbergs och Markus Luttermans biografi Det du inte såg
Boken är utgiven på Nordstedts (2011) och innehåller 413 sidor.
Patrik Sjöberg är en av tidernas mest kända idrottsmän. Han har vunnit ett VM-guld, tre OS-medaljer och innehar fortfarande Europarekordet i höjdhopp.
Markus Lutterman är journalist och författare. Han har tidigare skrivit böckerna El Choco och Utsatt. Till vardags arbetar han som webbredaktör på Nerikes Allehanda. Källa Norstedts.
Handling: I den här boken som Patrik Sjöberg skrivit tillsammans med Markus Lutterman, berättar han öppet om de övergrepp han blev utsatt av sin tränare Viljo Nousiainen när han var liten. Viljo Nousiainen kom tidigt in i Patrik Sjöbergs liv och även med andra småkillar som han tränade i friidrott. Viljo blev senare tillsammans med Patriks mamma, men troligen av andra orsaker än att det var henne han älskade. För Viljo Nousiainen var pedofil och tyckte bäst om att umgås med de yngre pojkarna.
Patrik berättar även om sin långa karriär och sin hårda väg till världsrekordet i höjdhopp, som då blev 2.42 cm.
Något sunt liv levde han inte trots att han var idrottsman. Han både festade och rökte mycket. På träningar och tävlingar var det jämt fest och ofta slutade med en tjej på rummet. Något som Viljo hade svårt att acceptera. Patrik Sjöberg tjänade snart mycket pengar och på den tiden fick man kontanter i ett kuvert och ingen hade koll på hur mycket som gavs. Han köpte häftiga bilar och levde ett liv i lyx. När Patrik skulle mönstra in till militärtjänsten försökte han allt för att slippa, men han kom inte undan. Då flydde han från Sverige. Han har haft kronofogden efter sig och blivit tagen för fortkörning ett antal gånger
Patrik Sjöberg erkänner i boken att han även gått på kokain. Men när hans dotter föddes började han äntligen fundera över sitt liv och dottern har fått honom att tänka annorlunda på sitt sätt att leva.
Visst är det en tragisk berättelse om ett barn som råkat ut för övergrepp. Något inget barn bör utsättas för. Men jag känner ändå att det finns många okända personer som skriver om liknande berättelser, eller har varit med om ännu värre övergrepp. Men bara för att de inte är ett känt namn är deras chans att få ut sitt manus nästan minimal. Och deras manus kan många gånger vara mycket bättre skrivet än denna bok, som inte var något speciell när det gäller berättarspråket och gestaltningen. Sedan har jag aldrig varit en fan av Patrik Sjöberg. Tyckt att han festat för mycket som idrottsman och smitit ifrån sina skyldigheter här i Sverige. Tyvärr fick jag ingen större sympati för honom när jag läste denna bok, förutom att det var tragiskt att han blev utnyttjat av sin tränare.

Betyg 2/5 Kristina Simar 2011-11-28 (120) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Mikael Hjorth och Hans Rosenfeldts bo.. Visa hela

Recension av Mikael Hjorth och Hans Rosenfeldts bok
Det fördolda

Boken är utgiven på Norstedts förlag och innehåller 419 sidor.

Mikael Hjorth är manusförfattare och en av grundarna till produktionsbolaget Tre vänner. Han har skrivit manus till tv-serier som Svensson, Svensson och Cleo och varit exekutiv producent på ett antal långfilmer, bland annat filmatiseringen av Snabba cash.

Hans Rosenfeldt är även han manusförfattare men också känd som programledare i tv för Parlamentet, Högsta domstolen och Folktoppen. Han har även medverkat som deltagare i På spåret. Han hörs också flitigt i radions På minuten. Han var nöjeschef på SVT 2003-2005.

Handling: Berättelsen utspelar sig i Västerås. En mamma ringer polisen en söndagsmorgon och anmäler att hennes 16-åriga son Roger varit försvunnen i 22 timmar.

Först misstänker polisen att han rymt till Stockholm för att ha lite kul. Killar i den åldern gillar ju ofta lite utmaningar. Tyvärr så hittas Roger mördad, med hjärtat utskuret. Nu börjar istället en jakt på en mördare.
Sebastian Bergman, psykolog och expert på gärningsmannaprofiler kommer till Västerås efter att hans mamma dött. Han måste ta hand om försäljningen av hennes hus. Han har under en längre tid dragit sig tillbaka från sitt arbete efter att ha drabbats av en personlig tragedi. Efter tragedin har han blivit sexmissbrukare.

Nu när han är i Västerås hamnar han mitt i utredningen av Rogers död och det blir så att han hjälper sin gamle kollega Torkel Höglund och hans grupp från Riksmordskriminalen med mordet.
Roger går på den privata Palmlövska skolan. Ledtrådarna leder till den nya skolan som utåt sätt är en skola med felfri miljö, kanske den ändå bär på en hemlighet.
Läsarna får följa med om en spännande och skrämmande jakt på mördaren och vem det är får man inte veta förrän precis i slutet.

En välskriven och spännande kriminalroman av debutanterna Mikael Hjorth och Hans Rosenfeldt. Ibland kunde den tyvärr vara lite långdragen, och sexmissbrukaren Sebastian Bergman retar upp mig lite. Att han lyckas förföra varenda kvinna som kommer i hans närhet känns lite overkligt. Om jag ser till hela berättelsen så är det en bra kriminalroman som även har bra beskrivningar på karaktärer och miljöer.

Betyg 3/5 Kristina Simar

Recension av Sofia Nordins ungdomsroman Det händer.. Visa hela

Recension av Sofia Nordins ungdomsroman Det händer nu

Boken är utgiven på Rabén & Sjögren (2010) och innehåller 249 sidor.
Sofia Nordin är född 1974, bor i Stureby men är född och uppvuxen i Sollentuna. Hon debuterade 2003 med Äventyrsveckan som vann Eriksson & Lindgrens berättartävling. Berättarglädje utkom 2002 och hon har sedan dess gett ut en rad böcker. Sofia Nordin Augustnominerades 2009 för Natthimmel som hyllades till skyarna av både kritiker och läsare, och 2010 för Det händer nu. Hon har tidigare gett ut en roman på Albert Bonniers Förlag, Utanmyr 2005.

Handling: Boken handlar om Sanna (som är jag i boken), Sigrid, Mimmi, Zainab och Isis. De går alla i nian. Boken är skriven i jagform av Sanna.
När flickorna sitter i skolans uppehållsrum tittar Sanna på Sigrid. Hon känner att hon vill hålla om henne och kyssa henne. Men det går ju inte för sig. Vad skulle hända då?
Sanna får följa med Sigrid och hennes familj till Kreta i två veckor under påsklovet. Hon vill bara förklara sin kärlek för Sigrid, men istället flirtar hon med Sigrids ett år äldre bror Hannes, som är förtjust i henne. Det känns inte bra att flirta med Hannes, hon vill inte att han ska tro att hon är intresserad av honom. Sanna har många funderingar om hur hon ska förklara för Sigrid att hon är kär i henne. Men hon är rädd att Sigrid ska ta avstånd från henne om hon får veta. Den sista veckan på Kreta bli stämningen lite dålig mellan flickorna och fortsätter så när de kommer hem.
En kväll när Sanna sitter hemma och bara väntar på att få ett sms från Sigrid, som aldrig kommer, bestämmer hon sig för att gå hem till Sigrid. Det är Hannes som öppnar dörren och han berättar att Sigrid ska sova över hos Mimmi. Då låtsas Sanna att det egentligen är Hannes som hon vill träffa. De börjar kyssas och hångla, men det känns inte okej för Sanna. Hon säger nej innan det går för långt och hon ser att Hannes blir besviken. Då tar Sanna mod till sig och berättar att det inte beror på Hannes själv, utan att det beror på att han är kille. Hannes frågar Sanna om hon är kär i Sigrid och hon svarar ja.
Kommer Sanna att våga berätta för Sigrid hur det ligger till med hennes känslor och i så fall, hur kommer Sigrid att reagera?

En underbar bok om kärlek, lesbisk kärlek. Boken tar upp många tankar om hur det är att vara kär i någon av samma kön och även om hur det reagerades förr i tiden. Tills 1979 ansågs homosexualitet vara en psykisk sjukdom. Boken tar upp de känslor som finns inuti ens kropp och just känslan att vara annorlunda och även undran över hur andra i ens närhet ska reagera. Kanske boken är lite för snäll. Tror många kan bli mycket mer utsatta för elakheter än vad Sanna blir. Det är i alla fall en mycket välskriven och känslosam bok.
Betyg 4/5 Kristina Simar 2011-07-26 (68) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Inger Frimanssons psykologiska thrill.. Visa hela

Recension av Inger Frimanssons psykologiska thriller Det kalla landet

Boken är utgiven på Norstedts (2011) och innehåller 357 sidor.

Inger Frimansson, född 1944, är författare och journalist. Sedan 1988 är hon författare på heltid. Inger Frimansson ger ut både romaner, lyrik, noveller och ungdomsromaner och hon slog igenom på allvar med God natt min älskade 1998. Det kalla landet är en direkt uppföljare av Råttfångerskan som kom ut 2009.

Handling: Ingrid överlever trots alla odds, efter att varit instängd i Roses källare i fyra dygn. Hon hade åkt till Rose för att berätta att Titus Bruhn, Roses före detta man låg för döden och att han nu ville prata med Rose. Hon blev nedknuffad i Roses källare och där blir hon liggandes tills Titus döttrar, Jennifer och Julia kommer dit och upptäcker Ingrids jacka och stövlar. Ingrid är mycket illa däran, när ambulansen kommer, hon har rasat i vikt och ena armen har blivit bruten på ett märkligt sätt. På sjukhuset ligger hon bara och vill inte prata med någon.

Titus Bruhns döttrar ordnar med begravningen och Tomas, Roses son, lovar efter mycket tänkande att spela gitarr på begravningen. Tomas och hans gravida thailändska fru har precis kommit till Sverige. Tomas hann inte berätta om deras ankomst till Rose, och de råkar komma mitt i den traumatiska händelsen med Ingrid. Rose själv hämtas av polisen.
När Ingrid kommer hem från sjukhuset får hon bo hos sin syster Maria och hennes man Mogens. Men det är mycket jobbigare än Maria föreställt sig. Ingrid skriker ofta och högt av rädsla. Så den dagen deras yngsta syster Cecilia ringer på Marias dörr och berättar att hon lämnat Brasilien för att flytta hem igen, blir allt lättare. Cecilia flyttar med Ingrid hem till hennes lägenhet för att ta sitt ansvar. Julia får en uppenbarelse från sin pappa under begravningen. Hon hör honom säga att hon ska bli hans kronprinsessa och ta hans plats på bokförlaget och jobba tillsammans med Annie. Hon kommer med många nya förslag till förändringar på förlaget. Något som de andra anställda tycker är allt annat än förkastliga förslag. Det blir intriger och flera anställda berättar för Annie hur de upplever situationen och ber henne om hjälp, Annie är i sin tur för finkänslig för att sätta Julia på plats.
Ingenting blir längre som när Titus Bruhn var i livet, då allting var ordning och reda. Nu är det bara osämja och tråkigheter både på förlaget och bland familjemedlemmarna.

Jag läste och recenserade pocketupplagan av ”Råttfångerskan” rätt nyligen och tyckte att den var både skrämmande och spännande, men att slutet var så abrupt. Bara några dagar efter upptäckte jag att det skulle komma en efterföljare – Det kalla landet, och blev så glad. Jag hade ju handlingen i färskt minne från Råttfångerskan så det var inga problem att komma in i i den nya boken. Den var precis lika välskriven och spännande som den förra. Ingrid Frimansson är en mästare på att hålla läsarnas nerver på helspänn hela vägen. Både beskrivningar och gestaltningar var perfekta. Att boken handlade om bokbranschen var ett extra plus eftersom jag själv arbetar inom den, och inte gör det saken sämre att en del av handlingen var från kända ställen i Huskvarna-Jönköping, som jag kände igen, eftersom jag även bor där. Hoppas att det kommer ytterligare en fortsättning på denna berättelse.

Betyg 4/5 Kristina Simar 2011-08-22 (81) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Varg Gyllanders bok Det som vilar på.. Visa hela

Recension av Varg Gyllanders bok Det som vilar på botten

Boken är utgiven på Bra Böcker förlag (2011) och innehåller 332 sidor.

Varg Gyllander är pressekreterare vid Rikskriminalpolisen och har tidigare arbetat som marinofficer och kriminalreporter. Hans långa erfarenhet av att följa polisarbete gör att han vant rör sig i de miljöer som befolkas av erfarna mordutredare och det ger honom tryggheten att göra sina historier både trovärdiga och spännande. Varg Gyllander bor i Stockholm med sin fru och två barn. Han debuterade 2009 med kriminalromanen Somliga linor brister. Bara betydelsefulla dör kom ut 2010.
Handling: En ensam hamnkapten tittar ut över havet och väntar på att se kryssningsfartyget M/S Vegas lanternor lysa precis som vanligt borta i horisonten, men det är alldeles svart. Något fruktansvärt har hänt ute till havs. En man har hittats död på fartyget och det blir kriminalteknikern Ulf Holtz som får ta hand om fallet. Han flyttar in i kaptenens hytt och det blir en mycket märklig utredning där frågetecknen bara blir fler ju längre tiden går. Hur mycket polisen än letar hittar de ingenting om den döde mannen, han har helt enkelt ingen identitet.

Samtidigt som Ulf Holtz jobbar med mordet på M/S Vegas jobbar hans kollega Pia Levin med ett tragiskt familjedrama; en liten flicka och hennes föräldrar har hittats döda i sitt hem. Hon lägger ner all sin tid på den hemska tragedin, men får inget gehör hos sin högsta chef C. I och med hennes engagemang i fallet kommer obehagliga minnen från hennes egen barndom fram. Pia Levin undersöker fallet på egen hand och kommer fram till något riktigt skrämmande.
Kommer Ulf Holtz och Pia Levin att lyckas få fram sanningarna gällande sina båda undersökningar?

Som alltid ger Varg Gyllander mig både en spännande och härlig läsupplevelse. Jag var tvungen att sträckläsa eftersom de lättlästa och korta kapitlen hela tiden slutade på ett sådant sätt att jag bara var tvungen att fortsätta läsa. Varg Gyllander skriver med en riktig spännande intensitet, suverän gestaltning och beskrivning av händelser och miljöer. Han gör mig aldrig besviken, utan jag blir lika glatt överraskad av hans berättelser varje gång jag läser hans böcker. Jag hoppas att många läser hans böcker och att de upptäcker vilken sensationell författare han är.

Betyg 4/5 Kristina Simar 2011-03-22 (29) www.kristinasimarlektor.se

Recension av Lisa Bjärbos bok Det är så logiskt al.. Visa hela

Recension av Lisa Bjärbos bok Det är så logiskt alla fattar utom du.

Boken är utgiven på Rabén & Sjögrens förlag och innehåller 251 sidor.

Lisa Bjärbo är cirka 30 år, journalist och författare. Det är så logiskt alla fattar utom du är hennes första ungdomsroman. Hon jobbar även som redaktör på Barnens Bokklubb. Läs mer på hennes blogg
www.onekligen.blogspot.com

http://www.rabensjogren.se/Bocker--produkter/Utgiven/2010/Var/bjarbo_lisa-det_ar_sa_logiskt__alla_fattar_utom_du-kartonnage/

Handling: Ester och Johan har varit vänner så länge de kan minnas. När de var mindre fick de vara hos varandra i stället för på fritids. Eftersom de ville vara tillsammans och klarade sig själva tills någon av föräldrarna kom hem, passade det bättre. Nu går de tillsammans i ettan på gymnasiets samhällvetenskapliga program och umgås lika ofta, men Ester har förälskat sig i en långhårig kille som går estet och spelar gitarr. En kväll är hon i den spellokal där han och hans band uppträder. En kompis, Paula, ser till att Ester får följa med på efterfesten och där blir hon bekant med Adam, som killen heter. De är tillsammans den kvällen och Ester är så lycklig.

Hon berättar det för Johan, men han blir lite sur och vill inte lyssna på Ester. Ester träffar Adam ytterligare en gång, då följer hon med honom till replokalen för att hämta en sak. Där händer det något och efter det blir det inga mer träffar med Adam. Johan råkar en försäga sig till Ester att han är kär i henne och att han varit det sedan sexan. Något som Ester aldrig tänkt på. Efter att Johan berättat detta för Ester börjar han undvika henne. En dag börjar en ny tjej i klassen, Amanda. Hon sätter sig på den lediga platsen som finns bredvid Johan där Ester brukar sitta, men hon har inte dykt upp än så platsen står tom. Johan och Amanda kommer bra överens och börjar träffas. Johan tycker att hon är lätt och trevlig att umgås med. Nu är det Esters tur att bli svartsjuk, och hon försöker få tillbaka Johan. Frågan är om hon lyckas!

Detta är en härlig och välskriven ungdomsroman. Det är nog så här det fungerar i verkligheten. Esteter med långt hår och en gitarr på ryggen är populära hos tjejer på gymnasiet och de vet dessa killar om, därför kan de flirta med olika tjejer. Författaren har lyckats bra med att fånga känslor och beskriva miljöer. Allt känns väldigt äkta och boken är riktigt bra. Hoppas att den läses av ungdomar i gymnasiet för jag är säker på att de kommer att känna igen sig.

Betyg 4/5 Kristina Simar

Recension av Alexander Motturis roman Diabetikern.. Visa hela

Recension av Alexander Motturis roman Diabetikern

Boken är utgiven på Norstedts Förlag (2011) och innehåller 229 sidor.

Alexander Motturi är född 1970, han har bland annat översatt och avhandlat Wittgenstein, skrivit dramatik samt är författare till den uppmärksammade boken Etnotism där ett nytt begrepp för rasismens metamorfos analyseras. Diabetikern är hans romandebut. Källa: Norstedts.

Handling: Den unge mannen som är namnlös berättar i jagform. I denna roman får läsarna honom första gången när han sitter på en vårdcentral i Göteborg. Där får han besked att han drabbats av en kronisk och obotlig sjukdom - Diabetes mellitus typ 1. Den sort man får som ung. Istället för att bli bedrövad och ledsen över att han drabbats av en allvarlig och obotlig sjukdom, blir han förälskad i sin diagnos. Helt plötsligt är han någon. Inte den intetsägande killen med ett grått liv och ett trist arbete på ett kontor. Han tar reda på allt om sin sjukdom och vårdcentralen och apoteken blir lite av hans andra hem. Han berättar om sprutorna han får, tabletterna, kost- och motionsråd med mera. Mannens flickvän Natacha som har ett intressant arbete inom konstvärlden börjar bry sig om honom på ett helt annat sätt. Frågar honom att han tagit sin medicin eller ser till att han äter när han ska. Tillslut får mannen nog, det blir lite för mycket runt omkring honom. När Natacha får ett intressant uppdrag i New York följer mannen med. Där får han ingen uppmärksamhet alls för sin sjukdom. Ingen bryr sig om att han tar sin spruta mitt på gatan. Det känns inte heller bra, när ingen bryr sig, så han söker kontakt med andra som har samma sjukdom. Därför känns det bra när det är dags att återvända till Sverige. Där får han den uppmärksamhet han egentligen vill ha.

En rak och saklig roman om vad det innebär att ha diabetes. Berättarrösten är ganska trist och håller samma stil rakt igenom. Jag kände mig lite trött på att läsa de alltför detaljerade beskrivningarna om sjukdomen och dess hjälpmedel som upprepades hela tiden. Däremot kan boken vara av stort intresse för den som fått diagnosen Diabetes mellitus, eller för någon som har en vän eller nära anhörig som har sjukdomen. Då får man veta en hel del vad man bör tänka på. Och vi andra som inte har diabetes kan känna igen tecken på hur kroppen reagerar om man fått sjukdomen och man behöver söka läkare.

Betyg 3/5 Kristina Simar 2012-01-02 (1) http://blogg.passagen.se/krisim

Eftersom jag aldrig läst persisk litteratur förut.. Visa hela

Eftersom jag aldrig läst persisk litteratur förut så känner jag att jag inte vågar ge mig på en analys av vad Azita Ghahreman skriver i sin vackra poesibok Dikter: 4 diktsamlingar. Jag låter känslorna styra istället och berättar vad jag kände när jag läste boken. Jag läser annars mycket böcker som är översatta från persiska och tycker att i stort sätt alla dessa författare har ett poetisk skrivsätt. Texterna är alltid vackert skrivna och händelserna mycket väl gestaltade. Även karaktärer och miljöer. Jag har heller ingen större erfarenhet av poesi överhuvudtaget.

Nu har jag alltså läst Azita Ghahremans Dikter:4 diktsamlingar.
Boken är utgiven på Smockadoll Förlag (2009) och innehåller 167 sidor plus ett efterord skrivet av Rakel Churkri. Översättning har gjorts av Sohrab Rahimi och Kristian Carlsson.
Azita Ghahreman är född 1962 och hör till de främsta iranska samtidspoeterna. Numera bor hon i Sverige.
Boken är uppdelad i fyra diktsamlingar som är skrivna mellan 1990-2009.
I efterskriften berättar Rakel Churki att Azita Ghahreman gav ut sin diktsamling Evas sånger hemma i Iran utan att tala om det för sin dåvarande make, som upptäckte boken i en affär. Hon förnekade av rädsla att det var hennes verk . Som hämnd fick hon se flera av sina böcker brännas upp. Flera gånger. Först i Sverige publicerades dikterna exakt som författaren hade tänkt sig. Dikterna har erotiska undertoner och religionskritik. Något som inte finns med i de iranska utgåvorna.

Det som är så härligt med dikter är att man kan läsa dem hur många gånger som helst och hela tiden hitta nya budskap. Jag läste denna diktsamling två gånger och kommer att läsa den många gånger till för jag upptäcker nya budskap varje gång jag läser. Azita Ghahreman är en otrolig ordkonstnär och använder sig av vackra metaforer. Även om jag tyckte mycket om alla dikter så är det två som fastnat mest i mitt huvud.
Det är en dikt som heter Stening. Den börjar så här:
Med blå klänning
täckte de över henne
håret hade kapats av
och huden var full av skåror;
samtidigt som de bar iväg henne i kedjor och rep
stod hon på trappan och sa:
”Men jag säger er
sedan länge har er måne dött,
jag såg det med egna ögon
att fyra ondsinta fåglar
drog iväg månen med näbbarna –
det är lång tid kvar tills er sorg blivit mjölkvit
och himlen får dricka upp det gamla
och månen kan komma fram igen”
Hon sörjde och grät
men de stenade henne
och täckte de ljusa ögonen
med en svart sjal …
Jag kan verkligen känna kvinnans vrede och hat mot de som kastar sten på henne. Samtidigt vill hon inte visa vad hon egentligen känner. En mycket stark dikt.

Gömstället
Var har du nu ditt hem?
Alla vägar
slutar vid barndomens ödemark,
hos en flicka med iturivna skolböcker
bakom en stängd dörr.
Var inom dagens tysta ram
på jordens axel
finns nu höstens dofter?
När de leriga stövlar
och piska och hån
passerar våra drömmar
och de framdukade händerna.
När det i rädslans och förtvivlans gränder
inte finns annat kvar än
hjärtat som ska förlåta
och händer som ska smeka.
Var finns dina händer nu?

Denna dikt får tala för sig själv. Otroligt känslosam och vacker med ett budskap som kan tolkas på många sätt. Läs denna underbara bok och tolka de vackra dikterna på ditt eget sätt.

Betyg 5/5 Kristina Simar 2012-02-20 (17)http://blogg.passagen.se/krisim

Martin Svensson DIN HEDER Din heder är Martin Sv.. Visa hela

Martin Svensson DIN HEDER

Din heder är Martin Svenssons andra roman. Han debuterade 2007 med romanen Hej mitt namn var Elton Persson. Boken blev en stor framgång i pocket och såldes i över 30 00 exemplar. Martin Svensson är och kommer väl alltid vara förknippad med sin låt Yeahyeah wow wow. Martin är född 1978 i Kalmar och uppväxt i Varberg och sedan 1995 är han bosatt i Stockholm.

Din heder handlar om att Viktor kommer i kontakt med Meryem en palestinsk-kurdisk tjej. En dag ringer Meryem till Viktor och vill att de ska träffas. När Viktor träffar Meryem har ett svagt minne att de har träffats på krogen någon gång. Meryems bror och svartsjuke pojkvän tror att Viktor och Meryem har ett förhållande.

Konstiga saker börjar hända. En kväll när Viktor kommer hem ser han att hans balkongdörr är uppbruten. Men inget är stulet.

Genom Meryem blir Viktor vän med hennes farbror Mehmet, en väldig färgstark person. Bekantskapen med Viktor är inte populär i Meryems familj. De vill att hon ska gifta sig med en man från den egna kulturen.

Men farbror Mehmet försöker styra upp det hela och får Meryems familj att tillslut tro på att Viktor och hon ska gifta sig. Mehmet ställer till med en stor fest för familjen för att de ska få lära känna Viktor. Festen blir inte så lyckad kan jag säga men mer vill jag inte avslöja. Jag tycker det är en läsvärd bok för detta med heder förekommer ofta i dagens Sverige.

Jag själv tyckte mycket om boken, brukar inte vara så förtjust i ”Jag” skrivna böcker men Martin lyckas väldigt bra med det. Likadant i förra boken som också är skriven i ”jag” form. Jag känner direkt att jag är där någonstans bakom Viktor och följer honom hela tiden. Det känns som om han är en vän som jag har koll på. Det var likadant med Elton i förra boken.

Men om jag tar upp detta med heder så har jag läst flera böcker om detta ämne och har upptäckt att det går till på ungefär samma sätt i de olika familjerna. Någon i familjen har sett sin syster eller kusin prata med en kille, oftast en skolkamrat som inte på något sätt är konstigt här i Sverige. Men när de stackars flickorna kommer hem blir de kallade för hora och ibland blir de till och med slagna.

Nu tillhörde väl inte Meryems familj de värsta men ändå tillräckligt för att man ska reagera.

Jag slutar med att igen säga att detta är viktig bok för oss svenskar att läsa, detta om hur många unga flickor som lever i en hederskultur och sedan att den är skriven från ett manligt perspektiv gör den ännu mer läsvärd.

Recension av Malena Johansson och Mats Lernebys bo.. Visa hela

Recension av Malena Johansson och Mats Lernebys bok Disamore: makten, maffian och fotbollen.

Boken är utgiven på Forum förlag och innehåller 219 sidor.

Malena Johansson är journalist med Italien som specialområde. Hon har bott i Rom och Perugia och skrivit för bland andra Expressen, Aftonbladet och Offside.

Mats Lerneby är frilandsjournalist och musiker. Han har arbetat som journalist i stora delar av Europa och har alltid sett sport mer som en del av samhället än något som bara ger bra kondition. När han kom till Italien första gången 1994 kändes det således som att komma hem.

Handling: Detta är en fullspäckad reportagebok om Italien, där makten och maffian är så tätt sammanlänkande att om en faller, faller alla, precis som ett korthus.
Författarna börjar sin berättelse i Neapel. I Neapel styr Camorran och fotbollen genomsyrar allt. Här har den store Maradona spelat och överallt hänger det bilder på honom.

När det gäller de största fotbollsklubbarna i Europa får de oftast mellan trettio till fyrtio procent av sina intäkter från tv:n och cirka en tredjedel från inkomsterna från matchdagarna. De italienska klubbarna däremot får ungefär sextio procent av tv-rättigheterna. Att få folk att komma till arenorna är inte så viktigt för de italienska klubbarna, för där bygger de inte arenor i samma takt som i övriga Europa. Arenorna är bara en extra stor börda för kommunerna, när det gäller skötsel, underhåll och ansvar. Därför är det bättre att se matcherna på TV.

Premiärminister Silvio Berlusconi tog över Milan 1986 och under hans tid har Milan lyckats att ta många fina titlar. Många anser att han både är en stor ledare och affärsman. Numera är Silvo Berlusconi inte beredd att satsa astronomiska summor på sin klubb. 2009 sålde Milan Kakà till Real Madrid och numera är Berlusconi mera ifrågasatt av fansen.
Hur mycket bestämmer egentligen maffian när det gäller de italienska fotbollslagen. Juventus nedflyttningen till serie B, var den seriös eller inte?
Det talas om köpta domare och lag som lägger sig för andra lag. Boken är så full med fakta att jag skulle kunna skriva flera sidor om handlingen. Så detta som jag tagit upp är bara en bråkdel av vad boken handlar om. Du som är intresserad av italiensk fotboll ska givetvis läsa denna bok.

En fullspäckad bok med intressant fakta om Italien, deras fotbollslag, maffians styre och fotbollsklubbarnas ägare. Mycket om pengar och makt. Jag tycker mycket om bokens upplägg, den gav mig mycket information om italiensk fotboll och Italiens tänkande omkring fotboll. Själv är jag egentligen inte så förtjust i italiensk fotboll, eftersom jag tycker att många lag spelar ganska fult. Men boken var intressant. Och nu när jag skriver detta har Milan precis köpt Zlatan från Barcelona. Jag tycker nog att hans spelstil passar bättre i Italien än i Spanien. En riktigt bra och intressant skriven bok av två duktiga journalister.

Betyg 4/5 Kristina Simar

Recension om Djävulens tonsteg av Hans-Olov Öberg.. Visa hela

Recension om Djävulens tonsteg av Hans-Olov Öberg

Boken är utgiven på Cosy Crime som är ett imprint till Kalla Kulor (2011) och innehåller217 sidor.

Hans-Olov Öberg föddes i Skultuna på 60-talet och debuterade som deckarförfattare 2001 med den brett uppskattade finansthrillern En gudabenådad bullshitter. Sedan dess har han givit ut ytterligare sju deckare, några enstaka satirböcker och en nybörjarbok om tatuering. Vid sidan om författandet är Hans-Olov jazz- och bluesmusiker, förlagschef och entreprenörsrådgivare. Han brinner för fotboll, roliga fordon med starka motorer och udda musikinstrument. Han är bosatt på Södermalm i Stockholm med hustru och två ungdomar.
Källa: Cosy Crime.

Handling: Året är 1978 och berättelsen händer under några dagar i oktober. Jimmy Magnusson och hans kompis Elias Fagervik går i sexan och sjunger i gosskören i Västerås Domkyrka. Under en kvällsrepetition i Domkyrkan försvinner Jimmy och hittas elva timmar senare brutalt mördad i trappan från körläktaren i kyrkan. Vem vill mörda en ung pojke? Den unge polisinspektören Benny Modigh hamnar i utredningens centrum och får hjälp av den före detta krigskorrespondenten Anneli Fri. Elias försöker hjälpa polisen så gott han kan. Han berättar om den märkliga Domkyrkoorganisten Herman Weigl, född i Berlin men som flyttade till Sverige 1944. Prästen Lars Persson känns inte heller särskilt stabil, kan det vara någon i kyrkan som mördat Jimmy? Elias berättar vidare att Jimmy brukar ta saker från Polacken som har en affär i närheten. Har Jimmy kopplingar till den undre världen? Det blir inte det lättaste fallet att lösa och svaret på gåtan kommer först i slutet av boken och det blir väldigt överraskande.

Hans-Olov har lyckats skriva en lättsam deckare med glimten i ögat. Jag blir nostalgisk när jag läser om musik från Heta Högen och tv-serien Macahan. Det är så typiskt 70-tal. De parallella beskrivningarna om karaktärernas relationsproblem är väldigt välskrivna, men ändå lättsamma. Läsarna får följa både Elias familj och polisinspektör Benny Modigh på ett naturligt sätt. Inget är tillkrånglat och äntligen en polisroman utan en wiskeyalkoholiserad polis som inte heller har kvinnoproblem, som jag tycker alla poliskommissarier tycks ha i nästan alla polisromaner numera. Boken är lagom lång och innehåller inga onödiga händelser, den är även en bladvändare. Karaktärerna är även mycket fint skildrade. Att det är första delen i en trilogi gör inte saken sämre. Jag ser redan fram emot nästa del.

Betyg 4/5 Kristina Simar 2011-10-03 (101) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Jo Nesbøs ungdomsbok Doktor Proktor o.. Visa hela

Recension av Jo Nesbøs ungdomsbok Doktor Proktor och världens undergång. Kanske

Boken är utgiven på Lilla Pirat Förlaget (2010) och innehåller 323 sidor.
Jo Nesbø är den framgångsrike börsmäklaren som sadlade om till författare. Kriminalromanerna om Harry Hole har på tre år sålt i drygt en miljon exemplar i Sverige.

Handling: Detta är den tredje boken om den smågalne uppfinnaren Doktor Proktor. Även denna gång handlar det om den lille rödhårige och speciella killen Bulle, den stavningskunnige och smarta Lise och uppfinnaren Doktor Proktos.
Det du inte vet, har du inte ont av brukar man säga. Och det du nu inte vet är att jorden redan är på väg att gå under. Att vi står inför en invasion från närmsta rymden. Och du har än så länge inte heller hört talas om varför våra strumpor egentligen försvinner ur tvättmaskinen, om anakondan i kloaken, äkta grodmän och andra djur du önskade inte fanns. Månkamelonter och andra otäcka varelser från rymden kommer för bland annat grädda människor i våffeljärn för att sedan äta upp dem. Kamelonterna vill sätta igång ett världskrig som ska börja i Norge och de vill inte starta det själva utan vill att människorna i Norge ska börja döda varandra för att det ska se ut som om det är norrmännen som startar kriget. Nästan alla Norges folk har även blivit hypnotiserade, av vem och varför? Handlingen känns nog lite rörig och det är precis vad den är.

Jag har inte läst några av de andra böckerna om Doktor Proktor och jag hade inte läst denna heller om inte Pirat Förlaget skickat den som recensionsexemplar till mig. Jag är inte särskilt förtjust i Jo Nesbøs deckare om Harry Hole och jag väl inte säga att denna barnbok föll mig i smaken heller. Jag är svensk-norsk, men förstår mig tydligen inte på varken svensk eller norsk humor. Mina döttrar säger att jag inte har någon humor alls och när jag själv tycker att jag är rolig så skakar de huvudet och säger: ”Vad var det för roligt med det då.” Det som gjorde boken ändå läsbar var alla gulliga illustrerade bilder av Per Dybvig, de tyckte jag mycket om. Att boken handlade mycket om Sør-Trønderlag ger jag en extra poäng för. Där har jag tillbringat många av mina sommarlov hos släktingar och jag känner mig lite av en Trønder. Jag vet att de flesta tycker att denna bok är mycket rolig, så du kanske bör läsa andra recensioner som är mer positiva än min innan du drar slutsatsen om boken är värd att läsas eller inte.

Betyg 3/5 Kristina Simar 2011-07-29 (71) http://passagen.se/krisim

Recension av Ulla Bolinders kriminalroman Domslut.. Visa hela

Recension av Ulla Bolinders kriminalroman Domslut

Boken är utgiven på Ord Text Mening (2011) och innehåller 256 sidor.

Ulla Bolinder är född och uppvuxen i Uppsala, men bor numera i Knivsta, några mil norr om Stockholm. Hon gick humanistisk linje på Magdeburg och har sedan dess arbetat på reklambyrå, restaurang, sjukhus, arkiv och bokförlag. Ulla debuterade som författare 1997.
Källa: Ord Text Mening.

Handling: En 45-årig tvåbarnsmor försvinner oförklarligt under en cykeltur. Journalisten David Weber intervjuar vittnen, misstänkta, anhöriga, arbetskamrater och poliser som har anknytning till fallet. När det gäller vittnena har vissa sett en mörkhårig kvinna och vissa en ljushårig. Klädseln stämmer inte heller alltid överens. Ingen av vittnena kan ge ordentliga upplysningar så att fallet kan lösas. Vänner, anhöriga och arbetskamrater har olika syn på den försvunna kvinnan sätt att vara. Och många har negativa synpunkter på den man hon har ett förhållande med. Kvinnan jobbar på ett socialkontor och där har hon ibland upplevt hot. Kan det vara någon hon träffat där som gjort henne illa. Kanske har hon försvunnit frivilligt. Frågan är väl egentligen hur väl man egentligen känner varandra som vän och anhörig. Kommer fallet att klaras upp?

Jag är mycket förtjust i Ulla Bolinders böcker om journalisten David Weber. Det för att det är realistiskt skrivet och intressant att ta del av de förhör som görs i boken. Att höra hur olika människor ser på saker ute i vårt samhälle. Mycket av förhören är samhällskritiskt och det är precis så som många upplever samhället idag. Vems fel det är att det ser ut som det gör? Det förekommer vårdnadstvister, skilsmässor och hur en kärleksrelation kan ses med olika ögon. Jag tycker det är skönt att inte läsa om dessa alkoholiserade poliskommissarier med kvinnoproblem, eller en kvinnlig kommissarie med samma problem som även har familjeproblem, som många kriminalromaner handlar om. Här fokuseras det på brottet och inte polisernas privatliv och det tycker jag är bra. De flesta kriminalromaner brukar även ha ett torftigt språk, men det har inte Ulla Bolinders böcker. Hennes språk är givande och är varierande utefter vem som förhörs. Ett barn pratar som ett barn, en A-lagare som en sådan och så vidare. Därför får Ulla Bolinders böcker alltid högsta betyg av mig. Jag gillar det verklighetstrogna i hennes berättelser.

Betyg 5/5 Kristina Simar 2011-10-13 (108) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Thomas Kangers bok Drakens tid - Uppg.. Visa hela

Recension av Thomas Kangers bok Drakens tid - Uppgörelsens tid är inne

Boken är utgiven på Nordstedts förlag (2011) och innehåller 398 sidor.

Thomas Kanger, född 1951 är journalist och författare. Han har bland annat arbetat på TV:s samhällsprogram Kalla fakta och gjort uppmärksammade dokumentärer för SVT, som till exempel Stulen barndom (2005). Thomas Kanger debuterade som författare med Mordet på Olof Palme (1987).Den första romanen om den egensinniga mordutredaren Elina Wiik i Västerås, Första stenen, utkom (2001). Den senaste i serien Gränslandet (2007), utsågs av Svenska Deckarakademien till årets bästa svenska deckare och nominerades till bästa europeiska deckare i Frankrike 2010. 2005 utkom den fristående thrillern Ockupanterna. Thomas Kangers böcker ges ut i ett flertal länder.

Handling: När advokaten Auster Foggs son dör i krigets Afghanistan, beslutar han för att göra upp räkningen med sitt eget liv och med sin arbetsgivare, det världsomspännande vapenföretaget. Han tar ut sina pengar och flyr. Samtidigt i Västerås, Sverige blir en väktare ihjälskjuten på Ikeas parkering. Mördaren har troligen stått på Ikeas tak och skjutit honom. Vittnen säger att de sett en man på en svart motorcykel i närheten vid tidpunkten för dådet. Kriminalinspektör Elina Wiik som egentligen numera har skrivbordsjobb, efter att hon fått dottern Mina, får hoppa in och hjälpa till i jakten på mördaren. En jakt där polisen inte bara får leta i Västerås utan även i Jämtland för att försöka hitta rätt gärningsman.

I en sliten lägenhet i Stockholm finns Espen Krogh, en före detta polis med alkoholproblem, helt omedveten att han snart kommer att bli kontaktad av några män från Auster Foggs arbete. Männen vill att Espen Krogh ska hjälpa dem att leta rätt på Auster Fogg, och snart befinner han sig på ett flyg till USA och senare även vidare till Vietnamn för att leta rätt på Auster Fogg.
Läsarna får följa jakten på väktarens mördare här hemma i Sverige och Espen Kroghs letande efter den försvunne Auster Foggs. Det blir en spännande och oväntat upplösning av både mordet på väktaren och jakten efter Auster Foogs.

Efter att läst Ockupanterna av Thomas Kanger, en bok som jag tyckte mycket om blev jag nyfiken att också läsa denna. Tyvärr tyckte jag inte att denna roman höll samma klass som Ockupanterna gjorde. Den här kändes mer amerikansk än svensk och den var något rörigare med tre olika händelser. Där en av händelserna var skriven i jagform och de andra i tredje person. Händelserna var även något ojämna när det gällde spänningsnivån. Berättelsen när Espen Krogh letade efter Auster Foggs var mer intensivare och mer spännande att ta del av än de andra händelserna som tyvärr kom lite i skymundan. Däremot tycker jag dialogerna håller mycket hög klass rakt igenom och det gjorde att bokens handling ändå höll hela vägen.

Betyg 3/5 Kristina Simar 2011-03-28 (32) www.kristinasimarlektor.se

Recension av Liza Marklunds kriminalroman Du gamla.. Visa hela

Recension av Liza Marklunds kriminalroman Du gamla, du fria

Boken är utgiven på Piratförlaget (2011) och innehåller 403 sidor.

Liza Marklund har arbetat som journalist sedan 2985, bland annat på Arbetaren, Expressen och TV4. Idag är hon författare på heltid. Unicef-ambassadör samt delägare i Piratförlaget. Källa: Piratförlaget

Handling: Detta är den nionde kriminalromanen om journalisten Annika Bengtzon. Den här börjar med att fyra unga kvinnor, alla mammor blir knivhuggna bakifrån. Är det en seriemördare eller råkar det bara vara en tillfällighet att flera kvinnor mördats ungefär samtidigt? Annika Bengtzon är tillbaka på redaktionen i Stockholm efter tre år som tidningens korrespondent i Washington. Hon har även förenats med sin make Thomas som numera arbetar på justitiedepartementet med internationella säkerhetsanalyser. Just nu befinner han sig på en konferens i Nairobu. På en rekognoseringsresa vid somaliska gränsen blir hela delegationen på sju personer från olika länder i Europa kidnappade.
Eftersom den svenska regeringen vägrar förhandla och gisslan avrättas en efter en, dras Annika med i det hela. Kidnapparna kräver en helt orimlig lösensumma för att de ska släppa Thomas. Långt mycket mer pengar än vad Annika kan få tag på. Parallellt med Annikas vardag berättar Thomas om hur han och de andra i gisslan lever i en mörk grott. En och en av gisslan hittas mördade och när Annika får se en bild av en hand som kan vara Thomas, det ser ut som hans hand och ring på fingret. Är det hans hand och ring, eller någon annans hand med Thomas ring på?
Annika tar ut allt sitt sparkapital och lånar pengar, bestämmer sig för att åka ner till Somali tillsammans med polisen Halenius, men hon har problem med barnvakt till sina två barn. Hennes mamma har alkoholproblem och orkar inte. Systern är inte heller aktuell. Då finns det bara ett alternativ kvar. Annika sväljer sin stolthet och kontaktar en kvinna hon aldrig annars hade gjort. Kommer hon att hitta Thomas levande och få hem honom trots alldeles för lite pengar.

Jag har läst några böcker om Annika Bengtzon innan, men de har inte fallit mig i smaken. Jag tycker språket är torftigt och gestaltningen av karaktärerna och miljöer alldeles för dåliga. Hade jag inte sett ”Sprängaren” på film hade jag aldrig fått ett ansikte på Annika Bengtzon.
Jag hade lite mer förhoppningar när jag började läsa denna bok och den handlade om de fyra kvinnorna som blivit knivhuggna till döds, men sedan blev det mera fokuserat på kidnappningen av Thomas. Jag ser inte heller Annika som en sympatisk person. Tycker hon hela tiden sätter sig själv i första hand och barnen kommer i kläm. Så tyvärr var boken mer ett sömnpiller att läsa än den där spännande kriminalromanen som man bara inte kan låta bli att sträckläsa.

Betyg 2/5 Kristina Simar 2011-11-23 (119) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Då världen höll andan: Kubakrisen 19.. Visa hela

Recension av Då världen höll andan: Kubakrisen 1962

Roger Älmeberg har arbetat som journalist i över 30 år. Han har varit reporter, producent och projektledare på Sveriges Radio. Roger Älmeberg har också varit chefredaktör på tidskriften ”Från riksdag till departement” ”R Älmeberg har också en fil.mag. i modern politisk historia och i ekonomi historia. Han idag är han verksam som frilandsjournalist och 2007 utkom med den uppmärksamma boken Hemliga förbindelser, Dc 3a:n, Sverige och kalla kriget.

Då världen höll andan: Kubakrisen 1962
Boken är skriven ur ett svenskt perspektiv. Tiden som boken utspelar sig är från 12 –28 oktober 1962.
Boken innehåller mycket intressanta fakta från de dramatiska dagarna i oktober 1962.
Det är USA och Sovjetunionen som har de största rollerna. Sverige har också en lite del i det hela. Statsminister Tage Erlander var med på flera möten. Likaså Stig Wennerstöm. Han skickade under den har tiden brev med osynligt bläck till sina uppdragsgivare i GRU. Namnet på hans kontakt kallades ”Generalen” Wennerström var aktiv både före och under KUBA - krisen.
Bröderna Kennedy ville forsla missiler och kärnvapen till Kuba. Men de var oroliga att göra det. För de visste att Sovjetunionen skulle ställa sig på KUBA :s sida.
I början fotograferade USA:s fotografer sovjetiska raketanläggningar. Men Chrusjtjov vek ner sig och accepterade den blockad som USA ville införa i KUBA och tog tillbaka sina kärnvapen.
I boken möter man många politiker som var verksamma detta år. Många har jag hört talas om och många inte. Intressant var att få veta att Che Guevara var utbildad läkare. Och bröderna Fidel och Rául Casto var inte barn till deras fars fru. Han fick tre barn med sin fru och åtta med den yngre hemhjälpen. Där fanns både Fidel och Rául.
Även svenska politiker förekommer ofta i boken. Mest den dåvarande statsministern Tage Erlander, sen även dåvarande utrikesministern och en del andra som var insatta i KUBA krisen.
Egentligen var det inte långt ifrån att ett tredje världskrig kunnat bli verklighet.

Detta var en väldigt intressant skriven bok om KUBA - krisen. Själv var jag bara fem år när den utspelades.
Jag har läst om krisen i skolan och de personer som figurerade i boken, är de politiker son jag vuxit upp med. Även om det var en hel del namn som jag både känner igen och inte. Det var en del förkortningar på organisationer. Ändå var boken lättläst och som sagt intressant. Jag har lärt mig mycket om KUBA - krisen och känner att det var en viktig och intressant bok för mig. Jag har fått mycket kunskap om den delen av historien som utspelades på 1900-talet

Kristina Simar lektör/bokrecensent

Recension av Mian Lodalens bok Dårens dotter Mian.. Visa hela

Recension av Mian Lodalens bok Dårens dotter

Mian Lodalen är född 1962 och uppvuxen i Jönköping. Numera bor hon i Stockholm, där arbetar hon som författare, frilansjournalist, krönikör och föredragshållare.

Dårens dotter handlar om lilla Connie som tidig förlorade sin mamma. Först bodde hon hos sin mormor och morfar, sen hos sin moster och morbror. Hon träffar sin pappa lite då och då. Han ska egentligen ha henne varannan helg, men ibland dyker han inte upp.

När han kommer hör Connie ett brummande ljud som är från hans Volvo P 1800. Han tror att han är James Bond då. Han har nästan alltid en ny flickvän vid sin sida. Men ett tag hade han ett längre förhållande med Ulla. Ulla har en son som heter Kalle, han och Connie blir bästisar. De hittar på en hel del bus tillsammans.

Pappa ”Dåren” driver en affär i Jönköping, där han säljer kondomer. I frireligiösa Jönköping är det inte så passande. Den får snart läggas ner.

Då öppnar han en affär i Göteborg, där han säljer kläder som han köper utomlands. Lilla Connie som bara är 8-9 år får hjälpa till i affären hela dagarna när hon är hos sin pappa.
Connie själv har det svårt iskolan. Hon hänger inte med, utan dagdrömmer och är allmänt ointresserad.

Mian Lodalen har lyckats skriva boken med glimten i ögat, även om handlingen stundtals är ganska tragisk. Men Mian är duktig på att formulera sig på ett bra sätt både muntligt och skriftligt

Har hört rykten om att Mian skriver på del 2 av Dårens dotter. Hoppas att det är sant. Vill gärna veta hur det går för Connie och pappa ”Dåren” i fortsättningen.

Av Kristina Simar

Recension av M.R Halls bok Dödförklaringen Boken.. Visa hela

Recension av M.R Halls bok Dödförklaringen

Boken är utgiven på Damm förlag och innehåller 368 sidor.

M.R Hall är en prisbelönt författare till tv-serier och pjäser. Han är även producent och före detta brottmålsadvokat. Han bor i sydöstra Wales med sin fru och deras två söner. Hans första roman om Jenny Cooper, De dödas ombud, blev nominerad till Gold Dagger-priset, utmärkelsen för Storbritanniens bästa deckare.

Handling: Två unga studenter Nazim Jamal och Rafi Hassan har varit försvunna i sju år. Båda är muslimer och andra generationens invandrare. Polisen tror att de under sin studietid blivit kontaktade av radikala muslimska fundamentalister och rest till Afghanistan för att bli terrorister. Nazim Jamals mamma däremot tror att något fruktansvärt hänt dem. Hon försöker få sin son dödförklarad och det bli coronen (coroner=en ämbetsman i Storbritannien och USA som jämte en särskild jury ska fastställa dödsorsaken vid ett icke-naturligt dödsfall som till exempel självmord)Jenny Cooper som får ta hand om ärendet.

Jenny Cooper själv håller på att återhämta sig efter en livskris. Hon har ofta ångestattacker och orkar inte ta hand om sin tonårige son som hon bör. Jobbet tar all hennes energi och när hon kommer hem är hon helt slut. Tillslut orkar inte sonen med henne längre och bestämmer sig för att flytta till sin pappa.

När Jenny Cooper börjar gräva i fallet upptäcker hon att det är mycket som inte stämmer när det gäller studenternas försvinnande. Hon har krav uppifrån att avsluta undersökningarna, men det gör bara att hon blir mer övertygad om att något inte är som det ska. Både hennes undersökningar och den kommande rättegången blir allt annat än en enkel process. Jenny Cooper kommer många människor in på livet under tiden och det dyker även upp mystiska dödsfall. Kommer Jenny Cooper i sitt nuvarande skick att orka med fallet, och kommer hon att kunna lösa det?

Berättelsen är intressant och karaktärerna är mycket skickligt beskrivna. De känns verklighetstrogna och författaren har gjort en ordentlig research på hur just andra generationens invandrare, ofta välutbildade unga män som är uppväxta i väst får kontakt med muslimska fundamentalister. Som på något märkligt sätt lyckas att få dem till att bli terrorister/själmordsbombare. Just de delarna av boken tycker jag är mycket intressant och utmärkt berättat. Däremot berättelsen om Jenny Coopers jobbiga livssituation med ångestattacker och att hon inte orkar ta ansvar för sin tonårige son känns lite långsökt. Det är i stort sätt alltid likadant i den genren där karaktärerna arbetar med brott. Nästan alla mår psykiskt dåligt, har problem med alkohol, eller tabletter och orkar ofta inte med sina barn. Jobbet tar all ork. Det vore trevligt att någon gång få läsa om en karaktär som har ett bra förhållande till sina barn.

Betyg 3/5 Kristina Simar www.kristinasimarlektor.se

Recension av Mats Ahlstedts bok Dömd för livet Bo.. Visa hela

Recension av Mats Ahlstedts bok Dömd för livet

Boken är utgiven av Kabusa böcker och innehåller 235 sidor.

Mats Ahlstedt är 60 år, bor i Göteborg, är gift och har två vuxna döttrar och två barnbarn. Han är en favorit hos dem som gillar välskrivna och spännande kriminalromaner. Intresset för skuld och straff grundlades tidigt i författarens liv – hans pappa var fängelsepräst. På Kabusa böcker har tidigare Den röda damcykeln och Mordet på Ragnhildsholmen utkommit.

Handling: Tony Blomstrand har precis blivit frigiven villkorligt efter att ha suttit i fängelse i 23 år för mord på sin flickvän Marianne.
Efter att först ha nekat till mordet, erkänner han vid hovrättsförhandlingen, eftersom han inte orkar sitta isolerad. Det finns egentligen inga bindande bevis mot honom, utan han blir dömd till livstid på grund av åklagaren Karl-Gustaf Roséns två huvudvittnen som säger att de sett honom på platsen där Marianne hittats.

Nu när Tony Blomstrand är ute igen har han återvänt till sitt barndomshem på Marstrand för att börja ett nytt liv.
Ganska snart efter frigivningen blir åklagarens två huvudvittnen mördade inte långt efter varandra. Är det Tony Blomstrand som vill hämnas sin fängelsedom, eller är det den ”riktiga” mördaren som vill sätta dit Tony igen?

Polisen är säker på att det är Tony Blomstrand som är ute för att hämnas, medan åklagaren Karl-Gustaf Rosén är mera tveksam. Han börjar rota i det gamla fallet och upptäcker många frågetecken.
En ung kvinna, Sigrid Bonander, dyker plötsligt upp och säger att hon är Mariannes dotter. Hon menar att Marianne födde henne vid 16 års ålder precis innan mordet. Tony tar hjälp av henne för att spåra upp den ”riktiga” mördaren.
Deras jakt blir både spännande och obehaglig. Jag lovar att det blir ett riktigt spännande slut.

En riktigt spännande psykologisk deckare. Det händer någonting precis hela tiden. Korta kapitel som slutar på ett sådant sätt att man bara måste fortsätta att läsa. Boken är väldigt välskriven. Författarens beskrivningar av miljöer och karaktärer är perfekt beskrivna, precis som jag vill ha det. Tyvärr har jag inte läst något av Mats Ahlstedt förut, men nu vill jag läsa allt han skriver. Ytterligare en ny favoritförfattare. En bok som jag verkligen rekommenderar.

Betyg 5/5 Kristina Simar

Recension av Tove Klackenbergs bok Dömd på förhand.. Visa hela

Recension av Tove Klackenbergs bok Dömd på förhand
Boken är utgiven 2009 på Alfabeta pocket och innehåller 237 sidor.

Tove Klackenberg är född 1956 och uppvuxen i Stockholm, men numera är hon bosatt i Värmland. Hon har arbetat inom kriminalvården och socialtjänsten som åklagare i Karlstad. Numera arbetar hon som domare i Värmlands tingsrätt i Karlstad. Tove Klackenberg har tidigare utgivit: Påtaglig risk för skada (2002), Själtäkt (2004) och Inlåst (2007)

Handling: Efter sin juridiska examen får Monika Larsson en tingstjänstgöring i Marviken, en tjänstgöring som kan ge henne sin högsta dröm – att bli domare. Glad och förväntansfull kommer hon till sin nya arbetsplats, men allt är inte så bra som Monika förväntat sig. Arbetsplatsen visar sig bära på hemligheter, intriger, trakasserier och nedtystade konflikter. Monikas chef, lagmannen Gösta Modigh, en man i 60-årsåldern, verkar vara mer intresserad av att ha gemensamma fester med mycket alkohol än att arbeta seriöst med juridiken.

En av ortens kända advokater hittas en dag död, vissa tror att det kan vara själmord, men en ung man blir fälld för mord på honom på svaga grunder. Vad är det som försiggår i Marviken? Och vem är den andra Monika Larsson som arbetat där för några år sedan?

Dömd på förhand är en otroligt spännande psykologisk roman. Tove Klackenberg kan verkligen konsten att berätta och gestalta karaktärerna och miljöerna på ett förträffligt sätt. Det var inga svårigheter att känna obehag inför vissa karaktärer, medan vissa var svåra att bedöma om de var seriösa eller inte. Jag sträckläste boken, den var så spännande rakt igenom. Först i slutet kom sanningen fram. En riktigt bara bok som jag rekommenderar varmt.

Betyg 4/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent

Recension av Haruki Murakamis roman Efter mörkrets.. Visa hela

Recension av Haruki Murakamis roman Efter mörkrets inbrott

Boken är utgiven på Norstedts (2012) och innehåller 237 sidor.
Haruki Murakami, född 1949 i Kyoto, är en av dagens mest omtalade och hyllade författare. Genom att förena popkultur med en egensinnig magisk realism har han med sina romaner och novellsamlingar väckt stor uppmärksamhet och fått hängivna läsare världen över. Hans senaste roman 1Q84, omgavs av stort hemlighetsmakeri innan den kom ut i tre delar och har slagit alla försäljningsrekord i japan.
Vibeke Emond har översatt japanska verk från olika epoker från 1000-talet till nutid. Från italienska har hon bland annat översatt Svevo och Pirandello och från franska Proust. Av Haruki Murakami översatte hon senaste trilogin 1Q84. Källa: Norstedts.

Handling: I denna roman av Haruki Murakami får vi möta två vilsna själar under en natt. Kapitlen är angivna i tid. Mari sitter på ett café och läser när jazztrombonisten Takahashi kommer in och sätter sig mitt emot henne. Han hävdar att de träffats för två år sedan på en semesterresa. Mari var där med sin två år äldre syster Eri och Takahashi med en kompis. Han undrar hur det är med Maris syster, den vackra Eri. Mari är inte lika vacker och hon hade problem i skolan. Tillslut fick hon börja i en kinesisk skola och lärde sig att prata flytande kinesiska. Nu studerar hon kinesiska på universitetet. Takahashi ska repa med sitt band under natten. Han lämnar Mari som sitter kvar på caféet och läser. Hon har ingen lust att åka hem. Plötsligt kommer en medelålders dam inrusande. Det är Kaoru som är nattportier på hotell Alphaville, ett lovehotell. Hon har pratat med Takahashi efter att en kinesisk kvinna blivit misshandlad av en kund på hotellet. Kvinnan kan inte prata japanska och Takahashi berättar att Mari kan prata flytande kinesiska och talar även om var hon befinner sig. Mari följer med Kaoru till hotellet och pratar med den kinesiska kvinnan. Mari får förtroende för både Kaoru och ”Syrsan” – en annan kvinna som jobbar på hotellet under alias. Mari träffar Takahashi igen under natten och de börjar berätta om sina liv för varandra. Mari berättar om sin syster Eri som sovit de senast två månaderna. I boken ser en betraktare hur Eri ligger och sover i sin säng och tv:n brusar även att den är avstängd. Är den här natten en illusion eller är det verklighet. Vem vet!

Oh, vilken underbar roman. Två vilsna själar som träffas under en natt och blir förtroliga med varandra. Jag har aldrig läst en roman av en japansk författare innan och var lite orolig att den skulle vara tungläst. Men den var lättläst och det centrala i romanen är de underbara dialogerna. Om jag inte visste att romanen handlade om Japan, kunde jag lika gärna trott att den handlat om något europeiskt land. Handlingen var visserligen lite sorglig ibland, men författaren har ändå lyckats skriva den suggestivt och med humor. Nu vill jag bara läsa mera av Haruki Murakami.

Betyg 5/5 Kristina Simar 2012-03-27 (36) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Emma Lundqvist bok Elementens väktare.. Visa hela

Recension av Emma Lundqvist bok Elementens väktare

Boken är utgiven av PaperTalk och innehåller 224 sidor.
Emma Lundqvist är född 1980, bor i Skellefteå och arbetar som lärare i svenska, engelska och samhällsorienterande ämnen. Hon har varit publicerad i novellsamlingen Vildsint med sin novell Den som köpslår med Döden.

Handling: Karima har en svår uppväxt och flyr från sin fosterfamilj för att isolera sig i tre år. Tillslut tvingas hon bryta sin isolering för att försöka avvärja den fara som hotar eldens elementarandar, eftersom hon är utsedd som eldväktare.

Karima som i början av berättelsen kallas Setyse bor hos sin farmor och hennes man Hannar. En dag kommer Hannar och berättar för henne att nu är hennes tid här. De fyra elementen: eld, vatten, jord och lufts väktare är sammankallade och ska snarast träffas på ett värdshus i Longbro. Hannar har fått i uppdrag att föra Karima dit, något som Karima inte egentligen är så angelägen om. Resan kommer även att ta flera dagar.

De andra väktarna är: Od, som är jordväktare. Han har varit väktare längst av alla. En lugn och bestämd man på cirka 55 år.

Vattnets väktare heter Simel – en lång och smärt man som både ser gammal och ung ut.

Luftväktare är: Nilor, en ung man som bara är några år äldre än Karima och som sägs vara en riktig drömmare.

De fyra får reda på att de ska göra en resa för att undsätta de fyra elementens andar. Det blir en omtumlande resa och de tvingas flera gånger övernatta under bar himmel. Ibland tar de dock in på något värdshus som ligger vid vägen. Karima och Nilar kommer varandra nära och Karima vågar berätta för Nilar om sin tragiska uppväxt. I slutet av deras färd kommer alla fyra att sättas på obehagliga prov inom sina respektive element.
Hur det går och om de lyckas får du veta om du läser denna mycket spännande fantasybok.

Detta var faktiskt första gången som jag läste en fantasybok. Så jag måste erkänna att det inte var alldeles lätt. Det tog sin lilla tid, för det var mycket att hålla reda på eftersom det är en påhittad värld. Jag kan inte annat än att säga att jag är otroligt fascinerad av att man kan hitta på en sådan historia. Att bygga upp en helt ny värld och påhittade väsen. Författaren Emma Lundqvist har verkligen lyckats att både göra en riktigt spännande och bra beskriven berättelse. Den är både välskriven och intressant skriven. Det var väldigt givande att ge sig hän ett sådant spännande äventyr i en helt främmande värld.

Betyg 4/5 Kristina Simar www.kristinarsimarlektor.se

Recension av Hans Olssons Fantasyroman Elementsten.. Visa hela

Recension av Hans Olssons Fantasyroman Elementstenarna del 2. Bronstornet Garba

Boken är utgiven via Books on Demand (2011) och innehåller 427 sidor.
Hans Olsson är född 1983 i Linköping, men är uppvuxen på landet i Kinda kommun i Östergötland. Där är han uppvuxen på en gård cirka sex mil söder om Linköping, eller två mil utanför det lilla samhället Rimforsa. Att skriva är hans stora fritidsintresse och det är det som han verkligen brinner för. När han inte skriver så spelar han gärna TV- och datorspel. Just nu är det StarCraft 2 som gäller, men han är, och har alltid varit, en sådan där "gamer". Olika TV-spel är också en stor inspirationskälla när han skriver.
Annars jobbar han som testingenjör i Stockholm. Han sitter alltså och testar en produkt som ett företag utvecklar för att försöka förbättra kvalitén på den. Han tycker att det faktiskt är ganska kul av och till, men helst av allt vill han skriva. Hans bor nu i Uppsala, tillsammans med min sambo. Hans har pluggat där sedan 2004, och nu för tiden pendlar han dagligen till Stockholm. Att pendla är ... ett eget kapitel.
Hans har också skrivit och gett ut en novellsamling Vad är din hemlighet? via förlaget Books on Demand. Hans Olsson har även blivit publicerad två gånger innan han gav ut sin första bok Sökandet efter elementstenarna. Det var Fantasyklubben som anordnade novelltävlingar, första året han ställde upp (2008) kom Hans på första plats med novellen Fröet. Andra året (2009) kom han på tredje plats med novellen Speldosan. Båda dessa noveller finns också med i hans novellsamling.

Handling: Efter att hjälpt Valgone att söka upp tre elementstenar är tjuvarna Tar och Tife tillbaka i staden Argovona. Tar mår inte bra, han har en smärta i kroppen som mal. Samma känsla som han hade i Sulwaträsket. Han slår till en man så illa så han dör efter att mannen gett sig på hans älskade Tife. När han ser vad han gjort mår han illa, det susar i öronen och han har svårt att andas. Tife lyckas få med honom till värdshuset och värdshusvärden hämtar helaren Emaro. Emaro ger Tife en vätska som han säger är mycket dyr för den innehåller sällsynta örter och hon tvingas betala en hel del guldmynt för vätskan som hon ska ge Tar. Han berättar också att det finns en legend som är helare i Dkroiöknen sydväst om Argovona, men att öknen innehåller många faror. Trots att Tar är vid dåligt medvetande hör han samtalet mellan helaren och Tife och förstår att helaren lurar Tife. Men han klarar inte att resa sig upp för att hjälpa henne. När han senare vaknar med ett ryck ger han sig iväg utan att väcka Tife. Han ska bege sig till helaren i Dkroiöknen för att få hjälp.
Efter striden i Vargpasset, där den dravanska armén förlorade stort, är nu de venloriska generalen Produs på väg till huvudstaden Collcott i Dravanu. Han har fått i uppdrag att få kung Stogack att skriva på ett fredsfördrag mellan de två länderna. Det blir inte det lättaste, för han blir stoppad av kungens vakter som vägrar släppa in honom till kungen. Kungen ligger sjuk efter att hans hustru dött, men det vill inte vakterna berätta.
Valgone han har bestämt sig att krossa hotet från den onde Garland. Ska han lyckas med det?
När Tife vaknar och upptäcker att tar är borta ger hon sig iväg för att leta efter honom. Ska hon lyckas hitta honom och ska Tar kunna ta sig till helaren i Dkroiöknen och få hjälp? Läs den spännande fortsättningen så får du veta hur det går.

Som sagt så har jag lite svårt för Fantasy. Jag har inte den fantasin som gör att jag kan se karaktärerna och miljön framför mig. Även om författaren är suverän gestaltare. Att få till en enkel resumé av handling har inte heller varit enkel, eftersom det händer så otroligt mycket i berättelsen. Jag beundrar dessa duktiga Fantasyförfattare som kan bygga upp länder, städer och karaktärer på ett sådant verkligt sätt. Hitta på alla dessa märkliga namn. Hans Olsson är en mycket duktig berättare och hans Fantasybok känns mycket levande. Boken är väldigt välskriven, men det tog lång tid för mig att läsa den. Jag var tvungen att läsa sakta för att inte missa något att den spännande handlingen. Boken är ett måste för alla fantasyälskare.

Betyg 4/5 Kristina Simar 2012-03-20 (33) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Hans Olssons bok Elementstenarna: sök.. Visa hela

Recension av Hans Olssons bok Elementstenarna: sökandet efter elementstenarna

Boken är utgiven via Books- on Demand

Hans Olsson är född 1983 i Linköping, men är uppvuxen på landet i Kinda kommun i Östergötland. Där är han uppvuxen på en gård cirka sex mil söder om Linköping, eller två mil utanför det lilla samhället Rimforsa. Att skriva är hans stora fritidsintresse och det är det som han verkligen brinner för. När han inte skriver så spelar han gärna TV- och datorspel. Just nu är det StarCraft 2 som gäller, men han är, och har alltid varit, en sådan där "gamer". Olika TV-spel är också en stor inspirationskälla när han skriver.

Annars jobbar han som testingenjör i Stockholm. Han sitter alltså och testar en produkt som ett företag utvecklar för att försöka förbättra kvalitén på den. Han tycker att det faktiskt är ganska kul av och till, men helst av allt vill han skriva. Hans bor nu i Uppsala, tillsammans med min sambo. Hans har pluggat där sedan 2004, och nu för tiden pendlar han dagligen till Stockholm. Att pendla är... ett eget kapitel.
Hans har också skrivit och gett ut en novellsamling ("Vad är din hemlighet?") via förlaget Books on Demand. Just nu skriver han på nästa del i fantasyserien Elementstenarna.

Hans Olsson har även blivit publicerad två gånger innan han gav ut sin första bok "Sökandet efter elementstenarna". Boken är den första delen i serien Elementstenarna. Det var Fantasyklubben som anordnade novelltävlingar, första året han ställde upp (2008) kom Hans på första plats med novellen "Fröet". Andra året (2009) kom han på tredje plats med novellen "Speldosan". Båda dessa noveller finns med i hans novellsamling också.

Handling: Efter att kungen Stogack av Dravanu förlorat makten över sitt land, styrs nu riket numera av hans tjänare Chartunga. Chartunga sägs vara kungens marionett och han styr riket från Dravanus huvudstad Colcott. Han gör allt som står i hans makt för att få stopp på den mystiska Skuggorden som dödar oskyldiga och hotar landet Dravanu. Spåren leder till grannlandet Venlorda. Den dravanska armén som består av bland annat mistralerna – en liten skara hårdföra män som utgör eliten av dravanska armén och deras ledare Trapenner.
Samtidigt som detta händer har två professionella tjuvar Tar 26 år, som större delen av sitt liv bott i Calcott och Tife, en ung kvinna fått samma uppdrag av en gammal man Valgone. De ska stjäla en magisk sten från slottet i Calcotte. Tar och Tife som inte känner till varandra är först ovänner när de upptäcker varandra där på slottet. Men när vakterna kommer efter dem, bestämmer de sig för att rymma tillsammans.

De träffar Valgone igen och han berättar att det finns fyra magiska stenar: de fyra elementstenarna: vattenstenen, jordstenen, eldstenen och vindstenen. Fienden Garland har en av stenarna och de måste se till att han inte lägger beslag på alla. Valgone säger även att Tar och Tife ska bege sig till Argovona och berätta och varna kungen för vad han har berättat. De ska prata med en smed i Argovana som heter Vult och som ska föra dem till kungen. De ger sig iväg och resan blir både lång och farlig. De träffar på fienden och otäcka väsen och tvingas slåss med soldater. Under resans gång träffar de den storvuxne Glant och hans ”dotter” Faris – en flicka som besitter magiska kunskaper. De tar följe och även Valgone är med.

I Sulwaträsket hittar de en borg i en sjunken stad, där de ska leta efter en ny sten. De hittar djupa gångar under jorden och det ligger skelettdelar överallt. Plötsligt rasar taket ner och Tar hamnar på ena sidan väggen. De andra hamnar under taket som rasat och har knappast kunnat överleva. Tar lyckas ta sig ut ur ruinerna, men bli tillfångatagen. Det råder nu fullt krig överallt och frågan är hur många som fått sätta livet till? Vad som händer med stenarna och lyckas Tar och hans vänner överleva?

En mycket välskriven och spännande fantasybok. Spännande från första till sista sidan. Boken innehåller mycket handling och berättelsen är både bra beskriven och gestaltad. Jag tycker mig nästan kunna se hur karaktärerna ser ut. Miljöerna känns väldigt äkta och den täta Faroiskogen och soldaterna som krigar mot varandra ser jag framför mig som om det vore en film. Det är något som jag tycker om. Jag fascineras mycket att de som skriver fantasyböcker. Att kunna bygga en egen stad och väsen med en sådan inlevelse är storartat. Jag har inte läst så många fantasyböcker än och har ännu lite svår att lära mig hålla reda på alla karaktärer och miljöer. Men det ska jag väl lära mig med tiden.

Betyg 4/5 Kristina Simar

Recension av Karin Thunbergs självbiografi En dag.. Visa hela

Recension av Karin Thunbergs självbiografi En dag ska jag ta mig någon annanstans

Boken är utgiven på Brombergs Förlag (2011) och innehåller 268 sidor.

Karin Thunberg är född 1949. Hon är sedan många år reporter och kolumnist på Svenska Dagbladet där hennes vardagsnära texter har gjort henne till en av tidningens mest uppskattade skribenter. År 2002 tilldelades hon Publicistklubbens Guldpenna ”för sin förmåga att förena det privata med den personliga och det politiska”, Karin Thunberg har tidigare utkommit med de två självbiografiska böckerna Mellan köksfönstret och evigheten (2006) och En dag ska jag berätta om mamma (2008). Källa: Brombergs Förlag.

Handling: Detta är författaren tredje självbiografiska bok. Hösten 2010 reser hon tillbaka till sin ungdoms stad Malmö. Hon har lånat en lägenhet och nu ska hon ta fram sina minnen från ungdomens år från 1970-talet och framåt. Hon tänker ta sig fram på cykel och har även köpt en cykelhjälm för detta tillfälle.
1970 gifter hon som nittonåring, med den stora kärleken och givetvis kommer det att hålla hela livet. Karin har en kort vit klänning på sig med knallgula ”korts” under. De gifter sig i Rådhuset med en vaktmästare som vittne. Efteråt bjuder de de närmaste på kassler och den klassiska efterätten från 70-talet After eight med konserverade päron värmda i ugnen. Bröllopsresan blir en natt på hotell i Köpenhamn. Efter bröllopet bosätter sig de nygifta i förorten Söderkulla och Karin börjar jobba på Hemmets Veckotidning.
Karin är en ung kvinna med mycket drömmar, men hon är också rädd, känner sig vilsen och skräckslagen. Rädd för att föda barn, rädd för att bli lämnad. Eller bli som sin psykiskt sjuka mamma som ofta är deprimerad. Karin tar sig bitvis fram från lägenheten och på vägen till till Söderkulla stannar hon upp och får nya minnen. Hon berättar om alla kändisar hon intervjuat genom åren. Hur kärleken med maken tog slut och hur hon träffade sin nuvarande make Anders och om deras son. Hon berättar också väldigt fint och känslomässigt om sin bröstcancer. Många av hennes tankar handlar om hennes ursprung inom arbetarklassen, något som förföljt henne under alla år.

Jag tyckte mycket om Karin Thunbergs berättelse och jag känner igen en hel del av det hon skriver om 1970-talet. Jag är visserligen åtta år yngre. Men just det tankesättet om livet man hade då och maten som var populär var intressant att tänka tillbaka på med nostalgi. Karin Thunberg skriver mycket öppet, känslosamt och närvarande om sitt liv i både dåtid och nutid. Om det svåra hon varit ned. Alla drömmar som bara slutade som drömmar. Men hon berättar även om de lyckliga stunder hon upplevt. Jag tycker att jag vill kalla den här boken ”En lugn och intressant självbiografi, som är alldaglig och har ett poetiskt språk”. Jag har tyvärr missat att läsa hennes två andra självbiografier Mellan köksfönstret och evigheten och En dag ska jag berätta om mamma.
Nu när jag läst denna känner jag att jag gärna vill ta del av de andra två med.

Betyg 4/5 Kristina Simar 2011-12-01 (123) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Anna Gavaldas bok En dag till skänks.. Visa hela

Recension av Anna Gavaldas bok En dag till skänks

Boken är utgiven på Albert Bonniers förlag i A 6-format och innehåller 150 sidor.

Anna Gavalda är född 1970 utanför Paris, där hon även är uppvuxen. Numera bor hon med sin familj i trakten nordost om Paris. Hon har tidigare studerat vis Sorbonne och är utbildad lärare i franska. Idag skriver hon på heltid. Hennes mest kända verk här i Sverige är: Tillsammans är man mindre ensam (2005)

Handling: Tre syskon är på väg tillsammans i en bil till ett tråkigt bröllop. I bilen störs sig de två systrarna sig på broderns fru som ständigt klagar på sin man, till exempel på att han kör hackigt så hon inte kan måla naglarna. Stämning är inte den bästa. Väl framme där bröllopet ska stå, rymmer de tre syskonen iväg och söker upp den yngste brodern som bor och arbetar som guide vid ett lantligt slott. De upplever en lycklig dag, där de känner sig fria som barn. De pratar om sina föräldrar och sin uppväxt tillsammans.
Det är systern Corine som berättar. I slutet av boken berättar hon om en hund som kommer fram till henne. Hunden är i mycket dåligt skick och Corine tror att den ska dö där vid hennes fötter. Men efter lite omskötsel kryar hunden på sig och Corine fäster sig så mycket vid den att hon tar den med sig hem.

En underbart skriven bok, som inte är större än A6, av den populära författaren Anna Gavalda som även nått en stor publik i Sverige med sin bok Tillsammans är man mindre ensam, också den en underbart skriven bok. Anna Gavalda är en fantastisk berättare. Boken är poetiskt skriven och texten är vacker. Hon skriver inte mer än vad som behövs, det är bara att läsa mellan raderna så förstår man berättelsen. Även om boken var så kort har Anna Gavalda lyckats att förmedla en riktigt bra story.

Betyg 4/5 Kristina Simar

Recension av Diana Janses En bit av mitt hjärta lä.. Visa hela

Recension av Diana Janses En bit av mitt hjärta lämnar jag kvar

Diana Janse är född 1970, hon är diplomat, statsvetare och slavist. Hon har arbetat på UD sedan 1999. Hon har haft placeringar i Moskva, Bryssel, Kabul och Bryssel. För närvarande arbetar hon under vår utrikesminister Carl Bildt.

Boken är Diana Janses debut som författare.

(Detta är en recensionsbok från Alfabeta förlag.)


Handling: Efter att UD har haft en diplomattjänst i Kabul utannonserat tre gånger utan att någon sökt tjänsten, bestämmer sig Diana Janse lite vemodigt att ta den.
Hon arbetar där 2004-2006. Boken är främst en reportagebok, men även en dagbok, där Diana skriver om sina upplevelser. Hon skriver om fattigdom, våld, förtryck och korruption som är en del av vardagen för Afghanistans befolkning.

Diana hyr ett litet hus i Kabul, som hon inreder så hemtrevligt det går. Största problemet är elektriciteten, som går och kommer när den vill. Även om Diana Janse har en generator i sitt hus, så fryser hon nästan jämt. Ibland tryter hennes ork och då tar Diana flyget till Islamabad, hon tycker om att flyga över de vackra bergen. Ibland reser hon till Tokyo eller Dubai bara för att shoppa.

Vidare berättar Diana Janse om de långa bilresorna runt om i Afghanistan som diplomaterna måste göra. Hon möter krigsherrar med sina Kalasjnikovs hängande runt axeln och den otroligt fattiga lokalbefolkningen. Diana berättar även om sin stora minskräck. Hon vågar knappt gå utanför bilen.
Som tur är verkar Diana Janse ha skinn på näsan, hon både säger ifrån och vågar säga och stå för sina åsikter. En riktigt lärorik bok där det händer något hela tiden.

WOW, Diana Janse vilken debut! Jag bara älskade boken från första till sista sidan och jag sträckläste den. Kul att det kommer en till författare som skriver om Afghanistan. Vi behöver även Åsne Seierstad och Johanne Hildebrandt, eftersom de koncentrerar sig mest på krigssituationer.
Diana Janse har en mer helhet. Hon beskriver sina resor och de människor hon träffar. Diana skriver väldigt öppet och med mycket känslor om Afghanistan. Jag har skrivit förut att mitt stora intresse är Mellanöstern och efter att läst denna bok, är intresset ännu större. Jag hörde en intervju med Diana Janse på TV, där hon fick frågan: ”Vad tror du om Afghanistans framtid, finns det någon? ”Rom byggdes inte på en dag”, svarade hon. Det känns som ett bra svar, vilket jag väljer att avsluta min recension med.

Betyg 5/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent

Recension av Ingmar Karlssons En delad värld – Isl.. Visa hela

Recension av Ingmar Karlssons En delad värld – Islam och Europa, igår, idag och i morgon

Ingmar Karlsson har varit verksam på olika positioner inom Utrikesdepartementet sedan 1967, bland annat som ambassadör i Prag och Bratislava och som generalkonsult i Istanbul. Han har sedan 1984 skrivit sjutton böcker som behandlar religion och politik. 2002 utsågs han som hedersdoktor i teologi vid Lunds universitet och 2007 till filosofie hedersdoktor vid Växjö universitet. 2010 mottog han Kungliga Vitterhetsakademien dess jetong i guld för att ha ”vidgat vår kunskap och Europas och Mellanösterns folk och kulturer”.

Med boken tar Ingvar Karlsson avstamp i och följer upp tankar och frågeställningar från sin Augustprisnominerade Islam och Europa – Samlevnad eller konfrontation (1994)

Handling: I en delad värld skildrar Mellanösternkännaren Ingmar Karlsson relationen mellan Islam och Europa, förr, nu och framåt i tiden. Historien tar sin början år 312 och vidare till idag och in i framtiden. Författaren har vissa funderingar om vad som kommer att hända när muslimerna blir fler och fler. Kommer de att bli en majoritet i hela världen?

Bagdad grundades år 762. Då levde olika religiösa grupper tillsammans sida vid sida. De flesta kunde tala flera olika språk: persiska, grekiska, arameiska och arabiska och kunde på så sätt kommunicera med varandra utan tolk. Det var i Bagdad som de första sjukhusen (bimaristan) inrättades under mitten av 700-talet. Vid de största sjukhusen fanns skolor och bibliotek. De mer erfarna läkarna undervisade studenter som i sin tur skulle använda sina kunskaper vid undersökningar och behandlingar av de sjuka. Manliga och kvinnliga patienter hade skilda salar, det fanns även särskilda avdelningar för patienter med olika åkommor. Läkarna var riktigt kunniga och vårdpersonalen var av båda könen.

Även astronomin hade en central plats i den arabiska vetenskapen. Araberna var även mycket kunniga i till exempel matematik, optik, musik med mera. Tyvärr föll Bagdad 1258 och jämnades med marken. Då hade redan det vetenskapliga livet stelnat eftersom en dogmatisk tolkning av religionen tagit överhand.

Sevilla intogs år 716 och då lades grunden för ett muslimskt rike på spansk mark under nästan 800 år. Ingmar Karlsson ifrågasätter den förenklade bild i den islamska världen och som ofta missbrukas politiskt. Författaren tar även upp flera av våra västerländska fördomar om islam och muslimer.

Jag tycker att detta var en riktigt intressant bok som är både enkelt men ändå pedagogiskt skriven. Att få följa den islamska kulturen och muslimernas framfart ända till Europa var mycket fängslande. Att Bagdad en gång i tiden var de stora vetenskapsmännens stad. Jag undrar hur det sett ut i Bagdad om inte staden jämnats med marken 1258. Mellanöstern hade många rika länder i tiden efter Kristus. Stora hus med kupoler i guld och der rika herrarna hade stora harem. Varför blev det så fattigt? Beror det kanske på de religiösa fundamentalisterna?

Jag älskade den här boken, precis som jag brukar när det gäller böcker om Mellanöstern. Eftersom det var en faktabok så gjorde jag understrykningar och markeringar i intressanta stycken. För mig var det även en sträckläsarbok. Jag kommer att läsa flera böcker av Ingmar Karlsson. Jag tyckte mycket om han sätt att skriva.

Betyg 5/5 Kristina Simar

Recension av Beate Grimsruds bok En dåre fri Boke.. Visa hela

Recension av Beate Grimsruds bok En dåre fri

Boken är utgiven på Albert Bonniers förlag och innehåller 477 sidor.

Beate Grimsrud har gett ut en novellsamling och fyra romaner. Hon har också skrivit barnböcker och dramatik, och gjort flera filmer. Barndomsskildringen Jag smyger förbi en yxa (1999) blev en stor framgång som bland annat nominerades till Nordiska rådets litteraturpris. Hennes senaste roman Har någon sett mig någon annanstans? nominerades till både Augustpriset och norska Bragepriset. Hon har även fått såväl norska som svenska radions romanpris.

Handling: Huvudkaraktären Eli är den som själv berättar om sitt liv i denna bok. Hon är född och uppvuxen i Norge.
Ända sedan Eli var liten har hon varit en vinnarskalle. Hon var både en duktig skidåkare och fotbollspelare. Redan i tidig ålder visste hon att hon ville bli författare trots sin dyslexi. Hennes lärare sa att någon författare kommer hon aldrig att bli, eftersom hon varken kan läsa eller skriva ordentligt. Som tur var så lyssnade hon inte på sin lärare.

Inne i Elis huvud finns även Emil, Espen, Erik och prins Eugen. Det är röster som försöker styra över Elis liv och de har kommit dit en efter en allteftersom Eli blivit äldre. De styr över henne på olika sätt. Någon tar mer plats än de andra. Någon säger åt Eli när hon ska vara våldsam och slå sönder saker, eller skära sig med krossat glas. Dessa röster gör att Eli hamnar på en psykiatrisk klinik, med bältesläggning, tvångsintagning och hög medicinering.

Eli flyttar från Norge till Sverige för att gå på en skrivarkurs på en Folkhögskola. Hon blir kvar i Sverige och under hennes vuxna liv kommer hon förutom att skriva och filma, åka in och ut på psyket. Ibland klarar hon bara av att vara hemma i ett par veckor innan det är dags att åka in igen. Eli får diagnosen schizofreni. Hon får äta mycket mediciner och även KBT-terapi. Hon lyckas dock ändå både skriva och filma.

En bok som jag i stort sätt läste nonstop. Efteråt var jag helt tom i hela kroppen. Berättelsen om Eli var skrämmande, men samtidigt helt underbart skriven. Beate Grimsrud har verkligen lyckats att berätta helt öppet om Elis fruktansvärda sjukdomstillstånd, med självskador, tvångsvård, bältesläggningar med mera. Om alla mediciner hon fick pröva, mediciner med olika biverkningar. Rösterna som hon hörde i huvudet, de var så suveränt bra beskrivna. Hur kan hon förklara sin situation så klart fast hon samtidigt är så sjuk? En bok som jag rekommenderar alla som är intresserade av att läsa om hur psykiska sjukdomstillstånd fungerar och här särskilt om schizofreni. Denna bok kommer att finnas kvar mycket länge i mitt minne.

Betyg 5/5 Kristina Simar

Recension av Åsa Schwarz:s spänningsroman En död ä.. Visa hela

Recension av Åsa Schwarz:s spänningsroman En död ängel

Boken är utgiven på Telegram Förlag (2011) och innehåller 262 sidor.

Åsa Schwarz är född 1973 och har skapat en helt egen genre: skräck möter deckare möter mysticism. Detta kombinerat med ett starkt engagemang i miljöfrågan och mot politiskt förtryck gör Åsa till en av våra mest moderna författare för en ny generation läsare som vill ha både spänning och etik. Åsa bor i Stockholm med sin familj och när hon inte skriver romaner arbetar hon som konsult inom informationssäkerhet. www.asaschwarz.com
Källa: Telegram Förlag

Handling: Detta är den andra delen om miljöaktivisten Nova Barakel. Första delen Nefilim kom ut 2009. Den här gången reser Nova och några andra från Greenpeace till berget Ararat för att resa en ark som en symbol för kampen mot klimatförändringar. Hon träffar med snygge och karismatiske Benjamin och de inleder ett förhållande. Nova har aldrig varit så kär förut och kärlek verkar även vara besvarad. Nova svävar som på moln. Nova övertalar Benjamin att följa med till ruinstaden Ani, där kyrkor, stadsmurar och fort ligger tätt. I en av ruinerna hittar Nova en golvmålning som verkar bekant. När hon böjer sig ner för att titta på den, blir hon brutalt nedslagen och när hon vaknar igen ligger hon på Karolinska sjukhuset i Stockholm, efter att varit medvetslös i en vecka. Nova minns ingenting av händelsen, och nu upptäcker hon att Benjamin är spårlöst försvunnen. Nova bestämmer sig för att åka ner till Turkiet och Armenien för att leta efter honom. Även om både polisen Kent och bästa vännen Arvid varnar Nova för att det kan vara Benjamin som slagit ner henne, vill hon inte tro på dem. Det är mycket som är oförklarligt nu. Novas vän Sylvester har hittats död, Peter Dagon, som säger sig vara hennes pappa vill döda henne. Och hur ligger det till med detta att hon skulle vara till hälften Nefilim (en övermänniska med fallna änglar som stamfäder).
Som tur följer Novas ständige vän Arvid med henne tillbaka till Turkiet. Skönt att ha åtminstone en vän att lita på. Det blir inte alldeles lätt att ta sig över till den Armeniska gränsen och Nova har Peter Dagon i hälarna. Någon Benjamin hittar hon inte. Kanske Kent och Arvid haft rätt om honom, att det var han som slog ner Nova. Det blir en upp och nedvänd resa och tillslut börjar Nova undra över vem hon egentligen kan lita på.

Som vanligt har Åsa Schwarz lyckats än en gång att fängsla sina läsare med en spännande berättelse, som både påminner om en deckare- och skräckgenre, med innehåll av mysticism. Åsa är alltid noga med sin research, så jag vill inte sträckläsa hennes böcker, utan jag läser hellre med eftertanke, för att ta del av det hon kommit fram till i sina resor. Och i detta fall var det arken, ruinerna och bergen som var intressanta att följa. Att boken även handlar om miljöförstöring och politiskt förtryck gör det ännu intressantare. Åsa skriver på ett rakt och snyggt språk, som är lättförståeligt och hon tillhör även de författare som har ett informativt språkbruk. Jag tycker det är märkligt att Åsa Schwarz fortfarande är så pass okänd i Sverige, eftersom hennes böcker ges ut i sexton länder och hårdrocksband gör soundtrack till hennes böcker. Det är verkligen på tiden att svenskarna upptäcker henne NU!

Betyg 5/5 Kristina Simar 2011-08-24 (83) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Aino Trosells roman En gränslös histo.. Visa hela

Recension av Aino Trosells roman En gränslös historia

Boken är utgiven på Norstedts (pocket) 2008 och innehåller 307 sidor.

Aino Trosell är född 22 maj 1949 i Malung i Dalarna och är svensk författare och dramatiker. Hon räknas till en av de moderna arbetarförfattarna. Hon har skrivit tjugo böcker. Källa: Wikipedia.

Handling: Detta är en roman om en släkthistoria. Författaren har skrivit om sina förfäder på sin mors sida 100 år tillbaka i tiden. Vi får följa hennes mormorsmors, mormors och mammas öde och framåt till författarens egna liv från barn till vuxen ålder. Familjen härstammar från Trysil i Norge och kommer senare att hamna i Sverige. Mormorsmor Elin är den första som vi får möta och hon får tidig ge sig ut för att söka jobb som piga. Hon är från en fattig familj. Även mormor Stina får ta arbete som piga och slita hårt. Alla har även svårt att hitta rätt män, de män de gifter sig med har antingen alkoholproblem och har varit elaka mot sina kvinnor, eller enbart elaka både mot kvinnorna och mot sina barn. Flera av förfäderna födde många barn, men flera dog också när de ännu var små.
Så långt som möjligt har författaren forskat kring sina kvinnliga förfäder och mycket som står skrivet är sant. Men dialoger, deras tankar och vissa personliga händelser är såklart svåra att veta vad som egentligen hänt, så romanen innehåller en hel del fiktiva händelser också. Jag vill inte gärna berätta för mycket om handlingen, för detta är en roman där man själv ska bilda sig en uppfattning om handlingen och jag vill inte påverka andra läsares tankar. När man läser en släkthistoria som sträcker sig över 100 år ska man uppleva den på sitt eget sätt.

Wow! Jag har hittat en ny favoritförfattare. Aino Trosell har skrivit mängder med böcker och jag tror jag läst några för många år sedan. Nu kommer jag troget att följa hennes fortsatta skrivande. För det här var bara så poetiskt och vackert skrivit. Jag blev väldigt berörd, kanske extra mycket för att även min släkt på mammas sida är från Norge och jag rest förbi Trysil många gånger. Jag däremot har alltid vistas hos min släkt varje sommar sedan jag var liten och känner dem väl. Aino skriver att i hennes släkt var männen dominerande, men i min släkt är det vi kvinnor som varit dominerande sedan långt bak i tiden. Författaren skriver så känslosamt att jag inte kunde läsa för mycket åt gången. Jag blev ofta gråtfärdig och behövde lägga ifrån mig boken och tänka på min älskade mormor. Även karaktärerna och miljöerna är fantastiskt gestaltade. Jag blev helt enkelt kär i denna roman och ska snart läsa Hjärtblad av samma författare.

Betyg 5/5 Kristina Simar 2011-11-08 (115) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Fay Weldons roman En hondjävuls liv o.. Visa hela

Recension av Fay Weldons roman En hondjävuls liv och lustar

Boken är nyutgiven på Massolit Förlag (2011) Första upplagan kom 1983. Boken innehåller 290 sidor.

Fay Weldon är en engelsk författare, journalist och dramatiker. Känd för sin vassa penna och sina kontroversiella åsikter. En Hondjävuls liv och lustar kom ut första gången 1983 och med den fick hon sitt definitiva genombrott som författare.

Handling: Ruth och Bobbo är gifta. Hon är en skötsam hemmafru som tar hand om deras två barn, Andy och Nicola. Ruth är ingen attraktiv kvinna, hon är cirka 188 centimeter lång, grov, klumpig, med stora tänder och håriga leverfläckar i ansiktet.
Nu har Bobbo blivit förälskad i Mary Fisher som bor i ett fantastiskt fyrtorn, skriver kärleksromaner, äter rökt lax och dricker champagne till middag. Bobbo har flyttat till henne och lämnat Ruth och barnen. Som hämnd ordnar Ruth så att deras hus brinner ner och får i och med det en exemplarisk idé. Hon tar med sig barnen och lämnar dem hos Bobbo och Mary. Utan att sakna sina barn ger hon sig iväg mot nya utmaningar. Utmaningar som enbart har att förstöra Bobbos och Mary Fishers förhållande.
Hon har många elaka planer om hur det ska gå till, och frågan är om hon kommer att lyckas?

När jag läste boken 1983 älskade jag den, likaså serien och filmen där Roseanne Barr spelade Ruth och Maryl Streep spelade Mary Fisher. Denna gång blev jag inte alls lika fascinerad av berättelsen, den kändes både gammalmodig och elak. Tror inte att boken är lika aktuell ur feministiskt synpunkt idag och jag undrar om boken ens hade getts ut idag. 1983 när boken kom ut blev det många upprörda känslor. Idag tror jag ingen skulle reagera så hårt på berättelsen, mer än att Ruth är en cynisk och elak kvinna helt enkelt en hondjävul som inte kan acceptera att hennes man hittat en annan kvinna. Istället för att ta hand om sina barn och gå vidare lämnar hon sina barn helt utan känslor. Däremot var det ändå riktigt roligt att läsa om boken, för att se hur mycket samhället ändå har förändrats sedan 1983.

Betyg 3/5 Kristina Simar 2011-07-08 (59) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Ann-Catrin Malmlöfs bok En kvinnlig k.. Visa hela

Recension av Ann-Catrin Malmlöfs bok En kvinnlig konsult på uppdrag i Angola

Boken är utgiven på AML förlag och innehåller 150 sidor.

Ann-Catrin Malmlöf: Ann-Catrin Malmlöf har tillbringat många år på resande fot som anställd på Telia och Telia Swedtel. Den första kontinenten som hon fick möjlighet att utforska var Afrika. Hennes erfarenheter och nyfikenhet på hur vardagen fungerar i andra länder inspirerade henne till att berätta om hur livet kan te sig för en kvinnlig konsult med världen som arbetsfält.
Läs mer om Ann-Catrin Malmlöf på www.almfolag.se

Handling: Gerd Malm får en förfrågan av sin chef om hon kan tänka sig att åka till Angola, där hon ska genomföra en utbildning i kundservice och för att kunna sprida sin kunskap om det bästa sättet att behandla och behålla sina Telekomkunder. Utan att tveka tackar hon ja. Det enda som känns jobbigt är att lämna sin sextonårige son Sven hemma. Men han har det bra hos sin pappa Bertil antar hon.
Gerd Malm har under hela sitt yrkesliv varit fokuserad på kundvård.

Hon har arbetat både i Sverige och i andra delar av världen, som utlandstelefonist, arbetsledare, konsult och utbildare. Gerd har varit i Afrika tidigare, men nu skulle hon få i uppdrag att ta fram ett program om kundservice för Angola Telekoms anställda med kundkontakt. Denna gång skall hon arbeta tillsammans med Henrik Anderberg, som har ett företag som är specialiserad på utbildning. Henrik har varit bosatt i Mocambique och talar portugisiska flytande. Gerd får nu plugga på sin portugisiska eftersom det är det språk som talas i Angola. Väl framme på plats får de bo i olika hus eller hotellrum. En del fräscha medan andra kan vara full med kackerlackor. Överallt förekommer poliser med vapen och som kvinna i Angola är det inte lät att ta sig fram ensam. Gerd blir ofta stoppad när hon kör bil och poliserna kontrollerar hennes körkort noga. Man är inte vana vid en kvinna vid ratten. Gerd berättar om vänskapen med de andra som arbetar på samma plats om deras trevliga fester. När Gerd kommer hem till jul, berättar Bertil något som hon inte hade förväntat sig. Hon reser tillbaka till Angola efter jul för ytterligare några månader. Sedan är det dags att åka hem och ordna upp sitt liv. Men fem år senare åker hon tillbaka till Afrika. Det är hennes liv att alltid återkomma till olika platser där.

En trevlig och annorlunda bok, med händelser i Västafrika. Boken är snäll och trivsam skriven och författaren Ann-Catrin Malmlöf skriver poetiskt och intressant om Gerd Malms händelser i Angola, som konsult för Telekom, där hon lär lokalbefolkningen av sina kunskaper i kundservice. Jag tycker att denna lättsamma och trevliga bok är perfekt att ta med på sin resa eller som en mysig helgläsning med levande ljus omkring sig nu när höstlöven faller.

Betyg 3/5 Kristina Simar

Recension av Ida Lindes roman En kärleksförklaring.. Visa hela

Recension av Ida Lindes roman En kärleksförklaring

Boken är utgiven på Norstedts (2011) och innehåller 151 sidor.
Ida Linde är född 1980 och uppvuxen i Umeå. Men bor numera i Stockholm och arbetar på Nordens författarskola Biskops-Arnö. Hon debuterade med den prosalyriska Maskinflickans testamente (2006)Källa:Norstedts.

Handling: Systrarna Silja och Sontag åker upp i varsin rymdraket för att bli varse att de verkligen är systrar. De ska verifiera varandra. De har hjälmar på, men när lungorna anpassat sig till rådande omständigheter kan de ta av sig hjälmarna. Silja vill ta av sig hjälmen omedelbart, men får inte för Sontag, för hon vill att de ska slutföra uppdraget först och sedan åka från den mörka rymden.
Deras mor Eleonore. Matematikern, gör upp med sitt förflutna i Sverige och reser till England för att studera matematik vid Cambridge Universitet. Om dagarna studerar hon och på kvällarna går hon gärna på teater. Hon känner sig hemma i England, men skaffar sig inga direkta vänner för hon trivs bra i sitt eget sällskap. I Cambridge träffar hon Naturläkaren som bott där i hela sitt liv och som blir pappa till hennes döttrar Silja och Sontag. Eleonore åker till Köln på konferens och där träffar hon professor Klein som hon har en kärleksnatt med. Men det är Naturläkaren hon älskar och när Eleonore återkommer står han på stationen och väntar på henne. Silja föds en höstdag. Blå och skrynklig och hon skriker som en stucken gris. Det blir Naturläkaren som får ta hand om Silja för Eleonore vill helst jobba med sina siffror. Några år senare föds Sontag. En dag säger Eleonore till Naturläkaren att hon älskar honom, men att hon inte vill leva med honom. Hon tar med sig Silja och Sontag och flyttar till Paris och där träffar hon professor Klein regelbundet igen. Men sedan börjar hon längta tillbaka till Sverige och köper ett gammalt stationshus som hon flyttar in tillsammans med sina döttrar. Där känslan att vara på väg är ständigt närvarande.

Om du tycker min handling är märklig, så är det för att jag tyckte att det var en märklig roman. Den var visserligen poetiskt skriven, men jag hade svårt att förstå själva handlingen. Systrarna som åkte upp i rymden kändes allegoriskt. Det var tyvärr ingen roman som tilltalade mig. Jag tycker annars om att läsa annorlunda böcker och av för mig okända författare och jag brukar ofta bli positivt överraskad, men den här gången inför sig aldrig den läsupplevelsen.

Betyg 2/5 Kristina Simar 2011-10-10 (106) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Ann Heberleins bok En liten bok om on.. Visa hela

Recension av Ann Heberleins bok En liten bok om ondska

Boken är utgiven på Albert Bonniers förlag och innehåller 300 sidor, referenser och register.

Ann Heberlein är född 1970, teologiedoktor i etik och verksam vid Lunds universitet. Sitt stora publika genombrott fick hon med sin fjärde bok, den självutlämnande Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva (2009). Hon skriver regelbundet i Dagens Nyheter och Sydsvenskan och är dessutom en flitigt engagerad föreläsare i etiska frågor.

Handling: I denna bok En liten bok om ondska diskuterar Ann Heberlein om vad ondska och en ondskefull människa är, utifrån vad andra personer anser. De människor som hon hänvisar till är nästan uteslutande kända psykologer, filosofer, författare och deras fiktiva onda karaktärer. Till exempel Dostojevkijs karaktärer i Brott och straff och Bröderna Karamazov, Henning Mankells, Jan Guillous och Doris Lessings och många fler författares onda karaktärer. Hon tar även upp riktiga människor som begått mord och andra våldsdåd: Josef Fritzl, som höll sin dotter fängslad i sin källare i många år, utan att hans fru visste något. Eller gjorde hon det?

Helge Fossmo, som fick barnflickan Sara Svensson att skjuta hans fru och bästa vän. Anders Eklund som mördade lilla Engla. Heberlein tar även upp många, många fler mördare. Vad är det som gör att vissa människor begår dessa hemska brott. Det man kommit fram till är att de allra flesta som begår sådana här brott har haft en trasig barndom. Medan alla som haft en trasig barndom INTE blir mördare. Det är viktigt att skilja på det. Många gånger är dessa våldsförövare familjefäder och har ett arbete. Däremot är deras sociala kontaktnät dåligt.

Ann Heberlein tar upp boken Sorgfågel som journalisten Lena Katarina Swanberg har skrivit om Annika Östberg. I USA känner den mördade polismannens döttrar hat mot Annika och anser att hon är skyldig, medan många här i Sverige ser henne som ett offer. Där är meningarna delade. Boken är fullspäckad med intressanta fakta om ondska, tyvärr skulle det ta alldeles för mycket plats om jag berättade mer ingående om handlingen. Ni som har intresse för detta bör springa iväg och köpa boken omgående!

OH! Vad bra Ann Heberlein är på att skriva om detta tema. Boken är full av intressanta fakta, och hon berättar SÅ bra. Jag har lärt mycket genom att läsa denna bok, men så är jag också väldigt intresserad av psykologi och kriminalitet, jag suger åt mig med stort intresse om det Ann Heberlein skriver. Jag älskar också hennes bok Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva. Den är lika välskriven som denna. Hennes sätt att framställa ondska är så perfekt och intressant som det kan bli. Jag bara älskar Ann Heberleins böcker.

Recension av Tanja Dianovas själbiografi En männis.. Visa hela

Recension av Tanja Dianovas själbiografi En människa föddes i Moskva

Boken är utgiven på Tanja Dianova Förlag (2011) och innehåller 98 sidor.
www.tdianova.se

Handling: Tanja Dianova berättar i denna bok om sin uppväxt som ett sovjetiskt barn och en postsovjetisk tonåring. Tanja Dianova är född 1978, båda hennes föräldrar arbetar som ingenjörer, ett av de vanligaste yrkena i Sovjetunionen på den tiden. Hennes föräldrar är äldre än de flesta föräldrar med barn i samma ålder som Tanja. De har båda ett långt liv bakom sig med besvikelser, krossade förhoppningar och separationer. Tanja är deras enda gemensamma barn. De bor central i en kommunalägd lägenhet. Fyra familjer har var sitt rum och delar på kök och toalett. Även Tanjas mormor bor tillsammans med dem i deras rum.
Tanjas pappa får diagnosen lungcancer när Tanja är liten, men är strak och lever tills januari 1991, när Tanja är fjorton år. Hon berättar även om skolan under Sovjetunionens tid och om sin bästa väninna Masha. Hur lite mat det fanns att köpa och hur de gjorde för att köpa så mycket som möjligt och sedan dela upp maten mellan flera familjer. I slutet av 1991 skrev Gorbatjov på sin uppsägning som president i direktsänd tv. Alla sovjetiska delrepubliker var nu självständiga och Sovjetunionen upphörd. Mataffärerna fylldes på med mat, men priserna var alltför höga för att en vanlig arbetare skulle kunna köpa allt som behövdes.
Tanja berättar om ryska traditioner och familjeliv parallellt med intressanta historiska händelser. Hon berättar hur hon träffar en svensk man och blir förälskad och om flytten till Sverige och dess omställningar. Idag bor Tanja med sin make och lilla dotter i Sverige och driver ett bokförlag där hon ger ut översättningar av ryska barnböcker.

Detta var en mycket intressant självbiografi av Tanja Dianova, en relativt ung tjej som beskriver övergången från det stränga kommunistiska Sovjetunionen till dess upplösning 1991, när de olika delrepublikerna blev självständiga. Författaren skriver på ett inspirerande och intressant sätt. Jag lärde mig en hel del om hur det var att leva som liten i Sovjetunionen och senare i Ryssland, med helt andra förutsättningar. Intressant är att Tanja Dianova flyttat till Sverige och driver ett eget litet bokförlag. Från att varit en ung tjej med stränga förhållanden i sitt hemland till en yrkeskvinna i det öppna Sverige. Hennes resa som hon hunnit på cirka trettio år, var helt underbar att läsa. Hennes sätt att kunna formulera sig så bra på svenska tyckte jag var mycket fascinerande. En mycket välskriven och intressant bok.

Betyg 4/5 Kristina Simar 2011-09-08 (91) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Annika Duverts debutdeckare En mördar.. Visa hela

Recension av Annika Duverts debutdeckare En mördares spegelbild.

Annika Duvert – Vår nästa stora deckardrottning.

Annika bor i Märsta med sin make och tre söner 6, 8 och 11 år gamla. Hon är född i Farsta utanför Stockholm 1968. Annika har alltid haft en inre känsla av att skriva. Hon har många historier i huvudet som hon vill skriva om. På dagarna driver hon en egen redovisningsbyrå och på kvällarna när pojkarna sover skriver hon.

En mördares spegelbild är hennes debut och den är utgiven på PaperTalk.

När Anna är på 9-ornas avslutningsfest får hon huvudvärk och vill gå hem. Hennes bästis frågar om hon ska följa med Anna hem. Men Anna säger att det inte behövs. Inte långt från hemmet känner Anna att någon smyger sig på henne och lägger en trasa över hennes mun. Sedan dess är hon försvunnen.

Kriminalinspektör Alexandra får tillsammans med sina kollegor uppgiften att lösa fallet. De samlar ihop till skallgång för att leta efter Anna, de letar från tidiga morgnar till sena kvällar. Men de hittar inte Anna. Tillslut går man tillbaka till vardagen igen.

Tre månader senare ger sig två unga pojkar sig iväg en tidig morgon för att fiska. Den ena pojkens krok fastnar och när han ska se efter vad den fastnat på, ser han en död människa som ligger i vattnet under en bro. De springer hem och föräldrarna ringer till polisen.

Efter att man hittat liket försvinner en ny ung kvinna, Maria. Maria känner sig illamående när hon befinner sig på krogen. Hon och en väninna bestämmer sig för att ta en Taxi hem. Väninnan går av före Maria. När Maria går den sista korta biten hem, känner hon sig förföljd, hon tittar åt sida och känner att någon lägger en trasa för hennes mun. Nu är Maria också försvunnen.

Bara några dagar efter Marias försvinnande ska en kvinna ta ut sin hund på en morgonpromenad. Hunden börjar skälla och dra i kopplet. I vassen hittar kvinnan en död människa. Kanske Maria. Vem vet?

En äldre kvinna hittas nerslagen och mördad i sitt hem. Hon har säkert legat där länge. Men polisen kan inte hitta någon koppling mellan den äldre damen och de unga flickorna.

Det försvinner ytterligare en ung kvinna igen. Nu ser det ut som en seriemördare går lös.

Det finns en hel del misstänkta. Men jag berättar inte mer. Jag skriver KÖP boken, finns på www.bokus.se eller gå till närmaste bibliotek och be dem köpa hem den.

Annika Duvert kan ställa sig på samma piedestal som t.ex. Camilla Läckberg, Mari Jungstedt m.fl.
Boken är så välskriven och spänningen finns där från början till slut. Den sista halvan sträckläste jag. Kunde inte lägga den ifrån mig.

Av Kristina Simar

Recension av Maria Engelwinges roman En SHOT till.. Visa hela

Recension av Maria Engelwinges roman En SHOT till tack

Boken är utgiven på Ord Text Mening (2011) och innehåller 280 sidor.

Maria Engelwinge är född 1968 och uppvuxen på Gotland. Idag har hon lämnat ön men längtar ofta tillbaka och det är ingen slump att handlingen i hennes debutroman En SHOT till tack är förlagd dit. Både bofasta, återkommande sommargotlänningar och turister kommer att känna igen sitt Gotland. Idag bor Maria Engelwinge i Markaryd, Småland och hon arbetar nu på sin nästa bok.

Handling: Det är sommar på Gotland 2010. Visby har fullt av turister, vädret är underbart varmt och turisterna visar gärna upp sig på Tofta strand. Huvudkaraktärerna i berättelsen är Tanya, Emma och Patrik. De är alla mellan tjugofyra och tjugoåtta år gamla. Tanyas liv består mest av fester, sprit, droger och sex. Hon klär sig som en prostituerad med korta kjolar och tackar nästan alltid ja till en natt med vilken kille som helst. Ibland har hon även sex med tjejer. Hon festar i stort sett veckans alla dagar. Hon är bästa vän med Emma som inte alls är som Tanya.
Emma är mer osäker av sig och hamnar ofta i förhållanden med våldsamma män, och denna sommar har hon sällskap med Emil, som är en fruktansvärd kille. Tanya försöker allt för att få Emma att lämna honom, men det lyssnar hon inte på. Patrik är äldst av vännerna, han arbetar som kock och bor i ett eget radhus. Han är ordentlig och har alltid välstädat hemma, förutom i trädgården.
Chrissa är tjej som också ofta förekommer i handlingen. Hon är lesbisk och blir kär i Emma. Men Emma är inte lesbisk och Chrissa vet inte hur hon ska förklara sin kärlek för Emma, utan att skrämma bort henne. Läsarna får följa vännerna under denna sommar och ta del av både lyckliga och olyckliga stunder.

En mycket välskriven och lättläst roman om ett underbart Gotland. Naturupplevelserna som finns på Gotland är mycket fint gestaltade. Det är nästan så man längtar att åka dit direkt. Boken handlar om både hetero- och homosexuell kärlek. Jag har absolut inget problem att läsa om kärlek och sex, men tyvärr blev det lite för mycket av detta. Tyvärr handlade boken mest om fyllefester, droger och de sexuella akterna var lite för välbeskrivna i mitt tycke. Jag hade gärna velat att det lämnades lite åt läsarnas fantasi, men det är vad jag tycker. Jag hade gärna tyckt det vore trevligt att också ta del av mera vardagliga händelser, så jag blev faktiskt en aning besviken.

Betyg Kristina Simar 2011-05-01(3) www.kristinasimarlektor.se

Recension av Fjodor Dostojevskijs roman En underjo.. Visa hela

Recension av Fjodor Dostojevskijs roman En underjordisk dagbok –

Boken har tidigare utgetts med titeln: Anteckningar från källarhålet

Boken är utgiven på Lind & Co (2010) och innehåller 187 sidor.

Fjodor Dostojevskij föddes i Moskva 1821 och dog i Sant Petersburg 1881. Han debuterade som författare 1846 med Arma människor och samma år kom även Dubbelgångaren ut. Hans mest kända verk är nog Brott och straff (1886). Han tillhörde realismens författare, en litterär epok som varade från omkring 1830-1860. Under den epoken skulle man skildra omvärlden så realistiskt som möjligt, gärna genom ett objektivt och vetenskapligt perspektiv. Realismen genomsyrar även idag majoriteten av all litteratur som ges ut idag.

Handling: Jag är en sjuk människa … arg och elak. En motbjudande människa. Så börjar denna bok och det är en av litteraturens mest kända inledningsmening.
Boken är skriven i jagform och den är en slags ensidig dialog kan man säga. Romanens dagboksskrivare är en före detta tjänsteman som dragit sig tillbaka i sitt kyffe i utkanten av Sankt Petersburg, efter att fått ett mindre arv. Där sitter han och filosoferar om livet och människan. Mest om människans mörka sidor. Han har häftiga utfall mot den samtid han lever och som han även har svårt att acceptera och ta till sig. Han funderar över skillnaden mellan att vilja och att kunna. Mycket av hans tänkande om omvärlden känns aktuella än idag.

En mycket lysande nyöversättning av Barbara Lönnqvist, professor i ryska språket. Jag har alltid älskat Dostojevskijs böcker och boken hans fru Anna Dostojevskaja skrev om honom – Mitt liv med Dostojevskij är en bok som jag läst flera gånger och den är fortfarande min favoritbok, och jag kommer att läsa den många gånger till. Tillbaka till Fjodor Dostojevskij igen. Även att han är en författare från 1800-talet tycker jag att hans ord och tankar, när han kritiserar samhället känns moderna än idag. I denna bok har berättarrösten en stor inre styrka och texten är ofta opassande och cynisk. En bok som jag älskar, och som jag läst innan och kommer att läsa flera gånger. Jag är mycket glad att Lind & Co ger ut dessa underbara klassiker som man aldrig får glömma bort. Fler sådana, tack!

Betyg 5/5 Kristina Simar 2011-06-17 (55) www.kristinasimarlektor.se

Recension av Josefine Palmgrens Engångsligg Boken.. Visa hela

Recension av Josefine Palmgrens Engångsligg

Boken är utgiven på Albert Bonniers förlag och innehåller 151 sidor.

Josefine Palmgren är född 1989 och hon debuterar med romanen Engångsligg. Hon är uppvuxen på olika platser i Stockholm och har haft minst 32 jobb.

Handling: Klementin eller Klem som hon kallas är tjugo år och har precis avslutat ett längre förhållande som hon haft med Björn. Nu är det dags att ta upp kontakten med sina gamla tjejkompisar, leva singelliv, festa och ligga. Hon har även fått en åtråvärd tjänst som oavlönad praktikant på reklambyrån En gång i månaden.
Klem är ofta ute i Stockholms innerstad och festar, från Stureplan till Södermalm, via Berns och Café Opera. Det är fester hemma hos kompisar och hon träffar nya killar och tar sig gärna ett ligg.
Klem bor mest hemma hos sin farmor på Lidingö eftersom hennes mamma både har ADHD och Asbergers och hennes pappa har en ny familj.
Handlingen kretsar hela tiden om fester, supa, killar och att ligga.

Ja, vad ska jag säga. Klem är en tjej på tjugo år som gärna festar loss och ligger runt med olika killar. Den är visserligen riktigt bra skriven av en så ung debutant som Josefin Palmgren. Jag anser mig nog lite för gammal för att ta del av ungdomarnas leverne i boken. Den passar bättre att läsas av den yngre läsekretsen. Min dotter som också är född 1989 bläddrade lite i boken, men tyckte att handlingen var så långt från hennes verklighet och att Klem verkade ovanligt omogen. Så något intresse för att läsa boken har hon inte. Däremot passar den säker bra för dig som är en festprisse som Klem och gillar att ränna runt på Stureplan.

Betyg 2/5 Kristina Simar

Recension av Augustin Erbas ”Ensamhetens broar” A.. Visa hela

Recension av Augustin Erbas ”Ensamhetens broar”

Augustin Erba är 41 år, han bor på söder i Stockholm med sin fru och två barn 4 och 7- år gamla. Han är ansvarig för programutveckling på SR. Han har tidigare arbetat på SVT:s Aktuellt och på TV 4.
Han fick uppmärksamhet för sina texter i antologierna Uppdrag pappa och Uppdrag familj. Ensamhetens broar är hans debutroman.

Ensamhetens broar handlar om Civilkurage.
Peter Johansson tänker 20-år tillbaka i tiden. På den tiden han gjorde lumpen. Hela livet efter lumpen har Johansson haft stora skuldkänslor. Han lever ett ensamt liv. Han arbetar i en delikatessdisk i en affär i sin hemstad. Under en skjutövning blev en gravid kvinna skjuten till döds i sin bil. Hon hade rutan på passagerarsidan öppet lite och kulan kom in den vägen. Hon dog direkt.

Peter och Fredrik är barndomskompisar som hållit ihop sen de var riktigt små. Nu var det dags att göra lumpen. De hamnar på ett ingenjörsregemente någonstans i Sverige på 80-talet. Peter blir nu Johansson, en vanlig kille som försöker att passa in, han vågar inte stå för sina egna åsikter, utan följer med strömmen. Han beskriver hur killarna pratar om tjejer som sexobjekt, om det utmattande fysiska arbete de får göra, dagmarscher, tält uppsättning och vedvakt.

Johanssons kompis har svårt att anpassa sig till lumparlivet. Efter första permissionen kommer han mycket försent, vilket är emot reglerna. Han blir också utsatt för mobbing. En dag får han reda på att hans flickvän tagit sitt liv. Han rymmer och kommer aldrig tillbaka.

Johanssons plutonkompis Samir, som har traumatiska krigserfarenheter är inte rädd för påpeka vad han tycker, inte ens för befälen. Han följer reglerna helt och hållet och går in för alla övningar till 100%
Mycket av det som Johansson berättar om lumparlivet är historier som jag hört från manliga vänner. De råa orden och hur jobbiga dessa dagmarscher var och att trötta sätta upp tältet för kunna sova i och detta med att vara eldvakt och försöka hålla sig vaken.

Augustin Erba har ett lättsamt sätt att skriva på. Kapitlen är korta och boken är intressant. Min favorit är invandrarkillen Samir som vågar ifrågasätta och säga emot sina befäl.
Det är Samir som lyckas ta reda på vems kula och varför den träffade den gravida kvinnan. Han skriver upp namnet på en lapp och ger den till Johansson. Johansson tittar på lappen och lägger den i fickan. Där får den ligga. Något som gör hans liv full av skuldkänslor. Varför är det så svårt med civilkurage?
Augustin Erba har två böcker till på gång om civilkurage. Ensamhetens stad och Ensamhetens borg. Jag ser fram emot att läsa dessa också.

Betyg 4
Kristina Simar lektör/bokrecensent

Eftersom jag recenserade en bok förra gången som j.. Visa hela

Eftersom jag recenserade en bok förra gången som jag tyckte var så tråkig, vill jag denna gång recensera en bok som var otroligt bra.
Den här boken heter EQUINOX och handlar om ett flertal mord på unga kvinnor och en ung man. Det konstiga är att mördaren avlägsnar en del inre organ och lämnar tex. ett silvermynt där hjärtat, hjärnan, gallblåsan och levern funnits.

Polisfotografen Philip Bainbridge och kriminalreporten Laura Niven börjar intressera sig för fallen. De kommer fram till att det är rituella mord som förekommit under flera århundranden. Redan under Isaac Newtons tid. De hittar fakta att de senaste liknande morden hände 1851, i en tidning på biblioteket. Laura tror sig veta att morden sker när natten går över till ett nytt stjärntecken. Men det är ingenting som Kommissarie Monroe, som har hand om utredningen vill tro på.

Philip och Laura dras in i en mystisk värld av alkemi och astrologi.
Man får även följa Newton under hans levnadstid.

Boken är väldigt spännande och svår att lägga i från sig. Allt detta om astrologi och alkemi tyckte jag var så intressant så jag var tvungen att läsa på lite mer om det på internet.

Jag ska inte avslöja hur allt slutade. Men det som var bra var att det i slutet av boken fanns fakta om vad som var sant och vad som var fiktion i berättelsen.

Jag rekommenderar verkligen denna bok, främst till de som är intresserade av det ockulta.

Recension av Gunilla Linn Perssons Eskil – riddare.. Visa hela

Recension av Gunilla Linn Perssons Eskil – riddaren av syrenbersån

(Detta är en recensionsbok från Wahlström & Widstrand)
Gunilla Linn Persson har skrivit flera romaner, barnböcker, noveller, pjäser och TV-manus.
Bland hennes verk finns romanen Livstecken (2001), pjäsen Delfinen (1994), ungdomsromanen Allis med is (1993), som även gått som TV-serie. Tillsammans med Lars Bill Lundholm har hon även skapat Skärgårdsdoktorn.

Handling: Det är femtiotal i Sorunda, söder om Stockholm.
Karl-Astrid och Bernhard är i fyrtioårsåldern och nu väntar de sitt första barn. Karl-Astrid har haft nio missfall och nu är de överlyckliga. Karl-Astrid känner på sig att de är en pojke och han ska heta Birger efter farfar. Det ska bli en stark och duktig pojke.

Men det blir ingen Birger. Pojken som föds är mongoloid (som man sa på den tiden). Sjukhuspersonalen vill tvinga Karl-Astrid och Bernhard att lämna pojken på ett hem. Men Karl-Astrid vägrar. Hon tar med pojken hem och han får namnet Eskil. Läsarna får sedan följa Eskil under hans första sju år.

En sorglig men underbar bok. Den är så fin och poetiskt skriven. Jag blir ledsen när jag läser om hur sjukhuspersonalen ser ner på den lille pojken. En sköterska säger: ”Det är Guds straff att man får ett sådant barn.” Karl-Astrid är en beundransvärd mamma som vågar stå emot sjukvårdspersonalen och myndigheterna. En otroligt intressant skriven bok. En bok för dem som vill sätta sig in i situationen om hur det var att föda ett utvecklingsstört barn på femtiotalet.

Betyg 5/5
Kristina Simar lektör/bokrecensent

Recension av Ann Heberleins bok Ett gott liv Boke.. Visa hela

Recension av Ann Heberleins bok Ett gott liv

Boken är utgiven på Albert Bonniers Förlag (2011) och innehåller 313 sidor.

Ann Heberlein född 1970, är teologie doktor i etik och verksam vid Lunds universitet. Hon är författare till ett flertal läroböcker och debattböcker. Sitt publika genombrott fick hon 2009 med den självutlämnande boken Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva. Senast utkom den kritikerhyllade En liten bok om ondska (2010). Ann Heberlein skriver också regelbundet i Dagens Nyheter och Sydsvenskan och är en flitig engagerad föreläsare i etiska frågor. Källa: Albert Bonniers Förlag www.albertbonniersforlag.se

Handling: Denna bok är en fortsättning på Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva. En av 2009 års mest diskuterade böcker och som omedelbart utnämndes till en modern klassiker. Nu har Ann Heberlein blivit frisk och det är om det hon skriver om och ibland hänvisar hon tillbaka till den förra boken. Att bli frisk, vara normal och leva det goda livet, det är det Ann Heberlein funderar och filosoferar om. Hennes psykiater Lars har nu sagt att hon är frisk och det anser även hon själv. Lars tycker att hon bör skriva en bok om att bli fri frisk. Ann Heberlein hänvisar till många kända filosofer och författare som antingen har haft psykiska problem och skriver om dem eller andra som skriver om psykiska diagnoser. Ann Heberlein tar även upp att psykisk sjukdom är förknippad med mycket skam och många tror att det bara är lågutbildade som blir sjuka. Men det är inget som stämmer. Ofta är det högutbildade kvinnor med höga krav på sig själv som drabbas. Att få höra att man behöver en spark därbak, skärpa sig och ta sig samman är nog de värsta orden man kan få. Om det vore så lätt skulle det inte finnas några med psykiska diagnoser. Ann Heberlein tycker inte om att höra att hon är bipolär. Hon är förälder, lektör i etik, författare, prästfru och mycket, mycket mer. Precis som bipolär vore någon sorts karaktärsdrag. Ann Heberlein tar också upp de känslor hon hade när konstnären Anna Odell iscensatte sitt projekt ”Okänd kvinna” den 21 februari 2009. När hon spelade en psykisk sjuk kvinna som tänkte hoppa från en bro. Hon blev först väldigt upprörd, men sedan ändrade hon åsikt. Ann Heberlein tar även upp ett tänkvärt citat som Jaques Lacan sagt: ”Det är inte trots sin psykos som vissa politiker, matematiker, konstnärer eller författare är kreativa, utan tvärtom tack vare den”.
Jag skulle kunna återberätta hur mycket intressanta händelser och tankar ur boken som helst, men risken är att det då inte finns något för er läsare att själv reflektera över. Så nu låter jag er ta del av de resterande intressanta ord som finns.

Jag har läst Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva och En liten bok om ondska och nu denna och jag har tyckt att alla varit lika givande att läsa. Jag tycker om Ann Heberleins filosofiska språk och att hon hänvisar till så många kända filosofer och underbara författare, som haft psykiska problem och skrivit om det. Jag känner igen mig i det mesta hon skriver, eftersom jag trots att jag är högutbildad har en psykisk diagnos och alltid fått höra att det är väl bara kvinnor som är lågutbildade som får psykiska problem. Men jag känner flera högutbildade än lågutbildade som har det. Det är så skönt att Ann Heberlein vågar lämna ut sig så här även att hon är en känd föreläsare och författare. Hon hjälper säkert många kvinnor som läser hennes böcker att det är inget att skämmas för och att vem som helst kan drabbas. Nu ser jag fram emot vad Ann Heberlein ska skriva om nästa gång. För jag kan redan nu garantera att jag även kommer att älska den boken.

Betyg 5/5 Kristina Simar 2011-10-14 (109) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Denise Rudbergs bok Ett litet snedspr.. Visa hela

Recension av Denise Rudbergs bok Ett litet snedsprång

Boken är utgiven av Norstedts förlag och innehåller 430 sidor.

Denise Rudberg är född 1971 och är bosatt i Stockholm. Hon har studerat film och dramaturgi i New York och har bland annat skrivit två löst sammanhållna romantriologier. Ett litet snedsprång, är den första i en serie, där alla böcker redan är sålda till SF för att bli film.

Handling: Elegant crime kallar Denise Rudberg sin nya genre. En kriminalhistoria i överklassmiljö, med tjusiga middagar, exklusivt leverne och lätt uttråkade hemmafruar på vift.

Vi får möta åklagarsekreteraren Marianne Jidoff som är 55 år och nybliven änka. Efter att varit tjänstledig en längre tid för att ta hand om sin döende make, övertalas hon av Olle Lundqvist att återgå till sitt gamla arbete.

En finansman har blivit brutalt mördad utanför sin våning på Östermalm. Olle samlar ihop en liten grupp som han har förtroende för, med Marianne i spetsen försöker de lösa mordet. Ingenting får läcka ut. De andra två medarbetarna är: Thorsten Ehn – en luttrad och erfaren utredare vid Rikskriminalen och Augustin Madrid – en purfärsk polisassistent.

Deras nystande leder till ”Just nu” – en sektliknande terapianläggning i Stockholms skärgård som leds av en man och en kvinna. Kvinnan har vissa egendomliga terapimetoder som hon utövar med sina manliga klienter.

Något senare hittas en ung kvinna mördad i ett skogspari, ingen förstår varför. Hon verkade inte ha några fiender. Till sist hittas ytterligare en man brutalt mördad på samma sätt som den första mannen. Marianne och hennes team kommer fram till att de båda männen varit på terapi hos ”Just nu”. Hänger de tre morden ihop och vem eller vilka är det som har begått dessa bestialiska mord?

En ny roman av Denise Rudberg, även med en ny genre. En trevlig spänningsroman utan otäcka beskrivningar av de bestialiska morden. Denise Rudberg berättar ändå med spänning och på sitt vanliga underbara och trevliga berättarsätt. Det gör denna roman riktigt spännande. Denise Rudberg beskriver både karaktärer och miljöer på ett ypperligt sätt, precis som hon alltid gör. Hon visar att en kriminalroman inte behöver beskriva hemska mord ingående för att vara spännande.

4/5 Kristina Simar

Recension av Sophie Hannahs bok Ett perfekt offer.. Visa hela

Recension av Sophie Hannahs bok Ett perfekt offer

Boken är utgiven på Bra Böckers förlag och innehåller 401 sidor.
Sophie Hannah är född 1971 i Manchester, där hon bland annat studerat litteratur och spanska. Hon debuterade som författare 1992 och har sedan dess erhållit flera utmärkelser för sin poesi och sina noveller. Hennes två första romaner, Lilla hjärtat (2010) och Ett perfekt offer (2010) har båda varit nominerade till priset Theakston’s Old Peculier för årets bästa kriminalroman. Sophie Hannah bor nu i West Yorkshire med sin man och två barn.

Handling: Det är tre år sedan Naomi Jenkins råkade ut för en fruktansvärd händelse som hon hållit inom sig i alla år. Nu bär hon på ytterligare en hemlighet – hon har en hemlig älskare som är gift. De träffas på ett litet motell varje onsdag. Robert, som mannen heter, åker hem till sin fru sent på kvällen, medan Naomi stannar kvar hela natten. Naomi har lovat Robert att aldrig söka upp honom i hemmet eller kontakta hans fru, men en dag när Robert inte dykt upp som vanligt tar nyfikenheten överhand och Naomi beger sig till Roberts hus. Hans lastbil står konstigt nog utanför huset, då måste han ju vara hemma. Naomi smyger sig fram och tittar in i ett av fönstren. Plötsligt svartnar det för hennes ögon och hon ramlar omkull. Hon har sett något därinne, men vet inte vad. Bara att hon nu är övertygad om att något har hänt Robert.

Hon kontaktar polisen som i sin tur kontaktar Roberts fru, men hon säger att han är bortrest i några dagar. Naomi blir desperat och hittar på en historia för att övertyga polisen att något har hänt. Till slut åker polisen hem till Robert och gör en fruktansvärd upptäckt…
Polisen kommer nu att börja nysta i en otäck våldtäktshärva, med inblandade som man minst anat.

En bra spänningsroman om våldtäkt, otrohet och vänskap. Tyvärr måste jag säga att den var något tjatig ibland, många onödiga dialoger som inte leder någonstans och som gärna kunnat kortas ned. Annars var det en välskriven roman där ingenting är försägbart förrän i slutet. Ibland var den en riktig nagelbitare för att senare kännas ganska händelselös. Tror inte att handlingen hade inverkat om boken varit 50 sidor kortare.

Betyg 3/5 Kristina Simar

Recension av Christoffer Carlssons bok: Fallet Vi.. Visa hela

Recension av Christoffer Carlssons bok:
Fallet Vincent Franke

(Detta är en recensionsbok från Piratförlaget)

Christoffer Carlsson är född 1986 och är uppvuxen i Halmstad. 2005 kom han till Stockholm för att studera kriminologi. Christoffer har precis blivit antagen som doktorand vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet. Fallet Vincent Franke är hans debutroman.

Handling: Boken är skriven i första person. Det är Vincent som berättar för läsarna vad som händer från sitt perspektiv. Vincent är ca 30 år. Han är beroende av morfin sedan unga år. Beroendet fick han under tragiska omständigheter och han försörjer sig som langare.

Berättelsen börjar när en kompis till Vincent ringer på hans dörr och knuffar in en ung tjej. Kompisen säger att tjejen ska stanna hos Vincent i cirka en vecka och han får absolut inte låta henne gå iväg. Tjejen kan inte prata svenska, så de har svårt att förstå varandra, men att hon heter Maria förstår han ganska snart.

En dag blir Vincent uppringd av ”Pastorn” – en höjdare i den undre världen. Han vill träffa Vincent och de bestämmer tid och plats. Vid mötet får Vincent en påse heroin av ”Pastorn”. Om han håller kvar Maria tills han säger till, får han behålla pengarna som han tjänar på att sälja heroinet. Om inte, ja då…

En annan dag när Vincent kommer hem är Maria borta. Eftersom han fattat tycke för henne, ger hans sig ut för att leta efter henne. Detta är upptakten till en spännande berättelse om den undre världen. Senare blir det en jakt där både polis och personer i undre världen är inblandade i. Det händer någonting hela tiden från första till sista sida och till THE END.

Jag är så fascinerad av den unge Christoffer Carlsson. Han är född 1986 och redan doktorand i kriminologi och han har skrivit en debutroman som om han aldrig gjort något annat. Språket är tufft, precis som man förväntar sig i en bok där kriminella är huvudkaraktärer. Boken är överlag spännande skrivet. Varje kapitel slutar på ett sådant sätt att jag var tvungen att fortsätta läsa.

Boken kom med posten ungefär klockan elva och jag bar den med mig hela dagen och läste så fort tillfälle gavs. Klockan tre på natten hade jag läst ut boken och jag hade gåshud ett bra tag och svårt att somna. Den var så bra.

Lägg Christoffer Carlsson på minnet, den killen är säkerligen vår nästa stora kriminalförfattare. Så ni Pirater på förlaget: Släpp inte Christoffer!

Betyg 5+/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent

Resencion av Karin Ramsings bok Familjesidor. Kar.. Visa hela

Resencion av Karin Ramsings bok Familjesidor.

Karin Ramsing är 53 år och bor i Malmö. Hon har varit gift i 30 år och har två vuxna döttrar och ett barnbarn på väg. Karin har arbetat i många år som arbetsterapeut inom sjukvården, senast på Reumatalogen, som även är den plats som Karin trivts bäst på. Karin har gått på skrivarkurs. Händelserna i boken kommer från olika personligheter som Karin träffat genom åren. Det är alltså ingen självbiografi.

Handling – Jag vill kalla handlingen för en lugn familjetragedi. Lugn, för att allt sker på ett relativt lugnt sätt. Visst förekommer det ordväxlingar ibland, men inte så det blir det väsentliga i innehållet.
Högst upp i hierarkin sätter jag: Anna 45 år. Hon är mamma till Sara 28 år. Sara blev till i Rimini efter en semesterflört när Anna var på språkresa när hon var 17 år.

Maxi heter hennes biologiska pappa, men Sara vet ingenting om honom. Sen finns Anders och Kalle med i bilden. Anders och Anna var ett par och bodde tillsammans i många år. Kalle är Anders son. Kalles biologiska mamma är död sedan länge. Alla dessa fungerade som en helt vanlig familj. Anders var Saras ”pappa” och Kalle hennes ”bror”. Likadant med Anders och Kalle, de kände att Sara var ”dotter” och ”syster”. Men en dag bara flyttar Anders och Kalle ut. Sara förstår ingenting och Anna vill inte berätta varför.

15 år senare ser Kalle Saras förlovningsannons i tidningen. Han ringer upp henne för att gratulera. De bestämmer även att höras igen.


En dag frågar Anna om Sara vill följa med henne på en restresa utomlands. Det vill Sara gärna. Hon hoppas att de ska komma varandra närmare. Anna beter sig lite underligt i Rimini, dit resan gick. Hon ville promenera ensam. En dag under sin promenad hittar Anna huset som Maxi bodde i, då för 28 år sen. En dag bestämmer sig Sara för att följa efter Anna. Hon har något svagt minne om att Anna hade träffat Maxi här i Rimini. På vägen träffar hon en man som är en spegelbild av henne själv. Mannen tittar också på Sara med förvånad blick. Det visar sig vara Saras biologiska pappa och hon får kontakt med honom och får träffa sina halvsyskon. Han har aldrig vetat att han haft en dotter i Sverige, så han var besviken på Anna.

Medan Sara umgås med Maxi och hans familj, träffar Anna en ung Italienare och låter sig uppvaktas. Efter resan träffar Sara, hennes fästman Marcus och Kalle varandra och de kommer mycket bra överens. Även Anders tar mod till sig och ringer Anna. De går ut och äter och lovar att hålla kontakten. Några månader senare besöker Sara sin mamma för att berätta någonting roligt. Här tänker jag inte avslöja något om slutet.

Jag tycker det är en intressant roman, som skildrar en familjebild som förekommer ofta i dagens samhälle. De så kallade styvfamiljer, likaså att många barn inte har kontakt med sin biologiska pappa. Texten flyter på bra hela tiden och boken blir aldrig tråkig. Jag kan varmt rekommendera den.

Av Kristina Simar

Recension av Fjodor Dostojevskijs roman Fattigt fo.. Visa hela

Recension av Fjodor Dostojevskijs roman Fattigt folk

Boken är utgiven på Akvilon Förlag (2009) och innehåller 139 sidor www.akvilon.se
Översättare och efterord: Lars-Erik Blomqvist.

Fjodor Dostojevskij föddes i Moskva 1821 och dog i Sant Petersburg 1881. Han debuterade som författare 1846 med Arma människor eller som den heter idag Fattigt folk, och som just är denna bok. Samma år kom även Dubbelgångaren ut. Hans mest kända verk är nog Brott och straff (1886). Han tillhörde realismens författare, en litterär epok som varade från omkring 1830-1860. Under den epoken skulle man skildra omvärlden så realistiskt som möjligt, gärna genom ett objektivt och vetenskapligt perspektiv. Realismen genomsyrar även idag majoriteten av all litteratur som ges ut idag.

Handling: Första gången Fattigt folk kom ut i Sverige var 1885 och då med titeln: Fattige stackare. Översättaren hette Birger Mörner, från Uppsala.
Den godhjärtade och fattige kanslisten Makar Devusjkin och den föräldralösa unga flickan Varvara Dobroselova inleder en brevväxling med varandra, även om de bor i huset mitt emot varandra. Det ses inte med blida ögon om de skulle träffas regelbundet, eftersom Makar Devusjkin är så mycket äldre än Varvara. De berättar om sin vardag och hur besvärligt det är att vara fattig, ofta sjuk och att fattigdomen tar bort all värdighet, de upplever båda stor förödmjukelse i sin fattigdom. Men de känner en stor tröst och kärlek till varandra genom sin brevväxling. Makar Devusjkin har inte ens råd att köpa nya kläder eller skor. Får han pengar över, skickar han det till Varvara, något som hon inte alltid blir glad över. Hon tycker att han ska köpa nya kläder istället.
Läsarna får även följa Varvara Dobroselova som liten. Under sina första år hade hon ett bra liv, bodde på landet med sina föräldrar. Sedan insjuknad hennes far i cancer och dog när hon var fjorton år gammal. Helt plötsligt stod hennes mor och hon utan bostad. De fick då bo inneboende hos en kvinna, Anna Fjodorovna, som sade sig vara en släkting till hennes far. Hur ska det sluta för Makar och Varvara, ska de finna lyckan, eller inte?

Fjodor Dostojevskij skrev ofta dialoger eller monologer i början av sin karriär. Det var nog ganska vanligt bland ryska författare under realismens epok. Som vanligt tyckte jag mycket om denna bok av Dostojevskij också. Jag kan dock se en skillnad på hans sätt att skriva eftersom jag inte läst denna debutbok innan. Den är inte lika välskriven som hans senare romaner, den innehåller en del upprepningar som han inte gör i senare böcker, men som debutroman är den ändå mycket läsvärd. Dostojevskij är en ordkonstnär som inte många författare ens kommer i närheten av. Undrar hur många ord han får in i en bok? Hans berättande och gestaltningar är som alltid suveräna och jag blir aldrig besviken på det han skriver. Är väldigt glad att jag fick kontakt med Irina Tahir på Akvilon Förlag och fått förtroende att recensera deras böcker. Denna gång ger jag givetvis också en eloge till översättaren och efterordsskrivaren Lars-Erik Blomqvist. Det syns så väl när en bok är bra översatt och det var denna.

Betyg 4/5 Kristina Simar 2011-08-25 (85) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Hernán Rivera Leteliers roman Filmber.. Visa hela

Recension av Hernán Rivera Leteliers roman Filmberätterskan

Boken är utgiven på Norstedts (2012) och innehåller 111 sidor.

Hernán Rivera Letelier är född 1950, växte upp i Atacamöknen i norra Chile i ett litet gruvsamhälle där man utvann salpeter. Med romanen La reina Isabel cantaba rancheras från 1995 fick Riviera Letelier sitt stora nationella genombrott. Sedan dess har han utkommit med tiotalet romaner och belönats med det prestigefyllda priset Premio Alfaguara 2010 för El arte de la resurrección. Filmberätterskan kommer att filmatiseras av den brasilianske regissören Walter Salles under 2012.
Hanna Axén översätter från spanska och engelska. Hon har varit med om att introducera spanskspråkiga författarskap som David Toscana och Guillermo Ariaga, på svenska, men även översatt etablerade författare som Ignacio Padilla och Isabel Allende. Källa: Norstedts.

Handling: Maria Margarita är yngst av fem syskon. Hennes äldre syskon är alla pojkar och hon är lite av en pojk-flicka. Hennes pappa är besatt av namn som börjar på M, därför har alla barnen namn som börjar just på M. Mamman har lämnat familjen efter att pappan skadad sig och är numera förlamat från midjan och neråt. Han kan inte längre jobba och familjen är mycket fattig. De bor i ett hus som mer påminner om ett skjul. Innan pappan skadades gick han ofta på bio och ibland tog han med sig hela familjen. Nu kan inte pappan gå på bio mer eftersom han inte har någon rullstol och bion är inte heller handikappanpassad. Han kommer på en strålande idé. Barnen ska få gå på bio en åt gången och sedan ska de komma hem och berätta om filmen för hela familjen och den som berättar bäst ska få gå och se filmer och berätta. Det blir till sist Maria Margarita som berättar bäst, med stor inlevelse och sång blir hennes berättelser nästan som om man såg filmen själv. I början berättar hon bara för familjen. Men det sprider sig snart att hon är en fantastisk filmberätterska och familjen börjar ta hem folk och ta betalt. Med tiden börjar folk att anlita henne och vill att hon kommer hem till dem och berätta. Det är framför allt tjänstemän och affärsinnehavare som har pengar som anlitar henne. När någon kommer på att trycka upp visitkort till Maria Margarita och kalla henne ”Santa Fe Delicine filmberätterska” blir att som förbytt och hennes liv blir ett elände.

En mycket stark och gripande berättelse om den lilla flickan Maria Margarita som blir känd i sin hemstad som en duktig filmberätterska. Hon berättar biofilmer med stor inlevelse och lär sig filmernas alla sånger utantill. Berättelsen är skriven i jagform och börjar riktigt bra men slutet är tragiskt. Romanen är väldigt vackert skriven och jag sträckläste den från början till slut utan uppehåll. Som tur innehöll den bara 111 sidor annars hade jag nog legat vaken hela natten istället för halva för att läsa klar den. När jag läste att den nu även ska filmatiseras och jag är överlycklig över det. Detta var verkligen en bok som jag älskade att läsa.

Betyg 5/5 Kristina Simar 2012-03-05 (21) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Zinat Pirzadehs roman Fjäril i koppel.. Visa hela

Recension av Zinat Pirzadehs roman Fjäril i koppel

Boken är utgiven på Piratförlaget (2011) och innehåller 288 sidor.

Zinat Pirzadeh är en persisk-svensk prisbelönad komiker, författare och skådespelare. Bakom sig har hon revolution, krig och flykt. Mycket har hänt sedan hon slutligen fick uppehållstillstånd i Sverige.
Källa: Piratförlaget.

Handling: Romanen handlar om Shirin som läsarna får följa från liten flicka till vuxen kvinna. Om hennes stora släkt, farmor, farfar, farbror Abbas som har näsa för affärer, farbror Babak som är en riktig kvinnokarl och den vackra ogifta fastern Mahasti. Shirins familj består av mamma, pappa och fem syskon, där Shirin är den enda dottern. Lite av en pojk-flicka som liten med äventyr som största intresse och lika modig som sina äldre bröder. När hon blir äldre blir friheten mer inskränkt och hennes äldre bröder håller alltid ett öga på henne.
När shahen störtas och ayatolla Khomeyni tar makten blir ingenting som förut. Kvinnorna får inte längre den frihet de har haft. Nu blir det slöja och de får inte längre prata med vem de vill. Shirin berättar antuiastiskt om badhuset där kvinnorna går regelbundet för att få sitt kroppshår bortvaxade av den mysiska tvagerskan Sakine.
I skolan har flickorna en fantastisk fysiklärare som hjälper dem att skriva en tidning med feministiska inslag. En dag kommer polisen och hämtar lärarinnan i skolan och hon blir ganska snart avrättat för sina åsikter. Shirin bästa väninna Parja är en tuff flicka som bor ensam med sin mamma efter att pappans död. I skolan kan hon och Shirin vara bittra fiender, eftersom de båda vill vara bäst på proverna. Polisen kommer och hämtar Shirin och Parja eftersom de varit med och skrivit i tidningen i skolan. De ska skriva på ett intyg att de motsäger sig det de skrivit om. Shirin har sin pappa med sig, som ger henne en ordentlig smäll på kinden och hon vågar inte annat än att skriva på. Parja däremot vägrar. Hon blir bortförd och senare får de veta att hon blivit avrättad i ett fängelse. När Shirin är sexton år blir hon bortgift med Jamshid. En man som hon inte älskar och som inte är snäll mot henne. De får en lite dotter Leyla, men Shirin är allt annat än lycklig och tillslut gör hon upp en plan för att rymma. Ska Shirin lyckas?

En helt underbar roman av Zinat Pirzaadeh, som till viss del bygger på hennes egen uppväxt. Jag älskar ju att läsa författare från Mellanöstern och också böcker som handlar om Mellanöstern. De är nästan alltid väldigt välskrivna och innehåller mycket dramatik. Så även denna. Det var med mycket känslor som jag läste om Shirins brors omskärelse som var mycket grym och hennes tvångsäktenskap, som var mycket dramatiskt beskrivet. Även författarens beskrivning om Iran innan och efter revolutionen innehöll mycket känslor. Zinat Pirazadeh skriver mycket vackert och poetiskt och berättelsen var intressant rakt igenom. Jag sträckläste boken i ett svep, kunde inte lägga den ifrån mig. Så härligt att Sveriges roligaste kvinna även kan skriva en sådan underbar och dramatisk roman. Jag hoppas verkligen att hon skriver fler liknande böcker. För jag bara älskade denna roman.

Betyg 5/5 Kristina Simar 2011-09-14 (94) http://blogg.passagen.se/krisim

Idag tänker jag skriva lite om Signhild Hortberg... Visa hela

Idag tänker jag skriva lite om Signhild Hortberg. Hon har förut gett ut en fin diktsamling som heter: Längtans blåa trådar En av dikterna har jag tagit till mig för att den bara är så sann.
TRÖST I LIVETS MEDELÅLDER
Pannans djupa rynkor tyder på
Stor tankeverksamhet
De små rynkorna kring ögonen är
Bevis på
Att man skrattar mycket
Vecken på överläppen får man av
Att ha
Visat sin förtjusning med mimik
Men… skäggstråna på hakan – är enbart ett gissel.
Av Signhild Hortberg 2008

Jag måste ju även skriva att det är jag själv som fått förtroendet att fått vara Signhilds lektör till denna bok. Det var så trevligt att arbeta med henne och vi har fortfarande kontakt.
Nu har Signhild även gett ur en familjeroman. Den handlar om hennes mormor och mamma som föddes 1913. I boken får vi följa Alice som är huvudpersonen i berättelsen. Alice var 13 år när hon slutade skolan för att arbeta hos ett äldre par, där mannen satt i rullstol. De var väldigt trevliga och Alice trivdes bra. Eftersom Alice far dog när hon var lite måste hon hjälpa sin mor med pengar. Några år senare träffar Alice den trevlige Harry, som är några år äldre. De trivs bra tillsammans och de förlovar sig. När sedan mannen i rullstolen dör behövs inte Alice kvar där. Då bestämmer sig Harry och Alice att gifta sig. Alice hjälper både änkan, sin svärmor och sin egen mor så gott hon kan.
Harry börjar studera till pastor (präst) i Uppsala. Alice går hemma med deras barn. Det är hårt att vara ensam. När Harry har studerat färdigt börjar deras resa genom Sverige. Harry stannar inte kvar länge på samma ställe och de får aldrig rota sig någonstans. När barnen blir vuxna stannar de oftast kvar där på det ställe där de trivts bäst. Den ena huset kan vara värre än det andra. Ibland kan de ha tur och få varmvatten indragen. De lever ett hårt liv med alla flyttningar. Det tär på både Harry och Alice. Alice mest hon får packa och bära tunga kartonger. Men Alice och Harry älskar varandra livet igenom. Harry dör före Alice.

Jag tycker att Signhild Hortberg är så bra att berätta på en naturligt och kärleksfullt sätt. Hon kan konsten att beröra. Jag skrattar när det händer roliga saker och gråter över det hårda liv de lever och att de måste flytta så ofta. Själv trodde jag att pator (präst) var ett stabilt yrke i Sveriges 40- 50-tal. Att prästerna hade fina prästgårdar och att de stannade där i stort sätt hela livet. Kanske var det så för några, men Alice och Harry hade otur. Jag hoppas Att Signhild fortsätter att skriva en del till på denna roman. Då om någon om Alice och Harrys barn. Jag vill gärna följa deras liv. Jag kan verkligen rekommendera denna underbara bok om en familjs öde från Alice 13-års dag till hennes död.

Kristina Simar lektör/bokrecensent

Ethel G Ericsson Flickan som inte fick finnas Et.. Visa hela

Ethel G Ericsson Flickan som inte fick finnas

Ethel G Ericsson är journalist och företagsledare. Hon driver ett framgångsrikt vårdföretag, som består av specialistmottagningar för mag-och tarmsjukdomar. Ethel bor med sin familj i Farsta utanför Stockholm. Flickan som inte fick finnas är hennes debutroman.

När Ethels mamma Alice är 38 år föder hon en välskapt pojke. Läkaren säger att inte kommer att kunna få flera barn. Men Alice blir gravid igen och dottern Ethel föds som ett oönskat barn.

Alice har psykiska problem och missbrukar sprit och tabletter. Dessutom kedjeröker hon. Det blir lilla Ethel som får ta smällarna när hennes mamma mår dåligt. Hon blir hånad, kränkt och ibland fysiskt misshandlad.

I skolan blir Ethel mobbad, oftast för sina kläder. Ethel får ärva kläder från sina kusiner. Urtvättade och antingen för små eller för stora. De utsvängda V-jeansen hon fått svajar på vaderna.

Ethels pappa älskar henne men arbetar borta i veckorna och på helgerna super föräldrarna. Pappan vågar inte heller försvara Ethel inför Alice. Han gråter istället.

Ethel har fin kontakt med sin bror. Men det är han som får all kärlek av Alice. Ibland får Ethel vara mammas förtrogna. Mamma Alice berättar om sin barndom och familj. Då gäller det för Ethel att lyssna och hålla med. Annars kan mammans humör svänga och hon blir arg, då går det ut över Ethel.

Jag tycker att detta är en tragisk men en underbart skriven bok om lilla Ethel som aldrig fick känna riktig kärlek. Det finns nog många barn som har det på detta vis, men som aldrig upptäcks. Barn till missbrukande föräldrar, där de istället för att få vara det barn de är, får vara förälder till sina föräldrar. Barnen blir hotade av sina föräldrar att inte berätta för någon vuxen som lärare, kurator, skolsköterska eller någon kamrats förälder. De hotas ofta med att då kommer socialen och tar dem och att de då har förstört föräldrarnas liv för alltid. Klart inte barnen vågar. Barn är nästan alltid lojala mot sina föräldrar. Denna bok kan man diskutera mycket om, ur olika aspekter.

Flickvännen av Karolina Ramqvist Karolina Ramqvis.. Visa hela

Flickvännen av Karolina Ramqvist

Karolina Ramqvist är chefredaktör för Arena och kolumnist i DN.
Hon har tidigare utgett böckerna ”När svenska pojkar började dansa” 1997 och ”More Fire” 2002. Katarina är även en orädd och tankeväckande röst i samhällsdebatten i antologin Fittstim 1999

En lugn och fint skriven bok om Karin som är tillsammans med John som är grovt kriminell. Lyxen han kan ge henne räcker för att hon ska känna sig lycklig. John har köpt ett lyxigt hus till henne, hon får åka på lyxiga resor och shoppa snygga och dyra kläder. Hon får även det bästa kokainet och röka de bästa jointarna. Hon har även tagit avstånd fån sin mamma och två systrar, eftersom de inte gillar att hon är tillsammans med John.

Hon tillbringar sin tid i sitt lyxiga hus, med utegångsförbud när John är på ”jobb”. Hon har hela tiden mobiltelefonen vid sin sida ifall John skulle ringa eller sms:a. För när John kommer hem måste hon finnas tillgänglig. Vad han gör på sina ”jobb” vet Karin inte och hon vill inte heller veta det. Hur länge han är borta veta hon aldrig.

Allt är så ytligt. Att se snygg ut inför John är viktig, därför tränar Karin mycket. Det är viktigt att ha fina kläder och smink.

Karin tänker ofta på Karen och Henry Hill i filmen Maffiabröder, en film hon troligen sett många gånger. Hon jämför sig gärna med Karen.

Karin umgås bara med Johns kriminella kompisars flickvänner. En kväll när killarna är ute på ”jobb” träffas tjejerna över en middag hos Karin. De äter inte mycket, men dricker vin, champagne, snorar kokain och röker jointar. De blir mycket påverkade. De pratar bara om ytliga saker som kläder och smink, de sminkar även varandra. De diskuterar även sina killar.

På kvällen tar Karin en promenad med sin hund. Hon tittar in i väninnan Lindas bil och ser att den är fullpackad med saker. Hon förstår att Linda tänker sticka. Hon försöker tala med väninnan att inte göra det. Karin är väldigt upprörd. Väninnorna sover över hos Karin, men på morgonen när Karin vaknar har Linda redan försvunnit.

Det finns mycket att diskutera kring denna bok.

Varför väljer vissa kvinnor att leva tillsammans med kriminella män?

Varför får de grövsta kriminella som sitter i fängelse säckar med kärleksbrev?

För att först boken bättre föreslår jag att ni tittar på filmen Maffiabröder. Där får man följa Henry och Karens liv.

Kristina Simar

Recension av Dilsa Demirbag-Stens bok Fosterland B.. Visa hela

Recension av Dilsa Demirbag-Stens bok Fosterland
Boken är utgiven av Albert Bonniers förlag och innehåller 330 sidor.

Dilsa Demirbag-Sten är född 1969 i Kurdistan. Hon är författare, journalist och debattör och skriver regelbundet i Expressen, Östgöta Correspondenten och Göteborgsposten.

Handling: 1976 kommer Nura och hennes fyra barn för första gången från sin kurdiska hemby. I ankomsthallen på Arlanda väntar hennes man och barnens far som av politiska skäl tvingats lämna Turkiet för ett år sedan. Familjen ska flytta till Uppsala i en ganska liten lägenhet för sex personer. Där finns kyl- och frys och tvättmaskin något som är alldeles nytt för familjen. ”Vitvaror” blir Dilsas första svenska ord.

Pappan och barnen anpassar sig fort till det svenska samhället, men mamman längtar hela tiden hem och hoppas att de snart ska kunna återvända. Dilsa tycker om att vara ute på gården och leka med de andra barnen, men hennes mamma tycker att hon bör vara hemma och hjälpa till fast hon bara är sju år gammal. I deras by i Turkiet är det vanligt.

Sommaren när Dilsa är fjorton år är mamma Nura gladare än vanligt, hon pratar ofta med sina systrar i Turkiet. En dag berättar hon för Dilsa att de ska åka hem för att hälsa på släkten och att det finns unga män som är intresserade av att gifta sig med Dilsa. Dilsa blir alldeles förtvivlad, hon är bara fjorton år och att gifta sig känns helt främmande för henne. Hon vill studera, skaffa egen lägenhet och träffa en kille som hon själv vill ha sällskap med. Mamman säger att de bara ska åka dit och träffa släkten och kanske den unga man som är intresserad av Dilsa. Hon behöver inte bestämma sig på en gång. De åker och Dilsa är glad att hon ska få träffa sin älskade mormor som alltid betytt så mycket för henne. Hon träffar även mannen och utan att riktigt förstå hur det gick till har hon en ring på fingret och är förlovad, fjorton år gammal.

Väl hemma i Sverige skriker Dilsa på sin mamma att hon vill bryta förlovningen och slänger ringen på sin mamma. Nura blir förtvivlad men kan inte övertala Dilsa.

Flera år senare köper pappan en affär i Värmland och när Dilsa har gått ut nionde klass flyttar familjen dit. Dilsa längtar tillbaka till Uppsala, men hon fullföljer gymnasiet i Värmland. Hennes föräldrar grälar mer och mer, pappan är ständigt otrogen och han träffar en ny kvinna som han vill leva med. Föräldrarna skiljer sig och mamma Nura förstår att hon kommer att tvingas stanna kvar i Sverige och hon bygger äntligen upp ett eget liv. Dilsa börjar studera politik och idag vet de flesta vem hon är.

En underbar roman om Dilsa Demirbag-Sten och hennes familj. Dilsa är numera en känd journalist och debattör. Hennes första roman Stamtavlor var lika underbar som denna. Dilsa kan verkligen uttrycka sig på ett utmärkt sätt. Jag bara dras in i handlingen och hennes beskrivningar av både personer och miljöer är så starka. Jag ser allting klart framför mig, precis som jag vill göra när jag läser en bok. Jag är en stor beundrare av Dilsa Demirbag-Sten som är en stark tjej som vågar stå för sina åsikter. En riktigt bra bok som jag tycker alla som är intresserade av att få en inblick hur svårt det kan vara att flytta från en liten by i Turkiet med strikta förhållanden till Sverige där jämlikhet och frihet är vanligt.

Betyg 5/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent

Recension av Gunnar Ardelius roman Friheten förde.. Visa hela

Recension av Gunnar Ardelius roman Friheten förde oss hit

Boken är utgiven på Norstedts (2012) och innehåller 203 sidor.
Gunnar Ardelius, född 1981, debuterade 2006 med ungdomsboken Jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket. Boken översattes till flera språk och nominerades samma år till Augustpriset. Friheten förde oss hit är Gunnar Ardelius fjärde bok; den första som riktar sig till en vuxen publik. Källa: Norstedts.

Handling: I slutet av 1960-talet åker en familj till Liberia. Pappa Hektor har fått jobb som personalchef på det svenska gruvföretaget L A M C O. Vi läsare får följa familjen i cirka en månad från första advent till tjugondag jul. Mamma Margret saknar sin älskare i Sverige och sonen Mårten 18 år saknar sin flickvän. Den förste de möter på väg till sitt hus är en pojke som kallas Ormpojken. En ung pojke som bär på ett gevär på ena axeln och en död apa på den andra. Apan ska han äta upp berättar han och det chockerar mamma Margret. Ormpojken ska sköta familjens trädgård, klippa gräset och skrämma bort giftormar. Mårten blir god vän med Ormpojken och följer med honom på flera äventyr, något mamma Margret inte är särskilt förtjust i. Hon litar inte på Ormpojken. Margret träffar den svenske läkaren Lars-Erik som skriver ut lugnande tabletter och starka sömntabletter till henne. Under den korta tiden de vistas i Liberia händer det mycket. Något fruktansvärt händer med Ormpojken och Margret ångrar något hon gjort mot honom. Gruvarbetarna strejkar och pappa Hektor får sparken. Och lagom till tjugondag jul är de hemma i Sverige igen.

Under drygt en månad får vi läsare följa med om många olika händelser i Liberia. Från att en svensk familj kommer dit med stora förhoppningar tills de helt plötsligt är tillbaka i Sverige igen. Böcker om biståndsarbetare tycks vara populära nu. Det är flera på gång har jag hört. Jag tyckte att det var en riktig spännande upplevelse ta del av denna välskrivna roman. Författaren gestaltar perfekt de olika karaktärerna, den afrikanska naturen och mentaliteten. Han är en stor stilist och boken berörde mig otroligt mycket. Berättelsen var stark och det kändes inte som 1960-tal. Den kunde lika gärna handlat om biståndsarbete på 2000-talet.

Betyg 5/5 Kristina Simar 2012-03-26 (35) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Caroline L. Jensens bok Fru Bengtsson.. Visa hela

Recension av Caroline L. Jensens bok Fru Bengtssons andliga uppvaknande

Boken är utgiven på Ord Text Mening (2010) och innehåller 222 sidor.
Caroline l. Jensen är född 1978 och har en juridisk examen. Hon arbetar som författare, redaktör och frilandsskribent. 2008 gjorde hon succédebut med den självbiografiska romanen Champagneflickan – en svensk strippa berättar. Hon bor i Skåne tillsammans med sin sambo Magnus och sonen Maximilian. Fru Bengtssons andliga uppvaknande är hennes andra bok.

Handling: Fru Bengtsson är 36 år och gift med Herr Bengtsson. De har inga barn eftersom Fru Bengtsson är steril. Men det är ingenting som de mår dåligt över, de har ett bra liv ändå anser de. De bor i en fin villa i Jämnviken och Herr Bengtsson som arbetar som säljchef på en bilfirma tjänar tillräckligt för att kunna försörja både sig själv och Fru Bengtsson.
En dag bestämmer sig Fru Bengtsson för att tvätta håret i bubbelbadet. Hon kliver ner i badkaret och när hon tvättat håret doppar hon det under vattnet utan att stänga av bubblorna. Hennes hår sugs in i bubblornas ventiler och fastnar. Det är helt omöjligt för Fru Bengtsson att dra till sig håret. Hon är fast och förmodligen är hennes sista stund kommen. Hon börjar känna hur medvetandet försvinner. Rätt som det är försvinner allt vatten från badkaret och Fru Bengtsson vaknar upp ur sin medvetslöshet. Hon har dock varit död i exakt 38 sekunder.

Stackars Fru Bengtsson, hon vet inte om hon lever eller är död, och hon är förvirrad en bra stund efteråt. När det går upp för henne att hon verkligen lever, tänker hon för sig själv: detta måste vara Guds verk. Hon börjar läsa Bibeln och skriver ner olika frågor som hon undrar över. Dessa frågor ska hon ta upp med Rakel, kvinnan som bor tvärs över gatan och som läser till präst. Hon måste kunna svara. Rakel är en grå och trist kvinna, en dag har hon shoppat lite nya kläder. Inga märkvärdiga, men i alla fall lite nytt. Hon permanentar även sitt hår och skaffar sig en kattunge. En kväll bestämmer sig Fru Bengtsson och Rakel att träffas hemma hos Rakel och dricka vin. Då ska Fru Bengtsson ställa sina frågor som hon undrar över efter att läst Bibeln. Vad Fru Bengtsson inte har en aning om är att djävulen nu tagit över Rakels röst och Fru Bengtsson får märkliga svar på sina frågor. Något som gör att hon tappar tron på Gud. Hon bestämmer sig för att tolka Guds tio budord tvärtom och även följa sina nya tolkningar. Till exempel budord 1. Du skall inga andra gudar hava jämte mig – 1.1 Fixa flera gudar. Det börjar bra och Fru Bengtsson betar av ett efter ett av sina nya budord. När hon gjort alla återstår bara ett kvar och det är nummer 5. Du skall icke dräpa – 5.1 Du skall döda någon. Hur ska Fru Bengtsson som egentligen är en väldigt trevlig och snäll kvinna klara av detta…

Det här var en riktigt rolig bok. Hundraåringen som… var ju en av 2010 mest omtalade bok, när det gäller humor. Den såg jag inget roligt i, men denna var mer i min smak. Ironisk humor passar mig tydligen bättre. Boken är även mycket välskriven, med rappa meningar. Det är egentligen en sträckläsarbok, men jag ville suga på karamellen så länge det gick. Det fick bli några kapitel på kvällarna och sedan låg jag och skrattade för mig själv innan jag somnade. Tyvärr tog boken slut alldeles för fort och allt blev väldigt tomt. Den 31 januari kommer boken ut som pocket och har en jättefin framsida. Jag har även hört ryktas om att boken är på väg att lanseras i Tyskland. Så du som inte har läst den, gör det nu.

Betyg 5/5 Kristina Simar 2011-01-26 (7) www.kristinasimarlektor.se

Recension av Annika Filipssons & Karin Wahlöö de S.. Visa hela

Recension av Annika Filipssons & Karin Wahlöö de Sotos inspirationsbok Född människa

Boken är utgiven på Duo Dito Förlag (2011) och innehåller 98 sidor.
Författare till denna inspirationsbok är två av ETIKetternas manusförfattare: Annika Filipsson och Karin Wahlöö de Soto. Karin är även den som tog initiativ till teatergruppen i början av 2000-talet. Initiativet till boken kom dock från redaktören och bokförläggaren Helena Dahlstrand, som haft förmånen att regissera teatergruppen de senaste två åren och som tycker att konceptet är så bra att det bör spridas även till andra kommuner. Att gruppen hade tioårsjubileum 2011, gör det ännu roligare.

Handling: Detta är en inspirationsbok om Jönköpings teatergrupp ETIKetterna, som firade tio år 2011. Teatergruppen består av personer som har anknytning till kommunens vård och omsorg. Äldreomsorgen, hemtjänsten, psykiatrin, funktionshinder- och individ och familjeomsorgen. Många i teatergruppen är undersköterskor inom dessa områden. Gruppen spelar verklighetsbaserade, dramatiserade scener från sin yrkesvardag. Många scener ger upphov till straka känslor hos publiken och efter en teaterföreställning brukar man ha efterföljande diskussioner med publiken. Boken innehåller också bilder från de tio år som teatergruppen funnits och även texter till olika scener som de spelat upp.

Detta är en mycket viktig bok för alla som jobbar in vård- och omsorg och även anhöriga till de som vistas inom dessa områden. Den är också viktig för de som jobbar inom socialförvaltning och studerar till något inom vården. Jag har själv varit på en föreställning och kände väl igen mig som anhörig till min pappa som bodde på ett äldreboende. De spelar scener om hur det kan gå till inom olika vårdområden, om den stress hemtjänstpersonalen ofta känner och hur slitsamt det kan vara på ett äldreboende och de dåliga med resurser man ofta har när man jobbar inom vården. Ofta allför lite personal och många sjukskrivningar på grund av förslitningsskador. Hur ska man bemöta anhöriga och brukare? Det är inte alltid det lättaste att göra både brukare, chefer, arbetskamrater och anhöriga tillfreds. Jag hoppas att den här välskrivna inspirationsboken upptäcks i flera kommuner och att det bildas många liknande teatergrupper i hela Sverige. Boken är innehållsrik, intressant och välskriven. Den bör läsas av alla inom vård- och omsorg och anhöriga. Och även av dem som går olika former av vårdutbildning.

Betyg 5/5 Kristina Simar 2012-03-15 (30) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Johanne Hildebrandts Förbannade fred.. Visa hela

Recension av Johanne Hildebrandts Förbannade fred
(Detta är en recensionsbok från Natur och Kultur)

Johanne Hildebrandt är född i Lycksele 1964 men bor numera i Stockholm med sin man och son. Hon är journalist, författare och kolumnist och anses vara en av Sveriges bästa krigskorrespondenter. Johanne har tidigare utgivit Blackout som handlar om hennes tio år som krigskorrespondent i Balkan. Boken kom ut 2001 och fick utmärkelsen Guldspaden. Efter det skrev hon triologin om Valhalla. Freja kom ut 2002, Idun 2003 och Sagan om Valhalla 2004. Boken Fördömd kom ut 2006 och Älskade krig 2008.
Handling: Sara Rydberg som är journalist ska resa till Darfur för att göra ett reportage om konflikten där nere. Reportaget ska visas i en välgörenhetsgala på TV och det ska även samlas in pengar till hjälporganisationen FACH – Förenade Afrikahjälpkommittén. Med sig ska hon ha bloggaren Lena Runhag, som ska vara programledare för galan. Något Sara inte är särskilt glad över.
Väl framme i Darfur får de bo på ett sunkigt hotell som mest liknar en gammal bordell. Även filmaren Chris är med, men Sara känner inte riktigt igen honom sedan han varit i Irak och i Afghanistan. Något måste ha hänt där för Chris är så nedstämd. Chris och Lena får bra kontakt och förälskar sig i varandra. De vill helst tillbringa tiden på hotellrummet tillsammans, något som irriterar Sara.
När deras kontakt Ali ska åka till Jonathan Brown, som är FACH:s lokalchef, för att ordna deras papper och en bil, vill Sara följa med. Ali är mycket bestämd att han ska åka ensam, men Sara ger inte med sig. När de kommer fram till Jonathan Brown förstår hon varför Ali inte ville att hon skulle följa med. Sara hade inte förväntat sig hur denne J Brown skulle bo. Nu när hon fick se det började Sara fundera vart biståndspengarna egentligen går till. Fick de behövande verkligen sina pengar?
Parallellt får man följa den 15-åriga Afrikanska flickan Ghalia som är på flykt med sin mormor, morbror och en del andra släktingar. Hon har förlorat sin mor, far och syster i rena avrättningar. Själv har hon blivit våldtagen av Janjawidsoldater och är nu på väg till ett flyktingläger i Tchad.
Sara, Ali, Lena och Chris ger sig i väg till samma läger för att intervjua och filma människorna där. När de kommer fram ser de en del barn som leker och Lena vill gärna prata med dem. Sara säger att det går bra och ber Chris att filma. Själv ger hon sig i väg för att titta på lägret. Hon träffar sköterskan Amanda som visar henne runt. Samtidigt har Gahlia och hennes anhöriga kommit till lägret, men de får vänta utanför tills det blir någon plats ledig. Eftersom de har en liten pojke med sig som är sjuk kommer syster Amanda ut till dem. Hon tar med sig pojken och även Gahlia och hennes kusin. Syster Amanda berättar för Sara vad hon tror flickorna varit med om och Sara känner sympati för Gahlia.
Samtidigt i Sverige sitter Mikael Höglund och via satelittbilder på sin datorskärm övervakar han östra Darfur och Tchad. Han gör detta för att en svensk trupp skickats dit och inhämtande av information har fått högsta prioritet.
I berättelsen finns även Anders Larsson och Wickström med. De är handplockade soldater till SSG. Anders längtar ständigt hem till Sverige och sina barn. En dag kallas de till El-Shabana där Janjawid har bränt ner byn och de mördar alla de får tag på – kvinnor, barn, ja alla. Med hjälp av jeepar och helikoptrar ska de hjälpa biståndsarbetarna från lägret.
Under tiden skjuts det för fullt i flyktinglägret. Sara har tillsammans med Amanda, Gahlia och några till gömt sig i sjukstugan. Hon undrar hur det gått för Lena och Chris. Tillslut träffar hon dem och Anders och hans soldater kommer till undsättning. Under bilflykten ber Sara att Chris ska filma, så de kan visa förödelsen, men han verkar vara helt borta.
De kommer hem levande och galan för FACH och reportaget som Lena gjorde med barnen och som Chris filmade blev succé.
Men för Sara blev det ingenting eftersom Chris inte filmat under flykten. Utan film – inget bevis.

Jag tycker: Som vanligt när Johanne Hildebrandt gör sig hörd blir det bra. Boken var väldigt spännande. Johanne har konsten att berätta på ett sådant sätt att det inte går att sluta läsa. Hon avslutar kapitlen med frågetecken och då måste jag läsa vidare för att veta vad som händer sen. Jag tycker om när författare klarar av att växla mellan olika karaktärer i de olika kapitlen. Det är inte alla som klara av att hålla kvar spänningen när de skriver på det sättet. Men det klarar Johanne Hildebrandt galant. Boken är lättläst och språket flyter på bra hela tiden. Har inte mer att säga än att Förbannade fred var förbannat bra.

Betyg 5/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent

Recension om Johan Hennigers och Eva Swedenmarks r.. Visa hela

Recension om Johan Hennigers och Eva Swedenmarks roman Förfärande är var ängel

Boken är utgiven på Förlag 404 (2011) och innehåller 399 sidor.

Johan Henniger är civilekonom. Han började skriva redan i tonåren. Utlandsboende och en karriär som managementkonsult kom dock emellan. Förfarande är var ängel är därför hans debutroman. Johan är bosatt i Stockholm och har två barn.
Eva Swedenmark är en etablerad deckarförfattare, som bland annat skrivit under författarpseudonymen Emma Vall tillsammans med Maria Herngren och Annica Wennström. Hon arbetade länge som journalist men är sedan 2003 författare på heltid och har även skrivit en rad barn- och ungdomsböcker. Hon har också skrivit Bärböckerna tillsammans med Annica Wennström. Eva är född i Sundsvall men bor nu i Stockholm. Källa: Förlag 404.

Handling: Elise har fått syra på sig av sin före detta pojkvän. Den mesta av syran har träffat halsen och överkroppen, men det har även kommit lite i ansiktet, men det kan hon sminka över. Elise har inte anmält händelsen och inte nämnt hans namn till någon. Men nu ruvar hon på hämnd. Som liten blev Elise mobbad och då sökte hon sig till en Hapidoklubb och Peter blev hennes tränare. Efter händelsen med syran tar Elise upp sin träning igen. Och hon börjar slå tillbaka på män som misshandlar kvinnor, män som utnyttjar thailändska kvinnor som sexslavar, våldtäktsmän och pedofiler. Hennes första offer är en våldtäktsman som hon lyckas få utvisad ur Sverige. Hon lyckas hjälpa en thailändsk och en Estländsk kvinna som kommit till Sverige och blivit utnyttjade av män till en kvinnojour i Eskilstuna. Sedan tar Elise reda på vem som utnyttjat dem och kommer fram till att det är tre medelålders män. Hon lyckas få tag på alla, en i taget och förnedrar dem riktigt ordentligt. Hennes smeknamn blir ”Tordönet” och snart börjar polisen leta efter henne och pressen skriver om ”Tordönets” offer. Hon lyckas skrämma männen för ett tag och det lugnar ner sig. Elise börjar leva som vanligt igen med studier och träning. Hon hoppas att ingen ska komma på henne. Men de tre männen bestämmer sig för själva hämnas på henne och ordnar en fälla för att locka fram henne. Frågan är om de ska lyckas.

En mycket givande och tänkvärd roman om en ung kvinna som hämnas på män som utnyttjar kvinnor på olika sätt. Huvudkaraktären Elise är en stark och våghalsad tjej som vågar göra det som andra tjejer bara drömmer om. Att ge tillbaka. Boken är mycket spännande och ämnet om hämnd känns faktiskt ganska rätt i det här fallet. Män ska inte kunna undkomma våldsbrott mot kvinnor och när ingen annan i samhället tar tag i det, ja då blir det kanske så att kvinnorna gör det själva. Det var en fascinerande och händelserik roman som berörde många områden, som tillexempel spänning, romantik, kamratskap och givetvis hämnd. Det som jag tyvärr reagerade på var att det fanns allför mycket brister i korrekturläsningen. Jag undrar om boken överhuvudtaget varit korrekturläst. Jag fick hela tiden stanna upp för att fundera på hur korrekturläsaren tänkt här och här. Och det störde mig i min läsning, något som var synd för det hade annars varit en roman som jag sträckläst rakt igenom.

Betyg 4/5 Kristina Simar 2012-02-07 (11) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension om Lars Strangs roman Girighetsfällan B.. Visa hela

Recension om Lars Strangs roman Girighetsfällan

Boken är utgiven på Ordkorn Förlag (2011) och innehåller 312 sidor.
Lars Strang har doktorerat om krisande företag. Han har även lång erfarenhet både som vd och affärskonsult inom olika branscher och han har stöttat många styrelser i kända bolag. Nu har han skrivit en aktuell och spännande roman om giriga affärer, kärlek och hämnd. Lars är bosatt i Esbo utanför Helsingfors, men arbetar i Stockholm. Källa: Ordkorn Förlag.

Handling: Sebastian Bergman är besatt av pengar, kapitalvaror och lyxbilar. Han har en vacker fru och en liten dotter, men för honom är det viktigare att göra affärer och kunna behålla en stor del av vinsten själv. Sebastians fru Maries far Robert Jarre äger ett kapitalstarkt företag som gör allt från framställning av badrumskeramik till utvecklingen av produktnamn som kunderna genast förknippar med koncernnamnet Banyani. Nu har Robert Jarre insjuknat i cancer och önskar att dottern ska bli vd för företaget. Marie säger nej, men vill inte förklara varför. Istället säger hon till sin far att han ska välja hennes man Sebastian som vd. En tanke Robert Jarre inte är särskilt förtjust i. Han är nämligen inte särskilt förtjust i honom. Sebastian själv ser sig som den självklara vd:n och han gå över eld och vatten för att bli det, även om det är olagligt. Nu har Sebastian hittat en mångmiljonvilla i Djursholm som han till varje pris vill ha och då behöver han mycket pengar. Han försöker till och med att Marie ska pantsätta sin älskade hästgård. Det viktigaste är att han får det han vill. Han behöver även de pengar som vd-tjänsten kan ge och att som vd kan han göra affärer som gynnar honom. Det blir till sist Sebastian som blir vd och han sätter genast igång och styr och ställer i företaget. Han får chans att göra en snabb affär i Ryssland. En mångmiljonaffär. Hur kommer det gå för Sebastian och Banyani? Lyckas han sabotera deras goda rykte och göra sin svärfar Robert Jarre besviken, eller är han trots allt en tillgång för företaget. Läs själva den spännande berättelsen.

Jag tyckte denna roman var mycket välskriven och läsvärd. Den kan vara tagen från verkligheten. Många toppchefer inom näringslivet och även politiker på höga poster är psykopater precis som Sebastian Bergman. Författaren har verkligen lyckats belysa en riktig psykopat. Den visar den skrämmande verkligheten hur en psykopat gång på gång lyckas övertala vänner och anhöriga på pengar för att ha det bra själv. Att de han/hon lurar finns det ingen empati för. Jag har själv haft en psykopat i min bekantskapskrets som var exakt som Sebastian. Det viktigaste var kapitalvaror, bilar och fina hus. En vacker fru och barn. Men bakom den trevliga och generösa mannen, så fanns en som gjorde allt för sin egen vinning. Varken fru eller barn betydde egentligen något mer än att visa upp. Romanen håller ett högt tempo hela vägen. Själv var jag mindre intresserad av de affärer Sebastian gjorde, medan jag älskade att läsa om hans psykopatiska sidor. En mycket givande och tänkvärd roman.

Betyg 4/5 Kristina Simar (12) 20120211 http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Martina Haags roman Glada hälsningar.. Visa hela

Recension av Martina Haags roman Glada hälsningar från Missångerträsk

Boken är utgiven på Pirat Förlaget (2011) och innehåller 286 sidor.

Detta är Martina Haags sjätte bok. Hennes roman Underbar och älskad av alla filmatiserades med Martina själv i huvudrollen och gick direkt upp som etta på biotoppen och guldbaggenominerades till biopublikens pris. Martina Haags böcker har hittills sålt i över 750 000 exemplar.
Källa: Pirat Förlaget.

Handling: Nadja är snart 45 år gammal och bor i Stockholm, hon har alltid längtat efter barn, men tyvärr inte funnit den rätte mannen i sitt liv. Hon har anmält sig för att få ensamadoptera ett litet barn från Kina. Tyvärr ändras reglerna innan Nadja hunnit adoptera. Nu måste man vara gift och som ensamadopterande är Nadjas ålder lite för hög. Hon har nu 26-dagar på sig att hitta en lämplig partner som både kan tänkas gifta sig med henne och adoptera ett barn. Hur ska det gå till?
Samtidigt i Missångerträsk sitter Nadjas syster och är missnöjd. Hon och hennes make har inte haft sex på över ett år, och de vill åka till Paris för att rädda sitt äktenskap. Problemet är att Magnus pappa Sigvard bor hos dem och honom kan de inte lämna ensam. Lotta ringer Nadja för att höra om hon inte kan åka upp och vara hos Sigvard i två veckor. Nadja säger bestämt nej, men då får Lotta en genialisk idé. En kompis är skyldig henne en tjänst. Han är den perfekte mannen för Nadja att gifta sig med. Han är snygg, jobbar som fotomodell ibland och han älskar hårdrock, precis som Nadja. Och det bästa är att han tackar ja till erbjudandet. Så Nadja reser upp till Missångerträsk för att ta hand om Sigvard och för att träffa sin blivande make. Men allt blir bara en otrolig förveckling.

En varm, rolig och humoristisk bok av Martina Haag. En berättelse där allt går på tok, men det är just det som är det roliga och som jag skrattade åt. Stackars Nadja som kommer upp i ödemarken för att träffa sin blivande make. En Sur Sigvard, ingen bil, inget fungerande telefonnät och en hel samling renar som skrämmer slag på Nadja. Martina Haag kan verkligen detta med att skriva roligt, till och med jag skrattade flera gånger (inte dåligt). Det var faktiskt ett nöje att läsa en vanlig rolig bok för en gångs skull. Boken var lättläst och även en sträckläsare. Den tog bara ett par timmar att läsa.

Betyg 3/5 Kristina Simar 2011-08-24 (84) http://blogg.passagen.se/krisim

Sylvia Plath föddes i Boston 1932, fick stipendiat.. Visa hela

Sylvia Plath föddes i Boston 1932, fick stipendiat 1955 för att studera i England. Där mötte hon poeten Ted Hughes som hon gifte sig med. De fick två barn. Sylvia Plath hade stundtals psykiska problem. Glaskupan är en självbiografisk roman. Sylva betraktas som en av vår tids mest betydande poeter. Även att hon levde så länge. Hon tog livet av sig 1963.

Glaskupan är som sagt en själbiografisk roman. Den handlar om år 1953 när Ester Greenwood vinner en tävling där priset är en månads vistelse i New York i en damtidnings regi. Hon träffar många olika människor och har en trevlig månad i New York. Men hon är spänd på att komma hem för att få veta om hon kommit in på den författarkurs hon sökt. Hon är väl egentligen säker på att hon ska bli antagen.

Men när hon kommer hem och öppnar brevet får hon en chock. Hon har inte blivit antagen. I och med att hon blir sysslolös börjar hennes personlighetsförändring. Hon försöker ta självmor och hamnar på mentalsjukhus. Det blir en lång tid fram och tillbaka i psykiatrins vård innan hon ser dagsljuset igen.

Jag tycker boken är tragisk, men otroligt bra. Hennes språk är så poetiskt. Synd att hon tog livet av sig så ung, hon hade tillfört världen med massor avintressanta böcker.

Men ofta är det så att en del skriver som bäst när de inte mår bra psykiskt. Likaså är det med många konstnärer. När de mår som sämst blir tavlorna bäst.

Jag har fått i uppdrag av Piratförlaget/pocketförl.. Visa hela

Jag har fått i uppdrag av Piratförlaget/pocketförlaget att recensera ”Grundläggande genetik” av Mikael Fant.

Mikael Fant har fått Stora Läsarpriset som Årets debutant för denna roman. Det finns väl ingen tvekan om att det var helt rätt.
Mikael Fant bor i Malmö och är född 1971. Han är frilansande förlags- och tidningsredaktör, konferenstolk, översättare och musiker med fantasi.

Bokens huvudperson heter Jacob 30 år och han verkar vara både en vilsen själ och ensam. Under sin uppväxt har han bott med sin mamma Christina i övervåningen över hennes restaurang på Kungsholmen i Stockholm. Man får följa honom under barndomen till vuxenlivet och får vara med när hans mamma dör.

Mikael Fant skriver otroligt fint. Perfekt språk och skrivet med inlevelse. Han skriver så beskrivande att jag i alla fall kunde se personerna och de olika platser som personerna befann sig på, framför mig.

Jag föredrar författare som är beskrivande. Jag vill få en bild av boken precis som när jag ser en film. Men det är väl därför jag ofta blir så besviken på filmerna, för de brukar inte se ut som jag föreställt mig. Mikael Fants bok är verkligen en bok som jag rekommenderar. En helt vanlig roman men ändå så verklig och spännande.

Men slutet var inte vad jag hade hoppats på. Trodde det skulle sluta lyckligt.

Recension av Peter Gissys thriller Gul ondska Bok.. Visa hela

Recension av Peter Gissys thriller Gul ondska

Boken är utgiven på bokförlaget Tre böcker, www.trebocker.se (2011) och innehåller 277 sidor. Pocketformat.

Peter Gissy är född i Landskrona 1947, men bor och arbetar numera i Göteborg. Han har skrivit ett flertal kriminalromaner för vuxna och deckare och andra böcker för barn och ungdomar.

Handling: I ett skogbryn utanför Göteborg hittas en död kvinna naken. Hon ligger på en filt och i bakgrunden hänger hennes underkläder i träden. Mördaren har lyckats avlägsna alla spår efter det hemska brottet. Vem är mördaren som tycks vara så pedantisk och varför har kvinnan blivit mördad?
Detta blir ett fall för huvudkaraktären i boken, journalisten Kent Mortlands före detta flickvän, polispsykologen Jessica Anehammer att försöka lösa.
Samtidigt som hon jobbar med fallet reser Kent Mortland tillsammans med sin dotter Paula på ett journalistiskt uppdrag i Tyskland. De reser till hans avlidna hustru och Paulas mammas födelsestad i forna Östtyskland. Där hinner de träffa Paulas morfar en gång innan han dör och det blir mycket känslor inblandade för Paula som aldrig träffat sin morfar förut. Kent Mortlands uppdrag drar sig ända tillbaka till Nazitidens Tyskland och det händer en hel del oväntade saker.
Både Kent Mortlands och Jessica Anehammers fall kommer att få en mycket spännande upplösning och det är med hjärtat i halsgropen jag tar mig igenom boken.

Boken är mycket spännande och även intressant. Att läsa om det forna Östtyskland idag känns visserligen väldigt avlägset, men man påminns om att det egentligen inte var så länge sedan man såg militärerna spatsera på den Östtyska sidan. Peter Gissy formulerar sig mycket naturligt och sanningsenligt och det finns mycket känslor med i allt det onda som sker. Den tog lite tid för mig att läsa boken och jag fick ofta gå tillbaka i texten. Tyvärr berodde det inte på storyn i sig utan för att fanns alldeles för mycket brister i korrekturläsningen och det förstörde mycket för bokens innehåll. Hade korrekturläsningen varit okej hade boken även fått bättre betyg.

Betyg 3/5 Kristina Simar 2011-06-15 (54) www.kristinasimarlektor.se

Recension av Leif G.W Perssons självbiografi Gusta.. Visa hela

Recension av Leif G.W Perssons självbiografi Gustavs grabb

Boken är utgiven på Albert Bonniers Förlag (2011) och innehåller 380 sidor.

Leif G.W Persson är kriminolog och professor i polisforskning vid Rikspolisstyrelsen. Han är Sveriges ledande expert på brottsfrågor och har skrivit nio romaner. Den senaste, Den döende detektiven (2010), utnämndes till både Årets svenska och Årets nordiska kriminalroman. Källa: Albert Bonniers Förlag.

Handling: Denna bok är Leif G.W Perssons egna berättelse om sin klassresa. Leif G.W Persson är född i en arbetarfamilj, där pappan Gustav arbetade inom byggbranschen. De bodde på Tegeluddsvägen på Gärdet, som egentligen är mer ett tjänstemansområde än arbetarområde. Men Leifs pappa var portvakt där och då fick familjen också bo där. Leifs mamma Margit städade i husen, men hon var alltid sjuk och ofta fick lille Leif följa med sin pappa till hans arbete. Leif hade lätt för att lära och kunde både läsa och skriva innan han började skolan. Eftersom Leif var ett arbetarbarn så var han inte särskilt omtyckt av sin lärare som gärna gillade att hacka på honom. Vi får följa Leif G.W Perssons intresse för böcker. Han gillade Kalle Blomkvist och Ture Sventon och lekte ofta tjuv och polis, men även mästerdetektiv. Han gillade att spela spelet Tjuv och polis och givetvis ville han alltid vara polis. Leif får en lillasyster, Maud när han är sju år. Något han inte kan förstå varför. Han har det ju bra som ensambarn och har kunnat läsa i lugn och ro, utan att som nu bli störd. Leif börjar på Norra Real och hans känslor för det motsatta könet upptäcks. Med tiden blir han en riktig kvinnokarl. Han är numera gift för tredje gången. Har fyra egna barn och två bonusbarn. Han berättar om sina studier till kriminolog och sitt första arbete. Han blev dock aldrig ingenjör som pappa Gustav hade önskat. Leif G.W Persson berättar utlämnade om sina alkoholproblem och om den dagen han tvingades inse att läkarna hade rätt när de sade att han måste sköta sig hälsa bättre och att han måste äta viss medicin resten av sitt liv, för att inte dö i förtid. Han berättar även om Lennart Geijeraffären och hur hans liv förändrades efter hans intervju med Peter Bratt. Sitt första möte med Jan Guillou som inte var det bästa, men att de med tiden blev bästa vänner.

En väldigt intressant självbiografi om Leif G.W Perssons barndom, uppväxt och klassresa. Jag tycker om Leif G.W Persson och både ser och lyssnar gärna på hans program. Han verkar vara en sympatisk man. Att vara kriminolog verkar vara ett spännande yrke, och författaren berättar på ett lättsamt och lättläst sätt om sitt liv. Ofta med glimten i ögat och med mycket känslor. Särskilt detta om hur dåligt han mådde efter Geijeraffären, där det framgår väldigt tydligt att det som hände tog honom mycket hårt. Han gestaltar även karaktärer och miljöer på ett tillfredställande vis. Om man som jag tycker om Leif G.W Persson ska man inte missa att läsa denna bok.

Betyg 5/5 Kristina Simar 2011-10-21 (113) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Johanna Nilssons roman Gå din väg men.. Visa hela

Recension av Johanna Nilssons roman Gå din väg men stanna

Boken är utgiven på Forum Förlag (2011) och innehåller 229 sidor
Johanna Nilsson är född 1973 och debuterade med den uppmärksammade romanen Hon går genom tavlan, ut ur bilden. Hon har utkommit med ytterligare fjorton böcker inom olika genrer och har tilldelats Pär Westbergs-priset och Gustav Frödings stipendium. Johanna bor i Stockholm med sin man och hans barn. Gå din väg men stanna är en fristående uppföljare till den kritikerrosade debutromanen. Den är en stark skildring av en kvinna som möter den stora kärleken och blir styvmamma till två små barn, samtidigt som hon är som mest sjuk. www.nilssonlind.com
Källa Forum Förlag

Handling: Denna roman är en fristående fortsättning på Hon går genom tavlan, ut ur bilden. Hanna är nu trettioett år och har precis brutit upp från ett förhållande. Hon har köpt en lägenhet vid Kronobergsparken i Stockholm, men hon känner sig inte bekväm i sin lägenhet. Hanna är författare och har skrivit ett flertal romaner, hon åker ofta runt i Sverige och föreläser om dem. Orden är hennes gömställe och skattkammare. När hon skriver är hon vacker, stark och frisk. I verkligheten är hon svag och lider av svår ångest. En natt möter hon Alex, en kille med grekiska föräldrar men född i Sverige. De fattar tycke för varandra och fortsätter att träffas. Hanna vågar först inte berätta för Alex hur hon egentligen mår. Hon är rädd att han ska lämna henne. Men Alex lovar att finnas vid hennes sida, även när hon mår som sämst. Alex har två barn Tedddy snart åtta och Sofia snart sex som ofta bor hemma hos Alex. Hanna känner sig även tryggare i Alex lägenhet och hon är där oftare än i sin egen. Det är inte alltid lätt för Hanna att vara hos Axel när barnen är där, när Hanna mår riktigt dåligt leder det till jobbiga konflikter. Det blir en även svår situation för Ale, för barnen behöver honom lika mycket som Hanna. Alex ber Hanna söka upp hans familjs läkare, en läkare som endast ger henne en massa mediciner. De tar visserligen bort ångesten för stunden, men hon blir även beroende och måste öka dosen hela tiden. Tillslut blir det ohållbart och efter flera resultatlösa besök hos andra läkare läggs Hanna in för avvänjning på en psykiatrisk klinik. Efter alla år får hon även en diagnos och får reda på vad den kan bero på.

Ännu en underbar roman av Johanna Nilsson. Denna var även den lika dyster att läsa som Hon går genom tavlan, ut ur bilden. Hanna mår dåligt efter sin svåra skoltid och den är jobbig att ta del av. Hannas ångest och skörhet är väldigt sensitivt berättat av författaren. Liksom i den andra romanen fanns det inte många glädjestunder att ta del av i den här heller. Författaren beskriver även Alex och hans barns känslor suveränt. Ingen av dem har det lätt när Hanna mår som sämst, ändå står Alex hela tiden vid hennes sida. Hur Hanna mår skildras med mycket känslor. Som läsare är det inte svårt att leva sig in i hennes sjukdomsbild. Helt enkelt en underbar roman som många bör läsa. Själv tänker jag ta del av flera av Johanna Nilssons romaner.

Betyg 4/5 Kristina Simar 2011-10-05 (103) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Sofia Nordins roman Gå sönder, gå hel.. Visa hela

Recension av Sofia Nordins roman Gå sönder, gå hel

Boken är utgiven på Nordstedts (2011) och innehåller 233 sidor.
Sofia Nordin är född 1974, bor i Stockholm. Hon debuterade 2003 med Äventyrsveckan och har sedan dess givit ut en rad böcker. Två gånger har hon varit nominerad till Augustpriset, för ungdomsböckerna Natthimmel (2009) och Det händer nu(2010). Hon har tidigare givit ut en roman på Albert Bonniers Förlag, Utanmyr, 2005.
Källa: Norstedts.

Handling: I denna roman heter huvudkaraktären egentligen Lena, men hon använder sig inte av det namnet. Romanen är uppdelat som två olika händelser i Lenas liv. I den ena berättelsen rymmer hon med sin tvillingsyster Frejas babydotter Lisa. Först tar hon flickan med sig till sin farmors gamla hus. Farmodern är numera avliden och huset står tomt. Lena kallar den lilla flickan för Ilja och sig själv Freja. När familjen kommer henne på spåren rymmer hon med barnet ut i skogen och där livnär de sig på bär. Sedan liftar hon till Stockholm med en spansk lastbilchaufför och lever som hemlös, övernattar på olika märkliga ställen. Det fungerar ganska bra ända tills den dag hon blir upptäckt av två personer för en frivillighetsorganisation som hjälper hemlösa.

I de andra kapitlen har Lena tagit namnet Anna Vredholm och söker via nätdejtingar efter en ”vanlig” man, som inte har intressen som sticker ut och som inte är frågvis när det gäller hennes förflutna. Hon dejtar en hel del män, men ingen passar. Inte förrän hon träffar Anders. Han är i hennes ögon en helt vanlig man, med ett vanligt jobb och vanliga intressen. Han har eget hus i ett trevligt villaområde och två hundar. De fattar tycke för varandra och gifter sig. Skaffar två vanliga barn, med vanliga namn. Sara och Johan. Anna blir till och med god vän med Miriam och Freja och börjar trivas i sin vanliga tillvaro. Men till slut blir även det livet för enformigt. Dags att börja om på något nytt.

En annorlunda bok, där allt är mycket hemlighetsfull. Vem är egentligen Lena som i vissa fall kallar sig Freja och ibland Anna? Jag blev oerhört förtjust i boken och sträckläste den. Måste ju veta vad som hände med Freja eller Anna. Ja, lite förvirrande var det faktiskt. Men så bra. Jag gillar att läsa mellan raderna. Är texten för lätt och säger allt kan jag lätt tycka det kan bli långtråkigt att läsa. Och den här boken var allt annat än långtråkig. Här fick jag verkligen fundera mycket själv vad författaren egentliga budskap var. Detta är mycket skickligt att kunna skriva på det här sättet. Boken var mycket välskriven och spännande på ett annorlunda sätt. Sofia Nordin har varit Augustnominerad två gånger innan, för två ungdomsromaner 2009 och 2010. Det skulle inte förvåna mig om hon blir Augustnominerad för denna bok också, för denna bok var verkligen något utöver det vanliga.

Betyg 4/5 Kristina Simar 2011-09-12 (92) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Miika Nousianens debutroman Hallonbåt.. Visa hela

Recension av Miika Nousianens debutroman Hallonbåtsflyktingen
Detta är en recensionsbok från Brombergs
Miika Nousiainen är 35 år och bor i Helsingfors med sin fru Paula. Miika är journalist och författare. Hallonbåtsflyktingen är hans debutroman som släpptes i Finland 2007.
Handling: Mikko Virtanen är en man på ca 30 år som mest av allt vill han vara svensk. Han bor i Kouvola i Finland och kallar sig ”nationalitetstransvetit”.
Allt som har med Sverige och svenskarna att göra ser han upp till. Per-Albin Hansson och Tage Erlander som skapat Folkhemmet till exempel. Olof Palme var också en av Mikkos stora idoler. Han tog det mycket hårt när Palme blev mördad. Han har samlat ”Olof Palme, liv och verk” som det står på VHS-kassetten.
Mikko älskar även kungafamiljen och fotbollspelaren Tomas Brolin. Ja, han tycker att alla svenska är SÅÅ mycket bättre än finnarna.
Varje jul och nyår åker Mikko till Thailand, där ser han till att få bo tillsammans med svenska familjer.
En dag bestämmer sig Mikko för att bli svensk på riktigt. Han åker till Stockholm och på ett annorlunda och på ett skrämmande sätt blir han svensk. Efter att tittat sig i spegeln och imiterat olika svenska dialekter anser han att han är Göteborgare. Hans nya namn är Mikael Andersson och han flyttar till Majorna i Göteborg. Där får han ett bra arbete och han träffar även Maria som han gifter sig med. Tillsammans får de tvillingarna Olof och Astrid. Nu är han en helt vanlig svensk familjefar. Men med tiden börjar han tänka mer finskt och använder sig av finska ordspråk. Det är ingenting han kan göra något åt, det bara kommer.
Några år senare vill han ta med sig familjen till Thailand. Han saknar den tiden när han firade varje jul och nyår där. Han kontrollerar noga att inga av hans gamla vänner befinner sig på det stället han vill åka till nu. Resan blir av och de första dagarna har de trevligt tillsammans med de andra svenskarna. Men en dag tar de andra familjerna avstånd från Mikael och hans familj. Ingen vill sitta och äta tillsammans med dem och ingen vill leka med deras barn. Några familjer har till och med åkt hem i förtid. Mikael kan inte förstå varför.
En dag när Mikael och familjen står på stranden på en ö ser han en polisbåt komma mot dem. Han drar med sig familjen i en båt för att ta dem till fastlandet. Maria blir uppjagad och undrar varför? Polisbåten hinner ikapp och lägger sig bredvid Mikaels båt. Polisen frågar vad han heter. ”Mikael Andersson”, säger Mikka. Polisen tar fram ett foto och frågar om Mikael känner den finska mannen på fotot som heter Mikko Virtanen. ”Det är jag”, säger Mikael.
Sen kommer hela den dramatiska och tragiska historien upp om hur Mikko blev Mikael. Men det berättar jag inte, för då avslöjar jag allt.

Tycker jag: Hade hört att denna bok skulle vara så rolig om Mikkos besatthet av Sverige och svenskarna. Visst, en del roliga inslag fanns det. Men jag tyckte mest att det var en tragisk historia om Mikko som inte accepterar att han är den han är. Boken är lättsamt och bra skrivet. Handlingen var intressant och hade många poänger. Jag kommer säkert att läsa Miika Nousiainens nästa bok också.
Betyg 3/5

Mats Strandberg HALVA LIV Denna roman berörde mig.. Visa hela

Mats Strandberg HALVA LIV

Denna roman berörde mig väldigt mycket känslomässigt, jag var tvungen att smälta den i några dagar innan jag gjorde denna recension.

Mats Strandberg är född 1976 i en småstad, men flyttade till Stockholm i tonåren. Han blev snabbt en obotlig storstadsromantiker. Han är journalist och författare och har arbetat på TV 4, ZTV och på tidningen QX. Han skriver även regelbundet krönikor i Aftonbladet och 2004 utsågs han till Årets krönikör.
2006 debuterade han med Jaktsäsong. 2007 kom Bekantas bekanta ut som även belönades med en Silverpocket. Halva liv är Mats Strandbergs tredje roman.

Handling: Jag får tänka mig för när det gäller att berätta om handlingen, det är lätt att avslöja alla de hemligheter som romanen bygger på. Handling är även uppdelat i två delar.

Huvudpersonen är Jessica som snart är 40 år. Hon är en känd sexrådgivare med eget TV-program. Hon hade träffat sin stora kärlek Jakob, som plötsligt en dag skickade henne ett brev där det stod att de inte kunde träffas mer och att hon inte fick leta upp honom, tyvärr kunde han inte ge henne någon förklaring. Efter det har Jessica mått psykiskt dåligt och måste regelbundet ta medicin. Där slutar den handlingen för att återkomma i slutet av boken.

Och nu tar huvudhandlingen vid. Den som handlar om Jessicas farmor Viola.
En dag får Jessica beskedet av sin far att hennes älskade farmor Viola har avlidit. Hon beger sig till farmorderns hem Solbacka i Österlen för att delta på begravningen. Efteråt bestämmer hon sig för att stanna kvar ett tag på Solbacka eftersom morfar Billy och farmoderns bror Victor ska ut på en längre resa.
En dag kommer Violas bästa väninna med en bok som Viola har skrivit till Jessica. En bok full med hemligheter om sitt liv. I boken berättar farmor Viola om sitt liv tillsammans med maken Billy, deras son Robert (Jessicas far) och sin bror Victor som bodde tillsammans med dem. Hon berättar hur mycket hon älskade sin son Robert och om Jessica när hon var liten. Enligt mig är Violas berättelse om sitt liv väldigt sorligt. Men jag vill inte berätta mer, läsarna måste själva kunna få uppleva sin egen bild av det hela.

Sedan återkommer boken till Jessica och Jakob. Jessica ser en man på torget och är övertygad om att det är Jakob, hon går fram och frågar mannen, men han förnekar att det skulle vara han. Han visar även sitt leg. där det står ett helt annat namn. Men mannen lyckas inte övertyga Jessica. En dag så ringer han upp henne och berättar att han är Jakob, men att de inte kan träffas och han kan inte berätta varför. Bara att det skulle medföra fara för Jessica. Men en dag står Jakob utanför Jessicas dörr. Han berättar allt för henne och säger att han måste fly igen. Jessica bestämmer sig för att följa med. Någon tar ett foto på paret och det hamnar på löpsedeln. (Eftersom Jessica är känd). Det står: ”Jessicas hemliga kärlek”. Efter bilden på löpsedeln blir det en kamp mellan liv och död för Jessica och Jakob. Det spännande slutet får ni läsa själva.

Jag blev väldigt berörd av handlingen, särskilt den delen där Jessica läser ur farmor Violas bok där hon har skrivit om sitt tragiska liv. Mats Strandberg har verkligen lyckats att skriva på ett otroligt känslosamt sätt. Jag kunde känna Violas känslor inom mig. Jag kände en sådan stor empati för henne. Ingen ska behöva få leva det liv hon gjorde. Det tog några dagar innan jag kunde smälta innehållet. Detta är bara en MÅSTE LÄSAS BOK.
Betyg 5/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent

Recension av Aris Fioretos roman Halva solen Boke.. Visa hela

Recension av Aris Fioretos roman Halva solen

Boken är utgiven på Norstedts (2012) och innehåller 223 sidor.
Aris Fioretos bor och arbetar i Stockholm och Berlin. Hans senaste roman var Den siste greken (2009). Källa Norstedts.

Handling: Sonen sitter på en parkeringsservering utomlands när hans mobiltelefon ringer. Han hör sin mammas röst som säger: ”Nu har det skett.”
Två dagar och en flyresa senare anländer sonen till kapellet. Begravningsentreprenören stänger dörren bakom honom. Båren har rullats in och står mitt i rummet. Utmed väggarna står stolar och stearinljus fladdra vid huvudändan. Han tittar på sin pappa som ligger där orörlig, nykammad och med sin pyjamas på sig. Efter en stund sätter sig sonen ner och försöker andas lugnt och regelbundet, trots att hjärtat slår hårt. Sonen börjar tänka tillbaka på sin pappas liv och sin egen uppväxt. Pappan – en utlandsgrek som varit läkare i hela sitt yrkesliv. Han tänker på alla gånger de fått flytta på grund av pappans jobb. Hans mamma hade räknat att på 26 år hade de flyttat 13 gånger. En gång för pappans nya titlar. Från läkarstuderande till professor. Han tänker på huset vid havet som mamman älskat och där hon inrett en konstateljé som hon skulle utföra olika konstverk. Men hon hann aldrig utnyttja rummet, för pappan kom en dag hem med en landsman som inte hade någonstans att bo och han fick flytta in i ateljén och arbeta i trädgården och hjälpa till med renoveringar. En gång hade de ett hus på över 400 kvadratmeter, som var dyrt att bo i. Då kom pappan hem med en kasse pengar som han fått från en annan grek, så han kunde betala räkningar. Man hjälper sina landsmän sa han. Sonen funderar på många olika händelser som skett under åren, både fantastiska händelser som han upplevt med sin far och även jobbiga.

Denna roman är indelad i sakliga och lyriska prosastycken. Språket är både vackert och stilistiskt skrivet. Handlingen är inte helt självklart, utan man får fundera lite själv och läsa mellan raderna. Det är något som jag tycker mycket om. Att jag får tänka till om vad författaren har för budskap. Jag kan känna igen mig i hans tankar om sin pappa eftersom jag själv miste min pappa innan julen 2011 och då kommer det många minnen upp. Mest kommer alla fina minnen upp och jag saknar mycket av det som jag kunde irritera mig på det pappa gjorde när han levde. Och det kändes som om den här sonen tänkte likadant. Jag har aldrig läst något av Aris Fioretos innan, men kommer numera att följa hans författarskap. Jag tyckte mycket om denna roman.

Betyg 4/5 Kristina Simar 2012-03-12 (26) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Marie Hagbergs bok Handbok för singel.. Visa hela

Recension av Marie Hagbergs bok Handbok för singelmän: dejtingcoachens hetaste tips

Boken är utgiven på Relationsförlaget (2010) och innehåller 154 sidor.
Marie Hagberg är dejtingexpert, relationsrådgivare och författare. Sedan 2002 har tusentals personer hittat kärleken genom att använda hennes tips. Hon medverkar också flitigt i radio och tidningar.

Handling: Se hit nu alla singelmän, för denna bok är tillägnad er.
Marie Hagberg ger både roliga och intressanta råd om hur du ska ragga tjejer och förhoppningsvis hitta kvinnan i ditt liv.
Boken är indelad i 24 kapitel, som alla innehåller många bra knep och intervjuer.

Det första kapitlet handlar om hur du ska tänka när det gäller din idealpartner. Bostadsort, ålder, livsstil etc.
Sedan handlar ett kapitel om den så kallade ”trevliga killen-syndromet”. Man kan inte bara vara trevlig, man måste även ha ”DET” . Vara charmör och ha lite ”go” i sig. Den trevliga killen vill ofta kvinnor ha som vän, och det kanske inte tänder till. Det gäller för en kille att skaffa självförtroende, vara välvårdad, ha humor och lätt för att prata med människor.

Här gör jag ett litet inlägg och jag tror inte att Marie misstycker.
Det värsta som jag vet, och då gäller det både män och kvinnor, det är när den man tilltalar inte ställer en motfråga, utan bara svarar: ”ja”, eller ”nej”, eller ännu värre tittar bort när man talar och inte låtsas höra. Jag förväntar mig en motfråga som kan leda till en intressant diskussion. Jag har några i min bekantskapskrets som beter sig på det viset och det blir aldrig mer än att kaffet var gott och vädret är si och så. Jag kan vara frustrerad i flera dagar efter att träffat dessa och funderar över deras beteende. Vill de inte prata eller har de inget att säga?

Så tänk på det. Ställ motfrågor, även om just ämnet inte är i ditt intresse, för det kan leda in på något som kan väcka ditt intresse. Genom att fråga, kan man lära sig mycket om varandra. Prata om resor, litteratur eller något liknande. Politik och sport kanske man inte ska börja en diskussion om, innan man känner varandra lite bättre. Men vardagliga saker som rör alla.

Marie tar senare upp hur viktigt kroppsspråket är när man talar med varandra. Inte bara stå där som en stel pinne.
Hennes romantiska tips är något som varje man bör lära sig. Hur han ska bete sig på första dejten. Hålla upp dörren, hjälpa sin dam med jackan osv.

Var är bäst att ragga: krogen, gymmet eller det som numera blir mer och mer vanligt- nätdejting.
Jag tror att allt du behöver veta finns i denna bok. Marie Hagberg har inte utelämnat något.
Så nu du singelman, köp nu denna bok, läs den ordentligt, sedan är du redo att gå ut och träffa din stora kärlek.

Marie Hagberg skriver som i alla sina andra böcker på ett humoristiskt och häftigt sätt. Den är både lättläst och underhållande. Intervjuerna är läsvärda och säger mycket fast de är korta. Boken är ju som sagt en handbok för singelmän, men den kan lika väl läsas av kvinnor. Jag hade själv ett stort nöje av att läsa den. Och jag upptäckte att raggningstipsen som var aktuella på 1970-talet när jag var ung, fortfarande håller. En trevlig pratglad man, som visar intresse för den kvinna han pratar med, är att föredra framför en självupptagen man som helst pratar om sig själv. Han kan bara dra...
Läs gärna boken tillsammans med kompisarna och diskutera med varandra över ett glas öl. Det kommer att vara uppmuntrande. Jag lovar.

Betyg 5/5 Kristina Simar www.kristinasimarlektor.se

Recension av Philippe Grimberts bok Hemligheten B.. Visa hela

Recension av Philippe Grimberts bok Hemligheten

Boken är utgiven på Norstedts och innehåller 185 sidor.

Philippe Grimbert är född 1948, är psykoanalytiker och arbetar med psykotiska och autistiska barn i Paris. Han har tidigare främst skrivit fackböcker, men det var med den själbiografiskt baserade romanen Hemligheten som han fick sitt litterära genombrott i Frankrike. Boken har på några år översatts till ett tjugotal språk och utgivits i ett trettiotal länder och även filmatiserats.

Handling: Philippe växer upp i efterkrigstidens Paris. Han är mager och sjuk och han motsvarar inte sina atletiska föräldrars förhoppningar. Eftersom han är enda barnet uppfinner han en låtsasbror. En bror som är mycket modigare än honom själv och som vågar slåss.

I huset där familjen har sin butik har mademoiselle Louise sin mottagning. Hennes del består av två rum. Ett kontor och ett behandlingsrum. Hon gör massage och andra behandlingar i sitt hem och hon har varit en del av Philippes familj så länge han kan minnas.
Han är ofta hos henne och en dag börjar hon berätta om hur Philippes föräldrar träffades och om deras bakgrund. Hon berättar att Philippe har haft en storebror, men inte med samma mamma. Till slut berättar hon om den dagen hans bror och mamma blev tagna av tyskarna under kriget och fördes bort, eftersom de var judar. De kom aldrig tillbaka och ingen vet deras öde.

Den berättelsen som Louise berättar om Philippes bakgrund gör att hans liv blir mera fullständig. Hans föräldrar har aldrig berättat något om detta för honom. Däremot förstår han numera varför hans föräldrar lever och reagerar som de gör. Tyvärr är livet tillsammans med föräldrarna ganska dystert resten av den tid de har tillsammans.

Philippes Grimberts roman har en självbiografisk bakgrund. Den är som många andra franskförfattade böcker väldigt vackert och poetiskt skrivet, med mycket känslor. Jag är mycket förtjust i att läsa böcker av franska författare på grund av deras underbara språk och denna gjorde mig inte heller besviken. En bok som verkligen berör och som jag även blir upprörd av. Detta med judeförföljelsen är alltid lika skrämmande att läsa om. Boken är så vackert formulerad. Denna franska bok är också poetiskt och vackert skriven även om den bygger på en mycket tragisk händelse.

Betyg 5/5 Kristina Simar 2011-01-24 (5) www.kristinasimarlektor.se

Recension av Philippe Grimberts bok Hemligheten B.. Visa hela

Recension av Philippe Grimberts bok Hemligheten

Boken är utgiven på Norstedts och innehåller 185 sidor.

Philippe Grimbert är född 1948, är psykoanalytiker och arbetar med psykotiska och autistiska barn i Paris. Han har tidigare främst skrivit fackböcker, men det var med den själbiografiskt baserade romanen Hemligheten som han fick sitt litterära genombrott i Frankrike. Boken har på några år översatts till ett tjugotal språk och utgivits i ett trettiotal länder och även filmatiserats.

Handling: Philippe växer upp i efterkrigstidens Paris. Han är mager och sjuk och han motsvarar inte sina atletiska föräldrars förhoppningar. Eftersom han är enda barnet uppfinner han en låtsasbror. En bror som är mycket modigare än honom själv och som vågar slåss.

I huset där familjen har sin butik har mademoiselle Louise sin mottagning. Hennes del består av två rum. Ett kontor och ett behandlingsrum. Hon gör massage och andra behandlingar i sitt hem och hon har varit en del av Philippes familj så länge han kan minnas.
Han är ofta hos henne och en dag börjar hon berätta om hur Philippes föräldrar träffades och om deras bakgrund. Hon berättar att Philippe har haft en storebror, men inte med samma mamma. Till slut berättar hon om den dagen hans bror och mamma blev tagna av tyskarna under kriget och fördes bort, eftersom de var judar. De kom aldrig tillbaka och ingen vet deras öde.

Den berättelsen som Louise berättar om Philippes bakgrund gör att hans liv blir mera fullständig. Hans föräldrar har aldrig berättat något om detta för honom. Däremot förstår han numera varför hans föräldrar lever och reagerar som de gör. Tyvärr är livet tillsammans med föräldrarna ganska dystert resten av den tid de har tillsammans.

Philippes Grimberts roman har en självbiografisk bakgrund. Den är som många andra franskförfattade böcker väldigt vackert och poetiskt skrivet, med mycket känslor. Jag är mycket förtjust i att läsa böcker av franska författare på grund av deras underbara språk och denna gjorde mig inte heller besviken. En bok som verkligen berör och som jag även blir upprörd av. Detta med judeförföljelsen är alltid lika skrämmande att läsa om. Boken är så vackert formulerad. Denna franska bok är också poetiskt och vackert skriven även om den bygger på en mycket tragisk händelse.

Betyg 5/5 Kristina Simar 2011-01-24 (5) www.kristinasimarlektor.se

Jag har läst boken Hemlös-med egna ord. Den är skr.. Visa hela

Jag har läst boken Hemlös-med egna ord. Den är skriven av vissa hemlösa i Stockholm.

Boken bygger på texter som har publicerats i gatutidningen Situation Sthlm. En tidning som de hemlösa säljer på Stockholm gator.

Det är både en sorlig- och humoristisk bok.

De hemlösa berättar om sin vardag, hur de tillbringar timmarna ute på gatorna, tills de kan hinna i tid för att få sova i en säng på ett härbärge, eller en port. Det är inte alltid de har tur att få en sängplats, då återstår det att leta efter någon port som är öppen eller så får de sova ute med kartonger eller tidningar som täcke.

Det finns hemlösa som haft bra boende och jobb, men vid en skilsmässa eller arbetslöshet inte haft råd att betala hyran och på sätt blivit hemlös. En kvinna hade t.ex. ett toppenjobb men alkoholen gjorde så hon fick sluta sitt arbete och till slut blev hon hemlös.

Men det finns även de som själva valt att bli hemlös, de vill helt enkel vara "fria" som de säger.

Många går på droger eller är alkolister. De bedriver hela dagarna för att skaffa fram pengar för att kunna bli tillfredställda. En del har även psykiska problem. Jag tycker själv mest synd om de psykiskt sjuka. De har inte alltid koll på vad de gör. De behöver förmodligen medicin för att fungera någorlunda normalt. Men det är svårt att få hjälp på psykiatrin och de flesta har inte tillgång till den medicin de behöver.
Inte undra på att det händer otäcka incidenter. De kan ha psykoser och då vet man inte vad man gör. Hör röster t.ex. som säger att man ska döda.

Vissa finner kärleken med någon annan hemlös. Då känns allting lite lättare.

En del har även fått en lägenhet genom socialen, men tyvärr är det inte många som inte klarar att bo i en lägenhet, så snart är de hemlösa igen.

Jag tycker detta var en intressant bok. Just att det är de hemlösa som själv skriver om sina liv och inte någon journalist som återberättar vad de säger.
Deras värld är det inte inte många som känner till. Ofta vänder man bort när man träffar på de.

En av de som skrivit var en gammal skolkamrat till mig. Jag blev inte förvånad, för den killen hade en trasig uppväxt, med en alkoliserad pappa. Men ändå det känns trist när en vän råkar ut för hemlöshet och drogmissbruk.
Det finns även texter av vissa svenska författare. T.ex. Liza Marklund och Fredrik Lindström.

Är man intresserad av att läsa om människor som anses vara annorlunda och lära känna deras värld så ska man absolut läsa denna bok.

Kristina s

Recension av Sofia Olssons bok Hetero i Hägersten.. Visa hela

Recension av Sofia Olssons bok Hetero i Hägersten

Detta är en bok från Galago. Galago är en serietidning, men också namnet på Sveriges ledande förlag för alternativa serier. Är du intresserad av Galagos utgivning eller av att prenumerera på Galago finns all information på www.galago.se.

Sofia Olsson arbetar som serietecknare och journalist och kan bland annat höras på Kulturnytt i P1. Hon är född 1979 på Alnö utanför Sundsvall och utbildad på serieskolan i Malmö. Hon är medlem i det feministiska seriekollektivet Dotterbolaget. Hennes serier har bland annat publicerats i Studentliv, Arbetaren, Hjälp!, Arne Anka, Dagens Nyheter och Galago. Sofia Olsson debuterade 2007 med seriereportaget Ända hit på Komika förlag.

Handling: Detta är en illustrerad bok om ett heteropar som lever tillsammans utan barn. Den är roligt illustrerad och handlar om livet tillsammans med en partner. Om hur man tjafsar med varandra om vem som ska diska, bädda, städa, varför den ena har ett tjockare täcke och tar större plats i sängen och liknande. Vad de bråkar om när de handlar mat, som när den ena vill ha allt ekologiskt medan den andra tycker att det blir för dyrt. Bostadsbristen i Stockholm tas upp, paret får flytta från den ena andrahandslägenheten efter den andra, ofta med bara någon månads varsko. Allt är inte så lätt när man lever tillsammans i dagens samhälle, där brist på jobb och bostäder är stort.

En ganska trevlig illustrerad bok om att leva tillsammans som ett par utan barn. Tyvärr faller inte serieböcker mig riktigt i smaken. Jag tycker det är rörigt att läsa texten och titta på bilderna samtidigt. Annars är själva innehållet en bra beskrivning på ett ungt par som flyttat ihop realistiskt. Så för er som gillar serieböcker säger jag bara: Läs den!

Betyg 3/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent

Recension av Katerina Janouchs bok Hittebarnet Bo.. Visa hela

Recension av Katerina Janouchs bok Hittebarnet

Boken är utgiven på Piratförlaget och innehåller 450 sidor.

Katerina Janouch slog igenom stort med romanen Anhörig och har sedan dess kommit med en rad populära och kritikerrosade böcker, bland annat romanerna Dotter önskas och Sommarbarn samt faktaboken Barnliv. Hennes böcker har sålt i över 600 000 exemplar. Hon är en av Sveriges mest kända experter på relationer och samlevnad och har skrivit ett antal titlar i ämnet. Boken Hittebarnet är tredje delen i en romansvit om barnmorskan Cecilia Lund. De två första delarna heter Bedragen och Systerskap. Man bör läsa böckerna i den ordning som de utkommit.

Handling: Detta är som sagt den tredje delen om barnmorskan Cecilia Lund, handlingen tilldrar sig direkt efter Systerskap.
Hittebarnet börjar med att Cecilia Lund gör ett graviditetstest och det visar att hon är gravid igen, nu med sitt femte barn. Hennes tankar är både för och emot. Med tanke på hur hennes och Johns relation har varit den senaste tiden och att de redan har fyra barn tillsammans som behöver deras omsorg. Särskilt med Marcus som behöver mycket uppmärksamhet, känns det inte helt bra. När Cecilia berättar det för John blir han väldigt glad och tycker att ett barn mer eller mindre gör väl ingen större skillnad.

En kväll när Cecilia arbetar ringer det på dörrklockan. När ingen kommer in går Cecilia ut för att titta efter vem det är. Hon ser sig omkring men upptäcker ingen där. Hon tycker att det känns märkligt, och när hon vänder sig om för att gå in igen upptäcker hon ett knyte som ligger i en bag – en nyfödd baby. Hon tar med sig babyn in och tillkallar barnläkaren. Barnet är högst 48 timmar, navelsträngen är avklippt och knutet med en vanlig tråd och barnet kan därför inte vara född på ett sjukhus. Vem är modern? Och varför har hon eller någon annan lämnat babyn där?

Cecilia Lunds kollega Gun anförtror henne en fruktansvärd hemlighet. En hemlighet som hon burit på nästan hela sitt liv. Vad är det som Gun bär på? Kommer babyns mamma att hittas? Hur kommer Cecilias liv att förändras nu när hon är gravid igen? Det överlåter jag till läsarna att själva ta reda på.

Katerina Janouch gör det om och om igen; skriver så fantastiskt fängslande och rörande. Hon beskriver karaktärerna och miljöerna så perfekt att man som läsare finns med i berättelsen som någon bakgrundsfigur, så känner jag det i alla fall och det kommenterade jag efter Systerskap också. Detta är ju den tredje boken om barnmorskan Cecilia Lund och den håller samma klass som de andra två, kanske till och med något högre. Cecilia Lund är en karaktär som man inte ledsnar på, eftersom Katerina Janouch har förmågan att variera handlingarna i alla tre böckerna, även om det är ungefär samma karaktärer som finns med i alla delarna. Nu blir det full pott igen, men vad gör jag om nästa bok blir ännu bättre än fem? Då får jag väl göra som min fröken gjorde i småskolan: sätta en guldstjärna i kanten. Tack Katerina för att du och dina böcker finns!

Betyg 5/5 Kristina Simar

Recension av Aino Trosells historiska roman Hjärtb.. Visa hela

Recension av Aino Trosells historiska roman Hjärtblad

Boken är utgiven på Norstedts (2010) och innehåller 462 sidor.
Hjärtblad är Aino Trosells tjugonde bok och knyter stilistiskt och tematiskt an till hennes roman En gränslös kärlekshistoria. Den här gången har hon hämtat inspiration i verkliga levnadsöden i Malungs socken på 1800-talet. Trosell belönades så sent som 2008 med Nils Parlingpriset: ”För lysande berättelser från då till nu. Historiskt och samtida, analys och drama. För skildringar av kvinnorna, glesbygden, arbetslivet och livsvillkoren. Ställningstagandet för de små i samhället – och för Järnbärarland.” Aino Trosell är också verksam som dramatiker. Besök hennes hemsida www.ainotrosell.se Källa: Norstedts.

Handling: Året är 1867 när vi första gången får möta Hulda. Hon är cirka sju år och leker i snön med sin bästa kompis Olof. Självklart ska Hulda och Olof gifta sig när de blir stora, för de tycker ju så mycket om varandra. Men ju äldre Hulda blir desto barnsligare tycker hon att Olof är och giftermål är inte längre aktuellt i alla fall inte om Hulda får bestämma. Hulda bor fattigt med sin mor, far och tre yngre syskon i ett skjulliknande hus tillsammans med getterna och en ko. Hon får tidigt börja hjälpa till hemma och det blir djuren hon får gå ut och valla. När Hulda fyllt tolv år ger hon och några väninnor sig en bra bit iväg med djuren för vallning. Det är sommar och på vägen berättar Brus Marit intressanta och skrämmande historier. Hulda älskar att lyssna på dessa historier och hon önskar att hon själv att begåvats med den förmågan, så hon kan berätta spännande historier för sina småsyskon. Hulda träffar sin stora kärlek, Lars som är några år äldre. De fattar tycke för varandra och kommer överens om att gifta sig när Hulda konfirmerats sig. För då räknas man som vuxen och giftasmogen. Innan Hulda konfirmerat sig dör plötsligt hennes mamma och pappan träffar en änka med två barn som så småningom flyttar hem till dem. Det gillas inte av Hulda och en sommar ger hon sig iväg gående tillsammans med Knutola Brita som ska till Norge. När Hulda kommer till Bergslagen bestämmer hon sig för att gå till Stockholm. Väl framme i Stockholm får hon jobb som tvätterska åt en rik familj. Hon trivs bra och tycker mycket om familjens lilla son Oscar. På sommaren när familjen är på landet går Hulda den långa vägen till Malung och vallar kreaturen. Och på hösten går hon tillbaka till Stockholm och familjen. Efter två år i Stockholm bestämmer sig Hulda att nu ska hon stanna kvar i Malung och gifta sig med Lars, men väl hemma får hon höra något om Lars som gör henne otroligt besviken. Hon återvänder till familjen i Stockholm igen. Frun i familjen insjuknar och dör och mannen friar till Hulda. Nu är Hulda plötsligt fru till en rik man och i början känns allt riktigt bra. Men med tiden tråkar det livet ut Hulda och hon ger sig iväg igen för att möta nya äventyr.

Jag älskar Aino Trosells historiska skildringar och Hjärteblad var inget undantag. Författaren skriver stilistiskt de levnadsöden som fanns på 1800-talet. Det är främst kvinnornas situation hon berättar om. Karaktärerna och miljöerna är vackert gestaltade. Som läsare känner jag hur hårt människorna fick jobba i slutet av 1800-talet och se skillnaden i Malung mot Stockholm, där allt blivit modernare. Jag kan se framför mig hur Hulda går den långa vägen till Stockholm som måste tagit många dagar. Den här boken var på över 400 sidor, men den kändes inte lång och ingen onödig eller överflödig text fanns, som många andra långa böcker kan ha. En helt underbar bok för alla som älskar historiska romaner.

Betyg 5/5 Kristina Simar 2012-03-06 (22) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Johanna Nilssons roman Hon går ut gen.. Visa hela

Recension av Johanna Nilssons roman Hon går ut genom tavlan ut ur bilden

Boken är utgiven på Pocketförlagen (2011) och innehåller 296 sidor.

Johanna Nilsson, född 1973, är uppvuxen i Borlänge men bor numera i Stockholm. Hon debuterade som författare med den denna delvis självbiografiska roman 1996. Och har därefter skrivit flera romaner och barn- och ungdomsböcker. Johanna Nilsson har mottagit ett flertal priser för sina böcker och är en flitigt anlitad föreläsare och skribent. Hon skriver även spänningslitteratur under pseudonymen Amanda Lind. Läs mer om Johanna på www.nilssonlind.com
Källa: Pocketförlaget

Handling: När vi först får träffa Hanna är det sommarlov innan femman börjar. Hon är en glad och lycklig tjej som leker med sin bästa kompis Karin. När skolan börjar igen efter sommarlovet förändras allt. Karin vill vara med de tuffa tjejerna och Hanna blir utanför. Klassen utesluter och mobbar henne och hon drar sig undan på rasterna. Hon mår sämre och sämre och gömmer sig för att inte hennes storebror Andreas och lillasyster Emma ska se att hon blir retad och är ensam. Hennes mamma undrar varför hon inte leker med Karin längre, men tar aldrig reda på vad som hänt och hur Hanna egentligen mår och har det i skolan. Hanna har lätt för att lära och klara alla prov bra. Men det leder bara till att hon blir kallad plugghäst. Som tur så bryr sig Hanna inte om det utan fortsätter göra bra resultat. Så här kommer det att vara både i femman och i sexan, det är de åren som vi får följa Hanna och hennes klasskamrater. Tjejerna och killarna börjar få intresse för varandra och frågar chans och gör listor på hur populär man är. Hanna hamnar alltid längst ner på killarnas lista. Ibland blir hon bjuden på någons födelsedagsfest, men det slutar alltid på ett tragiskt sätt, hon är även där utanför. Ofta blir hon inte bjuden alls. Parallellt med händelserna i mellanstadiet får vi även följa en något äldre Hanna som vistas på en psykiatrisk klinik.

En mycket tragisk, men vackert skriven roman som delvis är en självbiografisk historia om mobbing och utanförskap. Romanen är stark berör mig mycket och jag Jag mådde ganska dåligt när jag läste den. Det var jobbigt att ta in allt tragiskt som Hanna fick vara med om. Från att varit ett vanlig glad tjej till att helt plötsligt bli mobbad och utanför. Hur elaka barn kan vara mot varandra och de vuxna som hellre blundar för problemet istället för att ta tag i det. Johanna Nilsson har skildrat det på ett suveränt och känslosamt sätt. Texten är vemodig hela vägen och det finns nog inte många glädjestunder i berättelsen. Romanen talade för sig själv och jag tog till mig all den sorg och bedrövelse som fanns och som lilla Hanna fick bära på. En viktig bok som både mellanstadieelever och personal som arbetar med barn bör ta del av.

Betyg 5/5 Kristina Simar 2011-10-04 (102) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Jonas Jonassons bok Hundraåringen som.. Visa hela

Recension av Jonas Jonassons bok
Hundraåringen som klev genom fönstret och försvann

(Detta är en recensionsbok från Piratförlaget)

Jonas Jonasson är född och uppvuxen i Växjö. Efter språkstudier i Göteborg blev han journalist. Först arbetade han på Smålandsposten, sedan Expressen. Efter det startade han en egen mediekonsultverksamhet och medieföretaget OTW. Efter 20 år inom tidning, TV och kommunikation, ryckte han upp sig själv med rötterna. Han sålde allt han ägde och sade upp sig. Numera bor han i kantonen Ticino i den italiensktalande delen av Schweiz. Men utsikt över Luganosjön skriver han nu på sin andra roman.

Handling: Allan Karlsson fyller 100 år och på äldreboende som han bor på ska de ha en fest för honom. Allan själv är inte särskilt glad i detta och precis innan festen ska börja öppnar han fönstret och kliver ut på gatan. Han promenerar iväg och kommer till slut till järnvägsstationen. Han känner lust att åka iväg någonstans, men han har inte så mycket pengar med sig. Han bestämmer sig därför att ta bussen och åka dit han kommer för 50 kronor.

När han väntar på att bussen ska komma sätter han sig i väntrummet. En ung man kommer fram och frågar Allan om han kan vakta hans rullväska medan han går på toaletten. ”Visst”, säger Allan. Helt plötsligt kommer bussen in, men mannen har inte kommit från toaletten än. Allan tar med sig väskan och chauffören lägger in den i bagagerummet och sedan kör bussen iväg.

Efter det börjar det stora äventyret för 100-åringen. Under sin resa runt om i Sverige träffar han på många spännande människor som han tar följe med. Han får också vara med om flera spännande händelser innan resan tar slut.

Parallellt med nutid får läsarna även följa Allans resa genom livet. Resan börjar när Allan är mycket ung och tar jobb på en båt till Amerika. Från Amerika går hans färd till många andra stora länder och han blir god vän med betydelsefulla människor, som till exempel olika presidenter. Under nästan hela sitt liv färdas han runt om i världen. Till Sverige återkommer han strax innan hans 100-års dag och då hamnar han på äldreboendet. Något som Allan inte är så förtjust i. Slutet blir en överraskning.

Jag hade både hört och läst att denna bok kanske skulle bli 2009 års roligaste bok. Men som vanligt hittade jag inte det roliga i den. Likadant var det med Hallonbåtsflyktingen av Miika Nousiainen. Enligt andra läsare skulle den vara jätterolig, jag själv tyckte bara att den var tragisk.

Denna bok var inget undantag. Den var lite för fantasifull för min smak. Att en man åker land och rike runt och blir vän med mäktiga män, det känns tyvärr inte trovärdigt. Antingen ser jag bara det tragiska i alla böcker jag läser, eller så har jag ingen humor. Kanske det beror på att jag värnar så mycket om faktaböcker och vill att det jag läser ska kännas relevant.

Däremot har författaren har skrivit boken på ett riktigt trevligt och underhållande sätt. Språket var lättsamt och det hände något hela tiden. Så visst jag rekommenderar andra att läsa den. Förmodligen har de flesta mer humor inom sig än vad jag har.

Betyg 3/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent

Recension av Dana Fowleys bok Hur kunde hon? Boke.. Visa hela

Recension av Dana Fowleys bok Hur kunde hon?

Boken är utgiven på Norstedts förlag och innehåller 300 sidor.

Dana Fowley har trots sin fruktansvärda barndom blivit en stark kvinna vars mod och målmedvetenhet att skapa en egen trygg familj lyser igenom på varenda sida av denna djupt rörande, men slutligen hoppfulla berättelse. Dana lever idag i Edinburgh med sin make, deras barn och hennes syster Heather. Hur kunde hon? är hennes första bok.

Handling: Dana är bara fem år när hon första gången blir våldtagen och det är hennes styvfar som är förövaren. Efter den dagen blir hon regelbundet våldtagen av både nära släktingar och mammans vänner. Det värsta är att mamman själv är delaktig i de fruktansvärda övergreppen. Lilla Dana lever under hela sin uppväxt i ständig rädsla och har ofta oerhörda smärtor efter de grova övergreppen. Senare blir hennes lillasyster Heather också utsatt för övergrepp. Heather blir så psykiskt påverkad av övergreppen att hon idag bara har en tolvårings mentala utveckling.

När Dana blir vuxen, träffar hon Paul som blir hennes livskamrat. Han har ensam vårdnad över sina två söner och Dana blir som deras mamma. De får även två pojkar tillsammans efter flera missfall. Heather bor hos dem eftersom hon är väldigt godtrogen och Dana vill skydda sin syster efter allt hon varit med om. Dana vågar inte berätta för Paul att hon själv varit med om grova övergrepp, hon är rädd att han ska tycka att hon är äcklig och överge henne.

Men när Heather börjar berätta om alla sina övergrepp och det leder till rättegång kan inte Dana hålla tyst längre. Hon berättar för Paul allt det fruktansvärda hon varit med om. Det blir en svår tid för Dana, Heather, Paul och deras barn med alla förhör. Rättegången blir också oerhört jobbig för Dana, att tänka tillbaka på allt det onda hon varit med om och att sitta i rätten och berätta öppet om det, tar på hennes krafter. Men det absolut värsta är att flickornas mamma inte visar några skuldkänslor. Dana undrar ofta: Hur kunde hon?

Oh, en sådan förskräcklig berättelse. Jag har svårt att tro att det är sant och det tror jag många av er läsare också kommer att fundera över. Hur kan vuxna människor bete sig så mot små oskyldiga barn? Ibland är övergreppen ganska detaljerade och då känner jag både illamående och obehag. Det är helt ofattbart att vuxna utnyttjar barn på detta sätt. Och det som verkligen känns hemskt, det är att deras mamma medverkar aktivt i övergreppen och att hon inte har några skuldkänslor. Att Dana Fowley lyckats att skriva om sina och sin systers övergrepp med en sådan stor öppenhet måste ha varit en svår process. Det är storartat av henne, men också behövligt för att andra vuxna kvinnor som varit med om samma sak ska våga berätta om det de varit med om. Jag led med henne under hela berättelsen och hoppas att hon får leva ett sådant normalt liv som hon kan med sin familj i framtiden.

Betyg 5/5 Kristina Simar

Recension av Jo Nesbøs bok Huvudjägarna Boken är.. Visa hela

Recension av Jo Nesbøs bok Huvudjägarna

Boken är utgiven på Piratförlaget 2011 och innehåller 283 sidor.

Jo Nesbø är en av nordens mest framgångsrika författare. Hans kriminalromaner om Harry Hole finns idag utgivna i över fyrtio länder. Bara i Sverige har böckerna sålt i över 850 000 exemplar under de tre senaste åren.
Filmen som bygger på Huvudjägarna kommer på biograferna i augusti 2011 över hela Skandinavien.

Handling: Berättelsen handlar om en av Norges främsta headhunter Roger Brown. Roger Brown berättar själv i jagform vad som händer. Roger har en vacker hustru som kräver dyra saker. En vacker villa i Oslos bästa område som egentligen är alldeles för dyr. Hon vill ha en konstateljé också på bästa område. För att kunna ge henne allt detta måste han stjäla dyrbar konst. De stora företagen och ledande koncernerna som behöver tillsätta nya ledande personer vänder sig till Roger Brown för att han ska intervjua dem. Då passar Roger Brown på att förhöra dem om de äger dyrbar konst, och när det passar åker Roger dit och byter ut tavlorna. Allt fungerar bra tills en viss Claes Greve kommer in i hans liv. Roger Brown får reda på att Claes Greve äger en Rubens värd ca 100 miljoner. Om Roger får tag i den kan han ge allt som hans hustru önskar sig.
Nu är inte Claes Greve den bästa personen att jobba med. Efter att de blivit bekanta blir livet en jakt på liv och död, där allt är tillåtet.
Flera mord och identitetsförväxlingar sker. Våldsamma jakter som slutar helt oväntade. Slutet känns väldigt märkligt och det leder nog till många funderingar.

Jo Nesbø har aldrig tillhört mina favoritförfattare. Tycker ofta att han har med för mycket oväsentligt ”prat” och handlingarna är också långdragna. Denna bok föll mig inte heller i smaken. Mycket ”prat” och det tog lång tid innan någon spänning kom. När så äntligen det började hända något, så blev det för mycket av det goda och handlingen kändes väldigt orealistisk. Även slutet var mycket komplicerat. Tyvärr kommer inte Jo Nesbø högre upp på min författarlista efter att jag läst denna bok.

Betyg 2/5 Kristina Simar 2011-01-25 (6) www.kristinasimarlektor.se

Recension av Anita Ahrens bok Häst Häst Tiger Tige.. Visa hela

Recension av Anita Ahrens bok Häst Häst Tiger Tiger

Boken är utgiven på Alf bokförlag och innehåller 418 sidor.

Redan som förskolebarn började Anita Ahrens intervjua måttligt entusiastiska personer i sin närhet om liv och leverne. Hon spåddes en framgång som skribent, men valde i ett utslag om ungdomlig opposition en juristutbildning. Efter några år i lagrummens värld, landade hon trots allt i ordets boning och började arbeta som journalist. Hon har tidigare gett ut romanen Blodörn (Prisma 2001)

Handling: Theo har en gång varit Vitas stora kärlek. Nu har han angivit henne för ett brott och Vita själv har grävt i Theos bakgrund och kommit fram till att han inte är den han utgett sig för att vara.
På en galakväll ombord på båten Soitaitaires, där många framstående person från olika nationaliteter och religioner ska träffas, har Vita tänkt avslöja honom.

När Theo och två av hans vänner till sist kommer in på båten och ska välkomnas hörs en rejäl explosion. Just vid detta tillfälle befinner sig Vita vid landgången och tack vare det klarar hon sig med livet i behåll. Hon får ordentligt med blåmärken och ena handen skadas, men efter lite omplåstring på sjukhuset åker hon hem. Flera personer omkommer efter explosionen, Theo är en av dem.

Vita får reda på att det förekommer organtransplantationer mellan öst och väst. Hon tror att Jaak Hauten, en man som hennes mamma haft sällskap med när Vita var liten, ligger bakom detta. Vita tar jobb på lyxkryssaren Caliban som diversearbetare samtidigt som hon försöker ta reda på vad som egentligen händer ombord. Hon känner sig påpassad av vissa i besättningen och hon har inte tillträde överallt. Det blir ett riktigt spännande och otäckt slut när vi läsare får veta hur allt hänger ihop och det är inga trevliga händelser kan jag säga.

Jag hade först lite svårt att komma in i handlingen. Boken är skriven på ett sådant sätt att jag lika gärna kunde tolka det som om handlingen rörde sig femtio år bakåt i tiden. Det tog ett tag innan jag förstod att det rörde sig om nutid. Det finns även en del brister i beskrivningarna när det gäller personer och miljöer. Jag vill gärna se allting klart framför mig som om jag står i bakgrunden och ser handlingen framför mig. Slutet blir dock väldigt spännande och de sista hundra sidorna sträckläste jag. Om boken varit något kortare och haft bättre beskrivningar hade boken fått högre betyg. Men skräms inte utav det jag skrivit, jag tror att många kommer att gilla boken, så jag rekommenderar er att läsa den.

Betyg 3/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent

Recension av Mons Kallentofts kriminalroman Höstof.. Visa hela

Recension av Mons Kallentofts kriminalroman Höstoffer

Boken är utgiven på Natur och Kultur (2009) och innehåller 427 sidor.
Mons Kallentoft är född 1968 och uppvuxen i Ljungsbro utanför Linköping. Idag bor han med sin familj i Stockholm. Efter den Katapultprisbelönade debuten med thrillern Pesetas (2000) har han också gett ut två omskrivna romaner och en internationellt uppmärksammad reportagebok om mat, mord och myter. Sitt stora genombrott fick Kallentoft med sin serie om kriminalinspektör Malin Fors.

Handling: I Höstoffer hittas advokaten och it-miljonären Jerry Pettersson död i vallgraven i Skogås. Frågan är: vem är egentligen denne Jerry Pettersson?
Kriminalinspektör Malin Fors misstänker att slottets förra ägare, den högadliga familjen Fågelsjö kan ligga bakom Jerry Petterssons död, eftersom han var känd för sin hänsynslöshet. Och familjen Fågelsjö var egentligen inte glad att behöva sälja sitt släktgods till just honom. När det gäller Malin Fors får hon mer och mer problem med alkoholen och familjelivet. Det påverkar hennes jobb och arbetskamraterna börjar konfrontera henne. Om Malin Fors lyckas lösa fallet trots sina stora personliga problem återstår att se.

Ytterligare en fruktansvärt långtråkig kriminalroman av Mons Kallentoft. Jag har haft svårt att komma igenom alla hans böcker. De är hoppiga i sina handlingar och det fokuseras alldeles för mycket på Malin Fors alkohol och trasiga familjeliv och även hennes sexuella frustration än själva fallet. Så har det varit i alla hans böcker. Och nu ger jag upp, det får räcka med Mons Kallentofts böcker precis som Lars Keplers böcker. Varför slänga bort onödig tid på något som är så dåligt när det vimlar av andra riktigt bra böcker och författare.

Betyg 1/5 Kristina Simar 2011-07-18 (65) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Sara Lövestams bok I havet finns så m.. Visa hela

Recension av Sara Lövestams bok I havet finns så många stora fiskar

Boken är utgiven på Piratförlaget (2011) och innehåller 333 sidor.

Sara Lövestam är född 1980, arbetar som lärare i svenska för invandrare och även som frilansskribent. Våren 2009 vann hon tävlingen Bok-SM med sitt manus för debutromanen Udda. I havet finns så många stora fiskar är hennes andra roman.

Handling: I denna bok får man möta ett antal trasiga själar. Pojken Malte som är fem år går på förskolan och har det jobbigt hemma. Hans mamma sover för det mesta och när hon inte sover så dricker hon vin. Mamman och styvpappan bråkar nästan jämt, om allt från vem som ska lämna och hämta Malte på förskolan till pengar som behövs för att klara hyran. På förskolan finns även den nye pojken Kalle som gärna leker med dockor och klär sig i flickkläder. Trots att Malte och Kalle är väldigt olika blir de goda vänner.

I ett fönster bakom en gardin står en iakttagare och tittar ner på barnen som leker på förskolans gård. Iakttagaren upptäcker en blond man som rör sig omkring förskolan och iakttagaren får dåliga vibbar av mannen och tittar extra efter honom. Roger, som den blonde mannen heter, tar kontakt med Malte och hans mamma och bygger sakta men säkert upp ett förtroende. Han börjar hämta Malte på förskolan, för att som han säger hjälpa Maltes mamma som har det jobbigt. Han är bara glad att kunna hjälpa till, eftersom han tycker om barn. Maltes mamma tycker att det är skönt att få vara ensam utan Malte och hon är bara tacksam för Rogers hjälp. I början får Malte godis och han och Roger tittar mycket på film. Men med tiden börjar Malte tycka att det är obehagligt att vara hos Roger. Han tar på honom på ett sätt som Malte inte tycker om och Roger säger att Malte inte får berätta för några vuxna vad de gör, för det är deras hemlighet. Roger tycker om barn, men inte på det sätt man bör göra. Kommer det han utsätter Malte för att upptäckas innan det går för långt?

Som vanligt skriver Sara Lövestam väldigt vackert och poetiskt. Berättelsen är viktig och den är väldigt sentimental. Den är obehaglig att läsa eftersom det handlar om ett litet barn som far illa både hemma och sedan hamnar i klorna på Roger som får de vuxnas fulla förtroende. Men som inte alls är lämplig för att ta hand om ett barn. Däremot får jag tyvärr inget grepp om karaktärerna som känns väldigt anonyma. Varför dricker Maltes mamma? Hur är hennes bakgrund? Hur är personalen på förskolan till sättet och hur ser de ut? Jag kan inte se varken karaktärerna eller miljöerna framför mig som jag vill och det tycker jag är synd i denna annars så strålande berättelse.

Betyg 3/5 2011-03-14 (25) www.kristinasimarlektor.se

Recension av Sven Å. Christianssons bok I huvudet.. Visa hela

Recension av Sven Å. Christianssons bok I huvudet på en seriemördare

Boken är utgiven på Norstedts förlag och innehåller 463 sidor.

Sven Å. Christiansson är professor vid psykologiska institutionen på Stockholms universitet och legitimerad psykolog. Utifrån sin forskning, kliniska verksamhet och medverkan i brottsutredningar har han en exceptionell sakkunskap. Han citeras ofta i den internationella forskningslitteraturen.



En mycket välskriven och intressant bok om vad som kan tänkas röra sig i huvudet på en seriemördare. I denna bok baseras innehållet på vad professor Sven Å. Christiansson kommit fram till via sina studier. Det kan säkert finnas andra som studerat samma sorts förbrytare som kanske kommit fram till något helt annat. Jag är inte rätt person att uttala mig vad som är rätt och fel i denna bok. Men att detta med att seriemördare kommer från otrygga hem, det tror jag stämmer in. Det är även obehagligt att läsa hur känslokalla många av dessa förövare är när de utgör dessa fruktansvärda brott. En mycket läsvärd bok för alla som är intresserade av psykologi och kriminalitet.

Betyg 4/5 Kristina Simar www.kristinasimarlektor.se

Recension av Gunder Anderssons novellsamling I pia.. Visa hela

Recension av Gunder Anderssons novellsamling I pianoskor och huvudvärkskostym

(Detta är en recensionsbok från Lindelöws förlag)

Gunder Andersson har tidigare utgivit:

Dubbel-8 och andra berättelser (1998)
Pojken i brunnen (2007)
Baskermannen, döden och Joe Walcott (2008) på Lindelöws förlag.

Gunder Andersson är född 1943. Han är författare, kulturjournalist och filmvetare.
Han har givit ut ungefär 30 böcker sedan han debuterade med novellsamlingen Över skaklarna 1973.
Sedan 1970-talet har han skrivit på Aftonbladets kultursidor.
Hans långnovell Dubbel-8 filmatiserades av Daniel Fridell. Även novellen Torrsimmaren har blivit film.
1990 fick Gunder Andersson tillsammans med sina kollegor i författargruppen ”Fyrskrift” (Kjell Johansson, Reidar Jönsson och Hans Lagerberg) Ivar-Lo priset.

Handling: Pianoskor och huvudvärkskostym innehåller 30 noveller. Vissa har aldrig varit utgivna förut. De flesta noveller handlar om olika relationer, som kärlek: ungdomars och åldringars. De handlar om kärlek, svartsjuka och hat. Ofta med ett tragiskt slut som ond bråd död.
Novellen Gubbsjukan - handlar om en äldre man, en bonde som ”köper” en Thailändska. Han är inte snäll mot henne och hon rymmer till byns kafé gång på gång. Den är riktigt tragisk.
Novellen Sommarjobb – handlar om en kille som fått sommarjobb som trädgårdspojke. Han förälskar sig i en av köksflickorna. Det visar sig vara mindre bra eftersom flickan är trädgårdsmästarens dotter och han är inte glad åt deras relation.
Novellerna handlar ofta om Sverige då och nu och en del handlar om kulturpressens liv.

Jag tycker att denna novellsamling var riktigt trevlig (om man får uttrycka sig så). Har inte läst så mycket noveller, men det kändes bra att läsa korta texter för en gångs skull. Vissa noveller tog dock slut lite för fort. Jag hade gärna läst en fortsättning. Gunder Andersson skriver med ett lättsamt och lättläst språk och hans handlingar vittrar om viss satirisk
humor även om en del noveller har ett tragiskt slut. De handlar mest om arbetarklassen. Jag tyckte mycket om denna bok och rekommenderar den varmt.

Betyg 4/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent

Recension om Lars Eriksson Wiströms roman I sinom.. Visa hela

Recension om Lars Eriksson Wiströms roman I sinom tid någonstans

Boken är utgiven på Ekvation Förlag (2011) och innehåller 448 sidor.

Handling: Berättarrösten är en svensk man utan namn och boken är skriven i jagform. Boken skildrar mannens liv i Latinamerika mestadel i Quito som är huvudstad i Ecuador. Mannens första resa gick Guatemala i januari 1969. De var sex upplevelselystna ungdomar som rest med ett kylfartyg M/S Albany, rutten Bremerhaven – London – Halifax och nu Puerto Barrios. Läsarna får följa mannens i denna hans första resa och i stort sätt den största delen av hans liv som han tillbringar i Latinamerika. Om hans arbete som volontäradmistratör, kärleksaffärer, hans giftermål och tvåbarnspappa. Den senare skilsmässan och den dåliga kontakten med sina söner. Mannen berättar om intressanta resemål med förtjusande naturupplevelser och indianreservat. Om fattigdom och ett projekt som ska förbättra levnadsförhållandena för de fattiga invånarna i slummen söder om Guayaquils stadskärna. Där ska de förbättra bostäder, vatten och avlopp. Han berättar om goda vänner, men även om den ensamhet han känner ibland. Mannen berättar om sina tidigare alkoholproblem och om att han numera är helt nykter. Läsarna får även följa med honom till sin uppväxt i Västernorrlands län, där han berättar om sina förfäder och sin familj.

Eftersom den här romanen kändes mer som en självbiografi, så kände jag mig tvungen att fråga författaren om hur det låg till. Han berättade att det mesta var fiktivt, men att det fanns vissa självbiografiska inslag. Romanen innehåller mycket fakta och fina gestaltade naturupplevelser. Även de fattiga delarna av Latinamerika är detaljerat beskrivna. Ibland var romanen lite tung att läsa, för att i nästa stund vara en riktigt bladvänner. Den var även lärorik och intressant. Jag tyckte om författarens språk och sätt att uttrycka sig och boken innehöll mycket ord. Och just ett varierande språk är något jag tycker om i böcker. Kanske den kunde varit något kortare, men för alla som är intresserad av att läsa om Latinamerika från 1969 och framåt är det en givande roman.

Betyg 3/5 Kristina Simar 2012-01-27 (8) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Helene Turstens deckare I skydd av sk.. Visa hela

Recension av Helene Turstens deckare I skydd av skuggorna

Boken är utgiven på Piratförlaget (2012) och innehåller 300 sidor.

Helene Tursten kommer från Göteborg men bor sedan många år i Sunne. Innan hon blev författare arbetade hon som tandläkare. Hon debuterad 1998 med Den krossade tanghästen. Helen Turstens böcker om kriminalinspektör Irene Huss är utgiven i femton länder. Historierna har även haft stor framgång i och med filmerna med Angela Kovács i rollen som Irene Huss. Källa: Piratförlaget.

Handling: Berättelsen börjar när ett pizzabud kör vilse i Göteborg. När han till slut hittar vägen han ska till upptäcker han att den ligger vid ett övergivet hamnkvarter. När han letar efter rätt gatunummer öppnar sig en dörr och ett starkt sken kommer emot honom. Han ser att det är en brinnande människa som stapplar ut och några minuter senare ligger personen död på marken.
Kriminalinspektör Irene Huss make Krister har precis köpt en krog och hemma firar hela familjen. Men lyckan blir inte långvarig. Precis när han öppnar krogen, behöver en av hans kockar, Anton låna hans bil och när Anton öppnar dörren exploderar bilen. Som tur är får Anton bara lindriga skador. Är det någon som tagit fel bil, eller är det någon som vill åt Krister och i så fall varför?
Irene Huss och hennes kollegor dras in i ett fall med kriminella gäng, beskyddarverksamhet och någon kollega som läcker ut hemliga uppgifter som gör att polisen arbetar i motvind. Till slut inser Irene att hon och hennes familj lever i livsfara och de måste dela på sig för att gömma sig på olika ställen. Irene för sig och resten av familjen gömmer sig tillsammans och ingen får veta var de andra finns. Hur kommer hela denna våldsamma berättelse att sluta?

Den här deckaren gillade jag verkligen. Jag brukar inte är så förtjust i svenska deckarförfattares språk eftersom jag ofta tycker att det kan vara torftigt. Men den här gången hade jag inget att klaga på gällande Helene Turstens språk. Boken var en riktig bladvändare och jag sträckläste nästan hela boken på en gång. Något jag aldrig brukar göra. Har nog läst något av Helene Tursten för några år sedan och sett filmerna på tv, men då inte varit så intresserad. Kanske det beror på att denna handlade om kriminella gäng och beskyddarverksamhet. Något jag gärna läser faktaböcker om. Jag lyckades till och med lista ut vem som läckte information från polishuset. Något jag aldrig brukar göra och då var det inte alls förutsägbart vem som gjorde det. Härligt att läsa en deckare som föll in i min smak för en gång skull.

Betyg 4/5 Kristina Simar 2012-03-14 (28) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Sofie Sarenbrants spänningsroman I st.. Visa hela

Recension av Sofie Sarenbrants spänningsroman I stället för dig

Boken är utgiven på Damm Förlag (2011) och innehåller 288 sidor.
Sofie Sarenbrant är journalist och fotograf. Hon bor i Bromma med sin man och deras två barn. Hon tillbringar varje sommar i Brantevik tillsammans med sin familj. I september 2010 debuterade hon med deckaren Vecka 36 och den har i dag blivit såld till Tyskland, Ryssland och Danmark.

Denna bok är en fristående fortsättning på Vecka 36.
Handling: Det har nu gått sexton år sedan Agnes blev bortförd i det skånska semesterparadiset Brantevik, där hon blev inlåst och tvingad att föda sitt barn i en mörk källare, bara för att barnet skulle tas ifrån henne direkt efter förlossningen. Mannen som tog barnet ifrån henne har nu suttit av sitt straff. Däremot har hans fru och barnet aldrig återfunnits.

Numera lever Agnes med sin man Tobbe och dotter Nicole som hunnit bli arton år i ett till synes fridfullt familjeliv i Bromma. Agnes har aldrig kommit över Adams (som pojken skulle heta) försvinnande och hon funderar självklart mycket över var han egentligen tog vägen och var han finns idag. Tobbe har börjat bedra Agnes med en annan kvinna, något som Agnes till en början är omedveten om. Nicole har även rest till Brantevik utan Agnes vetande för att ta reda på sanningen om vad som hände hennes mamma och bror. Nicole träffar på människor som var med på den tiden de hände och de försöker hjälpa henne med lösningen. När Nicole äntligen förstår att det inte var så smart av henne att ge sig iväg ensam, är det redan försent att dra sig ur. Hennes liv står nu på spel.

Jag tyckte väldigt mycket om Vecka 36 och hade stora förväntningar på den här boken, för att äntligen få veta upplösningen på Adams försvinnande. Det hände visserligen mycket spännande och boken var lättläst och fängslande skrivet. Men jag tyckte att Tobbes otrohet tog lite för mycket plats, det kunde tonats ner lite och berättelsen varit mer fokuserad på själva försvinnandet och vad som hänt Adam. Så tyckte jag, fast jag hade ändå en trevlig lässtund och jag hade inte velat missa den här delen för då hade jag missat upplösningen, och den vill man ju veta efter att ha läst Vecka 36.

Betyg 3/5 Kristina Simar 2011-05-01 (44) www.kristinasimarlektor.se

Recension av Jesper Huors bok I väntan på Talibane.. Visa hela

Recension av Jesper Huors bok I väntan på Talibanerna

Boken är utgiven på Ordfront förlag och innehåller 244 sidor.

Jesper Huor är född 1975 och är författare och journalist. Han har arbetat för bland andra Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, TT och Sveriges Radio. Jesper Huor vann Stora Radiopriset för sin dokumentär Bibliotekarien och 2009 nominerades han till Ikarospriset. Hans debutbok Sista resan till Phnom Penh kritikerrosades och har även getts ut i Danmark och Norge. Han har också rest i och skrivit om Sydamerika, Kina och Sydostasien. Till exempel reste han i författaren George Orwells fotspår i diktaturens Burma.

Handling: Detta är en faktabok, där frilandsjournalisten Jesper Huor tar läsarna med på ett riktigt spännande äventyr i Afghanistan.
Med Kabul som bas reser han till ett flertal farliga och förunderliga platser.

Under sina resor möter Jesper Huor många intressanta människor som terrorister, skolflickor, heliga män, profeter, feminister, opiumbönder och ett antal fifflare.

De frågor som författaren vill ha svar på är till exempel: Vad rör sig i huvudet på en taliban? Hur har kvinnorna det i Afghanistan? Varför går allt åt helvete?
Han undrar också över mer vardagliga saker som: Var kan man få tag på en caffelatte i Kabul? Om det nu går att få tag på. Vad är det egentligen som Isafsoldaterna klottrar på toaletterna? Dessa frågor och många fler får du svar på om du läser boken.

Jesper Huor berättar om pashtunerna som sägs vara ättlingar till en av profeten Mohammeds följeslagare. I Afghanistan är omkring hälften av befolkningen pashtuner och de lever i ett klansamhälle där hedern är viktig.

Han träffar den sista juden, matthandlaren Zabulon Simontov som berättar om sitt liv som jude i Afghanistan och om hur judar från Persien flydde hit på 1800-talet.

I ett stort rum sitter en senig man i fyrtioårsåldern. Ansiktet är invirat i en blå sjal och bara ögonen syns. En kalasjnikov står lutad mot väggen. Mannen presenterar sig som Zamir Gul och säger sig vara den näst högste befälhavaren för talibanerna i provinsen. Han berättar hur talibanerna tänker och vad det egentligen vill.

Det är i stort sett bara män som han möter. Ute på gatorna syns bara ett fåtal kvinnor som sveper förbi i sina burkor.
Detta är bara en bråkdel av vad boken handlar om och författaren träffar många fler intressanta människor än dessa under sin resa. Ni som tycker om att läsa om hur det fungerar i Afghanistan måste bara läsa denna.

En riktigt riktigt intressant bok om Jesper Huors resa runt om i Afghanistan. Med hjälp av olika chaufförer och tolkar tar han sig fram till olika områden. Boken är välskriven och full med fakta. Jesper Huor beskriver miljöer, personer och känslor helt fantastisk bra. Jag har tyvärr inte hunnit läsa någon bok om mitt specialintresse Mellanöstern på ett bra tag, så nu efter att ha läst denna känner jag en stor längtan efter att läsa sådana böcker igen. Tack Jesper Huor för att du skrivit denna underbara bok. Jag verkligen älskade den.

Betyg 5/5 Kristina Simar

Recension av Håkan Östlundhs kriminalroman Inkräkt.. Visa hela

Recension av Håkan Östlundhs kriminalroman Inkräktaren

Boken är utgiven på Forum Förlag (2011) och innehåller 461 sidor.

Håkan Östlundh är född 1962 och bor med sin familj på Söder i Stockholm under vinterhalvåret och på Gotland på somrarna. Håkan har fått mycket uppskattning för sin deckarserie om Gotlandspolisen Fredrik Broman. Han har tidigare i samma serie utgett: Släkte, Dykaren, Terror och Blot. Han har även skrivit romanen Jag ska fånga en ängel.

Handling: Efter att ha varit på semester i fyra veckor återkommer Henrik Kjellander, hans sambo Malin Andersson och deras två små barn Ellen och Axel tillbaka till Fårö, Gotland. Under sin semester har de haft sitt hus uthyrt.
När de kommit in i huset upptäcker Malin att det inte är städat ordentligt, soporna är inte tömda och hon trampar på en stor glasbit på golvet. Hon börjar blöda ordentligt och blir ganska arg. På ovanvåningen ropar Ellen att hon hittat bajs i en av leksakslådorna. Henrik rusar upp och Malin hoppar efter på ett ben. Det ligger verkligen bajs i lådan, men inget djurbajs, utan det ser ut att vara människobajs. Vem kan göra något sådant fruktansvärt i ett barns leksakslåda? Malin upptäcker även att familjefotografier är försvunna från väggen och när hon letar efter dem, hittar hon ett annat familjefoto, där hela familjens ögon är urskurna. Nu har det gått för lång. Familjen tillkallar polisen.

Detta blir det första fallet som Fredrik Broman och hans kollegor får ta hand om, efter att Fredrik Broman just idag kommit tillbaka efter en längre tids sjukskrivning. Fredrik och hans kollegor tar allvarligt på det som hänt familjen Kjellander-Andersson. Det blir första prioritet och de upptäcker snart att de inte kommer att bli lätt att hitta den rätte. Många är misstänkta, de har alla alibi, men inte vattentäta sådana.
Så händer det mest fruktansvärda som kan hända en familj. Henrik Kjellander kommer hem en kväll och upptäcker blod överallt. Han ropar på Malin, men får inget svar. Henrik får obehagliga rysningar inom sig och tillslut hittar han både Malin och Axel livlösa i huset. Det ser ut som de fått slag i huvudet. Medan han väntar på helikopterambulansen, försöker han sig på upplivningsförsök på båda två. När läkaren äntligen kommer säger hon att både Malin och Axel tyvärr är döda och att de säkerligen varit det i ett par timmar.
Vad är det som händer? Vem vill familjen så fruktansvärt illa, att de till och med dödar ett litet oskyldigt barn? Det blir en lång och svår jakt för polisen för att kunna lösa denna gåta.

En riktigt otäck, men också en spännande kriminalroman. Författaren har en fantastisk berättarteknik och beskriver och gestaltar både karaktärer och miljöer på ett verklighetstroget sätt. Boken som var på 460 sidor gick fort att läsa. Det händer saker hela tiden, så jag hade mycket svårt att lägga den ifrån mig. Författaren skriver i sin epilog: ”Boken är delvis inspirerad av verkliga händelser, men alla personer är fiktiva, liksom berättelsen i sin helhet.”
En av händelserna får mig att tänka på det fruktansvärda dådet i Arboga, där två små barn blev mördade. Boken var i det hela mycket läsvärd, men den slutade lite för abrupt och jag stängde boken med frågan: Varför?

Betyg 4/5 Kristina Simar 2011-04-19 (38) www.kristinasimarlektor.se

Recension av Emma Donoghues roman Inlåsta Boken ä.. Visa hela

Recension av Emma Donoghues roman Inlåsta

Boken är utgiven på Lind & Co (2010) och innehåller 384 sidor.

Emma Donoghues är född 1969 i Dublin, men bor numera i Kanada. Hon är flerfaldigt prisbelönt och skriver både dramatik och prosa. Inlåsta är skriven i efterdyningarna av Fallet Fritzl, som skakade en hel värld när det uppdagades år 2008. Romanen har översatts till ett flertal språk och den har nominerats till det prestigefyllda brittiska Man Booker Prize.

Handling: Det är Jack, fem år som är berättarröst i denna bok. När berättelsen börjar bor Jack och hans mamma inlåsta i ett låst rum på drygt tio kvadratmeter. Rummet är isolerat och specialbyggt och där är Jack och hans mamma fängslade av ”Svarte Man”. Jack är född i rummet och känner inte till något annat. Ett litet takfönster finns, så lite ljus kommer in. Men hur det ser ut utanför i den stora världen vet inte Jack. Det finns visserligen en tv i rummet där Jack kan se människor och miljöer, men för en femåring är det svårt att förstå att det även finns en värld utanför tv:ns värld. När ”Svarte Man” kommer måste Jack gömma sig i garderoben, för ”Svarte Man” gör något med mamma som Jack inte får se. Han ligger tyst i garderoben och räknar sängens ljud och rörelser. ”Svarte Man” tar med sig söndagspresenter som Jack och hans mamma önskat sig, han handlar mat och bär ut deras sopor. Med sin stora fantasi och kärlek lyckas mamma skapa en trygg värld i rummet för lille Jack.

En dag tröttnar Jacks mamma på sitt liv som fånge. Hon har befunnit sig i det lilla rummet i sju år efter att blivit kidnappad av ”Svarte Man”. Hon funderar på hur de ska lyckas fly och berättar sina planer för Jack. Jack själv är inte så intresserad, han vet ju ingenting om det som finns utanför rummet och världen skrämmer honom. Till slut går Jack ändå med på att låtsas spela död och mamma rullar in honom i en matta. Hon berättar gång på gång vad han ska göra och säga när han lyckas rymma från ”Svarte Man” ute i verkligheten. Flyktförsöket lyckas, men för Jack är det allt annat än enkelt att lära sig leva ute i verkligheten. Hur det går? Läs boken så får du veta.

En mycket välskriven roman, som har en femåring som berättarröst. Jacks ord och tankar är mycket verklighetstrogna för en femåring. Hans oro och funderingar på allt han får uppleva, först i det lilla rummet och sedan ute i verkligheten är mycket fint beskrivet. Tyvärr lyckades inte författaren att gestalta Jack, hans mamma, ”Svarte Man” och de andra karaktärerna som förekommer i boken på ett tillfredställande sätt för mig. Jag lyckades aldrig se dem framför mig som jag alltid vill. Jag hoppas ändå att författaren skriver en del till, för jag vill gärna veta hur det går för Jack i framtiden.

Betyg 4/5 Kristina Simar 2011-07-15 (64) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension om Insidan av Liam Norberg Liam Norberg.. Visa hela

Recension om Insidan av Liam Norberg
Liam Norberg är född 1969 och uppvuxen i Hagsätra utanför Stockholm. Han är känd för sina filmroller i Stockholmsnatt, Sökarna och Under Ytan.
Som ung tränade han taekwondo och blev både svensk och nordisk mästare, innan han kom in på den kriminella banan. Liam grips och får 9- års fängelse för ett rån mot Gotabanken 1990 och ett väpnat värdetransportrån i Göteborg 1991. När han blev fri i november 1999 var Liam fast besluten att inte fortsätta med sitt kriminella liv. 2005 debuterade Liam som författare med boken Liam. Insidan är hans andra bok. Numera arbetar Liam som författare och regissör. Han håller även föredrag om sina erfarenheter runt om i landet.

Handling: Liam berättar om sin trygga uppväxt och hur han tränade taekwondo. Han blev både svensk och nordisk mästare innan han började sitt kriminella liv.
Liam berättar på ett öppet sätt om sitt liv som yrkeskriminell. Liam var Örnligans frontfigur och kallades för Räven från Hagsätra. Att Liam började ett kriminellt liv var i första hand att få snabba cash, köpa det han ville ha, lägga undan pengar och investera. Att han kunde bli gripen hade han inga tankar på. Han var ju så försiktig och skulle sedan återgå till ett vanligt liv utan kriminallitet.
Ingen i hans familj visste vad han sysslade med, men ibland undrade hans mamma hur han kunde ha råd med allt.
Liam berättar även om de flyktvägar de använde sig av och som finns under Stockholms gator. Man går in i tunnelbanegångarna och där finns tunnlar under gatorna.
En dag är Liam och hans vän Ray på väg i en taxi till Arlanda för att åka på en skön semesterresa till Rio. Men på Arlanda blir Liam gripen av polisen och han förs till häktet i Göteborg. Just då får han inte veta varför. Senare får han veta att han är gripen för ett värdetransportrån i Göteborg 1991. Det finns bindande bevis och Liam misstänks även för ett rån mot Gotabanken 1990. Det blir rättegång och Liam får nio års fängelse.
Han berättar vidare om sitt liv i fängelset och hur han möter Gud. Han bestämmer sig för att leva ett liv utan kriminallitet.

Tycker jag: Liam berättar öppet och sakligt om hur han kom in i den kriminella världen. Boken är intressant och lättläst. Hans berättelse om de rån de gör och deras flyktvägar under Stockholms gator är väldigt intressant att läsa. Jag tycker att det är strongt av Liam att så öppet berätta om sina brott och till och med vad han gömde sina pengar. Hans berättelse om hur han mötte Gud i fängelset och som fick honom på andra tankar än brott var också intressant. Liam blev släppt 1999 och har sedan dess levt ett liv utan brott.

Betyg 3/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent

Recension av Jenny Tedjezas bok Inte närmare än så.. Visa hela

Recension av Jenny Tedjezas bok Inte närmare än så

Boken är utgiven på Lindelöws förlag och innehåller 165 sidor.

Jenny Tedjeza är född 1976 och bosatt i Göteborg. Hon har tidigare medverkat i antologin Lyckliga slut (Ordfront). Inte närmare än så (2010) är hennes debutroman.

Handling: När berättelsen börjar är Emma en helt vanlig tjej som går i sjuan. En dag börjar en ny tjej i klassen som heter Katja. Hon bor inte hos sina föräldrar utan hos en kvinna som hon kallar ”Tanten”. Katja har bott i flera fosterhem, men hon vill inte berätta för Emma varför. Emma och Katja blir goda vänner och Katja som vågar mer än Emma tar med sig henne på olika fester. När Katja blir tillsammans med Palle vill hon att Emma ska bli tillsammans med hans kompis Niklas. Och på en midsommarfest blir de tillsammans. Men Emma känner ganska snart att hon inte vill ha något förhållande och det rinner ut i sanden.

När det är dags att börja gymnasiet träffas inte Emma och Katja lika ofta som förut. Emma har börjat på det samhällsvetenskapliga programmet och pluggar mycket för att få bra betyg.
Efter en lektion i litteratur med en vikarie får Emma ett stort intresse för litteratur. Hon tillbringar mycket tid på biblioteket och lånar mycket böcker. På biblioteket blir hon bekant med Johan, en trubadur och gatumusiker och de inleder ett förhållande.

Någon gång träffar hon på Katja som numera har fått en egen lägenhet av socialen och börjat arbeta inom hemtjänsten. En dag åker de för att bada. Emma har precis tagit körkort och de åker iväg till en badstrand. Men vänskapen känns inte som förut. De har vuxit ifrån varandra.
Efter gymnasiet bestämmer sig Emma att studera litteraturvetenskap i Stockholm, något inte Johan gillar. Han vill att hon ska tänka på saken, men hon bestämmer sig för att flytta dit ändå.

En underbar berättelse om kärlek och vänskap, hur mycket kan man lita på en vän och om förälskelsen verkligen är riktig kärlek. Författaren Jenny Tedjeza har lyckats förmedla dessa känslor på ett poetiskt och trevligt sätt. Jag tycker att hon har lyckats på ett perfekt sätt att belysa ungdomars vänskap till varandra, där det som oftast är den ena som vågar mest. Hon berättar om den första förälskelsen som kanske snarare är en kortare romans än en livslång kärlek. Hon tar även upp detta med funderingar på vad man egentligen vill syssla med som vuxen. Som här i boken när Emma helt plötsligt får upp ögonen för litteratur. En riktig bra skriven bok som jag verkligen rekommenderar.

Betyg 5/5 Kristina Simar

Recension av Ulla Bolinders bok Intrång Boken är.. Visa hela

Recension av Ulla Bolinders bok Intrång

Boken är utgiven på Sivart förlag och innehåller 207 sidor.

Ulla Bolinder debuterade med Övergreppet 1997. Sedan följde romantriologin Hoppa in då? – Någonstans inom oss och Hela mig. Intrång är den tredje fristående kriminalromanen i Ulla Bolinders serie om journalisten David Weber. Tidigare utgivna i serien är Utsaga och Gärningsman (Lindelöws förlag) och Uppsåt (Sivart förlag)

Handling: Roine Palm – en man i 40-årsåldern hittas svårt skadad i sitt hem och avlider senare på sjukhuset. Polisen börjar en utredning och journalisten David Weber följer brottsutredningen genom intervjuer med inblandade människor, både poliser, grannar, anhöriga, vittnen och misstänkta.

Man börjar leta i Roine Palms förflutna och den första som misstänkts är hans gode vän Tommy Ahlsén. De brukade ”supa” tillsammans och just denna kväll hade de varit på krogen. Efter krogbesöket har Tommy följt med Roine hem. Någon har sett Tommy utanför Roines hus sent på kvällen. Tommy erkänner att han varit där, men att han inte har mördat Roine. Är hans ord sanna?

Det kommer senare fram att Roine Palm förgripit sig på småpojkar och helt plötsligt upptäcks det en annan sida av honom som ingen vetat om. Nu finns det flera troliga mördare. Kanske finns mördaren bland någon av dem han förgripit sig på?

Ett killgäng med Roine Palms egen tonårsson Mikael i spetsen blir också misstänkta. Någon har sett ett gäng ungdomar utanför Roine Palms hus. Kan gänget och hans son ha något med mordet att göra? Visste sonen vad hans pappa sysslade med och ville han kanske hämnas, eller skulle ungdomarna bara kräva honom på pengar och något gick fel?
Efter flera intervjuer med olika vittnen blir till slut en person häktad för mordet. Personen nekar dock hela tiden, men polisen känner sig säkra på sin sak, att de hittat den rätta mördaren. Har de äntligen fått tag i rätt person eller är deras teorier helt fel?

Som alltid skriver Ulla Bolinder på ett annorlunda och mycket realistiska sätt. Med intervjuer av vittnen, misstänkta, grannar med flera. Det är mycket spännande att följa dessa intervjuer och själv försöka komma fram till vem som kan vara mördaren. Någon självklar misstänkt finns inte från början av berättelsen utan det kommer ofta som en överraskning. Ulla Bolinder skriver med en stark inlevelse och jag tycker mycket om hennes sätt att förmedla sig. Det är ett modernt sätt att skriva på. Ni som gillar kriminalromaner som är skrivna lite utöver det vanliga, läs Ulla Bolinders böcker.

Betyg 5/5 Kristina Simar

Recension av Hooman Majds bok Irans dubbla ansikte.. Visa hela

Recension av Hooman Majds bok Irans dubbla ansikten

Boken är utgiven på Ordfront och innehåller 247 sidor

Hooman Majd föddes i Teheran 1957 och levde från unga år utomlands på grund av faderns arbete. Han gick på internat i England och universitet i USA och stannade kvar där efter den islamiska revolutionen i Iran 1979. Majd var länge verksam i film- och musikbranschen, innan han började ägna sig åt skrivande och journalistik på heltid. Han har medverkat i GQ New York Times, New Yorker, New York Observer och många fler. Han är numera skribent och redaktör på tidskriften Interview. Han bor i New York men reser regelbundet tillbaka till Iran.

Läs mer på www.hoomanmajd.com

Handling: Författaren till boken Irans dubbla ansikte Hooman Majd är dotterson till en ayatolla och son till en diplomat. Han är uppvuxen i väst, men har sina rötter i en konservativ islamisk tradition.
Författaren berättar att bilden av Iran är kluven i två sidor, hur man än betraktar Iran. Den ena sidan består av en storstadselit, utbildade och förmögna människor.

Den andra sidan består av fattiga, traditionella och jordbrukande folk. Dessa är republikens anhängare. De styrs av president Ahmadinejad, presidenten som använder billiga kostymer, vindtygsjackor och omoderna frisyrer, för att visa att han tillhör folket.
Författaren gör en resa genom Iran där hand pratar obehindrat med en kvinnlig taxichaufför i Teheran och även den reformvänliga ayatollan.
Författaren träffar även andra politiska personer där det diskuteras politik och röks opium, något som är vanligt förekommande att man bjuder på i Iran.
Boken är en helt politisk bok som nyanserar synen på Iran och islam.

En mycket intressant bok för läsare som enbart är intresserade av att läsa om Irans politiska situation. Den är inte helt lättläst och kanske inte den första bok man ska välja att läsa om man vill lära sig mera om Iran. Har man däremot tidigare läst en del om den politiska situationen i Iran är denna bok en riktig guldgruva. Jag själv lärde mig oerhört mycket och jag rekommenderar den verkligen för läsare som liksom jag har ett stort intresse av Irans politiska situation.

Betyg 4/5 Kristina Simar

Recension av Ronnie G Lundins bok Ivar Hamarsman –.. Visa hela

Recension av Ronnie G Lundins bok Ivar Hamarsman – Rikaste mannen på Fårö

Boken är utgiven på Boklyan Förlag (2010) www.boklyan.se och innehåller 287 sidor.

Jag hittade en bra länk, där ni både kan läsa om författaren och boken:
http://www.ivarhamarsman.se/

Handling: Boken bygger på en sägen som Fåröförfattaren Eric Fröberg tecknat ner 1939.
Det är 1300-tal och sexårige Ivar som bor i Estland blir vittne till hur hans äldre bror blir grymt ihjälslagen. Inte långt efteråt dör även hans far och Ivar och hans gravida mor tvingas lämna sitt hem. De ger sig iväg mot gården som Ivars mor vuxit upp på. Hon anser att gården är hennes arv och nu vill hon ha tillbaks den. Det tar flera dagar för dem att gå och de är helt slut när de kommer fram. De blir välkomnade och får mat, men när moderns släkting får klart för sig vad hon vill är släktingen inte så trevlig längre. När modern dör i barnsäng får Ivar stanna kvar på gården som dräng. Han blir illa behandlad och får flytta till drängstugan, endast sex år gammal.

Efter en incident med sin husbonde flera år senare rymmer Ivar iväg med en båt och hamnar på Fårö. Han är svårt medtagen och räddas till liv av den rika bonden Botulf Hamar. Ivar får stanna kvar på gården som dräng och han blir bättre behandlad än hos sin släkting. Efter några år blir han förälskad i bondens dotter Maria, kärleken är besvarad och Maria lyckas övertala sin far att få gifta sig med Ivar fast han bara är en dräng.

Ivar lyckas genom girighet och en silverskatt han åkt och hämtat i Estland få mer mark, det leder till att han även skaffar sig ovänner. Men med tiden kan han betrakta sig som den rikaste och mäktigaste mannen på Fårö. När han på ålderns höst plötsligt minns en tragisk händelse när han var barn, försöker han sig på något som slutar allt annat än lyckligt.

En riktigt välskriven historisk roman som bygger på en sägen. Folk säger sig ha sett konstiga figurer och hört läten under flera hundra år, just där Ivar Hamar sägs ha bott. Jag tycker att Ronnie G Lundins tolkning av sägnen känns väldigt verklighetstrogen. Det är intressant att följa Ivar Hamars händelserika liv. Både karaktärerna och miljöerna är fint beskrivna och gestaltade. Jag hade en mycket givande läsning och det kändes tomt när boken tog slut.

Betyg 5/5 Kristina Simar 2011-02-23 (18) www.kristinasimarlektor.se

Recension av Therés Stephansdotter Björks barnbok.. Visa hela

Recension av Therés Stephansdotter Björks barnbok Jack och den magiska tatueringen.

Boken är utgiven på Kalla Kulors Förlag (2011) och innehåller 96 sidor plus bilagor: musik i boken, låtlista, recept på Jacks superguacamole, Tack till … och ett bonuskapitel. Boken har svart-vita illustrationer gjorda av Anders Bergqvist.

Therés Stephansdotter Björk är född 1981 och uppvuxen vid havet i Roslagen. Hon har gått utbildningar inom bland annat teater, journalistik och kreativt skrivande. Förra året avslutade hon en 2-årig KY-utbildning inom kommunikation på Medieinstitutet i Stockholm. Hon har länge haft rock- och hårdrock som passion och därför har hon skrivit denna bok. Therés har bott i Gävle, Rio de Janeiro, Stockholm och Eskilstuna där hon nu bor samtidigt som hon jobbar som marknadsassistent på Kalla Kulor förlag i Stockholm.

Handling: Detta är en fristående fortsättning på Jacks rockiga resa. En barnbok som handlar om hårdrock. Antingen kan den läsas högt av föräldrarna eller någon annan vuxen för barn i fem-sex årsåldern, eller som förstagångsläsning för barn vid åtta-nio årsåldern.
En kväll när Jack har sin bästis Alice hemma hos sig för att hon ska sova över, spelar de tv-spelet Metal Hero. Efter att ha borstat tänderna säger Jacks mamma att de får spela en gång till och sedan måste de sova. Men barnen sänker ljudet och fortsätter att spela. Helt plötsligt börjar bilden hoppa och ljudet att spraka. De fortsätter att spela men precis i slutet hoppar bilden till igen och en blixt skjuter mot Jack så han nästan ramlar omkull. Innan Jack hinner reagera kliver Danny Dragonheart och Hank Hardrock ut genom tv:n och in i rummet. Den här gången ska Alice också få följa med till Metallien, landet där alla rockers bor, repar och vilar upp sig mellan gigen. I Metallien får de träffa Daddy Crool en riktig legend och alla rockstjärnors favorittatuerare. Det ryktas att hans tatueringar är magiska. Alla tre blir goda vänner. Men sedan händer något – Daddy Crool försvinner och det finns bara ett spår: en gigantisk Vortex – en läskig jättevirvel som alla rockers fruktar. Jack och Alice hamnar mitt i ett stort äventyr. De måste rädda Daddy Crool och får i sista sekund hjälp av den göteborgstalande rockern Snowy Shaw. Ska de lyckas hitta och rädda Daddy Crool?

En rockig och välskriven barnbok som passar bra för barn som har föräldrar som älskar hårdrock och som själva börjar upptäcka den härliga musik hårdrock är. Antingen som högläsningsbok eller för att läsa själva för dem som precis lärt sig läsa. Boken är mycket underhållande, det händer spännande saker hela tiden men den är ändå lättläst. Dialogerna är roliga, särskilt som rockern Snowy Shaw pratar riktigt bred göteborgska. Så här i juletider är boken en perfekt julklapp för en liten hårdrocksälskare.

Betyg 4/5 Kristina Simar 2011-12-15 (130) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Therés Stephansdotter Björks barnbok.. Visa hela

Recension av Therés Stephansdotter Björks barnbok Jacks rockiga resa

Boken är utgiven på Kalla Kulor förlag (2011) och innehåller 79 sidor.
Therés Stephansdotter Björk är född 1981 och uppvuxen vid havet i Roslagen. Hon har gått utbildningar inom bland annat teater, journalistik och kreativt skrivande. Förra året avslutade hon en 2-årig KY-utbildning inom kommunikation på Medieinstitutet i Stockholm. Hon har länge haft rock- och hårdrock som passion och därför har hon skrivit denna bok. Therés har bott i Gävle, Rio de Janeiro, Stockholm och Eskilstuna där hon nu bor samtidigt som hon jobbar som marknadsassistent på Kalla Kulor förlag i Stockholm.

Handling: Jack är en liten kille som älskar hårdrock. Båda hans föräldrar är hårdrockare och hans pappa jobbar med att sköta ljudet på konserter och ibland skriver han om hårdrock för en tidning. Jacks föräldrar är skilda och han bor hos dem varsin vecka. Just den här veckan ska han bo hos sin pappa. Jacks stora idoler är hårdrocksbandet Dragonhearts, och den häftigaste i bandet tycker Jack att gitarristen Danny Dragonheart är. När han denna kväll ligger i sin säng för att sova, tittar han på Dannyaffischen som hänger på väggen, men precis när han är på väg att somna blixtrar det till och det blir alldeles ljust i rummet. Med ens blir Jack klarvaken och han ser en skugga som rör sig mot honom. När skuggfiguren kommer närmare ser Jack att det är Danny Dragonheart som står där. Danny säger att det är tur att han hittade Jack, för de behöver hans hjälp i Mettalien – det magiska landet där alla rockers vilar mellan gig och turnéer. Metallien har drabbats av en katastrof. Den elake uppfinnaren Vridnér har en maskin som tystar alla starka ljud och den enda som kan rädda landet är just Jack. Det är bara för Jack att hoppa upp från sängen och följa med Danny Dragonheart, och vi läsare kan bara hoppas att han lyckas med sitt uppdrag.

En väldigt gullig och trevlig bok om pojken Jacks äventyr i rockarnas land Metallien. Boken är även illustrerad med härliga svart-vita teckningar av Andreas Bergqvist. Boken är lättläst och vänder sig i första hand till barn i sex-nio årsåldern, men även vuxna hårdrockare kommer säkert att få en trevlig läsupplevelse. De flesta kapitel har rubriker som är tagna från kända hårdrockslåtar och det är roligt när man som läsare känner igen vilken låt och grupp som gjort dem. Även vissa karaktärer som förekommer i boken känner jag igen. En bra bok att köpa till någon som kanske har sitt första sommarlov snart och vill ha en trevlig bok med sig till stranden.

Betyg 3/5 Kristina Simar 2011-05-01 (43) http://kristinasrecensioner.blogg.se

Recension av Petra Holsts bok Jag brukade drömma o.. Visa hela

Recension av Petra Holsts bok Jag brukade drömma om dig

Boken är utgiven på Forum förlag och innehåller 264 sidor

Petra Holst är född 1969 och är högstadielärare i svenska och engelska. Hon bor i Bjärred i Skåne med sambo och två barn. Jag brukade drömma om dig är hennes debutroman.

Handling: Tess och Peter väntar sitt första och efterlängtade barn tillsammans.
När lille Love föds är Tess mycket lycklig. Men lyckan varar inte länge, för Love skriker ständigt och Tess får aldrig sova. Pontus arbetar väldigt mycket så Tess är ofta ensam med Love. Love vill också bara ha mat direkt från Tess bröst. Han vägrar att dricka ur nappflaska och det gör att Pontus har svårt att hjälpa till att mata honom.
Love växer fort, är stor för sin ålder och tidig med att krypa och gå. Däremot pratar han dåligt. Tess börjar undra om det är något fel på honom. När han börjar närma sig ett år, vill han fortfarande bara äta från Tess bröst. Riktig mat vill han överhuvudtaget inte äta. Han skriker fortfarande nästan jämt och Tess bryter tillslut ihop och söker upp psykakuten för att få hjälp…

Så småningom visar det sig att Love har autism. Nu måste både Tess och Pontus tänka till om sina liv och omprioritera sina vanor. Pontus kan inte jobba lika mycket som förut. Kommer de att orka och kommer deras förhållande att klara av att leva efter det nya sättet som de måste göra.

En sorglig, men mycket känslosamt skriven bok. När man själv har fyra friska barn är det svårt att tänka sig in i den situationen som Tess och Pontus lever i. Att barn skriker ibland är något alla nyblivna föräldrar får uppleva och visst är man trött ofta. Men att ha ett barn som skriker jämt måste ta enormt på krafterna. Författaren Petra Holst har verkligen lyckats beskriva känslorna runt detta på ett fenomenalt sätt. Som läsare tvivlar man inte på Tess trötthet och känslorna kring sin oro om vad som kan vara fel på lille Love. En underbart skriven bok som också är mycket tragisk.

Betyg 5/5 Kristina Simar

Recension av Maja-Maria Henrikssons bok Jag finns.. Visa hela

Recension av Maja-Maria Henrikssons bok Jag finns

(Detta är en recensionsbok från Natur & Kultur)

Maja-Maria Henriksson är 35 år, bor i Stockholm med sin sambo och två döttrar. Hon arbetar som fotograf och bildkonstnär. Boken bygger på författarens egen uppväxt och är hennes debut som författare.

Handling: Johanna är 14 år och borde ha det som de flesta 14-åringar. Trivas i skolan, ha roligt med kompisar och ett tryggt hem.
Men Johanna har inget av detta. I skolan blir hon både psykiskt och fysiskt mobbad av två killar i klassen. Värst är Vedin. Han sparkar på henne, bränner henne med cigaretter på kroppen och försöker dra ner hennes byxor. Någon lärare eller annan vuxen i skolan borde väl se något, men eftersom ingenting händer så är det antingen ingen som ser, eller så låtsas de inte se.

När Johanna kommer hem, möts hon oftast av en glad mamma som lagar god mat eller bakar. Mamma säger att de ska ha en mysig kväll tillsammans med lillebror Linus som är fyra år. Det är sällan den där mysiga kvällen blir av. Mamma börjar reta sig på något Johanna gör eller säger. Hon skäller på Johanna om maten eller baket blir misslyckat, då är det hennes fel. Även av sin mamma blir Johanna både psykiskt och fysiskt misshandlad.

En dag får Johanna nog: Hon ska ge igen!

En sorglig och tragisk berättelse om Johanna som inte har det som de flesta 14-åriga tjejer har det. I den åldern ska man sprudla av glädje tillsammans med vänner. Jag känner en klump i magen och tårarna bränner bakom ögonlocken. Maja-Maria skriver så känslosamt om Johanna. Jag vill bara kliva in i boken och ta Vedin i kragen och prata förstånd med hennes mamma.

Detta är en ungdomsbok och jag tycker att den borde läsas i varje högstadieklass. Föräldrar bör även läsa den. För att få upp ögonen för de signaler som deras tonåringar kanske ger.

Betyg 5/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent

Recension av Jag finns – Röster från Klaragården –.. Visa hela

Recension av Jag finns – Röster från Klaragården – en antologi

Utgiven på Brasel Publishing Förlag (2011) redaktör Jan Henrik Swahn

Jan Henrik Swahn är författare och redaktör för denna antologi. Han har bland annat skrivit en trilogi om utanförskap – Pengarna (1996), Tiggare (1999), Vandrarna (2001), hans debutroman Jag kan stoppa ett hav kom 1986. Mitt liv som roman(2011) är Jan Henriks nyaste roman. Han har arbetat som volontär på Klaragården sedan 2000.

Handling: Under 2010 har ett tiotal kvinnor på Klaragården som drivs av Stadsmissionen i Stockholm medverkat i en skrivargrupp. De har tillsammans med sin handledare, författaren Jan Henrik Swahn, valt ut ett antal texter till denna bok.
Boken börjar med en inledning av Jan Henrik Swahn som berättar om Klaragården, dess verksamhet och kvinnorna som tillbringar sin tid där.
Vissa texter har samma tema, men är skrivna av flera olika kvinnor. Lugnet är en sådan text. En kvinna skriver om lugnet som hon känner när de har skrivarkurserna. En annan av kvinnorna känner lugn i kaos, sjukdom, svårigheter och fattigdom, medan en kvinna skriver om lugnet på en semesterresa och en om lugnet som hon känner i skogen.
Andra texter berättar om hur vissa av kvinnornas paradis är. Vad de ser som sina vägskäl. Någon berättar om sitt liv, och några om hur de firar sina jular. Det här är bara en liten del av alla de texter som kvinnorna har skrivit. Alla är mycket läs- och tänkvärda.

Boken är en underbar antologi som kvinnorna på Klaragården skrivit. De flesta texterna handlar mycket om känslor, ensamhet, svek och om hur det känns att leva utanför samhället. Alla texterna är mycket vackra och tänkvärda, de säger mycket mellan raderna. Det känns viktigt att dessa kvinnor som har så mycket att berätta får göra det i denna antologi. Även om de flesta har trasiga själar så tycks de ändå ha mycket framtidstro på livet. Det är en speciell känsla att läsa texter från människor som står utanför det vanliga samhället. Att få ta del av deras inre tankar.

Betyg 4/5 Kristina Simar 2011-03-07 (21) www.kristinasimarlektor.se

Recension om Jag kommer sen … av Eva Wiklund Boke.. Visa hela

Recension om Jag kommer sen … av Eva Wiklund

Boken är utgiven på Pocketförlaget (2011) och innehåller 414 sidor.

Eva Wiklund är sjuksköterskan som blev informatör som blev journalist och sedan informatör igen. Dessutom har hon skrivit två böcker vid sidan av sina heltidsarbeten. Det finns ingen gräns och Jag kommer sen ... Idag bor hon i värmländska Kristinehamn och jobbar som informatör i en av Sveriges minsta kommuner – Storfors. Källa: Pocketförlaget.

Handling: Boken handlar om den fruktansvärda diskoteksbranden den 30 oktober 1998 i Göteborg då 65 ungdomar dog. Författaren Eva Wiklund har intervjuat en av föräldrarna som miste sin dotter Johanna i branden – Anne-Britt Söderberg och det blev underlaget till denna bok. Anne-Britt berättar om Johanna från födelsen och fram till hennes tragiska död. Johanna hade en trygg uppväxt och hon älskade att vara i stallet med sin häst. Men i tonåren blev förhållandet mellan Anne-Britt och Johanna inte det bästa. De bråkade mycket med varandra. Johanna hade det även jobbigt i skolan och blev mobbad och utfryst. Läsarna får veta vem som blev Johannas första kärlek och hur lycklig hon var under en period med sin pojkvän. När hon börjar gymnasiet blir allting bättre, Johanna blir en i gänget och det lugnar ner sig hemma med mamma. När allt ser ut att ordnat sig och Johanna fått en ny häst, ja då kommer den tragiska diskoteksbranden där Johanna och hennes bästa kompis Gilda besökte den kvällen det började brinna. De hann inte ut i tid utan dog inne på diskoteket. Efter Johannas död får vi fortsätta att följa Anne-Britts sorgearbete och även kärleksliv. Om hur hon lyckas ta sig tillbaka till ett fungerande liv igen.

En mycket gripande och berörande berättelse och hur fruktansvärt det är att förlora ett barn. Jag följde nyheterna om diskoteksbranden i oktober 1998 och det var så förfärligt att läsa om föräldrar och syskon som förlorat en kär familjemedlem. Anne-Britts berättelse är väldigt stark och Eva Wiklund har lyckats att återberätta den så naturligt och med stor värme. Anne-Britt är en stark kvinna med ett oerhört stort hjärta som trots sin egen sorg även hjälper andra i deras sorgearbete. Till slut lyckas hon få kontroll över sitt liv igen och börja om med ett nytt jobb. Att läsa om hennes resa tillbaka till ett fungerande liv var jobbigt men eftersom Anne-Britt strålade så mycket styrka fanns det mycket lycka i hennes berättelse också. Boken bygger även på intervjuer brandmän, åklagare, kommunfolk och försvarsadvokater. En bok som alla som minns diskoteksbranden och de som hört talas om bör läsa.

Betyg 5/5 Kristina Simar 2012-02-06 (10) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Moa Herngrens bok Jag ska bara fixa e.. Visa hela

Recension av Moa Herngrens bok Jag ska bara fixa en grej i köket

Moa Herngren är född 1969. Hon debuterade som författare 2007 med Allt är bara bra, tack och har även medverkat i antologin Uppdrag: Familj (2005). Hon är frilandsjournalist, krönikör, tv-producent och har tidigare arbetat som chefredaktör för tidningen Elle.

Handling: Juni är snart sju år och bor med sin mamma Ingrid på Gärdet, Stockholm. Ingrid har ganska nyligen blivit chef på den förskola som hon tidigare arbetat som förskolelärare på.

Ingrid tycker att hon och Juni har det så bra tillsammans och kan inte förstå att Juni så gärna vill träffa sin pappa oftare än varannan helg. Han lever ett bohemiskt liv i en husbåt och det är inget bra liv för Juni, tycker Ingrid. Att hon själv dricker alldeles för mycket vin tänker hon inte på. Juni och hon har det så mysigt framför Tv:n på fredagskvällarna, ibland hyr de en film. Juni dricker läsk och äter chips och Ingrid dricker sitt vin.

Hos pappa får Juni göra roliga saker. Hon, pappan och hans nya flickvän spelar spel och åker på utflykter. Pappa lyssnar alltid på vad Juni har att säga, men det gör inte Ingrid.

En dag blir Ingrid bekant med en granne – Johannes. Hon får vissa känslor för honom och han får det även för henne. De träffas ofta. Tyvärr är det ändå vinet som styr Ingrids liv. Själv tycker hon att hennes mamma Astrid dricker alldels för mycket. Inte dricker väl Ingrid så mycket som mamma – inte på långa vägar, tycker Ingrid. Hon skulle vilja ge mer saker till Juni, men hon har inte råd, men till vin har hon alltid pengar. Ingrid dricker mer och mer och Juni mår allt sämre och blir mer inbunden. Mamma Ingrid lyssnar aldrig på henne, det är som om hon inte finns.
Det hela slutar med en förfärlig händelse som kunnat sluta riktigt illa.

Oh, vilken underbart skriven bok. Den är dock tragisk från början till slut. Moa Herngren har lyckats med allt. Förmedla känslor, beskriva miljöer och karaktärerna på ypperligt sätt. Jag känner stor sympati för lilla Juni som hela tiden ser sin mamma dricka mer och mer vin och försvinner mer mentalt från Juni, och hänger inte med i den riktiga världen. Ingrids drickande gör mig så ilsken. Att vin går före ens barn är något som jag inte kan acceptera. Jag vill ruska om Ingrid och försöka få henne att förstå vad hon gör mot sin dotter. Tyvärr är det nog många barn som har det på detta sätt. En eller två föräldrar som dricker för mycket. Jag älskade boken och hoppas att många många vill läsa den. Den är riktigt lärorik.

Betyg 5/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent

Recension av Håkan Östlundhs Jag ska fånga en änge.. Visa hela

Recension av Håkan Östlundhs Jag ska fånga en ängel

Boken är utgiven av Forums förlag och innehåller 401 sidor.

Håkan Östlundh är född 1962 i Stockholmsförorten Sollentuna, men bor numera med sin familj på Söder i Stockholm under vinterhalvåret och på Gotland på somrarna. Han är utbildad litteraturvetare, har arbetat som journalist och förutom böcker skriver han mycket för film och TV. Han är mest känd för den uppmärksammade deckarserien om Gotlandspolisen Fredrik Broman (Släke, Dykaren, Terror och Blot). Den senaste delen är såld till USA och Tyskland.

Handling: En frånskild polis – Paul – som bor och arbetar i ett ganska trist område i Stockholmsförorten Sollentuna träffar en framgångsrik, gift kvinna som är mamma till två barn och bokförläggare – Ylva. Hon har kontor i Gamla Stan och en vacker lägenhet på Kungsholmen. Egentligen har de ingenting gemensamt. Paul har varit faktaansvarig för Sam Gordons första deckare och Ylva är Sams förläggare. De träffas av en slump på Sam Gordons releasefest. De blir sexuellt attraherade av varandra och inleder ett passionerat förhållande.

Samtidigt som deras förhållande pågår blir Paul indragen i ett fall som engagerar hela Sollentuna. När några ungdomar i det fina villaområdet har fest, tar sig några ungdomar från lägenhetskomplexet Malmövägen till festen och det uppstår bråk. Fönsterrutor slås ut och slagsmål utbryter.

När polisen äntligen kommer har ungdomarna från Malmövägen försvunnit, men de tänker hämnas. De triggar upp varandra och en kväll ger sig några av ungdomarna iväg till villaområdet igen. Där upptäcker de tre av ungdomarna från festen i villaområdet. Slagsmål utbryter igen, men den här gången slutar det i tragedi. En av ungdomarna från villaområdet blir knivskuren till döds.

Paul är med och förhör ungdomarna. Detta samtidigt som han och Ylva försöker träffa varandra så ofta som möjligt. Utredningen drar ut på tiden och Paul tvingas ofta ringa återbud till Ylva. Deras relation blir inte vad Ylva tänkt sig. Hon börjar fundera på om hon kan leva ett normalt liv med Paul, vars liv är så långt bort från hennes. Hon tvingas välja mellan Paul, sin make och deras gemensamma barn. Vem väljer hon? Lyckas Paul och hans kollegor lösa mordet? Detta får du veta om du läser denna underbara bok.

En fängslande kärleks- och kriminalroman i ett. Att den handlar om bokförlagsvärlden gjorde den mer intressant eftersom jag själv arbetar inom det. Det var kul att lära mig lite om hur det går till på ett förlag. Författaren lyckas verkligen hålla både den kärleksfulla stämningen och den mera spännande handlingen riktigt samspelt. Övergångarna dem emellan är så bra gjorda. En underbar roman som innehåller det mesta av underhållningsvärde. En riktigt bra bok att ta med till stranden. Läs den!
Betyg 4/5 Kristina Simar

Recension av Ann Heberleins Jag vill inte dö, jag.. Visa hela

Recension av Ann Heberleins Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva

Ann Heberlein är teologiedoktor och forskare i etik. Hon är även verksam som debattör och skribent. 2008 kom hennes uppmärksammade bok Det är inte mitt fel ut. Boken handlar om konsten att ta sitt ansvar.

Ann Heberlein lider av en psykisk sjukdom bipolär typ 2, tidigare kallad manodepressivitet.

Boken gavs först ut av Weylers förlag. (Men detta är en recensionsbok från Månpocket.)

Handling: Ann Heberlein sitter i väntrummet på S:t Lars sjukhus, psykakuten i Lund. Där sitter olika sorters människor. En del finklädda med portfölj, punktjejer med ärriga armar, vissa ser ut som hemlösa. Människorna är i alla åldrar, en del har sällskap och några sitter ensamma. En gemensam sak har de dock: de stirrar tomt rakt fram, och de pratar inte med varandra. Ingen orkar helt enkelt bry sig om de andra i väntrummet. Alla mår själva så dåligt.

Ann berättar väldigt öppet om sin svåra ångest som hon haft sedan tonåren. Då satt hon här i väntrummet med svarta trasiga kläder och sönderskurna armar. Numera är hon doktor i etik, har fina kläder, men sitter här ändå.

Ann berättar om de psykiska sjukdomstillstånden, som kan drabba alla. Här finns ingen skillnad på status, man kan vara högutbildad eller lågutbildad. Det är tyvärr fortfarande fult att ha en psykisk diagnos. Däremot är det helt okej att ha en fysisk diagnos. Ann har haft problem med ångest sedan tonåren. Ändå har hon lyckats studera och tagit doktorsexamen i etik. Hon är mamma till tre barn och gift med en underbar man. Hon är eftertraktad inom sitt jobb och ofta anlitad som debattör i TV och skriver i olika tidningar.

Vad är det då som gör att hon ständigt drabbas av dessa ångestattacker? Ibland känner hon att självmord är den enda utvägen, hon känner sig bara till besvär. Troligen är det tack vare Anns stora kärlek till sina barn som hon fortfarande är i livet. Ann klarar galant att sköta sina arbetsuppdrag och ibland funderar hon själv på hur det är möjligt. För även om ångesten ligger där och lurar lyckas hon med sina uppdrag, men med mellanlandningar på S:t Lars sjukhus psykakut då och då.

Jag tycker att detta var en fantastisk bok, en riktig sträckläsarbok. Jag kunde inte lägga den ifrån mig, utan läste tills den var slut. Ann Heberlein skriver så öppet och känslomässigt om sin svåra ångest och sina självmordstankar. Hon skriver också om kända författare som Virginia Woolf, Karin Boye och Sylvia Plath som trots sina framgångar inte orkade med sina liv utan tog självmord. Det är väldigt strongt gjort av Ann Heberlein att gå ut och berätta så öppet om sin psykiska diagnos, eftersom hon är ett känt namn.

Själv har jag arbetat på ett sjukhusbibliotek och hade där hand om de psykiatriska avdelningarna. Många patienter anförtrodde sig till mig om saker de inte ville tala om för vårdpersonalen. Jag kan säga att det ofta handlade om att det här med psykiska diagnoser var ett känsligt ämne för många patienter. Särskilt när det gällde deras arbetskamrater och vänner. Tyvärr blev många lämnade ensamma när de som mest behövde stöd. Nu är det 2010 och fortfarande är det fult att ha en psykisk diagnos.

Jag tycker att Ann Heberleins bok bör läsas av många. Både anhöriga, arbetskamrater och i studiesyfte. En otroligt bra bok som jag rekommenderar varmt.

Betyg 5/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent

Recension av Bosse Löthéns bok Jag älskar den pojk.. Visa hela

Recension av Bosse Löthéns bok Jag älskar den pojken

Boken är utgiven på Telegram bokförlag och innehåller 294 sidor.

Bosse Löthén är musiker, låtskrivare och var under många år radiopratare i P3. Han har även skrivit fyra barnböcker: Pop och hans pappa klär på sig (2002), Pop och mamma städar (2003), Mamma, pappa och jag (2004) och Tiger och Puma krigar (2006). Alla är utgivna på Rabén & Sjögren.

Handling: Berättelsen börjar 1976. Bosse Löthén är då tolv år gammal och han bor med sina föräldrar och en äldre bror i ett radhus i Bollmora, en förort till Stockholm. Han har det jobbigt både hemma och i skolan. Hemma är hans pappa alltid full och i skolan får han nästan jämt stryk.

Bosses äldre bror introducerar honom för J, en kille som är nästan dubbelt så gammal som Bosse. J har en egen lägenhet i centrala Stockholm och har massor av skivor och i stort sett alla punkskivor som finns. Bosse som älskar punk, blir alldeles lyrisk. J tar med honom till olika punkställen och han köper skivor och punkkläder till Bosse på en Second handbutik. J bjuder på god mat och glass och Bosse tillbringar allt mer tid hos honom. Där slipper han sin alltid fulla pappa och sina plågoandar i skolan.

J lovar Bosse att han ska hjälpa honom att bli en av Sveriges bästa punktrummisar. Han fixar med instrument och andra tillbehör som behövs för att kunna spela på någon ungdomsgård eller liknande. De bildar bandet Skabb 1977. Men Bosse får betala ett högt pris för den hjälpen J ger honom, och vad det är vågar han inte berätta för någon.

Boken är skriven i jagform och i presens. Något som jag tycker ger lite extra styrka i texten. Det här är en sann historia och den innehåller många avsnitt som är jobbiga att läsa. Jag blir väldigt arg på både J och skolan som Bosse går i. Skolpersonalen som inte låtsas se hur Bosse blir behandlad och på J för det han utsätter en tolvårig pojke för. Bosse Löthén har lämnat ut sig helt i denna berättelse och han har skrivit boken på ett strålande sätt. De korta kapitlen slutade alltid på ett sådant sätt att det bara vara att vända blad och fortsätta läsa. En riktig sträckläsarbok som jag läste under en natt, när sömnen inte ville infinna sig.

Betyg 4/5 Kristina Simar 2011-01-14 (02)

Recension av alias ”David Larssons” bok Jag är wan.. Visa hela

Recension av alias ”David Larssons” bok Jag är wanted

Jag kan tyvärr inte berätta något om författaren. Jag vet inte vem han är, mer än att han kallar sig ”David Larsson” och är en före detta kriminell person som just nu bor i Bangkok.

Den 29 maj 2010 kommer ”David Larsson” att komma till Stockholm för att presentera sig själv. Än är tid och plats inte klart, men upplägget kommer att vara en cirka två timmars föreläsning av ”David” med Annika Seward Jensen som presentatör. Därefter blir det en öppen frågestund och senare mingel i krogmiljö och lite skålar. Jag återkommer när jag vet mer.

Handling: Boken är skriven i jagform, men ”David” nämner aldrig något namn på sig, därför kallar jag honom ”David” i min recension. David kommer från ett stabilt hem. Han är visserligen adopterad, men det har alltid varit hans familj, och föräldrarna har älskat och stöttat honom även att han varit i kriminella gäng. Han har även två yngre syskon, en bror och en syster som betyder mycket för honom. Redan i tidig ålder börjar David få stora utbrott – både borta och hemma. Han mår alltid dåligt efteråt när han har haft utbrott hemma och hans småsyskon blivit så rädda att de gömt sig.

Detta är väl egentligen upptakten till Davids liv som kriminell. Han börjar med snatterier som sedan blir till stölder och till slut blir det beväpnade rån av banker eller värdetransporter.
När David är väldigt ung träffar han en tjej som heter Sofia och hon blir gravid. Tillsammans blir de föräldrar till sonen Jack, men Sofia vill inte vara delaktig i Davids kriminella liv så de bor därför inte tillsammans. Däremot är Sofia och David goda vänner och Sofia är väldigt noga med att han ska finnas med i Jacks liv och följa hans utveckling, ta hand om honom under vissa helger för att de ska göra saker tillsammans. För det mesta fungerar det bra, men ibland glömmer David bort att det är hans tur att ta hand om Jack. När Jack har blivit lite större gör de ofta roliga saker tillsammans, då är de far och son, går på Gröna Lund och äter gärna middag ute.

När sedan Jack är hos sin mamma är allt som vanligt för David; ett liv som ofta går ut på att planera rån. Snabba cash, som snart tar slut, och sedan är det dags för planering av nästa rån.

En dag blir David oturligt nog tagen av polisen när han ”bara” var ute för att kolla av en plats där de planerat sitt nästa värdetransportrån. Polisen har under en längre tid haft ögonen på honom, och nu slår de till. Det blir lite över ett år på kåken, långt upp i Sverige. Givetvis träffar han på kompisar där och snart är de uppe i nya planeringar på nya rån. Denna gång går inte planeringarna som väntat. Vissa personer som David trott på visar sig inte vara pålitliga. Han har vissa funderingar på att lägga ner sitt kriminella liv, men så fort han blir utsläppt kommer polarna med nya spännande förslag som han har svårt att säga nej till.

Till sist tar det slut, efter en biljakt med poliser i hälarna lyckas David fly. Han åker till Bangkok och där lever han numera som en fattig man. Men som sagt: var med när ”David Larsson” avslöjar sin identitet den 29 maj 2010 i Stockholm.

Detta är en bok som är skriven på det där typiska sättet som kriminella gör, de har en viss jargong i sitt sätt att uttrycka sig. Liam Norbergs Insidan är också skriven på samma sätt. Det är som att krypa in i en annan värld. En värld som jag inte känner mig hemma i. Det är intressant att stå där bredvid och liksom höra när de planerar sina brott, alla töntiga smeknamn som de kriminella har. Jag undrar varför? Slangorden som de använder, var kommer de ifrån? Deg = pengar, plit = fångvaktare (och inte polis som jag har trott). En spännande och intressant roman för oss som inte känner oss hemma i den kriminella världen. Att läsa hur de tänker och varför det är så svårt att ta sig ur den kriminella världen när de en gång hamnat där.

En bra roman som jag rekommenderar.

Betyg 3/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent

Recension av Anna Grues nya kriminalroman Judaskys.. Visa hela

Recension av Anna Grues nya kriminalroman Judaskyssen

Ann Grue har arbetat många år i tidningsbranschen, först som formgivare och journalist och senare som chefredaktör på flera danska magasin. Hon debuterade 2005 med romanen Noget for noget. För den romanen fick hon den danska kriminalakademins pris. Ann Grue är gift, har tre vuxna barn och bor i Köpenhamn.

Handling: En kriminalroman som innehåller det mesta: mord, solochvår och en religiös sekt som inte är särskilt trevlig.

Berättelsen börjar med att Mikael en morgon inte dyker upp på sitt arbete. Han brukar aldrig utebli utan att höra av sig. Hans arbetskamrater blir oroliga och Lotte åker hem till Mikael för att se vad som hänt. Det verkar inte vara någon hemma hos Mikael (som bor med sin mor), allt är tyst och mörkt. Ingen öppnar dörren när hon ringer på. Lotte ringer på hos en av grannarna – en sur man öppnar, han säger att han varken har hört eller sett någonting. Lotte går bakom huset där det finns ett skjul, hon öppnar dörren och ser Mikael ligga mördad på golvet. Varför är han mördad och av vem?

Konstläraren Ursula Olesen bor i en liten lägenhet i det område som internatskolan hon arbetar på ligger. Hon är nyförälskad i Jakob som är mycket yngre. Innerst inne anser hon att det är för bra för att vara sant när den snygge Jakob säger att han är kär i henne. En dag dyker han bara upp på skolan där Ursula arbetar. Han visar sig vara mycket konstintresserad och påläst. De träffas ofta och Ursula kan inte behärska sina känslor för Jakob. En dag berättar Ursula att hon vunnit flera miljoner på Lotto. Jakob säger att pengarna inte har någon betydelse, det är ju Ursula han älskar. Han säger att han också har en del pengar på banken. De börjar planera för framtiden. De tar kontakt med en advokat som ordnar med en fullmakt, så de har tillgång till varandras konton. De bestämmer sig för att köpa ett litet hotell i Nice. Jakob och advokaten reser iväg för att titta på hotellet. När Ursula står i terminalen och vinkar av Jakob, känner hon att han nog aldrig kommer tillbaka…

Laura som är en av Uruslas elever får reda på hur det ligger till. Hon skriver till sin pappa - Privatdetektiven Dan Sommerdahl (eller ”Den skallige detektiven” som han brukar kallas). Hon ber honom att hjälpa Ursula att ta reda på vem denne Jakob egentligen är.
När Dan Sommerdahl börjar nysta i saken, framkommer det att Ursula inte är den enda kvinnan som Jakob solochvårat. Detta får Dan reda på genom att sätta in en annons på internet med en visserligen dålig bild på Jakob, men hans tatuering som syns bättre. Dan får intressanta svar, både från kvinnor som själva råkat ut för honom, eller har någon väninna som gjort det. Jakob har alltid använt olika namn. Med alla upplysningar som Dan kommer över får han en ganska bra bild över Jakob.

Under letandet av Jakob kommer Dan även i kontakt med Mikaels mamma, de tillhör en religiös församling (sekt) som kallas ”Herrens Hus”. Församlingens ideologi liknar Jehovas vittnens. Man får inte ta emot blodtransfusioner och gör man något som går emot församlingens regler blir man utstött. Man slutar existera och ingen får nämna personen mer. Han/hon har då aldrig funnits.

Samtidigt som alla dessa händelser ska klaras upp av Dan Sommerdahl och hans vän polisen Flemming, får man följa Jakob, eller Jay som han numera kallar sig. I hans berättelse får vi läsare veta hur han blev solochvårare och vem som har hjälpt honom på vägen. Jag kan lova ett riktigt spännande slut.

Detta var en riktigt bra kriminalroman. Författaren skriver med mycket känslor. Som läsare känner jag ett stort förakt för det Jakob gör mot kvinnorna, samtidigt som jag irriteras över att vissa kvinnor är så lättlurade. De måste väl misstänka något när en så pass mycket yngre kille säger sig vara förälskad i henne och när det börjas talas om att dela med sig av sina pengar. Nej…

Karaktärerna är riktigt bra beskrivna, tillexempel hur Mikaels mamma och hennes väninna klär sig tyder väldigt väl på att de tillhör en sekt. Alltså en kriminalroman på högsta nivå. Innehåller allt och får tillslut en riktig bra upplösning.

Betyg 5/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent

Recension av Patti Smiths Just kids Patti Smith ä.. Visa hela

Recension av Patti Smiths Just kids

Patti Smith är författare, artist och bildkonstnär. Under 1970-talet vann hon stort erkännande för sitt revolutionerade sätt att blanda poesi och rock. Hennes nyskapande album Horses, med Robert Mapplethorpes berömda omslagsporträtt, har ansetts vara ett av de 100 bästa albumen genom tiderna. Sammanlagt har Patti Smith spelat in tolv album.

Patti Smith hade sin första utställning med teckningar 1973 på Gotham Book Gallery. 2002 visade man på Andy Warhol Museum Strange Messenger, en retrospektiv utställning av hennes teckningar, screentryck och fotografier. 2008 visades även hennes teckningar fotografier och installationer vid en omfattande utställning på Fondation Cartier pour l’art contemporarian i Paris.

Bland hennes böcker kan nämnas Witt, Babel, Woolgathering, The Coral Sea och Auguries of Innocence (Oskuldens tecken, utkommen på svenska 2010) År 2005 tilldelade den franska staten henne den prestigefyllda titeln Commandeur des Arts et des lettres, den främsta hedersbetygelse Frankrike kan ge en konstnär. Patti gifte sig 1980 i Detroit med Fred Sonic Smith. Han dog dock i en hjärtinfarkt 1994. Tillsammans har de sonen Jackson (1982) och dottern Jesse 1987). Numera bor Patti Smith i New York City.

Handling:1968 kommer Patti Smith till New York, hon är 20 år och hon kommer ensam, har inte mycket pengar, inget jobb eller någonstans att bo. Sin första natt i New York tillbringar hon i Central Park. Hon söker arbete i butiker längs med hela Fift Avenue. Om nätterna sover hon i portuppgångar, tunnelbanevagnar eller ute i det fria. Hon får ett arbete som kassörska i en filial till en större bokhandel, där de även säljer billiga prydnadssaker.

En dag kommer en ung stilig kille in och köper just det halsbandet som Patti älskar. En kväll något senare träffas de igen av en slump. Killen presenterar sig som Robert Mapplethorpes. Eftersom han inte heller har någonstans att bo, bestämmer de sig för att leta bostad tillsammans. De får tag in en liten äcklig lägenhet, smutsig och äcklig, den har tydligen fungerat som en knarkarlya. Medan Patti arbetar skurar och målar Robert lägenheten. De hittar möbler och madrasser i containrar.

Robert har lite svårt att stanna någon längre tid på ett arbete. Han är en rastlös konstnärssjäl och vill helst teckna och fotografera. De har ofta dåligt med pengar och kan inte alltid äta sig mätta. En dag får de flytta in till Chelsea hotell – ett hotell för olika konstnärssjälar. Där kommer Patti att trivas alldeles utmärkt. Nu börjar även hon måla och skriva poesi. Detta är under Flower Powertiden, med Woodstockfestival, där Jimi Hendrix och Janis Joplin uppträdde.

Robert och Patti flyttar ifrån varandra, Robert träffar sin stora kärlek Sam, en äldre man med gott om pengar och som vill hjälpa Robert att satsa på sin konst. Patti och Robert kommer ändå att ha ett visst förhållande till varandra. Robert blir mer och mer känd för sina fotografier, mest bilder med homoerotiska motiv, men han fotograferar även Patti ofta. 1980 gifter sig Patti Smith med gitarristen Fred Sonic Smith.

Patti Smith är en tjej som funnits under hela min uppväxt. Jag känner inte till hennes poesi, men musiken har hängt med hela tiden. Jag älskar henne sätt att sjunga på och hennes texter. I boken Just kids har Patti Smith skrivit om sitt liv tillsammans med Robert Mappletorpes. Boken är skriven på ett underbart poetiskt sätt, den är lättläst och underhållande hela vägen. Eftersom boken är så bra översatt måste även översättaren Ulla Danielsson få en stor eloge. Jag fick reda på mycket fakta om Pattis liv med Robert, samtidigt som jag gärna nu gärna vill läsa en bok som är mer baserad på hennes eget liv och karriär som konstnär och musiker. Det är väl bara att hoppas på att hon skriver en bok till. Jag kommer att slänga mig över den i så fall.

Eva Dozzi Jävla John Jävla John är Eva Dozzis deb.. Visa hela

Eva Dozzi Jävla John
Jävla John är Eva Dozzis debutroman. Eva är född 1957 i Stockholm. Hon har tidigare arbetat som bl. a musiker och sångerska, som radio- och TV-presentatör. Hon har även varit programproducent på Sveriges radio.

År 1963 är ett engelskt popband på sitt första Sverigebesök. På hotellet där killarna bor arbetar den långa, blonda Katja. Hon studerar klassisk musik och arbetar extra på hotellet. En kväll ropar en man på engelska till henne , om hon inte kan städa upp efter en av killarna som ligger stupfull på golvet i sitt rum. Han har även spytt. Katja torkar upp. Men när hon ska gå vill killen att hon ska stanna kvar tills han mår bättre. Katja gör det, men undrar samtidigt vem killen är. Han har långt hår och smala svarta byxor. Killen blir som besatt av Katja och besöker henne ofta i hennes lägenhet.

De blir förälskade. Katja följer med till London ett tag. När hon sedan kommer hem upptäcker hon att mensen inte har kommit som den ska. Hon är med barn och pappan till barnet är inte mindre än John Lennon i The Beatles.

Detta kunde vara en helt sann historia. Jag själv tror att det finns ett mörkertal när det gäller musikerbarn i andra länder. Musiker brukar inte vara så försiktiga.

Detta är en välskriven bok om musik och kärlek. Eva beskriver John som brutal, alkoholist och knarkare. Hon framställer även honom som sjukligt svartsjuk. Aggressiv och ansvarslös.

Han bryr sig inte om sin son Julian som han med sin fru Cyntia. Inte heller är han särskilt intresserad av dottern Sarah.

Eva har gjort en ordentlig research om vilka hotell Beatles bodde på och hur de turnerade.
Eva Dozzi skriver med ett fint och lättläst språk och boken blir aldrig tråkig. Den är svårt att lägga den ifrån sig.

Recension om Kim M. Kimselius bok Kimberlie – ett.. Visa hela

Recension om Kim M. Kimselius bok Kimberlie – ett nytt liv

Boken är utgiven på Roslagstext och innehåller 204 sidor

Kim M. Kimselius har gett ut ett stort antal ungdomsböcker om bland annat romartiden. Kim har alltid älskat att läsa och redan som åttaåring drömde hon om att bli författare, men det dröjde många år innan Kim vågade förverkliga sin dröm. Hon gjorde dundersuccé med sin debutbot Tillbaka till Pompej. Kim får idéer till sina böcker genom att besöka länder som hon tycker verkar intressanta, eller så skriver hon om länder som hon besökt. Kim har fått kulturpris för sina böcker och många är översatta till flera språk.

Handling: Detta är andra delen om Kimberlie, den svenska flickan som åkte till Nya Zeeland med sina föräldrar för att hälsa på sin pappas släkt, eftersom han är född och uppvuxen på Nya Zeeland.
När vi denna gång får möta Kimberlie har något fruktansvärt hänt. Något som gör att hon blir tvungen att stanna på Nya Zeeland.
Samtidigt som Kimberlie sitter och längtar hem till Sverige och sina vänner där funderar Kimberlies goda vän Andy varför Kimberlie inte svarar på hans brev. Alla brev han skickar till henne kommer i retur. Han känner sig ledsen för han tyckte mycket om henne och han trodde att hon tyckte om honom. Men nu vill hon tydligen inte veta av honom längre.

En dag träffar Kimberlie på en äldre dam – fru Moonwind. Hon är ute och går med sin hund. En incident gör att Kimberlie följer med ”tant” Moonwind hem, de pratar med varandra och blir goda vänner. När de ska dricka te hör Kimberlie att någon knackar på dörren. En killröst hörs och Kimberlie känner sig lite obekväm. Varför ska det komma besök till ”tant” Moonwind just nu när de ska umgås och dricka te?
Killen kommer in och han stirrar på Kimberlie och hon stirrar tillbaka. Till sin stora förvåning upptäcker Kimberlie att killen som står där är Andy. De blir så glada båda två och Kimberlie berättar vad som hänt. Deras möte blir upptakten till nya äventyr som de kommer att uppleva tillsammans. Ibland med livet som insats. Ännu mer spänning än i första delen.

Som vanligt en mycket spännande och välskriven ungdomsbok av Kim M. Kimselius. Hon kan verkligen konsten att hålla både ungdomar och vuxna på hälspänn med sina berättelser. Kimberlie och Andys äventyr i Nya Zeeland är både väl beskrivna och utmärkt gestaltade. Som läsare ser man miljöer och karaktärer framför sig. Kim M. Kimselius har även en otrolig förmåga att beskriva känslor. Man känner inom sig hur karaktärerna känner sig i berättelsen. Nu längtar jag redan tills nästa bok om Kimberlie och Andy kommer. Jag rekommenderar varmt Kims böcker till ungdomar i lässlukaråldern. Det händer alltid något spännande och de är lättlästa.

Betyg 5/5 Kristina Simar

Recension av Kim M. Kimselius ungdomsbok Kimberlie.. Visa hela

Recension av Kim M. Kimselius ungdomsbok Kimberlie – Främlingar

Boken är utgiven av Roslagstext (2011) och innehåller 262 sidor www.roslagstext.se www.kimselius.se

Kim M. Kimselius har alltid älskat att läsa och skriva ända sedan hon var liten. Redan som åttaåring drömde hon om att bli författare, men det dröjde många år innan hon vågade förverkliga drömmen. Kims debutbok hette Tillbaka till Pompeji och boken blev en dundersuccé. Numera har hon skrivit ett stort antal böcker och många är översatta till flera språk, Kim har även fått kulturpris för sina böcker.

Handling: Det är snart ett år sedan Kimberlies föräldrar dog i en tragisk bilolycka i Nya Zeeland. Hon bor numera hos sin faster med familj kvar i Nya Zeeland och har så smått börjat vänja sig vid sitt nya liv där.
I Nya Zeeland är det sommar, men också även jul. Det är en märklig känsla för Kimberlie att fira jul i sommarvärmen. Hon längtar efter en svensk jul med snö. Det är också sommarlov och Kimberlies nya familj ska resa på semester. Kimberlie har själv bestämt att hon vill stanna hemma och bo hos sin nya vän, den 93-åriga damen fru Moonwind. Även Andy är god vän till henne och nu tänker Andys föräldrar åka på en jordenruntresa. Eftersom de helst vill åka utan Andy blir de bara glada att Andy också stannar hos fru Moonwind.

Nu är det så att fru Moonwinds hus döljer en flera hundra år hemlighet. När det fina sommarvädret övergår till ett ihållande regn bestämmer sig Kimberlie och Andy att lösa husets gåta, men det går inte som de tänkt sig. Två främlingar kommer till staden Dunedin och smyger omkring fru Moonwinds hus. Vem är männen och vad är de egentligen ute efter?

Ännu en mycket välskriven och spännande ungdomsbok av Kim M. Kimselius. Den tredje boken om Kimberlie. Jag börjar bli bortskämd med att hennes böcker alltid är så fascinerande att läsa och denna var givetvis inget undantag. Även att det är en ungdomsbok har vuxna läsare lika stor behållning av Kims böcker. Just den här var stundtals mycket spännande och jag hade hjärtat i halsgropen många gånger. Det är inte svårt att leva sig in i berättelsen. Kim M. Kimselius kan detta med att beskriva och gestalta så man som läsare ser berättelsen framför sig. Det är säkert därför vi är så många, både unga och vuxna, som älskar hennes böcker. Faktadelen och alla vackra bilder i slutet av boken får inte heller glömmas bort.

Betyg 5/5 Kristina Simar 2011-05-17 (46) www.kristinasimarlektor.se

Recension av Kim M. Kimselius bok Kimberlie - Även.. Visa hela

Recension av Kim M. Kimselius bok Kimberlie - Äventyr på Nya Zeeland

Boken är utgiven på Roslagstext och innehåller 243 sidor.

Kim M. Kimselius har gett ut ett stort antal ungdomsböcker om bland annat romartiden. Kim har alltid älskat att läsa och redan som åttaåring drömde hon om att bli författare, men det dröjde många år innan Kim vågade förverkliga sin dröm. Hon gjorde dundersuccé med sin debutbok Tillbaka till Pompeji. Kim får idéer till sina böcker genom att besöka länder som hon tycker verkar intressanta, eller så skriver hon om länder som hon besökt. Kim har fått kulturpris för sina böcker och många är översatta till flera språk.

Handling: Kimberlie ska för första gången få följa med sina föräldrar till Nya Zeeland. Hennes pappa Chris är född där, och nu vill han ta med sig Kimberlie och sin fru Ann-Britt till det land han är uppvuxen i. De ska åka runt och titta på landet och även hälsa på pappans släktingar som bor där och som han inte träffat på många år.
Kim är väldigt spänd och nyfiken på sin pappas hemland. Däremot är hon lite orolig för den långa flygresan.

Väl framme på Nya Zeeland hyr de en husbil och resan börjar. Det blir ett stort äventyr för Kimberlie, både med föräldrarna och ibland på egen hand. Tyvärr brukar hennes egna äventyr inte alltid sluta så bra. Hon gör illa sig och tappar bort sig. När något sådant otrevligt händer brukar en maorien dyka upp och titta på henne. Lika fort som han kommer fram är han borta igen. Maorier är Nya Zeelands ursprungsbefolkning ett polynesiskt folk som utvandrade från Sällskapsöarna till Nya Zeeland med början under 800-talet. Kimberlie får ofta höra av alla släktingar att de är ett farligt folk som stjäl saker och skadar folk.
När det till sist händer Kimberlie något riktigt obehagligt dyker maorien upp igen. Denna gång blir hon riktigt rädd. Hon är helt ensam med mannen och hon börjar fundera på om hennes sista stund är kommen…

En helt underbar ungdomsbok, den kan även läsas av vuxna som en trevlig underhållning efter att kanske läst en del tunga böcker eller bara för att uppleva de härliga miljöerna som författaren skriver om. Miljöerna och karaktärerna är väldigt välbeskrivna. Jag kan se många av Kimberlies äventyr och de miljöer som hon vistas i framför mig, precis som jag vill att en bok ska skrivas. Det ska kännas som om jag själv är med på resan, något som Kim M. Kimselius verkligen har lyckats med i denna härliga bok. Måste även berömma den vackra framsidan som Mats Minnhagen har illustrerat.

Betyg 4/5 Kristina Simar

Recension av Tom Feilings Kokain (Boken Kokain har.. Visa hela

Recension av Tom Feilings Kokain
(Boken Kokain har jag fått från Forum för att recensera)

Tom Feiling är journalist och dokumentärfilmare. Efter att ha sysslat med film för TV i tio år flyttade han till Columbia för att öppna hotell och lära sig spanska. Istället gjorde han en film om Hip-hop i landet. I Columbia väcktes också tankar att skriva en bok. Så blev det också. Faktaboken Kokain är hans debutbok.

Handling: Kokain är en intressant skriven faktabok om kokainets väg från traditionell medicinalört i Sydamerika ut till hela världen som en farlig drog.
Tom Feiling berättar om hur drogen påverkar nationens ekonomi, finansierar krig, korrumperar politiker och tjänstemän. Han berättar även hur kokainen kom att erövra världen.
Han tar med läsarna på kokainets väg från Columbia via Kingstone och Miami – London och New York.
Tom Feiling träffar och intervjuar Medellinkartellens torpeder, amerikanska langare, brittiska missbrukare och smugglare från Jamaica.

Han berättar om en del kändisar som är narkotikaberoende och om vissa kändisar som dött av en överdos.
Någon form av droger har det nog alltid funnits, men från början användes det som medicin.

Eftersom kokabladet innehåller mer B-vitaminer, järn och kalcium än den gröda som växer högt uppe i Anderna känner man att luftrören vidgas på de ställen som det är ont om syre när man tuggar kokainblad. Det sägs även att genom att tugga kokablad dämpas köldförnimmelser och trötthet.

Cirka åtta miljoner personer i Anderna tuggar kokablad regelbundet.
Att röka opium var en sed som de kinesiska invandrarna tog med sig till USA.
De flesta av USA:s presidenter genom tiderna förklarade krig mot drogerna. Men att utrota dem har de inte lyckats med.
Många anser att kokain är en sällskapsdrog. Man blir glad och uppåt. Det använts oftare av människor som har bra ekonomi. De så kallade lite ”finare” folket.

Vissa får hisnande upplevelser av kokainet och fortsätter ta det regelbundet. Vissa tycker att kokainruset känns obehagligt och tar det bara en gång. En del upplever hisnande upplevelser flera gånger, men sedan upphör den där härliga upplevelsen de fick i början. Även om de tar större doser händer ingenting. Den kategorin brukar också sluta med kokain.

USA har försökt att bespruta kokainodlingar i Columbia, men misslyckats. Det är bara det översta på plantorna som blir förstörda – aldrig rötterna. Bönderna drar bara upp rötterna och planterar om dem på ett annat ställe.

Tom Feiling tar också upp olika metoder att smuggla kokain. Ett av sätten är den så kallade druvmetoden – läs mer i boken.
Boken innehåller så otroligt mycket fakta så jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om handlingen. Men nu stoppar jag här för att inte avslöja för mycket.

Jag tycker: Boken var väldigt intressant. Den tog tid att läsa för att den innehöll mängder av namn, siffror och årtal. En mängd nothänvisningar fanns det också. Vill man verkligen ta del av bokens innehåll bör man läsa den noga.

Det känns som om författaren har verkligen lagt ner mycket tid på boken innehåll. Ibland tyckte jag att jag kunde läsa mellan raderna att författaren inte var helt emot droger. Han håller med om att det är ett samhällsproblem, men han tror att det snarare är kriget mot drogerna än själva drogerna som gör att miljoner människor berörs. Vet inte om jag håller med om det.

Skulle verkligen så många fler sluta med droger om det skulle bli lagligt? Detta är en bok som ALLA egentligen borde läsa. Det är viktigt att förstå detta med kokain och en del andra droger. Jag rekommenderar den verkligen.

Betyg 4/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent

Recension om Kokain av Lasse Wierup och Erik de la.. Visa hela

Recension om Kokain av Lasse Wierup och Erik de la Reguera

Boken är utgiven på Norstedts (2010) och innehåller 525 sidor.

Lasse Wierup är journalist och författare, inriktad på bevakning av den organiserade brottsligheten. Han har tidigare skrivit böckerna Svensk maffia och Infiltratören.
Erik de la Reguera är journalist, inriktad på bevakning av utrikesfrågor. Han har varit Dagens Nyheters korrespondent i Latinamerika sedan 2007 och är bosatt i Mexico City. Källa: Norstedts.

Handling: Ungefär år 2000 började kokainet erövra Sverige på riktigt. Också utanför kändiskretsen och kriminella. Vanligt folk ofta medelklassen tar det som en nöjesdrog i samband med alkohol. Man tar det till fest, blir piggare, gladare och får mer skärpa och självförtroendet och sexlusten ökar också. Efter en helkväll på krogen kan man lätt ”dra” en lina på morgonen efter innan jobbet och fungera som om man vore helt utvilad. Ofta har man kommit i medelåldern innan man börjar med kokain. Det till och med debatteras om att kokain ska legaliseras. Sverige är delad i två läger – en för och en emot legalisering. I början av januari 2010 mäter man halten av kokainslagg i avloppsvattnet från Stockholms innerstad och de södra förorterna. De som använder kokain kissar ut benzoylekgonin. Man hittar 330 gram som motsvarar 2000-3300 doser kokain. Författarna intervjuar okända svenskar om varför de tar kokain och de skriver om kändisar som tagit kokain. Läsarna får även följa kokainets väg till Sverige från Latinamerika. Kokainet framställs av kokainblad som fattiga bönder i Peru, Bolivia och Colombia odlar. Ofta distribueras kokainet i ändtarmen. I ovanstående länder förekommer krig mellan olika drogkarteller och i Mexiko dödades 2009 över 7000 människor i maffiauppgörelser.

En ganska intressant reportagebok om hur kokainet framställs i Latinamerika och hur det kommer till Sverige. Om vem som använder kokain. Författarna är själva emot en legalisering av kokain, men många vill legalisera det. Boken innehöll mycket fakta men något rörig i texten. Den var ändå lärorik. Den delen om hur kokainet framställs i Latinamerika och kommer till Sverige var något intressantare än den delen där författarna berättar om alla kändiskar som använt drogen var. Boken hade nog kunnat kortas ner något och ändå behållit det väsentligaste. Även om ämnet var intressant blev 525 sidor lite för mycket.

Betyg 3/5 Kristina Simar 2012-02-15 (15) www.kristinasimar.se

Recension om Kom med mig av Roberto Saviano Boken.. Visa hela

Recension om Kom med mig av Roberto Saviano

Boken är utgiven på Brombergs Förlag (2012) och innehåller 161 sidor.

Roberto Saviano föddes i Neapel 1979. Med sin omtalade reportagebok Gomorra (2007) satte han fokus på den napolitanska maffians affärer och metoder. I och med utgivningen av boken blev han hotad till livet av maffian och måste idag leva med ständigt livvaktsskydd. Roberto Saviano är författare även till böckerna Kärleken är dödens motsats (2008) och Skönhet och helvete (2009).
Översättare är: Barbro Andersson och Cecilia Schwartz. Källa: Brombergs.

Handling: Boken bygger på åtta berättelser som avslöjar om dagens Italien som Roberto Saviano bidragit med som medarbetare i det italienska tv-programmet Vieni via con (Kom med mig). Berättelserna utgår framför allt från hans erfarenheter av och kunskaper om den italienska maffians inflytande på delar av det italienska samhället. När vissa tv-chefer lade programmet på samma tider som Champions Leage och Big Brother trodde Saviano att programmet skulle få så låga tittarsiffror att de skulle tvingas lägga ner. Men det blev succé och tittarsiffrorna var över elva miljoner och fem miljoner på webben även att en match mellan Inter- Barcelona gick samtidigt. Programmet bestod enbart av monologer berättade av Roberto Saviano själv och handlade om maffian och politiken. Saviano berättar om sophanteringen i Milano som inte fungerar och som Berlusconis gett löfte om att förbättra inte mindre än sju gånger de senaste två åren. Men ingenting har hänt än. Gatorna är fulla med stinkande sopor. Han berättar om den fruktansvärda jordbävningen i LÁquila där ett studenthus rasade efter en jordbävning och flera studenter dog. Huset var ett fuskbygge där cement blandats ut med för mycket vatten. Ett längre kapitel handlar om maffian i Norditalien ’ndranghetan. – En disciplinerad organisation som bygger på tre principer: hierarki, disciplin och struktur. För att bli medlem i en klan måste man ange en ed som lovar att vara torgen mot organisationen, mer trogen än mot sin egen familj. Saviano tar också upp domaren Giovanni Falcones fruktansvärda öde.

Som alla andra Roberto Savianos böcker var även denna mycket välskriven och innehållsrik. Kort och koncis skrivet och ändå har han fått med det väsentligaste på bara 161 sidor, där många andra författare behöver cirka 500 sidor och som ändå inte gör boken mer läsvärd. Det är inte alltid antalet sidor som gör om en bok får med allt. Även en kort bok kan få med det viktigaste. Saviano är även en stor stilist och han skriver detaljerat och intressant. Jag beundrar verkligen Roberto Saviano som vågar skriva om Italiens maffia och numera tvingas leva under dödshot med livvakter var han än går eller reser. Läste att han i år 2012 fått Palmestipendiatet, något som han verkligen är värd. Nu längtar jag redan efter en ny bok av honom.

Betyg 5/5 Kristina Simar 2012-02-16 (16) http://blogg.passagen.se

Recension av Mike Gayles Konsten att vara ungkarl.. Visa hela

Recension av Mike Gayles Konsten att vara ungkarl

Boken är utgiven på Basil förlag och innehåller 355 sidor.

Mike Gayle är en brittisk författare och journalist. Han är född på 1970-talet, vilket han menar var ett fantastiskt decennium som han varmt rekommenderar. Han har skrivit för tidningar som FHM och Sunday Times Style, Guardian och Girl Talk (den senare är Storbritanniens populäraste tidning för tjejer i nioårsåldern).
Han har åtta bästsäljande romaner bakom sig varav två tidigare kommit ut på svenska; Konsten att fylla trettio och Min legendariska flickvän.

Handling: George och Joan Bachelor har tre söner som de är stlolta över, men nu är de alla vuxna och ingen av dem verkar vilja stadga sig. George och Joan har varit gifta i snart fyrtio år i ett synes lyckligt äktenskap. Men någon månad innan deras bröllopsdag beslutar sig George för att lämna Joan. En sen kväll när den äldste sonen Adam kommer hem tillsammans med en tjej efter en kväll på krogen, upptäcker att sin pappa som ligger på hans soffa och sover. Pappa George berättar att han lämnat Joan för att leva ett ungkarlsliv. Han får bo hos hemma hos Adam tillsvidare.

Sönerna tycker inte om den nya situationen och åker hem till deras mamma för att få klarhet i vad som hänt. Mamman vill inte gärna prata om det, men säger att det är hon som slängt ut George. Av vilken anledning vill hon dock inte berätta.

Äldsta sonen Adam dejtar bara glamorösa partytjejer som man inte gifter sig med. Mellanbrodern Luke har friat till sin flickvän Cassie, men han har ett stort problem från sitt föregående äktenskap som gör att han och Cassie inte kan komma överens om en för Cassie väldigt viktig sak i sitt liv. Därför separerar de även om Cassie älskar Luke, men eftersom Luke vägrar ge med sig i denna sak anser inte Cassie att de kan leva tillsammans. Yngste sonen Russel är bästa vän med Angie, de träffas ofta, men Russel är kär i en annan tjej som han vet att han aldrig kan få. Till slut utvecklas Russels och Angies vänskap till kärlek och Russel och de verkar lyckliga.
Hur kommer det att sluta för familjen Bachelor? Blir alla lyckliga till slut eller låter det bara så.

Ett härligt familjedrama om tre söner som har svårt med kärleken. Föräldrarnas äktenskap tycks inte heller vara så lyckligt som alla trott. Författare Mike Gyle har lyckats skriva detta familjedrama med glimten i ögat och han beskriver personer och miljöer på ett bra sätt. Även om handlingen egentligen är ganska tragisk, så har han fått det till en ganska lättsam och trevlig bok.

Betyg 3/5 Kristina Simar

Recension av Johanne Hildebrandts reportagebok Kri.. Visa hela

Recension av Johanne Hildebrandts reportagebok Krigare: Ett personligt reportage om de svenska soldaterna i Afghanistan.

Boken är utgiven på Forum (2011) och innehåller 341 sidor.

Johanne Hildebrandt är journalist, författare och prisbelönt krigskorrespondens. För den kritikerrosade Blackout, om hennes år på Balkan, belönades hon 2001 med Guldspaden. Efter en rad bästsäljande romaner återkommer hon nu med en högaktuell och skakande reportagebok om den svenska insatsen i Afghanistan. Källa: Forum

Handling: I maj 2010 åkte svenska soldater i FS 19 till Afghanistan för att upprätthålla freden och stötta civilbefolkningen. Sjutusen personer sökte till FS 19 och femhundra blev utvalda. Ett sextiotal var kvinnor. Johanne Hildebrandt följde soldaterna i Skyttekompaniet och OMLT från utbildning till hemkost.
Det var i slutet av 1980-talet som talibanerna började ta sitt fäste i Afghanistan. De stöttas till största delen av pashtunerna, den folkgrupp som utgör tio miljoner av Afghanistans 22-25 miljoner invånare. Talibanerna etablerade sig först i Kandahar 1994 och spred sig sedan över hela landet. 1 september 1996 intog talibanerna Kabul. Under talibanernas tid hade kvinnorna det inte lätt. Enligt en rapport som sammanställts av Abdul Ghafoor Ljual för CAA kommer det fram att 80 % av de afghanska kvinnorna fått psykiska besvär av kriget efter att de suttit inspärrade i sina hem i fem år.

Eftersom cirka 90 % av befolkningen i Afghanistan är analfabeter får de den mesta informationen från moskéer och mullorna, deras version av verkligheten är den som uppfattas som sanning. Många av mullorna kan inte heller läsa eller skriva, men de styrde religionen och talade om vad folk skulle tycka och göra under sin fredagsbön.
Poliserna I Afghanistan var ofta opålitliga och korrupta. Ibland var de kriminella som tagit på sig en uniform, eller så var det odugliga personer som var släkt med någon chef.

Enligt islam kan muslimer avrättas av tre skäl: mord, äktenskapsbrott och avfall från islam. Bland sharialagar fanns att en hustru inte kunde neka sin man sex, Sharialagar kan jämföras vid våra seder, men här blir vi inte straffade om vi inte följer dem. Tvångsäktenskap, barnäktenskap, människohandel, slavliknande förhållanden var vanliga under talibantiden och hedersbrott brydde sig myndigheterna sällan om. Barnäktenskap var vanliga och sjuåriga flickor blev bortgifta till män som var 30-40 år äldre. Cirka 57 % av alla afghanska flickor blev bortgifta innan de fyllt sexton år.
Talibanerna brände även ner skolor, mördade lärare och flickor för att de gick i skolan. De tillät inte heller folk att titta på tv, männen fick inte raka sig och kvinnorna fick inte vistas på gatorna. Följde man deras regler gjorde de ingenting.

Eftersom det fanns så mycket intressant att läsa i denna reportagebok, så valde jag bara ut en del av det som tar upp talibanerna som är mitt specialområde. Annars hade jag fått skriva flera sidor. Jag är så otroligt fascinerad av Johannes Hildebrandt som vågar ge sig i väg på dessa osäkra resor. Jag har följt hennes arbete som krigskorrespondent sedan kriget i Balkan och läst de flesta artiklar hon skrivit i pressen. Hon är en stor förebild för mig. Och så skriver hon så utmärkt och fängslande. Jag suger åt mig all fakta som en svamp. Språket är intensivt och underhållande. Hon får med allt av intresse och hon skriver så det fastnar i mitt huvud. Det är givetvis många namn och siffror hon tar med, men så ska det vara. Boken innehöll givetvis så mycket mer än talibanernas styre. Johanne berättar även ingående om den svenska grupp som hon var med, tragiska dödsfall och mycket mycket mera. En oerhört intressant bok, som gav mig väldigt mycket nya intryck från Afghanistan.

Betyg 5/5 Kristina Simar 2011-09-21 (99) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Krigsbibliotekarien av Sohrab Rahimi.. Visa hela

Recension av Krigsbibliotekarien av Sohrab Rahimi

Boken är utgiven på Smockadoll Förlag (2011) och innehåller 120 sidor.

Sohrab Rahimi är född och uppvuxen i Iran, men bor numera i Malmö, Sverige.

Handling: I den här faktaboken berättar Sohrab Rahimi om sina 738 dagar som soldat i kriget mellan Irak och Iran som pågick mellan september 1980 och augusti 19988. Att Sohrab Rahimi frivilligt gjorde militärtjänstgöring var för att kunna få utresetillstånd. Kriget mellan Irak och Irak startades av Saddam Hussein och var helt onödigt. Saddam ville ha en annan gränsdragning mellan länderna, men efter att kriget slutade efter åtta år hade inga ändringar av gränserna dragits. Striderna fördes med luftangrepp, kemiska vapen och ”traditionella” skyttegravstrider. En miljon människor skadades för livet eller dog, de flesta var Iranier.
Boken är uppdelad på faktadelar och dagboksanteckningar. För att orka med soldatlivet samlade Sohrab på sig böcker som han lånade ut till de andra soldaterna. ”Bröderna Karamazov” var den mest populära boken, men också modern persisk litteratur lästes. Det ordnades poesikvällar och Sohrab hade högläsning för soldaterna. Något som inte var populärt bland befälen och Sohrab Rahimin förflyttades ofta på grund av att han förmedlade litteratur. Boken tar även upp händelser om själva kriget och hur livet i strid var, saknaden efter familjen och olika minnen.

En oerhört intressant bok som berörde mig mycket om det onödiga kriget mellan Irak och Iran. Ett krig som varade i hela åtta år 1980-1988 och som Saddam Hussein startade utan någon egentlig anledning. Författaren Sohrab Rahimi berättar kort och koncis om sitt liv som soldat, både med en faktadel och som dagboksanteckningar. Trots att boken är glest skrivet och endast innehåller 120 sidor fick författaren med oerhört mycket fakta och tankar. Det var för mig en givande bok eftersom jag älskar att läsa om Mellanöstern. Även fast jag läst flera böcker om detta krig hade jag ändå stor behållning av denna bok. Den var lättläst och jag fick lära mig ännu mera om kriget och livet som soldat från ett annat perspektiv. Författaren har gestaltat de olika händelserna och miljöerna han berättar om på ett riktigt utomordentligt sätt. Jag hoppas att han skriver flera liknande böcker om sitt liv i Iran och hur han kom till Sverige.

Betyg 5/5 Kristina Simar 2012-01-23 (6) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Åke Sandahls bok Kungsholmens Chopin.. Visa hela

Recension av Åke Sandahls bok Kungsholmens Chopin

(Boken är utgiven av ALF-bokförlag)

Åke Sandahl är verksam som folkhögskolerektor i Sundbyberg och

Kungsholmens Chopin är hans debutbok

Handling: Det är femtiotal och handlingen tilldrar sig på Kungsholmen i Stockholm. På Hantverkargatan rasslar de blåa spårvagnarna fram och tillbaka.

På Parmmätargatan bor tolvåriga Per med sin pappa Sven som oftast sitter vid pianot med stängd dörr, och spelar Chopin. Mamma Lovisa har kastanjebrunt hår och gärna läser Allers och Damernas värld. Lovisa är hemmafru som de flesta mammor var vid den tiden. Han har även en fyra år yngre syster som heter Annika. Per går på privatskola på Norrmälarstrand.

Det visas inte tyvärr mycket känslor i familjen. Det finns mat och rena kläder till barnen, men de pratar sällan med varandra. Därför känner Per sig utanför ibland. Han brukar därför ta sin tillflykt till Böckernas värld.
Boken är en detaljerad och omfångsrik Stockholmskildring av 1950-talets Kungsholmen.
Läsarna får följa Per och hans kompisar på deras äventyr runt Kungsholmen och vissa andra ställen i Stockholm. Vi får också möta hans första stora kärlek Åsa.

Dessutom får Per av en slump reda på hans att faster Görel blivit mördad som liten men ingen berättar om det och Per funderar mycket på vem den skyldiga är. Ska han någonsin få klarhet i detta?


Jag bara älskade denna underbara bok. Den är så välskriven och intressant, så det var bara att sträckläsa den. Jag är själv född i slutet av femtiotalet på Kungsholmen. Men flyttade därifrån vid fyraårsålder. Jag minns inget från den tiden, men under min uppväxt besökte jag ofta Kungsholmen, först tillsammans med mina föräldrar och senare på egen hand. Jag köpte ofta den underbara Pipersglassen som Per nämner i boken. Jag följer i Pers fotspår till de olika platser han går till och de gator han befinner sig på – Kronobergsparken – Pipersgatan – Kungsholmsgatan – Hantverkargatan, för att nämna några. Det är inte annat än att jag blir nostalgisk. Kungsholmen kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta. Och Kungsholmens Chopin kommer jag att läsa flera gånger.

Betyg 5/5 Kristina Simar lektör/bokrcensent

Recension av Niklas Ekdals bok Kvinnan utan egensk.. Visa hela

Recension av Niklas Ekdals bok Kvinnan utan egenskaper

Boken är utgiven på Forum förlag och innehåller 424 sidor.

Niklas Ekdal är förre detta politisk chefredaktör på Dagens Nyheter och programledare i Axess television. Han har också varit chef för ledaravdelningen på Expressen och arbetat som analytiker på försvarsstabens säkerhetsavdelning och som FN-officer i Libanon och Saudiarabien. Niklas bor med sambo och tre barn på Södermalm i Stockholm. Tillsammans med Petter Karlsson skrev Niklas boken Historiens 100 viktiga svenskar. Kvinnan utan egenskaper är andra boken om Johanna Tott som vi lärde känna i bästsäljaren I döden dina män.

Handling: På 1950-talet i Skåne utsätts en pojke för ett fruktansvärt övergrepp. Han blir svårt psykiskt sjuk efter det, och när han blir vuxen bearbetar han övergreppet med att skriva noveller om det. Alla noveller handlar om samma sorts övergrepp, men miljöerna är olika. Hans psykiater My Bring är den enda som får läsa hans noveller. Är novellernas handling sanna? Eller bara sjuka fantasier?
När Mys dotter Juni försvinner från sin skola i Oxford i England, åker hon dit tillsammans med sin fostersyster, polisen Johanna Tott. När de inte hittar Juni under den helgen de är där, åker My hem igen, medan

Johanna stannar kvar för att fortsätta leta efter Juni.
När My Bring kommer hem får hon beskedet att hennes patient blivit mördad. My tar kontakt med polisen, men de tror att det är ett vanligt rånmord och vill inte lägga något större vikt vid mordet. My däremot tror att det beror på övergreppet och hon börjar en utredning på egen hand. Hon kommer in på obehagliga forskningar som gjordes från 1950-talet fram till 1970-talet.

I England fortsätter Johanna Tott att leta efter Juni. Hon tar hjälp av Journalisten Kalle Holm. Letandet efter Juni tar henne till Uruguay och ett företag som heter Oxmed. Ska Juni återfinnas? Och kommer psykpatientens mördare att hittas?
Boken är en fiktiv berättelse, men baserad på verkliga historiska händelser.

En enormt spännande och välskriven roman, som innehåller allt: övergrepp, mord, missbruk och försvinnande. Vissa delar av boken är så spännande att pulsen ökar med spänningen och det går bara inte att sluta läsa. Niklas Ekdal kan gestalta och skriver på ett personligt och underhållande sätt. Jag har aldrig läst något av honom förut, men efter denna bok kommer jag att ha koll på hans nästa utgivning. För den boken vill jag inte missa.

Betyg 4/5 Kristina Simar

Recension om Kärlekens tid av Anders Sundin Detta.. Visa hela

Recension om Kärlekens tid av Anders Sundin

Detta är den första bok som jag recenserar för Wahlström & Widstrand



Anders Sundin har varit nöjeschef på Svenska Dagbladet. Idag är han frilandsskribent och skriver om sport i Aftonbladet och även kulturartiklar i Svenska Dagbladet. I sin bok Kärlek i cancerns tid berättar han om sitt möte med sin stora kärlek Karin och om deras liv fram till hennes död 2 augusti 2006.



Boken handlar om Anders liv tillsammans med Karin från det de träffas första gången fram till hennes död i bukspottskörtelcancer 2006.



Anders och Karin träffas första gången 1986, när de båda ska gå på en konsert med jazzgruppen Hawk On Flight. Detta är dagen efter statsminister Olof Palme mördads och konserten är inställd. De blir presenterade för varandra och Anders lägger märke till att Karin är ovanligt lång (189cm). Anders är vid detta tillfälle 26 år, är sambo och en liten dotter.



1990 träffas de igen. Anders har precis separerat och har två barn på tre och fyra år gamla. Karin bor i Göteborg och Anders bor kvar i Gävle (den staden de båda kommer ifrån). Anders blir förälskad i Karin på en gång, medan det tar lite längre tid för Karin att förstå att det är Anders som är mannen i hennes liv. Men när hon väl upptäcker att känslorna är på riktigt blir de två ett lyckligt par.



I början blir det mycket pendlande. Karin arbetar på Akademibokhandeln i Göteborg och Anders har börjat på Journalisthögskolan i Stockholm. Anders är fascinerad över Karins stora intresse för kultur fast hon är så ung. Hon är mycket kunnig i både musik och litteratur. Ofta läser hon flera böcker på samma gång.



Karin flyttar senare till Stockholm och får jobb på Akademibokhandeln på Mäster Samuelsgatan. Karin blir gravid och den 23 december 1999 föds deras son Love. Lyckan är fullkomlig. 2003 köper Akademibokhandelkedjan en butik i Gävle och Karin erbjuds jobbet som butikschef. Hon tackar ja och de flyttar senare till Gävle igen. De köper hus och lever ett vanligt familjeliv.



På hösten 2005 förändras Karin. Hon får problem med magen och blir lätt irriterad. Den 23 december 2005 har Karin så svåra magsmärtor och hon är även gul i ögonvitorna. De åker till sjukhuset och Karin blir inlagd. Senare får hon diagnosen cancer i bukspottkörteln. Karin tillstånd förändras gradvis under 2006. Under sommaren får hon även en stroke. Hon blir sämre och sämre och den 2 augusti 2006 somnar hon in i Anders famn.



Jag tycker att det var en saklig och rak och kärleksfull berättelse om hur livet så plötsligt förändras i en ung familjs liv när någon får diagnosen cancer. Från att varit en aktiv kvinna med stort kulturintresse och som älskar sin sambo och son. De är unga och har framtiden framför sig. Då slår cancern till. Karin får bukspottcancer som har ett fort sjukdomsförlopp, när man väl fått diagnosen.



Anders sätt att uttrycka sig, gjorde att det gick bra att läsa denna sorgliga bok. Visst grät jag mycket i slutet när Karins dog så ung och efterlämnade sin älskade son Love som bara var sex år och sin älskade Anders.



Betyg 5/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent

Recension av Hillevi Wahls Kärleksbarnet och Hunge.. Visa hela

Recension av Hillevi Wahls Kärleksbarnet och Hungerflickan
Hillevi Wahl är frilandsjournalist och känd krönikör fån Metro, Allas veckotidning och Kommunalarbetaren. Hennes humoristiska krönikor finns samlade i flera böcker. Kärleksbarnet kom ut år 2006 och Hungerflickan år 2007.

Kärleksbarnet

Lilla Irmelis båda föräldrar är alkoholiserade. Värst är hennes mamma som i stort sett alltid är full och aldrig snäll mot Irmeli. Hon både slår och skäller ofta på henne. Irmeli är född i Stockholm, men hon flyttar redan som liten tillsammans med sina föräldrar till Malmö, eftersom hennes pappa ska börja jobba på Sydsvenska Dagbladet.

Hela Irmelis uppväxt är full med tråkigheter. Aldrig kan hon ta hem kompisar, det är inte särskilt trevligt att komma hem till hennes fulla föräldrar. Ofta sitter det flera personer som är både fulla och stökiga. Ibland har mamma Karin kissat ner sig och det luktar illa i hela lägenheten. Det finns inte alltid mat hemma och ibland har Irmeli fått äta sig mätt på chokladbollar. Så här fortsätter det under hela Irmelis uppväxt - fylla och bråk.

När föräldrarna bestämmer sig för att skiljas, vill hon bo hos sin pappa. Han och Irmeli har i alla fall haft många roliga stunder tillsammans. Egentligen är inte Irmelis pappa intresserad av att ha henne boende hos sig. Han träffar ofta nya kvinnor efter skilsmässan och han tycker ofta att Irmeli är i vägen. Så tycker även hans nya kvinnor.

När Irmeli kommit upp i tonåren är hon tjock och hon har även skolios och för det har hon ett obehagligt stöd som går ända upp till nacken, dessutom bär hon glasögon. Kan det bli värre? Glasögonen är även större än ansiktet. Hennes kläder är fula och omoderna. Stackars Irmeli, känner sig allt annat än vacker, hon är även ett ensamt barn utan riktiga vänner.

I slutet av tonåren slutar Irmeli att besöka sin mamma. Hon har aldrig gett henne kramar eller någon trygghet utan hon har fått klara sig själv sedan femårsåldern. Oddsen är stora att Irmeli själv ska bli alkoholist, men hon lyckas att hålla sig ifrån spriten.

En otroligt mörk, tragisk och dyster berättelse om maskrosbarnet Irmeli som lyckats med sitt liv trots den jobbiga uppväxten hon haft. Jag är en stor beundrare av Hillevi Wahl och läser ofta hennes krönikor i både Metro och Kommunalarbetaren. Jag kan inte annat än förvånas över Hillevis mod att skriva denna självbiografi.

5/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent


Hungerflickan

Handling: Hungerflickan är Hillevi Wahls självbiografiska fortsättning av Kärleksbarnet. Det är 80-tal, axelvaddar och starka neonfärger som rosa och turkost. Irmeli är nu tonåring och har rest till San Francisco, USA som utbytesstudent. Hon ska bo hos familjen Snodgrass, en familj hon inte kommer att trivas hos. Irmeli blir vän med Rebecka och efter mycket om och men flyttar hon hem till Rebeckas familj istället.

Rebecka tar med Irmeli på fester och det dricks och röks joint. Något som Irmeli också kommer att pröva på. Eftersom Irmeli känner sig tjock och utanför är hon glad att få vara en i gänget, men under året i USA får Irmeli ätstörningar, hon hetsäter och spyr upp maten. Detta blir ett stort problem för henne och som kommer att sitta kvar i många år. Hon träffar Kevin och blir kär, de träffas ofta bara för att ha sex och han låter henne pröva kokain.

Året flyter på med fester och skolarbete och snart är året över. Irmeli flyttar hem till Sverige igen och flyttar in till sin pappa. Han har nu träffat ännu en ny kvinna, som inte tycker om Irmeli och hon vill helst inte att hon ska finnas i sin pappas närhet. Han ber henne flytta därifrån och Irmeli lyckas att få hyra en liten lägenhet i andra hand, men hon har svårt att bo ensam. Till slut hamnar hon på en av barnpsykiatrins avdelningar, där hon får bo i ett par månader. Hon lyckas att ta sig ur ätstörningarna och får ett heltidsjobb inom långvården. Äntligen börjar hon trivas med livet. En dag ringer hennes pappa och ber henne komma hem till honom, en överraskning väntar…

Ännu en djupt rörande självbiografi av Hillevi Wahl som berättar helt öppet om sina problem under sin uppväxt, det är en mycket mörk och dyster berättelse, men denna bok innehåller ändå en liten gnutta humor. Det känns mycket bra att Hillevi Wahl till slut har fått ett bra liv med man och tre barn. Det är hon värd.

Betyg 4/5 Kristina Simar lektör/bokrecensebt

Recension av Anders Jallais nya thriller Landsförr.. Visa hela

Recension av Anders Jallais nya thriller Landsförrädaren

Boken är utgiven på Lind & Co (2011) och innehåller 551 sidor.

Anders Jallai är dykare och före detta stridspilot. Han fann den sovjetiska ubåten S7 på svenskt vatten 1998 och det försvunna DC-3-flygplanet 2003. Landsförrädaren är Anders Jallais andra roman. Spionen på FRA kom ut 2010 också den på Lind & co.

Handling: Landsförrädaren är en fristående fortsättning på Spionen på FRA. Den här boken börjar med att dykaren och stridsflygaren Anton Modin får tillåtelse att under en natt läsa dokument i Säkerhetspolisens hemliga arkiv – som belöning för sina insatser för riket.
Han upptäcker en mapp över mordet på statsminister Paul Olofson som blev nedskjuten på Sveavägen i Stockholm den 28 februari 1986. Anton Modin kommer snart fram till att det inte är mycket av innehållet som framkommit i mordutredningen. Oturligt nog dör Säpochefen Klas Berg av en hjärtinfarkt samma natt och Modin får inte tillgång till arkivet igen.
Men det han såg räckte för att väcka hans nyfikenhet. Han har förmodligen hittat något som han inte skulle ha sett, för ganska snart efter besöket i arkivet blir han utsatt för ett mordförsök. Anton Modin blir då ännu mer nyfiken på att fortsätta leta spår efter statsminister Paul Olofsons mördare. Han hittar spår till en tv-journalist som hittats död tillsammans med en väninna i sin bil långt under vattnet vid Norra Hammarbyhamnen. Han hittar även spår till en hemlig organisation med namn Arla Gryning.

I sin jakt på sanningen om mordet tar han hjälp av sina vänner Bill Bergman, John Axman och även Julia Steerback, en tjej med ett förflutet från FRA (Försvarets radioanstalt) och NSA (den amerikanska motsvarigheten till FRA). Julia Steerback har slagit sig till ro på en kobbe i skärgården och arbetar nu med att översätta amerikanska filmer. De kommer att hamna i flera obehagliga situationer och Anton Modins före detta chef Chris Loklinth som är en av hans största fiender ligger honom tätt i hälarna. Kommer Anton Modin att lösa mordet på statsministern? Eller kommer Chris Loklinth att förinta Anton Modin som han så gärna önskar? Läs den spännande fortsättningen.

Så här berättar författaren ”Det är en otrolig historia, jag vet det, men det är den historia jag kommit fram till i min research.”

Titta gärna även på detta klipp där Anders Jallai berättar om sin nya bok: http://www.bokus.com/bok/9789174610222/landsforradaren/

Denna thriller var lika fascinerande som Spionen på FRA. Den här gången försöker Anton Modin att få klarhet över vem som egentligen mördade Sveriges statsminister 1986. Anders Jallai är fenomenal på att gestalta karaktärer och miljöer. Han gör det precis som jag försöker få ”mina” manusförfattare att förmedla sig. Därför är det extra trevligt att ta del av Anders Jallais böcker. Boken innehåller lagom korta kapitel som alltid slutade med att jag bara var tvungen att vända blad och fortsätta läsa. Boken är lättläst även om språket inte är alldeles för enkelt, den innehåller många militäruttryck, men den är spännande hela vägen. Det känns som att se en actionfilm eftersom allt är så bra gestaltat. Jag satt i alla fall som på nålar många gånger. Tyvärr tog boken slut alldeles för fort, efter att jag väntat i ett år på att läsa denna, måste jag nu vänta ytterligare ett tag på nästa Anton Modinbok. Jag kan inte annat än ge denna härligt spännande bok full pott.

Betyg 5/5 Kristina Simar 2011-04-20 (39) www.kristinasimarlektor.se

Recension av Ulla Keylings bok Leka blindbock – om.. Visa hela

Recension av Ulla Keylings bok Leka blindbock – om varför vi är här på jorden

Boken är utgiven på Beijbom Books (2011) och innehåller 139 sidor.

Ulla Keyling är Fil. mag, språkmekaniker, författare och konstnär med studier i slaviska och nordiska språk samt studier i litteraturvetenskap på Göteborgs universitet och Karlsuniversitetet i Prag, hon har även gått på lanthushållsskola i Plönninge och kunsthøjskole i Danmark. Hon har arbetat som pedagog, översättare, tolk, copywriter och kulturattaché i Prag. Språket i tal och skrift har varit hennes arbetsområde. Hon har publicerat tolv böcker i olika genrer.

Handling: Detta är ingen traditionell roman eller faktabok, utan en bok om livets meningar. Författaren skriver i början av boken att läsaren gärna kan ha en penna i handen och göra egna noteringar i boken, samtidigt som han/hon läser den. Eftersom boken inte innehåller fakta om vad som är rätt eller fel, utan innehåller funderingar som tillexempel: Varifrån kommer vi? Vart är vi på väg? Varför är vi här på jorden? Vem är jag egentligen? Finns Gud och vad är Gud?

Ulla Keyling tar med oss läsare på en intressant resa genom livet och efter döden. Om Guds ord och Big Bang. Hon är inte ute efter att det hon skriver ska tolkas som rätt eller fel, utan vi läsare ska själva fundera över vad vi tror utifrån hennes frågeställningar. Författaren tar även upp tankar om skapelsen, olika religioner och om Guds olika ansikten. Om skuld och förlåtelse, reinkarnation och vad som händer efter livet på jorden. Till sist har hon funderingar vad livet egentligen har för mening. De 139 sidorna är fullspäckade med intressanta tankar. Jag vill dock inte avslöja mer av innehållet, utan överlåter till läsarna att själva ta reda på det genom att läsa boken.

En härlig och tänkvärd bok, här finns mycket att reflektera över. Det känns bra att författaren redan i början av boken skriver att hon gärna vill provocera lite och att läsarna inte alls behöver tycka som henne. Det är en hel del som jag inte håller med om, men jag fick en chans att stanna upp och fundera över hur jag tänker och tror om det hon skriver om. Det som handlade om Big Bang och kvantfysik var något som intresserade mig. Däremot tycker jag nog att det var lite mycket skrivet om Gud och Bibeln. Något som jag inte alls är intresserad av. Jag tycker att författaren uttrycker sig på fängslande sätt och språket är lagom svårt. En trevlig bok att ta med sig till stranden, antingen för att filosofera för sig själv, eller diskutera med sina vänner. Konceptet att tänka själv tyckte jag mycket om.

Betyg 3/5 Kristina Simar 2011-05-01 (41) www.kristinasimarlektor.se

Recension av Emma Phils Let go – Bli fri från ditt.. Visa hela

Recension av Emma Phils Let go – Bli fri från ditt kontrollbehov

Emma Phil är författare, professionell coach och en efterfrågad föreläsare över hela landet. Hon brinner för att få människor att leva sin kunskap, vara förebilder för nästa generation och få konkreta verktyg för att leda sig själv i sitt eget liv. Hon har en ordentlig utbildning och erfarenhet i beteendeförändringar, ledarskap, coaching, neurolingvistisk programmering (NLP) och idrottspsykologi. Emma Pihl utbildar i Wiminvests kurser i talalangoptimering för att få flera kvinnor i ledandet positioner och hon driver företaget Inspirera.

www.inspirera.nu www.wiminvest.se

Handling: En riktigt intressant faktabok om olika kontrollbehov som vissa människor har eller inte har.
Varför blir vissa utbrända för att de upplever att de aldrig har full kontroll, tillräcklig förmåga eller prestera sitt bästa medan andra inte har någon kontroll alls och tillvaron blir ett enda stort kaos för dem själva och deras omgivning? Varför behöver vissa människor ha kontroll över att allt ligger på rätt plats och på rätt ställe?

Emma Pihl säger att det handlar om balans – kontrollbalans. Att ha kontroll vid varje tillfälle. Att ta kontroll över de inre kontrollfaktorerna, tankar, fokus, känslor och meningsskapande istället för omständigheter och omgivningen. Att både ha för mycket eller för lite kontroll tar mycket energi, hämmar den personliga utvecklingen och minskar livskvaliteten.

Boken är upplagd med exempel på personer som Emma har träffat i sitt arbete och som har olika kontrollbehov. Den är väldigt pedagogiskt upplagd med tankeväckande övningar, illustrerande modeller och träffande exempel som talar om hur du kan ta makten över när, hur, vad och om du vill kontrollera. Efter varje avsnitt innehåller boken en eller flera frågor som har med föregående kapitel att göra, om vad eller hur du tänker och fungerar.

En riktigt, riktigt bra bok som äntligen tar upp kontrollbehov på ett pedagogiskt och ett konstruktivt sätt. Jag har själv ett otroligt kontrollbehov, som tyvärr många gånger går ut över familjen. Särskilt mina hemmaboende myndiga döttrar som inte gillar att jag tjatar om de gjort det eller inte glömt det… Efter att ha läst boken förstår jag att de är vuxna och klarar av det de ska göra själva. Saker som att tvätten måste vikas på ett visst sätt, eller hur lägenheten ska städas, det tar på krafterna att alltid ha kontroll. Det spelar ju ingen roll hur handukarna viks eller var man börjar städa. Varför är vi så många som inte kan släppa på kontrollen och bara måste ha det på vårt sätt? Det är bara att slösa onödig energi.

Boken har gett mig många nya tankesätt och jag har verkligen försökt att svara på alla frågor. En del har varit lätta, andra har tagit lite längre tid att svara på och vissa har jag ännu inte kunnat svara på. Från och med nu är denna bok min ”Bibel”. Den kommer att ligga på mitt sängbord för att jag ska kunna läsa i den då och då. Jag är så tacksam för att Emma Pihl gjort en bok om kontroll. Det är ett stort problem som behöver bearbetas under en längre tid. Det är inget som går över under en natt även om man läst denna underbara bok.

Betyg 5/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent

Recension av Leif Norrmans bok Leva på gränsen Bok.. Visa hela

Recension av Leif Norrmans bok Leva på gränsen
Boken är utgiven på Atlas förlag och innehåller 217 sidor.

Leif Norrman arbetade som journalist på Dagens Nyheter i 36 år. Innan han började skriva jobbade han till sjöss. Det var som sjöman han första gången kom till Sydafrika 1966. Han återvände som reporter 1989 när apartheidregimen till slut släppte in tidningen i landet. Numera bor Leif Norrman i London, där han skriver främst för Sydsvenskan.

Handling: Från 1948 till 1994 när de första demokratiska valen kom, var Sydafrika styrt under apartheid. När det blev demokrati blev det nästan omvänd rasism. Nu ville de färgade ha tillbaka sina ägor från de vita.

Författaren var i tolv år, under 1990-2002, DN:s Afrikakorrespondent och i boken berättar han om vissa intressanta människor och händelser.

Han börjar med Nelson Mandela som satt fängslad i hela 28 år av sitt liv. Ingen kunde väl tro att han en gång skulle bli president i Sydafrika. 1990 fick Nelson Mandela och hans fru Winnie äntligen lämna Victor Versterfängelset i Kapstaden.

Författaren berättar om Stembiso som redan i elva-tolvårsåldern bestämmer sig för att bli en känd fotbollspelare. Han tränar varje dag utan skor, för det har hans familj inte råd till.

Aids är ett annat stort problem som tagit så många liv att processionerna ibland måste köa på vägen till begravningsplatsen Avalon.

Vidare berättar författaren om den äldre damen Sesana Filipina som känner sig pånyttfödd sedan hon återfått sin jord, medan Basie Prinsloo förlorat sin jord. Många fler intressanta berättelser finns att läsa och det tycker jag att ni ska göra.

En riktigt bra och intressant bok om övergången från Apartheid till demokrati i Sydafrika. Författaren Leif Norrman formulerar sig på ett lättläst och trevligt sätt. Boken handlar om många olika intressanta händelser som jag gärna hade velat veta mer om. Boken hade kunnat vara minst 100 sidor längre utan att jag skulle tappa intresset. Jag rekommenderar alla som är intresserade av Sydafrikas politik under apartheid och numera under demokrati att läsa boken.

Betyg 4/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent

Recension av John Ajvide Lindqvists Lilla stjärna.. Visa hela

Recension av John Ajvide Lindqvists Lilla stjärna

John Ajvide Lindqvist är född 1968 och uppvuxen i Blackeberg, utanför Stockholm, där också hans första roman utspelar sig. Efter en karriär som trollkarl, ståuppkomiker och manusförfattare blev han tillslut skräckförfattare. Hans debutroman Låt den rätte komma in (2004) har filmatiserats av Tomas Alfredsson och blev en stor internationell succé. John Ajvide Lindqvist har även skrivit Hantering av odöda (2005), novellsamlingen Pappersväggar (2006) och Människohamn (2008)

Handling: En dag när svensktoppsartisten Lennart Cederström är ute i skogen för att leta efter svamp, upptäcker han en svart BMW som kör snabbt iväg genom skogen. Lennart går ut och tittar sig omkring där bilen stått parkerad. Han finner en nyfödd flicka nedgrävd i en plastpåse. Flickan är vid liv, men verkar vara apatisk, helt plötsligt tar hon i med ett skrik som är en perfekt ton. Lennart tar hem flickan, inreder ett rum i källaren åt henne och ber sin hustru att inte tala om detta för någon.

Eftersom Lennarts storhetstid som artist i stort sett tagit slut, så blir flickbabyn med sin förmåga att ta underbara toner hans nya intresse. Flickan får ingen kärlek av paret Cederström och hon får inte vistas ute, därför utvecklas hon inte som hon ska. Parets son Jerry, som dyker upp då och då för att begära pengar av sin pappa, upptäcker en dag flickan. Han blir hennes enda vän. När Jerry spelar gitarr nynnar flickan med så vackert. Jerry börjar kalla henne för ”syrran” och ger henne namnet Theres. En dag händer något fruktansvärt som gör att Jerry tar med sig Theres och flyttar till Svedmyra i Stockholm.

Samtidigt vid samma tid som Lennart hittar Theres föds en annan flicka i en mellansvensk stad. Hon är en flicka som inte känner någon glädje i sitt liv och har bara ett fåtal vänner. En av dessa är Johannes. Flickan heter Teresa och när hon blir större börjar hon besöka olika nätforum, ofta söker hon sig till poesisidor.

En dag kommer Theres och Teresas väg att korsas, de blir väldigt goda vänner även om de kommer från olika familjeförhållanden, en vänskap som kommer att bestå, men som kommer att få förödande konsekvenser för många som kommer i deras väg. En skrämmande historia som måste läsas.

Oj, vilken bok, jag var på helspänn boken igenom. Den var otäck, handlade mycket om olika känslor och besatthet och som vanligt innehöll den många skräckinslag, som det bör vara när John Ajvide Lindqvist skriver. Ingen kan beskriva skräck och bedrövelse så bra som han. Boken var lika spännande rakt igenom. Att det var barn som var de onda, tänkte jag inte på under hela tiden jag läste, men nu efteråt har jag funderat lite på det. Någon annan författare kanske hade formulerat sig så att man som läsare kunde tagit illa upp av det, men inte Lindqvist. Han har alltså gjort det igen, skrivit en ny bok som kommer att bli lika omtalad som de andra och även läst av många, många.
Betyg 5/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent

Recension om Kristina Appelquists deckare Liv i öv.. Visa hela

Recension om Kristina Appelquists deckare Liv i överflöd

Boken är utgiven på Alfabeta Förlag (2011) och innehåller 350 sidor.

Kristina Appelquist är journalist, konsult och författare. Hon har tidigare arbetat på Högskolan i Skövde bland annat som kommunikationschef. Liv i överflöd är den tredje boken i serien om kriminalkommissarie Filip Alexandersson och rektor Emma Lundgren. De två tidigare delarna är: Den svarta löparen och Den som törstar. Källa: Alfabeta Förlag.

Handling: Vid Västgöta universitet ska en möhippa ta sin början. På universitet finns en docka som bland annat sjuksköterskeleverna brukar praktisera på. Caroline berättar för Sandra som är den som ska gifta sig vad hon ska göra med dockan. Sandra är helt med på noterna. Men vad hon inte vet att den som egentligen ligger där dockan brukar ligga är vårdinstitutionens prefekt Konrad Wackerfält. Men eftersom Konrad är stram och inte vill ställa upp på detta frågar de hans tvillingbror Hugo som är mer utåtriktad och även ser identisk ut som sin bror. Hugo ställer gärna upp. Han är inte läkare som Konrad utan jurist och chef för Externa Kontakter, en administrativ avdelning inom universitetsförvaltningen. När Sandra drar ner täcket från dockan eller Konrad som Sandra ska tro att det är när hon upptäcker att det inte är dockan. Så skriker hon till: ”Men herregud, han är ju död!” Först vet de inte om att det är Hugo eller Konrad som ligger där. Detta är upptakten till en mordhistoria som ska lösas. Är det någon på universitet som ligger bakom mordet eller någon utomstående? Kommer polisen att hitta den skyldiga?

En inte alltför blodig deckare. Ganska snäll om man får använda det ordet för en deckare. Jag som inte läser så mycket deckare hade som vanligt svårt att lista ut vem mördaren var. Och träffade inte rätt denna gång heller. Boken var lättsam att läsa, lite tråkigt språk som tyvärr de flesta deckare är skrivna med. Men som trivselläsning var den helt okej och den gav mig en hel del läsglädje.

Betyg 3/5 Kristina Simar 2012-02-14 (14) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Lars Rambe, Sölve Dahlgren och Ann Lj.. Visa hela

Recension av Lars Rambe, Sölve Dahlgren och Ann Ljungbergs bok
Lyckas med bokutgivning - Handfasta råd från framgångsrika egenutgivare

Boken är utgiven på Hoi AB förlag och innehåller 237 sidor www.hoi.se
Här kommer den äntligen! Den bok som behövs för alla er som sitter där hemma och skriver på en egen bok. När tankarna börjar komma gällande utgivning av det man åstadkommit. Hur går jag vidare? Att få ett förlagskontrakt på ett etablerat förlag är inte särskilt lätt. Av cirka 3000 manus som inkommer till de olika förlagen per år är det kanske bara tre procent som blir utgivna som debutanter. Då undrar du kanske vad det finns för andra alternativ till ett vanligt förlag och det är detta du får veta i denna mycket innehållsrika bok.

Handling: Boken innehåller fyra kapitel och börjar med en kort inledning. Du får veta lite mer om författarna, sedan får du exempel på tio framgångrika egenutgivare. Du får även lära dig vilka olika bolagsformer du kan ha för att ge ut en egen bok. Författaren som varumärke tas upp, liksom de olika genrer som finns, där du som skriver kan fundera över var ditt manus passar in. Delen som tar upp ”Tio skäl att INTE ge ut på eget förlag”, är mycket underhållande och intressant.

I kapitel två får du lära dig hur du ska färdigställa det du skrivit, som synopsis och att man måste klara av att ta emot konstruktiv kritik gällande det man skrivit. Du får lära dig vem du kan vända dig till om du känner att du behöver hjälp och stöd, som till exempel en lektör, språkgranskare eller korrekturläsare. Du får veta hur du gör ett omslag och hur du får ett ISBN-nummer och även om alternativa utgivningar till vanliga pappersböcker.

Kapitel tre tar upp pr- och marknadsföring av din bok, hur du kan använda olika sociala medier och att du gärna kan ta hjälp av bokbloggare, genom att ge dem ett recensionsexemplar, och hoppas att på att få en bra recension. Numera är det många som läser bokbloggar och de har blivit accepterade som recensenter.
Kapitel fyra är en sammanfattning av boken, med bra lästips och olika länkar.

Jag tycker att det är en mycket välskriven och värdefull bok för er med författardrömmar. Nu är det många som drömmer om att bli författare, men tyvärr är det en omöjlighet för de redan etablerade förlagen att ge ut alla manus som kommer in. Därför är denna bok perfekt för dig som sitter där hemma och skriver, du får lära dig att det finns andra möjligheter som inte alls är så krångliga. Läser du boken har du alla värdefulla uppgifter som du behöver. Jag som lektör har haft stor nytta av boken, både för min egen del och att jag kunnat svara på mina kunders frågor som gäller utgivning. Numera får jag även uppdrag från Hoi AB, och det är något som jag är mycket stolt över. Jag har dock inte varit delaktig i denna bok på något sätt. Hoi AB är ett framtidens förlag som jag tror mycket på.

Betyg 5/5 Kristina Simar 2011-04-09 (36) www.kristinasimarlektor.se

Recension av John Ajvide Lundqvists bok Låt de gam.. Visa hela

Recension av John Ajvide Lundqvists bok Låt de gamla drömmarna dö

Boken är utgiven på Ordfront (2011) och innehåller 364 sidor.
John Ajvide Lindqvist är född 1969 och är uppväxt i Blackeberg, där också hans första roman och många av hans noveller utspelar sig. Efter en karriär som trollkarl, ståuppkomiker och manusförfattare blev han tillslut skräckförfattare. Hans debutroman Låt den rätte komma in (2004) har filmatiserats av Tomas Alfredson och blev en stor internationell succé. Johan Ajvide Lindqvist har även skrivit Hanteringen av odöda (2005), Människohamn (2008) och Lilla stjärna (2010).

Handling: Efter den obehagliga romanen Lilla stjärna kommer Johan Ajvide Lindqvist ut med en novellsamling. Visserligen är inte alla texter noveller. En del är kåserier, sketcher och även det manus som John Ajvide Lindqvist använde sig av under sitt sommarprogram i P1 2006 finns med. Några är publicerade tidigare som till exempel följetången Tindalos och novellen Ansiktsburk, andra är helt nyskrivet material och en del har bara framförts på scen.

Boken inleds med ett specialskrivet förord.
I boken finner du svaret på vad som egentigen hände efter att Oskar och Eli klivit av det tåget det åkte i, under slutscenen i Låt den rätte komma in. Många av texterna är lite väl otäcka och skrämmande, medan andra är något snällare skrivet. Boken innehåller sammanlagt trettio olika texter, en del väldigt långa och andra korta. Underhållningsvärdet varierade mycket. Vissa texter var riktiga nagelbitare, medan andra var ganska långtråkiga.

Själv föredrar jag nog att läsa en skrämmande roman av John Ajvide Lindqvist, där jag kan försvinna in i den obehagliga världen. När det gäller noveller vill jag ha lite mer kvalitet på hur skrivandet ser ut. John A. Lindqvist skriver på ett väldigt enkel språk, med nästan enbart korta meningar. När jag läser en spännande roman kan jag glömma bort skrivkvaliteten till förmån för handlingen. Men i vissa texter som inte höll måttet, blev jag tyvärr lite irriterad på John A. Lindqvists språk. Vissa texter hade jag till och med svårt att komma igenom. Till det stora hela var boken hyfsat bra, men inte så bra som jag hade förväntat mig.

Betyg 3/5 Kristina Simar (13) 2011-01-31 www.kristinasimarlektor.se

Recension av Signhild Hortbergs Längtans blåa tråd.. Visa hela

Recension av Signhild Hortbergs Längtans blåa trådar

Signhild är en äldre dam som arbetat som postkassörska och haft skrivandet som hobby i många år. Hon är flitig skribent i Piteå-Tidningen. Känd under namnet Signhild Aurora.

Hon är även medlem på skrivsidan www.argus.nu

Detta är Signhild Hortbergs debut. En trevlig bok med små tankar och funderingar. Längtans blåa trådar är en gulligt skriven bok med små dikter, förmodligen är det författarens tankar. Det finns många ord som man ta till sig. Den är lättläst men man bör läsa den flera gånger, så orden sätter sig.

Av Kristina Simar

Recension av Pontus Wikners Löparen Pontus Wikne.. Visa hela

Recension av Pontus Wikners Löparen


Pontus Wikner, har arbetat som polis och även varit chef för Sveriges största värdedepå. Pontus är född 1956, bor utanför Uppsala och arbetar som jurist.

Pontus har sett statsminister Olof Palme liggande skjuten på gatan, pekat ut Christer Pettersson som misstänkt i ett efterföljande PM, som spaningsledningen tappade bort. Han har förhört prostituerade på Malmskillnadsgatan i fallet Catrin da Costa. Han har även varit hemma hos Carola och Runar efter en relativt omtalad incident gällande ett jaktgevär i deras sovrum.

Löparen är Pontus Wikner debutroman. Han blandar sanna händelser med fiktiva och romanen skildrar polisers vardagliga arbete.

Handling: Romanens huvudkaraktär heter Gibson, en man i trettioårsåldern, han har ett struligt förhållande med en kvinna som dricker en hel del alkohol. En dag får han nog, tar sina saker och bosätter sig i ett garage som han hyrt. Han känner att han vill bryta upp från Stockholm och tänker bo i garaget tills han hittar en tjänst någon annanstans.

En sen kväll får Gibson och hans kollega ett radiorop där poliscentralen söker en ledig bil till Sveavägen/Tunnelgatan. Någon har hört en smäll, men ingen vet vad som har hänt. Gibson svänger av från Kungsgatan och kör ner på Sveavägen. En polisbil står redan där och även några privata bilar. De ser att någon ligger på gånggatan. Genom radion får de reda på att det är statsminister Olof Palme och att han blivit skjuten till döds. Läsarna får under berättelsen gång läsa mera om Palmemordet.

Under ett nattpass får Gibson ett telefonsamtal från span. Det är Vendel som ringer och berättar att Gibson har en tjänsteansökande som ligger där. Något som Gibson glömt bort. Vendel berättar att de har en tjänst ledig för honom, och att han kan börja redan på fredag kl. 07.00. Gibson känner att han inte kan säga nej till erbjudandet. Han tycker även bra om Vendel, som är några år äldre.

En dag kommer två killar med en TV-kamera in på en värdedepå. I receptionen säger de att söker Stefan Rask på PSAB. De säger att receptionisten kan hälsa att TV-teamet är där. Stefan Rask kommer och tar emot killarna som säger att de ska filma pengarna som finns där. De lämnar sina legitimationer och personalen lägger upp alla pengar på ett bord. De får veta att det rör sig om åttio miljoner kronor. Helt plötsligt tar killarna upp vapen och tvingar personalen att lägga sig ner på golvet. De stoppar pengarna i trunkar och springer iväg. Det blir Gibson och Vendel som får i uppdrag att ta hand om fallet.

En fartfull och spännande jakt börjar. Läs boken så får ni veta hur det slutar.

Jag tycker att Pontus Wikners debutroman är en väldigt välskriven och lättsam bok att läsa. Den är också väldigt intressant. Inte så mörk som många andra deckare är, där polisen som är huvudkaraktär ofta har problem med både sprit och kvinnor. Pontus Wikners berättelse utgår från hur poliserna verkligen arbetar, det tycker jag känns positivt. Annars brukar berättelserna oftast handla om ett mord som ska lösas. Boken hade mycket väl kunnat vara cirka 100 sidor längre, utan att jag för min del tappat läslusten. Boken innehåller många intressanta händelser som mycket väl kunnat vidareutvecklas. En riktig bra deckare som jag rekommenderar.

Betyg 4/5

Kristina Simar lektör/bokrecensent

Jönköping 2010 01 27 Recension av Michel Fabers b.. Visa hela

Jönköping 2010 01 27

Recension av Michel Fabers bok Malcus testamente
(Detta är en recensionsbok från Brombergs)

Michel Faber är född i Nederländerna 1960, men han är uppvuxen i Australien. Numera bor han i Skottland. Han har skrivit flera uppmärksamma romaner: Under skinnet. Sugar – kvinnan som steg ut ur mörkret och nu senast på svenska A Capella.

Handling: Theo Gripenkerl är lingvist och forskarstipendiat, han befinner sig i Mosul i Irak, där han besöker ett museum som har blivit plundrat. Han visas runt av en museiintendent, som berättar för Theo att det funnits manuskript från det ottomanska väldet, en utgåva av Koranen från 1787 dedicerad av Katarina den Stora och bröllopskontrakt från 600-talet f.Kr. Tyvärr har plundrarna tagit allt.
Plötsligt hörs ett svagt knackande på porten. Intendenten ber Theo att ursäkta honom, för att gå och öppna. Plötsligt exploderar alla fönster i byggnaden. Tre eller fyra enorma knallar hörs, den första känns som en orkanvind. Utifrån kommer en intensiv våg av ljus och hetta. Som tur är räddar Theos glasögon honom från att bli förblindad. Theo har glassplitter över hela sig. Utifrån hörs flera knallar och skrik. När Theo tittar ut ser han delar av intendenten ligga utspridda på gatan. Han springer tillbaka in i byggnaden för att gömma sig på toaletten. Halvvägs ner ser han en skulptur av en höggravid gudinna i lågrelief. Hennes mage har spruckit och på golvet bland skärvorna ligger nio papyrusrullar löst invirade i tyg.
Papyrusrullarna är skrivna på arameiska – ett språk som Theo behärskar alldeles utmärkt.

Theo lyckas få med sig papyrusrullarna i sin resväska ända hem till Toronto.
När han väl är hemma börjar han läsa och översätta texten på papyrusrullarna, då förstår han att hans liv kommer att förändras för alltid.
Det han får läsa är skrivet av en Malcus, som berättar att han var med vid Jesus korsfästelse. Förmodligen var han en av Jesus lärjungar, men han har aldrig nämnts i Bibeln. Han berättar att han såg när Judas förrådde Jesus.
Han berättar även att när Jesus spikades fast på korset så skrek han högt av smärta. Enligt Malcus var Jesus en vanlig människa av kött och blod och kände smärta som alla andra. Jesus var naken när han korsfästes och han urinerade på Malcus. När Jesus dött, fick han hänga kvar på korset i flera dagar.
Malcus talar inte om någon uppståndelse i den betydelsen som står i Bibeln. I stället är det i Malcus berättelse så att lärjungarna får en vision eller hallucination om att Jesus är vid god hälsa.
Theo lyckas få en bok utgiven med hänvisningar till skrifterna – Malcus Testamente. Hans författarnamn blir Theo Grippin.
Han tror att boken ska bli en storsäljare (vilken den blir) men han blir mer hatad än älskad. De kristna, araber, mordiska galningar och besökare på boksajten Amazon, har alla starka åsikter om boken. Värre en Theo väntat sig. En dag blir Theo kidnappad av ”en vit och en muslim” . De tejpar fast honom och tvingar honom att i en videoinspelning be om ursäkt för sin bok. En av kidnapparna lämnar inspelningen till ett TV-bolag. Theo är säker på att han ska dödas. Den muslimske mannen skjuter honom i axeln, men binder sedan om såret och släpper honom. Muslimen säger att Theo ska ta buss 12 till sjukhuset. Han ger sig iväg, men är på väg att tappa medvetandet flera gånger. Theo lyckas ta sig till busshållsplatsen och sätter sig ner på en bänk, snart kommer en trevlig kvinna och sätter sig ner och pratar med honom. Hon tycker att han känns bekant, men inte varifrån. Han berättar om sin bok, men kvinnan säger att hon inte har hört talas om den. Bussen kommer och Theo är på väg att kliva på när det svartnar för ögonen. – ORDEN HAR MAKT

Jag tycker att det var en intressant och läsvärd bok. Den var även lättläst. Jag kan tänka mig att människor med andra religioner skulle reagera som karaktärerna i boken. Att läsa att Jesus inte var den Messias som de alltid trott utan en helt vanlig man, med känslor som alla andra. Klart deras liv blir förändrat när det kommer en bok som säger något helt annat än vad de trott på. Jag tror att denna bok kommer att få stor uppmärksamhet och att den kommer att diskuteras offentligt. En bok som säger hur stor makt de skrivna orden har. Det är även en bok med ett annorlunda slut. Jag rekommenderar den varmt.

Betyg 3/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent

Recension av Elisabeth Berchtolds dikt/lyriksamlin.. Visa hela

Recension av Elisabeth Berchtolds dikt/lyriksamling Marialucia Boken är utgiven på Norstedts (2012) och innehåller 85 sidor.

Elisabeth Berchtold är född 1971 har under flera år publicerat poesi i olika tidskrifter. Marialucia är hennes första diktsamling.
Handling: I den här korta diktsamlingen får vi träffa fyra kvinnonamn och fyra diktsviter.

Eurydike: Två flickor tyr sig till varandra i underjorden och engagerar sig i dramatiska lekar. De härmar vuxenvärlden, men kan inte förklara varför de befinner sig i underjorden.
Rosa: Rosas röst kan man inte höra – men man förstår att andra talar om henne och hennes kropp.
Lucia: Lucia är först en vit orörlig kropp som tycks vara död, men sedan känner man av hennes hörsel, syn och kroppsvätskor. Hon kissar tecken i snön, blir hud, får en röst och ett språk. Till sist kan hon till och med skrika. Hon vill ha upprättelse och hämnd.
Maria: Här blir det ett passionerat möte. Kroppar som ramlar mot varandra i förälskelse och åtrå. Det handlar även om beroende av närhet, men att man ändå vill ha sin frihet.

Ja, så här tolkade jag denna diktsamling. Jag är inte alls duktig på att tolka poesi. Jag tyckte hela boken kändes märklig och jag hade svårt att förstå textens innebörd. Den är säkert vackert skriven för de som kan tolka poesi, men jag förstod inte det vackra i texten. Så tyvärr blir det inte något högre betyg från min sida.

Betyg 2/5 Kristina Simar 2012-03-19 (31) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Marions slöja av Roy Jacobsen (Detta.. Visa hela

Recension av Marions slöja av Roy Jacobsen
(Detta är en recensionsbok från Norstedts förlag)
Roy Jacobsen är född 1954 och är en av Norges främsta författare. Båda hans romaner Segerherrarna (1993) och Frost (2004) har varit nominerade till Nordiska Rådets Litteraturpris. Han har även fått Ivar-Lopriset och romanen Huggarna (2007) nominerades till det internationella IMPAC-priset.

Handling: En ung kvinna hittas mördad i en container. Hon heter Nasreen, är tjugo år och har pakistanskt ursprung. Hon är klädd i en traditionell slöja – och hon saknar vänster hand. Frågan är om det är ett rasistdåd eller ett hedersmord.

Marion som ingår i ett hemligt utredningsteam vid Oslopolisen, en inrättning där man arbetar med etniskt relaterad kriminalitet, får utreda det hela.

Några månader senare hittas en kvinnohand på en soptipp. Handen bär Nasreens ring, men efter noggrann undersökning upptäcker polisen att handen inte tillhör Nasreen. Vems är handen? Är det kanske en seriemördare de har att göra med?

Efter ett och ett halvt år hittas en man sittandes på en bänk i Trondheim i en obemannad järnvägsstation vid Skansen, nära stadens centrum. Det ser ut som om han sover, med huvudet vilande mot bröstet och händerna i rockfickan. Det är tio minusgrader och cirka fyra centimeter snö på mannen. Han är död, mördad av något trubbigt föremål mot huvudet och bröstet. Han har förmodligen suttit där i två dygn. När polisen tittar närmare på mannen upptäcker de att hans vänstra hand saknas. De får reda på att mannen heter David Kant, är under trettio år och med en solmalisk kvinna.

Funderingarna börjar nu bli: Är det en eller kanske till och med två mördare? Det blir ett svårt jobb för Marion och hennes team att lösa morden. Oväntade saker händer under deras jakt på mördaren (mördarna). Ett spännande slut lovas.

En typisk norsk deckare. Jag tycker att norska deckare är skrivna på ett lugnare sätt än svenska. Man får sällan veta så mycket om själva morden eller mordoffren. Det är mest prat poliser emellan om hur brottet ska lösas. Författaren uttrycker sig på ett förträffligt och enkelt sätt. Boken är lättläst och gillar man deckare med mycket dialoger tycker man säkert om denna. Likaså om man tycker om författarna Anne Holt och Karin Fossum, som skriver på ett liknande sätt. Själv vill jag läsa mer om hur morden gick till och bevisen som hittas på plats.

Betyg 3/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent

Recension av Magnus Utviks bok Med Stalin som Gud.. Visa hela

Recension av Magnus Utviks bok Med Stalin som Gud

Boken är utgiven på Norstedts Förlag (2011) och innehåller 308 sidor.

Magnus Utvik är född 1964, debuterade 1989 med diktsamlingen Jorden och har därefter utgivit ytterligare fyra diktsamlingar och fyra romaner. Många minns den hyllade och drabbande Anna, min älskade (2005), som handlade om en kamp mot cancer. Allra senast kom Pojke med cyklop (2010). Magnus Utvik är också verksam som bokrecensent på Sveriges television. Källa: Norstedts.

Handling: Magnus Utvik börjar sin politiska bana som sjuttonåring hemma i Värnamo i början av 1980-talet. Han växte upp i ett socialdemokratiskt hem, men själv attraherades han av VPK-vänstern tills han inte tyckte att de var tillräckligt kommunistiska. 1983 öppnar Håkan en ny kommunistisk bokhandel i Värnamo och Magnus blir en återkommande besökare där. Han lyssnar till Håkans ord om KPS – Kommunistiska Partiet och snart är Magnus övertygad att är i det Partiet han hör hemma. KPS ser Stalin som sin gud och Albanien som ett föredömligt land. Magnus och hans flickvän (som inte är politiskt aktiv) flyttar till Göteborg för att försöka få över KPML(r):s medlemmar till KPS. Medlemmarna i Partiet står vid Järntorget och säljer tidningen Kommunisten och kallar varandra kamrater. När de talar med varandra i telefon säger de kamrat U, kamrat L och så vidare, i fall de skulle vara avlyssnade. Magnus betalar en tiondel av sin inkomst till Partiet. Kamrat Ulf säljer sin älskade Mustang för att ge Partiet pengar och en annan kamrat säljer sin häst. Magnus får jobb i disken på B & W och senare inom hemtjänsten. Det tar slut med Lena och Magnus lever helt för Partiet. I tre år orkar han, sedan börjar Magnus inse att det inte blir någon ökning av medlemmar. Som mest har Partiet mindre än hundra medlemmar. Först nu efter tjugofem år orkar Magnus se tillbaka och skriva denna bok. Han tar kontakt med några gamla kamrater för att intervjua dem. Antingen säger de nej direkt eller så säger de ja först och sedan ändrar sig i sista minuten. Några ställer i alla fall upp, men deras namn är figurerade. Den enda som har sitt eget namn i boken är Anders Persson, KPS ledande man. Alla andra namn är också figurerade.

Detta var en stark och gripande berättelse av Magnus Utvik, där han vill påpeka att det inte bara finns religiösa sekter, utan även politiska och han ser numera att KPS var en sorts sekt. Man hade ingen yttrandefrihet, var tvungen att lyda Partiets regler helt och hållet annars blev man utesluten. Intressant för mig att veta att KPS även hade säte i Jönköping, där jag bor. Något jag inte hade en aning om. Magnus Utvik skriver faktamässigt och utan större känslor om sin tid i KPS, hur han blev helt indoktrinerad av deras sätt att leva och deras regler. Jag som är mycket intresserad av samhällsfrågor både i Sverige och utomlands tyckte att denna bok var mycket fängslande. Och att författaren beskrivit sin tid i KPS på ett enkel och lättfattat sätt det gillar jag skarpt.

Betyg 4/5 Kristina Simar 2011-10-06 (104) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Aravind Adigas bok Mellan Attentaten.. Visa hela

Recension av Aravind Adigas bok Mellan Attentaten

Boken är utgiven av Brombergs förlag och innehåller 320 sidor

Aravind Adiga föddes i Indien 1974 och har studerat vid Columbia University och Oxford University. År 2008 belönades han med Bookerpriset för sin debutroman Den vita tigern. Han har tidigare medarbetat i Time och publicerats i Financial Times. Aravind Adiga bor i Mumbai i Indien.

Handling: Mellan Attentaten utspelar sig i den indiska staden Kittur tiden mellan mordet på Indira Gandhi 1984 och mordet på hennes son Rajiv Gandhi 1991.
Boken innehåller fjorton olika berättelser med olika personer och det utspelar sig under sju dagar. Den handlar om människor av olika klass, kast och religiös bakgrund. Alla berättelser har det gemensamma att allt börjar bra för huvudkaraktärerna, men tyvärr håller det inte i sig och det slutar ofta på ett riktigt trist sätt.

Vi får bland annat möta Ziavddin som är pathaner. Har får som jobb att följa turister som kommer med tåget till ett bra hotell och han bär deras bagage.
Keshava som är hoyka, kommer till staden och blir busskonduktör. Det börjar så bra för honom, men efter ett misstag förändras allt.
George D. Souka moskilitmannen som lyckas övertala sin arbetsgivare Mrs Gomes att hela tiden få bättre jobb hos henne. Han blir hennes chaufför och de åker på trevliga utflykter. Han lyckas övertala Mrs Gomes att byta ut sin kokerska och istället anställa hans syster Maria. Denne man gör även han ett misstag och det är något han får ångra.
Alla de tre männen gör ett dumt misstag, precis som övriga personer boken handlar om. Alla berättelserna slutar därför olyckligt för huvudkaraktärerna i varje kapitel.

En underhållande berättelse om den indiska staden Kittur och de olika människorna som vistas där. Bokens handling är egentligen väldigt sorglig. Men författaren har ändå lyckats skriva den med lite humor och medkänsla. Boken är även intressant och tar upp hur det fungerar med de olika kast som de har i Indien, hur personer med ett visst kast och religion behandlas. Jag har inte läst så mycket om Indien innan, men den här boken gav mersmak.

Betyg 3/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent

Recension av Sanna Juhlins bok Memento Mori – minn.. Visa hela

Recension av Sanna Juhlins bok Memento Mori – minns att du skall dö

Boken är utgiven på Ord Text Mening (2010) och innehåller 157 sidor.

Detta inklipp har jag kopierat från Sanna Juhlins blogg. Det är en liten presentation av henne själv.

Jag heter egentligen Susanne, men kallar mig alltid för Sanna då jag skriver.
Föddes i november 1970.
Bor på en liten ort några mil norr om Sundsvall.
Jag är mor åt 2 barn:
Isabelle född juli 2003
Gustav född maj 2007
Jag är styvmor åt en idag vuxen styvson.
Varit tillsammans med min make sedan 1991.
Studerar litteraturvetenskap på Universitet.
Barnboksförfattare men skriver även skönlitteratur för vuxna.
Ni kan nå mig via min email:
susanne.juhlin@hotmail.com
http://sannajuhlin.webgain.se/information/index.xhtm;jsessionid=C63891645258EC1001CEA59E48487DDD?webgainGroupId=18825

Handling: Louise 31 år är en lång och smal tjej som jobbar som bibliotekarie. Av beskrivningen att döma ser hon ut som en sådan bibliotekarie som man ofta ser på film. Grå, trist och ganska surmulen. Hon ser ganska svart på livet och är ibland cynisk mot sin omgivning. Särskilt mot sina föräldrar och sin lillasyster. Lillasyster Anne som alltid är så glad och social. Söt är hon också och inte lika lång och smal som Louise. Anne har två döttrar som Louise givetvis stör sig på och nu ska Anne gifta sig och vill att Louise ska vara tärna tillsammans med Annes döttrar. Något Louise absolut inte kan tänka sig. Klädd i något med spetsar och tillsammans med dessa ungar. ”Nej, bevare mig väl”, tänker Louise. Louise hon vill vara för sig själv, i sin lägenhet, läsa böcker och titta på film. Just att se på film är något hon älska att göra. Det är mycket trevligare än att umgås med folk.

En dag börjar en ny ung bibliotekarie på biblioteket där Louise jobbar. Sarah heter hon och är en kort tjej med lika kort kjol. Hon tycker bättre om att läsa kärleksromaner än den klassiska litteraturen som bibliotekarier förväntas göra. Sarah försöker bli vän med Louise och en kväll kommer hon och ringer på Louises dörr tillsammans med sin pojkvän Antonio – en snygg italienare som studerar till läkare. Louise blir inte särskilt glad och en stund senare ber hon dem att gå.

Louise går till läkaren och blir sjukskriven en längre tid för utbrändhet. Hon tycker att det är skönt att inte behöva gå till biblioteket och träffa på Sarah. Nu när hon går hemma om dagarna, upptäcker hon att hon fått en ny granne. En man som även han är hemma om dagarna. Hon blir lite nyfiken och kikar gärna i smyg på honom när han sitter på balkongen. Plötsligt en dag möts de i trappen. Mannens katt har sprungit iväg och nu letar han efter den. Han berättar att han heter Alex och att han precis har flyttat in. Louise blir lite förtjust i Alex och en morgon bakar hon för ovanligheternas skull en sockerkaka. Hon ringer på dörren hos Alex och när han öppnar bjuder hon in sig själv. De dricker lite ljummet kaffe och Alex berättar att han är översättare och jobbar hemifrån. Louise får känslor för Alex och börjar se livet från en ljusare sida. Hon blir gladare och öppnare. Men det finns även två andra som gör en viss inverkan på Louises liv och det är Sarah och Antonio. Hur mycket kan hon lita på dem? Särskilt på Antonio som kommer att bli som ett ont omen i hennes liv…

En härligt skriven roman om den något gråtrista bibliotekarien Louise. Författaren har lyckats fånga hennes tristess på ett skickligt sätt. Det går inte att komma ifrån hur tråkigt allt verkar vara för Louise. Beskrivningarna om hur trist hon tycker om att umgås med släkt och vänner sitter perfekt. Det känns i hela kroppen hur illa hon tycker om att vara i andras närhet. Rytmen i texten är jämn hela tiden och berättelsen håller från början till slut. Den pendlar mellan humor, spänning, melankoli och cynism. En riktigt bra debutroman av Sanna Juhlin.

Betyg 4/5 Kristina Simar 2011-01-28 (9) www.kristinasimarlektor.se

Recension av Lars Wilderängs technothriller Midvin.. Visa hela

Recension av Lars Wilderängs technothriller Midvintermörker

Boken är utgiven på Förlag Ängsjödal (2011) och innehåller 366 sidor.

Författaren skriver bloggen http://cornucopia.cornubot.se/p/kop-boken-midvintermorker.html

Handling: Berättelsen tilldrar sig under julhelgen 2012. På annandag jul ringer telefonen hos SOS-alarm 112. ”Vad har inträffat?” undrar en telefonist.
”Detta är Gerd Olsson, Sveriges vice statsminister. Någon har försökt att döda mig i mitt hem. Jag har skjutit två män. Skicka allt ni har.”
Det är just på annandag jul 2012 som svenskarna vaknar upp till ett Sverige de inte upplevt förut. Strömmen är borta och Ryssland har invaderat Sverige, främst Gotland, men även Malmö och Karlsborg skildras i boken. Slottet och andra byggnader i Stockholm brinner ner. Broar och gator rasar. Kommer Sverige att förintas eller lyckas våra militära svenska hjältar att avstyra det hela. Läs den spännande berättelsen om vad som kan hända i Sverige när man minst anar.

Jag är mycket fascinerad av författarens research. Det han berättar om det kan han, det märks tydligt. Boken innehåller mycket detaljer om vapen, fordon, flygplan och militära strategier. Är man intresserad av det, är denna bok mycket intressant. Själv är jag inte kunnig eller särskilt intresserad i detaljer i det militära systemet, så det blev lite svårt att hänga med ibland. Annars var det en mycket händelserik bok och det var action från början till slut. Jag skrämdes av att Sverige skulle kunna bli ockuperad, men vem vet vad som händer i framtiden. Tyvärr var texten lite för liten för mina ögon, så det tog extra lång tid att läsa boken. Det fanns även en hel del brister i korrekturläsningen som jag hakade upp mig på. Men trots allt var boken mycket spännande och läsvärd.

Betyg 3/5 Kristina Simar (61) http://blogg.passagen.se/krisim

Åsa Linderborg är född 1968 och arbetar som kultur.. Visa hela

Åsa Linderborg är född 1968 och arbetar som kulturskribent på Aftonbladet. "Mig äger ingen" är hennes debutroman.

Åsa skriver om sin uppväxt med sin ensamstående pappa som är härdare på Metallverken i Västerås. Han har problem med alkoholen.

Åsa tycker mycket om sin pappa. Men att detta med hygien inte är så viktigt är väl inte så bra. Ingen tandborste eller tandkräm. Sova utan lakan tillhör vardagen. Inga handukar och inga nytvättade kläder.

Pappans anhöriga försöker hjälpa till så gott det går och varje dag efter pappans jobb cyklar de hem till farmor och farfar för att äta middag.

Jag tycker det är en fin skriven bok om en udda uppväxt. Även om Åsa har en udda pappa könner hon sig älskad och det har gått bra för henne i livet.

Recension av Tahar Ben Jellouns bok Min mamma Bok.. Visa hela

Recension av Tahar Ben Jellouns bok Min mamma

Boken är utgiven på Alfabeta förlag och innehåller 222 sidor.

Tahar Ben Jelloun föddes 1944 i Marocko, men bor numera i Paris. Han betraktas som en av de riktigt stora franskspråkiga författarna. Hans böcker finns översatta till ett tjugotal språk och tolv av hans romaner är översatta till svenska. Han har tilldelats ett flertal priser. Bland annat 1987 års Goncourtpris för Den tjugosjunde natten och International IMPAC Dublin Literary Award 2004 för Denna bländande frånvaro av ljus.

Handling: I denna bok berättaren författaren kärleksfullt om sin mor Lalla Fatma. Han berättar om hennes uppväxt och giftermål tills i nutid när hon är sjuk i Alzheimers och väntar på döden. Hon bor i Tanger, Marocko, men i hennes verklighet befinner hon sig i sina barn- och ungdomsår då hon bodde i stadsdelen Makhfiya i Fès.

Hon har två kvinnor, Keltoum och Rhimou, som vårdar henne.

Tahar Ben Jelloun berättar även tillbaka i tiden, när hans mamma var ung. Exakt hur gammal hon är det ingen som vet. När hon gifte sig första gången var hon nog närmare sexton år. Hon blev fort gravid, men hennes man insjuknade i tyfus när hon var i sjunde månaden och dog innan deras dotter föddes. Lalla Fatma hann gifta sig två gånger till under sitt liv.

Läsarna får följa hennes resa genom livet från ungdomen och framåt i livet. Om hennes familjs historia med islamska traditioner som vardag, helg, äktenskap, födelse och död. Lalla Fatma är analfabet, men har alltid haft en stark egenkänsla om hur Gud förhåller sig till människorna och hon är inte rädd för att dö. Det är Gud som bestämmer när den dagen är inne. Nu när hon är sjuk och sängliggande, pratar hon ofta för sig själv och nynnar lite på någon melodi. Ofta känner hon inte igen sina barn när de kommer på besök. Hon undrar varför hennes döda anhöriga och vänner inte kommer på besök. Det är lättare för henne att känna igen en röst på telefon än när hon ser personens ansikte.

En otroligt vacker berättelse av en av mina absoluta favoritförfattare. Ingen kan skriva med så mycket känslor som Tahar Ben Jelloun. I denna bok beskriver han sin älskade mor med så oerhört mycket känslor. Om hur det känns att se henne bli allt svagare och bortkommen i Alzheimer. Den fruktansvärda känslan att se sin starka mor ligga under täcket som en fågelunge och ofta inte ens känner igen honom förklarar han utomordentligt. Boken är mestadels tragisk, men ibland kan jag ana att vissa händelser är skrivna med glimten i ögat. En underbar bok som jag rekommenderar varmt.

Betyg 5/5 Kristina Simar

Recension av Claes Brittons Min mamma är död Clae.. Visa hela

Recension av Claes Brittons Min mamma är död

Claes Britton är född 1963, är utbildad journalist och har bland annat skrivit en serie uppmärksammade litterära reportage i Dagens Nyheter. Han debuterade 2004 med sin skönlitterära bok Sekelskifte i Stockholm, en lovprisad samling satiriska texter från 90-talet och det tidiga 2000-talets Stockholm. Tillsammans med sin hustru Christina driver han en kommunikationsbyrå i Stockholm inriktad på mode, design och livsstil.

Handling: En både sorglig och upplysande bok. Claes mamma Mona börjar en dag känna av smärtor i ena sidan. Det blir inte bättre och hon uppsöker en läkare. Mona är själv läkare inom invärtesmedicin. Läkarna upptäcker inget speciellt vid de första undersökningarna, men med tiden upptäcker de att Mona har en lungsäckstumör som kallas mesoteliom, en sällsynt tumör, kanske den mest smärtsamma och svårbehandlade tumör som en människa kan drabbas av, som ger en obarmhärtig och plågsam död.

Vi får följa Mona och hennes närmaste under hennes sista tid i livet. Det är hennes son Claes som berättar om mammans smärtor som hela tiden blir värre och orken som tryter. Till slut hamnar Mona på Stockholms sjukhem. Mona har frågat Ulla som arbetar där om hon vill vara med henne till slutet. Ulla har en gång i tiden varit elev hos Mona och Mona känner stort förtroende för henne. Det är med tårar i ögonen som vi läsare får följa Monas sista tid i livet, med oerhörda smärtor som ingen medicin rår på och till hennes sista andetag.

Under den andra hälften av boken berättar Ulla för Claes om sitt arbete på Stockholm sjukhem, hur den palliativa vården fungerar där och hur olika patienterna reagerar när de får reda på att det inte finns något mer att göra. De allra flesta får en oerhörd ångest som utspelar sig på olika sätt. En del kan bli riktigt aggressiva och klaga på allt och alla, medan vissa håller sig lugna och är tacksamma.

Som ni ser har jag delat upp boken i två delar. Den delen när vi får följa Monas sista resa i livet och den andra delen som är väldigt upplysande, där läkaren Ulla berättar om sitt arbete inom den palliativa vården. Den första delen, när Claes berättar om sin mammas insjuknande och död är jobbig att läsa. Författaren skriver med mycket känslor och han utelämnar inget, även om det måste vara svårt att skriva om. Jag känner lidande med Mona som själv är läkare, jag funderar på: hur mycket visste hon om sin sjukdom egentligen?

Den andra delen där läkaren Ulla berättar om sitt jobb innehåller mycket intressant, men också obehaglig fakta om hur olika människor reagerar i slutets ände.

Detta är en bok som jag tycker borde ingå i alla vårdutbildningar. De flesta inom vården kommer förr eller senare att träffa någon som är döende och då är denna bok mycket läsvärd.

Betyg 4/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent

Recension av Sanna Sjöswärds bok Min mamma är en p.. Visa hela

Recension av Sanna Sjöswärds bok Min mamma är en persisk prinsessa

Boken är utgiven på Norstedts förlag och innehåller 280 sidor.

Sanna Sjöswärd föddes i Iran 1973. Hon är utbildad biljournalist från Nordens fotoskola på Biskops-Arnö och har arbetat för en mängd olika svenska och utländska tidningar såsom Aftonbladet, GP, DN, Le Figaro, Helsing Sanomat och The Globe. 2006 visades hennes utställning Rötter, med fotografier på hennes Iranska familj, på bland annat Arbetets museum i Norrköping och på Kulturhuset i Stockholm. I samband med utställningen släppte hon fotoboken Rötter/Roots.

Handling: Sanna eller (Farzaneh som hon heter när hon bor på ett barnhem i Iran) blir adopterad av ett par i Sverige när hon är fyra år. De hämtar henne på barnhemmet tillsammans med en pojke på två år som får namnet Peter.
Sanna talar redan persiska när hon kommer till Sverige och hon har svårt att lära sig svenska och även att anpassa sig till den svenska miljön och omgivningen på Lidingö där de bor. Hon kommer ofta i konflikt med sin adoptivmamma Brita. Det pratas aldrig om känslor eller diskuterar någonting där hemma, detta gör att Sanna har svårt att känna sig älskad.

När Sanna blir större söker hon sig till ”extramammor” som oftast är kamraternas mammor. Hon behöver någon som lyssnar på henne. När Sanna är 14 år skiljer sig hennes föräldrar och hennes pappa träffar en ny kvinna. Hon bor hos sin pappa, men blir utslängd när hon är 17 år.
Sanna får senare hjälp av Sideh, en iransk bekant som bor i Sverige och som är gift med Majid som är iransksvensk. Majid som kan både persiska och svenska, hjälper Sanna med efterforskningar om hennes iranska familj. Han hjälper henne att publicera en artikel i en av Irans största dagstidningar. Så en dag i juni 1999 ringer Sideh och berättar för Sanna att hon har hennes äldre syster Leila på tråden från en redaktion i Teheran. Hon får prata med henne och sedan hör hon en annan kvinnas röst som säger att hon heter Sedighed och att hon är hennes biologiska mamma.

Några dagar senare hittar Sanna ett brev i brevlådan från en man som säger sig vara hennes morbror och att han och hans fru bor i Kungsängen utanför Stockholm. De får telefonkontakt och bestämmer sig för att träffas. Efter det besöket känner Sanna att hon bara måste åka till Iran och hälsa på sin familj. Tyvärr blir det något av en kulturchock för Sanna när hon anländer på flygplatsen och många släktingar är där och ska hälsa henne välkommen och kramas. Deras sätt att visa lycka och kärlek känns väldigt främmande för henne.

Under sin tid i Iran kommer Sanna att känna att hon älskar sin mamma Sedigheh, sina syskon och närmaste släktingar, samtidigt som hon har lite svårt med den annorlunda kulturen. Sanna vill ha ett riktigt svar på varför hon lämnades på barnhemmet, men mamma Sedigheh är inte så villig att berätta sanningen för henne. Sanna åker hem till Sverige igen, men återvänder med jämna mellanrum till sin Iranska familj, men det är i Sverige hon vill ha sin bas.

En helt otrolig och vacker berättelse av Sanna Sjöswärd. Jag älskar ju att läsa om Mellanöstern, det känns magiskt att läsa om deras kultur som är så långt från vår egen. Sanna berättar både om sin uppväxt i Sverige och om mötet med sin familj i Iran. Hon skriver så rörande att tårarna trillar ner för kinderna. Jag känner så med Sanna när hon berättar hur det kändes att komma till fel adoptivföräldrar, i en familj där inga känslor visades, medan familjen i Iran visade massor av känslor. Som sagt en helt underbar och intressant bok om hur det känns att ha en fot i två så olika kulturer som Sverige och Iran. En bok som många bör läsa.

Betyg 5/5 Kristina Simar

Recension av Erik Löfvendahls roman Min skuld är m.. Visa hela

Recension av Erik Löfvendahls roman Min skuld är min

Boken är utgiven på Norstedts (2008) och innehåller 368 sidor.

Min skuld är min är Erik Löfvendahls åttonde roman och har ingenting med författarens själbiografiska svit att göra. Snarare utgör den en sorts pendang till hans debutroman Sitta i pappas knä (1988) som också handlar om en medelålders man som sitter häktad misstänkt för mordet på en ung flicka.

Handling: Någon gång på 1980-talet läser en ung man litteraturvetenskap på Stockholms Universitet. Han vill gärna bli författare och under ett juluppehåll har han bestämt sig för att slutföra en roman som han tidigare påbörjat.
En kväll blir han avbruten när det ringer på dörren, utanför står en tjej som heter Sussie. Hon bor i samma hus och studerar till sjuksköterska. Hon vill komma in och vill att mannen låser dörren. Sussie berättar att hon är rädd för sin pojkvän Carsten. Han har bestämt att han ska flytta in till henne. Själv känner hon sig inte mogen för det, men vågar inte säga nej. Hon är inte fysiskt rädd för Carsten utan mer psykiskt. Sussie vågar inte gå ner till sin lägenhet ifall Carsten är där och hon frågar om hon får sova över. Efter lite om och men får hon ta sängen och mannen lägger sig på golvet. Sussie pratar på och får mannen att lägga sig bredvid henne i sängen och det slutar med att de har sex. På morgonen smyger Sussie ner till sin lägenhet och mannen fortsätter att skriva på sin roman. Nästa dag undrar mannen hur det gått för Sussie och vid 20-tiden går han ner till hennes lägenhet och ringer på, men ingen öppnar. Mannen tycker att han ser ett svagt ljus i lägenheten när han tittar genom brevlådan, men det är alldeles tyst. När han ska gå där ifrån kommer han åt handtaget och dörren öppnar sig. Mannen smyger tyst in och ser sig omkring. På sängen hittar han Sussie livlös, och han förstår att hon är död. Mannen går upp till sig och ringer polisen. Detta blir upptakten till en spännande jakt på mördaren. Samtidigt som jakten på mördaren pågår skriver mannen på sin roman som handlar om den medelålders mannen Tord som blir god vän med en flicka i nioårsåldern. Folk ser inte det med blida ögon och när flickan hittas mördad blir Tord anhållen för mordet och tagen som pedofil. Är det verkligen sant?

En mycket givande psykologisk thriller (vill jag kalla den för) som är skriven i jagform av mannen i berättelsen och i presens. Något som jag gillar, för jag tycker det ger mera närvaro i berättelsen. Jag blev lite osäker vilken berättelse som egentligen var den sanna och vilken som var romanen mannen skrev på. Vet inte om det var meningen från författarens sida eller om det bara var jag själv som blev förvirrad. Det är det som jag gillar med psykologiska thrillers, det är inte alltid förutsägbart vad som är sant eller falskt. Mycket av handlingen kan man tolka på sitt eget sätt. Boken var även bra gestaltat och språket var lagom svårt, och det är i min smak. Böcker med för lätt språk tycker jag inte ger mig den läsglädje jag vill ha. Därför tyckte jag mycket om denna bok och den gav mig stor läsglädje.

Betyg 4/5 Kristina Simar 2011-08-11 (77) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Arvid Lagercrantzs bok Mitt galna liv.. Visa hela

Recension av Arvid Lagercrantzs bok Mitt galna liv

Boken är utgiven på Lind & Co och innehåller 225 sidor.

Arvid Lagercrantz är född 1942 och arbetar som journalist. Under 1970- och 80-talet var han politisk reporter och kommentator i Dagens Eko/Sveriges Radio. Senare blev han P1-chef, vice VD och VD vid Sveriges Television och Axess TV.

Handling: ”Det här en memoar om psykisk sjukdom. Med nödvändighet handlar den också om mig själv men mest handlar den om min sjukdom, hur jag led, hur jag behandlades och vad läkarna skrev i mina journaler. Jag vet att många människor har liknande problem. Låt oss dela ensamheten. Mina maniska perioder har blivit många. Jag har fått elchocker, legat i bälte och fått massor av psykosmedicin. Dessemellan har jag varit helt frisk. Jag bjuder här på vad jag kallar Mitt galna liv.” Arvid Lagercrantz

Redan i tidig ålder fick Arvid Lagercrantz diagnosen psychosis manico- depressiva. Senare ändrades diagnosen till manodepressiv och nu senast kallas den för bipolär sjukdom typ 1.
Som åttaåring fick Arvid Lagercrantz gå till Ericastiftelsen och leka, varför kunde han inte förstå. En medelålders tant satt bredvid honom vid en sandlåda. Där skulle Arvid placera ut olika figurer och berätta för henne varför de skulle stå just på de platserna. Idag har han fått läsa anteckningarna som gjordes och han tycker att de är löjliga.
Första gången Arvid Lagercrantz blev riktigt sjuk var när han var ute till sjöss vid femton års ålder. På väg till Malta och till Alger började han känna sig deprimerad. Han fick något senare hjälp att flyga hem till Sverige och väl här hemma blev han inlagd på Karolinska sjukhusets psykiatriska klinik.

Efter det har sjukdomen följt honom hela livet, han har känt av när hans maniska perioder börjat, ofta i samband med stressiga fysiska och psykiska situationer. Vid de maniska perioderna har Arvid haft svårt att sova och han har kunnat arbeta hur mycket som helst.
Trots sin ordblindhet har Arvid Lagercrantz lyckats att bli en framstående journalist. Efter varje inläggning på någon psykiatrisk klinik har han alltid kunnat återvända till sitt arbete.
Han har ätit mycket psykosmedicin, bland annat Litium, han har även fått ett antal elchocker.

I slutet av boken intervjuar han själv sin hustru och sin gamle barndomsvän Per Falkman, om hur de har upplevt hans sjukdomstillstånd.

En underbart skriven bok av Arvid Lagercrantz, där han berättar så öppet, ärligt och känslosamt om sin psykiska sjukdom. Hur han gång på gång får läggas in på en psykiatrisk avdelning och förutom medicin även får elchocker. Han beskriver med mycket känslor hur han känner sig när det maniska tillståndet är på väg. Även hans berättelse om den kända familjen Lagercrantz är också intressant. En riktigt bra och innehållsrik bok om det många inte vill kännas vid. Att leva med en psykisk diagnos.

Betyg 4/5 Kristina Simar

Recension av Lena Katarina Swanbergs bok som hon s.. Visa hela

Recension av Lena Katarina Swanbergs bok som hon skrivit tillsammans med Parisoula Lampsos
Mitt liv med Saddam

Lena Katarina Swanberg är journalist och författare. Hon har skrivit ett flertal uppmärksammade biografier, bland annat Sorgfågel – Annika Östberg berättar om sitt liv (1999), Hedersmordet på Pela (2002), Klockan 10.31 på morgonen i Khao Lak (2005) och När kalla nätter plågar mig med minnen av hur det var (2009)

Handling: Parisoula Lampsos hade precis fyllt sexton år (1968), när hon träffade Saddam Hussein första gången. Hon kallades för ”Bagdads prinsessa” på grund av sin skönhet och hon var enda dottern i en förmögen grekisk familj som var bosatta i Bagdad. Saddam var vid detta tillfälle i trettioårsåldern och inflytelserik inom Baathpartiet. De blev attraherade av varandra och därmed blev Parisoulas öde beseglat.

Efter att hon träffade Saddam denna gång, ansåg han att hon var hans egendom. Så fort han kallade på henne skulle hon infinna sig i något av hans stora hus. En bil fanns alltid redo att hämta henne när Saddam ville. På den tiden tyckte Parisoula att Saddam var en stilig man i sin militäruniform, hon var verkligen förälskad i honom.

Men med tiden blev förhållandet allt jobbigare. Parisoula ansåg att Saddam var en farlig och maktlysten man. Ju mer makt han fick desto farligare blev han. Även hans äldsta sönder Uday och Qusay var maktlystna, värst var Uday. I Bagdad fanns alltid några som lyssnade vad andra berättade och som vidarebefordrade till Saddam om någon sagt något om honom eller hans familj. Sades något som Saddam tyckte var olämpligt kunde han straffa vem som helst med döden. Han älskade att döda.

Parisoula blev mer och mer låst i sitt förhållande med Saddam, men hon visste hur hon skulle uppträda inför honom för att han skulle hålla sig lugn. Han hade ett otroligt häftigt humör och alltid skjutvapen i närheten. Sen blev det den 11 september 2001 och alla vet väl vad som hände med Irak och Saddam Hussein efter det.

Ja, ni som läst mina andra recensioner om Mellanöstern, har nog redan listat ut vad jag tyckte om denna bok. Handlingen var hemsk, tragisk, sorglig och grym. Jag funderade mycket över hur grymma vissa personer kan vara egentligen. Hur fungerade Saddam Husseins hjärna egentligen? Kan man verkligen vara så ond?

Lena Katarina Swedberg är en otroligt duktig journalist som skriver biografier tillsammans med andra kända människor. Hon skriver på ett underhållande och okomplicerat sätt. Alla böcker som jag läst av henne har gett mig många intressanta upplysningar, så även denna bok.
Betyg 5/5 Kristina Simar

Recension av Jan Henrik Swahns bok Mitt liv som ro.. Visa hela

Recension av Jan Henrik Swahns bok Mitt liv som roman

Boken är utgiven på Albert Bonniers Förlag (2011) och innehåller 292 sidor.

Jan Henrik Swahn är född 1959, uppvuxen i Köpenhamn och Malmö och numera bosatt i Stockholm. Han har utkommit med tio romaner, senast Manolis mopeder (2008), och han är även verksam som översättare från danska, franska, polska och grekiska.

Handling: På baksidan av boken står det att författaren skrivit dagbok sedan han var sjutton år, för att ha det som underlag till sina memoarer. Denna roman är som det antyder, skapad av både fiktion och sanning. Eftersom dagböckerna brann upp, så får författaren ta händelserna direkt ur minnet och då kanske inte allt blir ihågkommet på rätt sätt. Romanen är skriven som en dagbok, i jagform, men i imperfekt.

Författaren skulle kunna kallas ”Enfemtiotalskappsäcksvandrare”. Han har svårt att slå sig till ro någonstans. Jan Henrik är född i Malmö, men uppvuxen i Köpenhamn. I tonåren flyttade familjen tillbaka till Malmö igen. Sedan har det varit ett ständigt resande mellan olika städer och länder. Att författaren är rastlös som ständigt måste ut på äventyr, samtidigt som han försöker skriva en roman är inte svårt att förstå av hans berättelse hur han reser och flyttar hela tiden. Att sedan få ett förlagskontrakt är inte heller lätt och Jan Henrik Swahn säger att han nästan tapetserat en vägg med alla refuseringar från olika förlag som han skickat sina manus till. 1986 får han äntligen förlagskontrakt på Albert Bonniers förlag med boken Jag kan stoppa ett hav. Berättelsen om hur det gick till när Jan Henrik Swahn tog sitt körkort tillhör en av de roligaste händelserna i boken. Författaren träffar många intressanta människor på sina resor. Tillexempel poeter och andra författare. Det finns två kvinnor i boken som tar extra mycket plats i Jan Henriks liv. Det är H – en polsk kvinna och T – en svensk kvinna. Det är H som han kommer att gifta sig med och 1989 får de en son. Så mycket längre än till 1989 får vi inte följa Jan Henrik Swahn, vi läsare får hoppas på en fortsättning i nästa bok.

Jag tycker att detta var en helt strålande bok. Den var skriven med glimten i ögat och mycket intressanta händelser att ta del av. Handlingen är inte enbart koncentrerad på författaren själv, utan många andra personer får även ett stort utrymme. Jag kan känna av hans rastlösa själ när han hela tiden måste resa mot nya mål. När författaren beskriver sina vandringar på Stockholms gator på 80-talet följer jag med i hans fotspår och ser gatorna framför mig. Innehållet i texten blandas mellan att vara mycket sentimental till att vara riktigt roligt, så jag skrattar högt för mig själv. Det var med stor inlevelse jag läste boken och jag läste ut den på en dag. Miljöerna var dessutom perfekt skrivna, när jag kan se dessa framför mig är jag mycket nöjd. Jag har hittat ännu en favoritförfattare,

Betyg 4/5 Kristina Simar 2011-03-17 (28) www.kristinasimarlektor.se

Recension av Cecilia Åses bok MONARKINS MAKT – Nat.. Visa hela

Recension av Cecilia Åses bok MONARKINS MAKT – Nationell gemenskap i svensk demokrati
(Denna bok är en recensionsbok från Ordfront)
Cecilia Åse är forskare och föreläser i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Hon publicerade Makten att se – om kropp och kvinnlighet i lagens namn år 2000 och tillsammans med Maria Wendt skrev hon boken Politikens paradoxer 1996.
HANDLING: När man ser framsidebilden på boken kan man tro att den handlar om kungafamiljens liv i glitter och glamour.
Men det är helt fel. Boken som statsvetaren Cecilia Åse skrivit handlar om de diskussioner som finns runt monarkins framtid och är en granskning av hur mycket makt kungahuset har politiskt.
När den gamla författningen från 1809 gällde hade kung och riksdag gemensam makt över lagstiftningen. Det var även kungen själv som utsåg statsråd och även utfärdade lagar och förordningar i >>Kungl Majt<< namn.
Regeringen styrde landet, men besluten fattades formellt av >>Kungl Majt<<.
Den så kallade Torkekovpromissen som skedde i badorten i Torekov.(Därav namnet) i augusti 1971.
Huvudpunkterna blir att Sverige ska vara en monarki, men nu ska statschefens uppgifter begränsas till enbart ceremoniella.
Kungen får numera inte utse regeringsbildare, vara överbefälhavare eller ordförande vid regeringssammanträden.
När vår gamle kung Gustaf VI Adolf dog 1 september 1973 och kronprins Carl-Gustaf blev kung Carl XVI Gustaf uppfyllde han de funktionerna från 1809.
Numera är det i stort sett bara representationer inom och utom Sverige som gäller. Kungen ska vara obunden och opartisk. Han bör inte uttrycka politiska eller samhällskritiska åsikter.
Han är straffrättsligt immun. Det vill säga att han inte kan åtalas eller ställas inför rätta.
Numera ska kungafamiljen vara ”vanlig”. Man ska känna igen sig i dem. De firar jul och åker på skidsemester som alla andra. Även om vi vill att de ska kännas ”vanliga” så vill vi läsa om dem i media, se på deras vackra kläder och följa deras resor och uppdrag.
Numera har vi även kvinnlig tronföljd. Redan 1964, 1967 och 1968 tog riksdagen upp detta. Folkpartiet och Centerpartiet ställde sig positiva till det, men inte Socialdemokraterna.
19 juni 1976 gifte sig kung Carl XVI Gustaf sig med fröken Silvia Renate Sommerlath. Ett kungligt giftermål förutsätter heterosexualitet och att föda barn för att föra kronan vidare.
Den 14 juli födde drottning Silvia en liten dotter, Victoria. På den tiden var hon bara en vanlig prinsessa. När Carl-Philip föddes 13 maj 1979 var han alltså kronprins. I januari 1980 trädde den nya lagen i kraft och prinsessan Victoria blev kronprinsessa.
Den 10 juni 1982 födde drottning Silvia kungaparets tredje barn – prinsessan Madeleine.
Båda döttrarna förlovade sig under 2009. Kronprinsessan och hennes fästman Daniel Westling gifter sig i Storkyrkan 19 juni 2010.
Jag tycker: För att vara skriven av en forskare i statsvetenskap och med politisk handling trodde jag att texten skulle vara stel, tråkig och akademisk. Lite långtråkigt blev det ibland med alla årtal. Men på det stora hela var boken intressant och inte svårläst. Inte skrivet med ett akademiskt språk, så alla som har ett intresse för kungahuset ur ett politiskt perspektiv bör ha nöje av denna bok.

3/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent

Recension av Philippe Claudels bok Monsieur Linh o.. Visa hela

Recension av Philippe Claudels bok Monsieur Linh och den lilla flickan

Boken är utgiven på Norstedts förlag (2011) och innehåller 144 sidor.

Philippe Claudel är född 1962 och fick sitt första internationella genombrott med romanen Grå själar (2006) som översattes till ett trettiotal språk och belönades med ett flertal priser, däribland Svenska Deckarakademiens pris för bästa översatta deckare 2006. Philippe Claudel är också verksam som dramatiker och filmare. Han långfilmsdebuterade 2008 med den hyllade Jag har älskat dig så länge. 2010 fick Philippe Claudel ta emot den brittiska tidningen Independents pris för bästa roman för Brodecks rapport.

Handling: I Monsieur Linhs hemby någonstans i Sydostasien råder krig. Han har hittat sonen och sonhustrun död på ett fält och tar med deras lilla flicka på en lång båtresa till ett annat land. Han hoppas att han och hans numera lilla flicka ska kunna känna sig säkra i det landet, även om de inte talar hans språk. Han och flickan får flytta in på en flyktingförläggning tillsammans med några andra familjer från hans eget land. Monsieur Linh vakar ständigt över sin lilla flicka och tar med henne överallt.

Monsieur Linh lär känna Monsieur Bark som nyligen förlorat sin älskade hustru och han och Monsieur Linh befinner sig på samma känslomässiga plan. Det gör att det uppstår en djup och varm vänskap dem emellan, även om de inte talar samma språk. Monsieur Bark tar med Monsieur Linh och hans lilla flicka på olika sevärdheter i staden och han lär honom äta och dricka sådant som är vanligt i hans land.
Så kommer den dagen som Monsieur Linh och flickan måste flytta från flyktingförläggningen och han blir väldigt förtvivlad. Hur ska det nu gå för honom och barnet i landet där han inte förstår språket? Kommer han att bo så långt bort från sina käre vän Monsieur Bark att det kanske aldrig kommer att ses igen?

Ännu en underbar och poetisk skriven roman av Philippe Claudel – författaren till Grå själar (2006) och Brodecks rapport (2009). Precis som dessa romaner är även denna skriven på ett så gripande och känslomässigt sätt att det naturligtvis tåras i ögonen. Det är lätt att känna sympati för Monsieur Linh och hans lilla flicka. Han för även över sina egna känslor på ett sådant sätt att jag känner hur dåligt han mår över att ha fått fly från sitt hemland tillsammans med sin lilla flicka på gamla dagar och hur det känns att komma till ett okänt land och inte kunna göra sig förstådd. Philippe Claudel skriver vackert och det går inte att stressa igenom texten. Den ska läsas sakta för att man ska kunna minnas hela berättelsen. Innehållet är mycket dramatiskt och som alltid när det gäller Philippe Claudels böcker är det svårt att veta om man befinner sig i verkligheten eller i fantasin.

Betyg 5/5 Kristina Simar 2011-03-27 (30) www.kristinasimarlektor.se

Recension av Mats Ahlstedts kriminalroman Mordet p.. Visa hela

Recension av Mats Ahlstedts kriminalroman Mordet på Ragnhildsholmen

Boken är utgiven på Kabusa Pocket (2010) och innehåller 310 sidor.

Mats Ahlstedt är en favorit hos dem som gillar välskrivna kriminalromaner. Intresset för skuld och straff grundlades tidigt i författarens liv – hans pappa var fängelsepräst. Tidigare har på Kabusa utkommit Den röda damcykeln (2007)

Handling: Några ungdomar har åkt till Ragnhildsholmen för att fira studenten. Ett par vill dra sig undan för att vänslas lite. De sätter sig ner vid ett buskage och upptäcker en hand som sticker upp från marken. De har hittat ett lik.
Kriminalkommissarie Sören Högström och hans kollega Fatima Wallinder från Göteborgspolisen åker dit med några andra kollegor för att se vad som har hänt. De förhör en äldre kvinna - Elsa Andersson som berättar att hon hört ett skott för några veckor sedan. Hon känner väl igen ett skott, eftersom hennes make Knut Andersson har jagat en hel del i sina dagar. Nästa dag åker Sören Högström och Fatima Wallinder tillbaka till paret för kompletterade frågor. Allt är tyst och det ser precis ut som när de lämnade gården dagen innan. Dörren står öppen och de ropar, men får inget svar. I ett av rummen hittar de det äldre paret skjutna till döds. Det ser ut som om mannen först skjutit sin hustru och sedan sig själv. Men varför?
Deras dotter Åsa vägrar tro att det är ett utvidgat självmord. Hon har en adoptivbror som hon inte träffat på många år och nu måste hon försöka få tag på honom för att berätta vad som hänt deras föräldrar. När Åsa städar ut sitt föräldrahem hittar hon en bunt oöppnade brev som för henne tillbaka i tiden och händelser som hon inte har haft en aning om. Fler och fler familjemedlemmar dras in i fallet som ett spindelnät, och fler brott sker. Vem eller vilka är den/de skyldiga och hur förhåller sig familjen Anderssons förflutna till de dåd som uppkommit?

Precis som alltid håller Mats Ahlstedts deckare, med Sören Högström och Fatima Wallinder hög klass, så även denna. Den var spännande från början till slut. Hela tiden tillkom nya karaktärer in i bilden som genast blev misstänkta. Till slut är det ett helt spindelnät av misstänkta familjemedlemmar. Berättelsen och karaktärerna är både mycket bra beskrivet och gestaltat. Jag känner hur många av karaktärerna är riktigt obehagliga. Det var en sträckläsarbok som slutade med cliffhangers i varje kapitel. Jag läste halva natten tills ögonen sade ifrån. Hade ögonen orkat hade jag nog läst boken från pärm till pärm i ett sträck.

Betyg 4/5 Kristina Simar 2011-10-19 (111) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Martin Svenssons ungdomsroman Musik f.. Visa hela

Recension av Martin Svenssons ungdomsroman Musik för tondöva

Boken är utgiven B. Wahlströms (2011) och innehåller 140 sidor.

Martin Svensson debuterade 2007 med romanen Hej! Mitt namn var Elton Persson och sedan dess har han även skrivit boken Din heder och När inget annat hjälper är hans första roman för unga läsare. Besök gärna Martins hemsida www.eltonpersson.se för mer information. Källa B. Wahlström

Handling: Detta är en fortsättning på När inget annat hjälper. I den här romanen är det mest Leo och Selahattin vi träffar av de som var med i förra boken. Leos musikkarriär har inte tagit den fart han trott när han flyttade till Stockholm från Varberg. Han har visserligen gjort en CD, men den har inte sålts med någon större framgång. Leo jobbar fortfarande som trubadur på olika krogar som förut.
Selahattin har återvänt till Turkiet för att leta efter sin stora kärlek Ceylan. Han besöker de ställen de brukade vistas vid, när de studerade på Universitetet, men ingen vet var hon finns. Selahattin träffar även en del av sina gamla vänner, men känner att de inte har så mycket gemensamt mera.
Ceylan har träffat en ny kille, Khabat och senare i romanen kommer Selahattin och Ceylan vägar trots allt att korsas. Hur det mötet går och om det finns känslor kvar det återstår att se.
När Leo får chansen att resa till Istanbul tillsammans med Filip som ska dit och filma säger han inte nej. De kommer tyvärr ifrån varandra och när Leo letar efter Filip hamnar han på en fest och där träffar han på en tjej som han känner igen från Sverige. Kommer Leo och Filip hitta varandra i storstaden Istanbul?

I denna ungdomsroman som är en fortsättning på När inget annat hjälper träffar vi i stort sätt bara Leo och Selahattin från förra boken. Som vanligt var boken lättläst och skrivet på Martin Svensson lite finurliga och ungdomliga språk som jag tycker om, men den var tyvärr inte lika bra gestaltat som i den andra boken och det kändes lite för lite med att bara få följa två av karaktärer från förra boken. Boken kunde varit längre och händelserna lite mera spännande.

Betyg 3/5 Kristina Simar 2011-10-26 (114) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Stewe Claesons roman Mördaren är död:.. Visa hela

Recension av Stewe Claesons roman Mördaren är död: Roman om ett brott och om Hallands söner

Boken är utgiven på Norstedts Förlag (2011) och innehåller 262 sidor.

Stewe Claeson är född 1942 och uppvuxen i Göteborg. Han är författare och översättare och har även varit lärare. Han debuterade 1969 med diktsamlingen Semantica: op 18.

Handling: Händelserna i boken ses genom den näst äldsta sonen Jens perspektiv. Johannes Halland har precis dött och hans sex söner har samlats vid ett krematorium för att begrava sin far. De samlas för att även öppna faderns kinesiska skrin, som ingen av sönerna vet vad det innehåller. Det enda som finns är ett papper där deras far skrivit ner en redogörelse om hur han för drygt femtio år tidigare mördat en av församlingens präster och var han gömt kroppen. Varför han mördat prästen står däremot inte.
Helt plötsligt börjar bröderna tillbringa mer tid tillsammans, något de annars inte brukar göra. Nu vill de veta sanningen om det fruktansvärda dådet och de börjar gräva. De tar sig tillbaka till föräldrarnas liv på 1950-talet för att försöka hitta svaret på de frågor brevet väckt. Hur var egentligen föräldrarnas relation till varandra? Hur var det med deras mor Sofia som varit död i många år? Har hon något med mordet att göra? Jens tänker ofta på vad författaren Tolstoj skrivit om att alla familjer, olyckliga eller lyckliga kan vara hemliga för varandra. Något som han tycker stämmer bra in på sin egen familj. Ingen av bröderna känner egentligen varandra riktigt väl. Mest undersökningar gör Jens och hans finskfödda hustru Eeva som gör allt för att försöka lösa gåtan.

En stillsam roman som inte bjuder på några större överraskningar eller spänning. Boken handlar mest om bröderna och deras familjers tankar om det hemska dådet som deras far redogjorde för att han gjort för drygt femtio år sedan i ett brev som de hittade i ett skrin som bröderna öppnade först efter hans död. Boken är vedmodig rakt igenom, men den är väldigt välskriven.

3/5 Kristina Simar 2011-08-12 (78) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension om Mörkrädd av Andreas Roman Andreas Rom.. Visa hela

Recension om Mörkrädd av Andreas Roman
Andreas Roman är född och bor i Göteborg. Han arbetar som författare och tevespeldesigner. Andreas Roman debuterade som författare 1998 med Drakväktartriologin – Drakväktaren 1998 – Dräparen 1998 och Demonen 1999.
Mörkrädd är hans sjunde roman.

Handling: David är i 30-årsåldern och sjukligt mörkrädd. När han var 9 år blev han skrämd ute i mörkret av några jämnåriga kamrater. Vad som egentligen hände får man inte riktigt grepp om.
Nu är David vuxen men hans sjukliga rädsla för mörkret finns kvar. För att inte behöva vara hemma på kvällarna tillbringar David ofta sin tid på krogen, där han också stannar kvar sist. Det händer till och med att han tar hem prostituerade för att inte behöva vara ensam. Detta är ett stort problem för David. En av de prostituerade ger honom ett telefonnummer till en terapeut som kanske kan hjälpa honom.
David bilar upp till Norrland för att i terapisyfte bo i en liten stuga mitt i skogen. Han tar med sig sin älskade katt Trassel. Davids föräldrar som alltid har funnits som stöd för honom, dog i en bilolycka för två år sedan. Sin syster Anna har han bara sporadisk kontakt med och då genom telefon.
I närheten av stugan finns ett hotell och David blir bekant med Nina som jobbar där. De dras till varandra, men Nina försöker motverka det – för hon vill inte att någon ska vara beroende av henne. Hon vill kunna resa runt i världen när hon känner för det.
Att det är otäckt att bo i den lilla stugan i skogen råder det ingen tvekan om. När mörkret lagt sig hörs det ljud och skuggor speglar sig mot fönstren. David intalar sig att det är råddjur och älgar som låter och grenar som slår mot fönstren. För att dämpa sin rädsla dricker han mycket alkohol. När han är berusad känner han sig inte lika rädd.
Spänningen stegras i slutet och ibland känns händelserna onaturliga. Slutet är väldigt oväntat. Man undrar: är Davids rädsla på riktigt, är det en fiktion eller är det något övernaturligt. Detta är något man själv får fundera över.

Vad jag tyckte: Jag vill kalla boken: ”en oerhört spännande psykologisk skräckroman”. Andreas Roman beskriver Davids rädsla på ett naturtroget sätt. Jag drogs in i hans rädsla och känslor ganska omgående. Jag tyckte så synd om David när han skulle tillbringa sin tid i den lilla stugan i skogen. Jag hoppades att det skulle sluta lyckligt in i det sista, att David skulle bli av med sin mörkrädsla. Men skräcken och spänningen stegrades hela tiden och jag hade först svårt att acceptera slutet som inte gav svar på alla frågor. Jag vände blad flera gånger för att jag ville att texten skulle fortsätta. Men tyvärr, den var slut och hur var det egentligen? Var det en riktig rädsla, en dröm eller var David psykisk sjuk och det som hände kanske han orsakade själv? Vem vet? Den var otroligt spännande och verkligen läsvärd. Kanske inte den bästa kvällslektyren om man som David är MÖRKRÄDD.

Betyg 4/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent

Recension av Roland Jansons självbiografi Nackspär.. Visa hela

Recension av Roland Jansons självbiografi Nackspärrarnas rike

Roland Janson är född 1939 och växte upp i stadsdelen Redbergslid i Göteborg. Hans far var stalinist och hans mor frireligiös.

Handling: Roland Janson är arbetarkillen som blev skådespelare av en slump i vuxen ålder.

Under ungdomen ägnar Roland den mesta av sin tid åt fotboll och politik. Båda är en viktig del i hans liv. Roland har varit starkt åt vänster. Men med tiden har han gått över till Socialdemokraterna. Boken handlar till stor del om hans politiska tankar.

Roland har haft flera olika arbeten under sin uppväxt, utan utbildning får han typiska arbetarjobb, som till exempel: gatuarbetare, garderobiär, föreståndare på ett ungkarlshotell och bergsprängare.
Som ung träffar Roland Carina, de gifter sig och får tre barn tillsammans, två flickor och en pojke.

En dag träffar Roland Lasse Strömstedt. Lasse och hans skrivpartner Christer Dahl har skrivit boken Grundbulten under pseudonymen Kenneth Ahl. Nu håller de på att göra film av boken med arbetsnamnet Det löser sig. Lasse ringer till Roland och undrar om han kan tänka sig att medverka i filmen. Roland som inte har någon skådespelarutbildning är lite tveksam, men han blir övertalad. Det går alldeles lysande och Roland får även medverka i Kenneth Ahls film Lyftet.
Filmen handlar till största del om Lasse Strömstedts liv.

Efter dessa filmer börjar Roland Janson att skriva egna pjäser. Han arbetar ofta med Lennart Hjulström, Kent Andersson, Tomas von Brömsen och Weiron Holmberg. Roland skriver pjäsen Bänken och det är planerat att de ska börja repetera i mars 1980. Men då kommer ett samtal från Stockholm. Roland och Weiron får en förfrågan om de vill medverka i Sällskapsresan I. Det är från den filmen de flesta känner igen Roland Janson.

Carina och Roland är skilda sedan många år tillbaka, och numera är han gift med Annie. Tillsammans har de sin älskade hund Manne. Roland föreläser även för olika fackförbund som tillhör arbetarrörelsen.

En intressant bok för de som känner till skådespelaren Roland Janson. Han skriver om sitt liv på ett trevligt sätt och med glimten i ögat beskriver han sin resa genom livet. Han berättar med entusiasm om sina arbeten, fotbollen och sitt stora politiska intresse. Han berättar om alkoholen som blev ett större problem under åren och han berättar om den dagen han slutade med alkoholen helt. Boken innehåller stundtals mycket politik. Roland skriver vad han tycker och tänker, men han prackar inte på någon sina åsikter, därför tycker jag att de med andra politiska åsikter mycket väl kan läsa denna bok.

Betyg 3/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent

Författaren Johan Theorin är född 1963. han har va.. Visa hela

Författaren Johan Theorin är född 1963. han har varit sommarboende på norra Öland i hela sitt liv. Detta är hans andra roman. Debutromanen hette Skumtimmen och tilldrog sig också på Öland.

Denna roman heter "Nattfåk" När den hemska vinterstormen som kallas Nattfåk på Öland far in över ön bör man hålla sig inne.

Handlingen tilldrar sig mest på Åluddens gård som stått öde i många år. Nu har familjen Joakim och Katrine Westin med sina två barn flyttat dit från Stockholm.

Det sägs att trähusen är byggda av timmer från ett skepp som gått under vid en fåk. Därför händer det övernaturliga saker som andar och spöken som går igen. Men familjen Westin är inte vidskepliga av sig. men det dröjer inte länge förrän det börjar hönda otäcka saker.

Den kusligaste sägnen säger att alla som dött på Åludden återvänder till gården varje jul.

Ja om det händer får ni veta om ni läser boken. Jag tycker att den håller från första till sista sidan. men jag varnar för att ha den som sänglektyr om man är mörkrädd.

En sak blev jag irriterad över och det var att Joakim inte berättade sanningen för sina barn på en gång. Mer säger jag inte för att inte avslöja för mycket.

Recension av Mats Kempes novellsamling Nattlampan.. Visa hela

Recension av Mats Kempes novellsamling Nattlampan tänd och dörren på glänt

Boken är utgiven på Norstedts (2011) och innehåller 178 sidor.

Mats Kempe debuterade 1996 och betraktas som en av sin generations främsta prosaister. Han bor i Stockholm. Källa: Norstedts.

Handling: Detta är en novellsamling med tolv noveller. De handlar alla om förhållanden mellan föräldrar-barn, barn-barn, föräldrar-vuxna barn och man-kvinna. Vi får möta olika familjers pusslande för att få dagen att gå ihop. Dagis skolor, skilsmässor, nya partner. Vissa karaktärer är återkommande, till exempel föräldrar som har barn på samma dagis. Novellerna tar upp oro för sina barn eller sina partners barn. Ibland kan oron övergå till rädsla. Rädsla att något ska hända ens barn något. Novellerna håller olika läsupplevelser. En del är mindre bra och vissa är mycket läsvärda. Vissa noveller känner jag igen mig i, har upplevt ungefär samma saker och även liknande känslor.

En novellsamling som är väl gestaltad och igenkännande. Vissa noveller berörde mig mer än andra. ”Utrivna sidor” var nog den novellen som jag tyckte bäst om. Jag brukar inte läsa novellsamlingar så ofta, men ibland är det trevligt att läsa något annat än romaner. Det bästa med denna novellsamling var att författaren lyckats gestalta den oro och känsla vi har inom oss när det gäller våra barn. Och att den var poetiskt skriven.

Betyg 3/5 Kristina Simar 2011-10-20 (112) http://blogg.passagen.se/krisim

091209 Recension av Nefilim av Åsa Schwarz Denna b.. Visa hela

091209 Recension av Nefilim av Åsa Schwarz
Denna bok har jag fått från Telegram förlag för att recensera.

Åsa Schwarz är född 1973. Hon är författare och IT-säkerhetskonsult. Hon arbetar halvtid på Cybercom och skriver under resterande tid.
Åsa debuterade 2005 med Och fjättra Lilith i kedjor” och 2006 kom Stigma ut. Dessa två romaner ingår i en serie som kallas Demonologin. Nefilim är Åsas senaste bok den kom ut 2009 och är fristående från de förra.

Handling: Nova Barakel är miljöaktivist och på väg att göra inbrott hos Vattenfalls VD för att skriva slagord på hans väggar. När Nova befinner sig i sovrummet upptäcker hon två människor och en hund som brutalt ligger mördade i sängen. Hon flyr, men lämnar tyvärr spår efter sig och blir senare misstänkt för morden.
Novas mor har förolyckats i en bilolycka och en dag ringer moderns advokat upp Nova. Han vill att hon ska komma till hans kontor tillsammans med en representant för en stiftelse kallad FON. De båda ska få dela fifty-fifty på moderns arv som är på 53 miljoner kronor. När Nova och representanten Peter Dagon kommer till advokatens kontor, berättar han att Nova ska få behålla huset i Gamla Stan som är värderad till 13 miljoner kronor, konst, inventarier och aktier för 13.5 miljoner. FON får 26.5 miljoner i aktier.
Nova tar reda på att FON står för Friends of Nephilim och söker på Wikipedia där det står: Nefilim är varelser eller väsen som nämns i Bibeln. I första Mosebok står: På den tiden – och även senare när gudaväsendena låg med människornas döttrar och fick barn med dem …

Nova undrar vad detta har med hennes mor att göra.
Nova och hennes kompisar som också är miljöaktivister är ute för att skrämma fler ”miljöbovar”. Den nästa som är på tur är SAS:s VD. Men någon hinner före och mördar även honom. En kväll när Nova är inne i ytterligare en ”miljöbovs” lägenhet upptäcker hon en massa blod. Någon är på väg att fly – mördaren. När Nova upptäcker vem det är som försöker flyr och som säkerligen är mördaren, blir hon alldeles förstummad.
Kriminalinspektör Amanda är den som får ta hand om morden. Hon har ett förhållande med rättsläkaren Moses. Amanda har nu börjat misstänka Nova för alla tre morden. Hon försöker få tag i Nova, men Nova rymmer från sitt hus i Gamla Stan, tar ut kontanter på banken och försöker fly ut ur landet, utan framgång. Hon har även fått veta att Moses inte är pålitlig, han är en Nefilim.
Nova blir tillslut tagen av polisen och det blir ingen lätt uppgift att förklara sin oskuld. Hon berättar för Amanda om Moses, men det är ingenting som Amanda vill höra på. Amanda har precis fått reda på att hon väntar barn och att det är Moses som är pappan. Något som hon vill berätta för Moses så fort hon kan. Men när Moses får reda på det blir han inte alls glad. Han kräver att Amanda omgående ska ta abort. Efter detta kollar Amanda upp Moses och upptäcker en del konstiga saker om honom. Hon börjar mer och mer tro på Nova. Amanda och hennes kollegor gör upp en plan om hur Nova ska hjälpa dem att få fast mördaren. Det blir ett spännande slut, men jag avslöjar inte mera. LÄS SJÄLVA!

Jag tycker: Att Åsa Schwarz åter igen gör en otroligt spännande bok. Redan efter Och fjättra Lilith i kedjor var jag fast i Åsas mystiska värld, med Bibelcitat och spänning så huden knottrade sig. Boken är en sträckläsarbok och ibland känns det som om jag är en del av handlingen. Åsa kan verkligen detta med att skriva på ett fängslande sätt. Det är spänning från första till sista sidan. Jag längtar redan till hennes nästa bok utkommer. Åsa ÄR beroendeframkallande.

Betyg 5/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent

Recension av Stefan Tegenfalks kriminalroman Nirva.. Visa hela

Recension av Stefan Tegenfalks kriminalroman Nirvanaprojektet

Boken är utgiven på Massolit Förlag (2010) och innehåller 380 sidor.
Stefan Tegenfalk är född 1965 i Stockholm och bosatt på Ekerö.

Nirvanaprojektet är andra delen i en trilogi om den tjurige och cyniske kriminalkommissarien Walter Gröhn vid Stockholms länskriminal och den begåvade Jonna de Brugge vis Rikspolisstyrelsens särskilda utredningsenhet, RSU. Hans debutroman Vredens tid utkom 2009.

Handling: Andra delen i Stefan Tegenfalks trilogi heter Nirvanaprojektet och den tar vid direkt där Vredens tid slutade. Forskningschefen Leo Brageler – pappan till den lilla flickan som så tragiskt omkom i en bilolycka 2004, är spårlöst försvunnen. Leo Brageler som är skyldig till flera brutala mord är nu totalt uppslukad från jorden och i månader har utredningen stått still. Kriminalkommissarier Walter Gröhn försöker desperat efter en öppning när ett gisslandrama plötsligt leder jakten i en helt oväntad riktning. Det pekar tillslut på att Leo Brageler hålls fången, men av vem? Och varför?
Misstankar om en läcka inom polishusets väggar uppstår, gällande utredningen. Det tillsätts en specialgrupp som leds av Walter Gröhn och även denna gång har han den unga och begåvade Jonna de Brugge vid sin sida, men med en fiende som hela tiden ligger steget före. Det blir fler och fler frågor och svaren allt mer skrämmande. Snart står det klart att morden som Leo Brageler är skyldig till bara är toppen på ett isberg.

Även denna bok är skriven i ett högt tempo, med mycket spänning. Många gånger slår pulsen extra fort, särskilt när polis och fiende står sida vid sida och man inte vet vem man kan lita på. Denna bok känns mera genomtänkt än Vredens tid och korrekturläsningen är mycket bättre. Det gör att jag får handlingen att hänga ihop på ett mycket smidigare sätt. Jag ser även att Stefan Tegenfalk har blivit en mer van skrivare, meningarna hänger bättre ihop denna gång. Så inför del tre har jag ännu större förhoppningar.

Betyg 4/5 Kristina Simar (58)

Recension av Ayaan Hirsi Alis bok Nomad Boken är.. Visa hela

Recension av Ayaan Hirsi Alis bok Nomad

Boken är utgiven på Albert Bonniers förlag och innehåller 350 sidor.

Ayaan Hirsi Ali föddes i Mogadishu i Somalia 1969. Sex år gammal följde hon med sin familj i landsflykt till Saudiarabien. Som vuxen har hon levt mest i Holland, men är nu är nu bosatt i Washington DC. Hon lämnade sin muslimska tro efter 11 september-attackerna 2001. Själv befann hon sig då i Holland efter att ha flytt från ett arrangerat äktenskap i mitten av 1990-talet. Där blev hon medlem av parlamentet och en viktig internationell röst för en friare kvinnosyn mot islam.

Handling: Ayaan Hirsi Ali är känd för att tala och skriva kritiskt om islam och muslimer. Därför lever hon idag under en fatwa (när islams regim utdelar en fatwa menas det – ett dödshot) och måste ha livvakter med sig överallt.

I denna bok, Nomad, fortsätter hon att skriva och berätta om sin bakgrund. Hon jämför sin bakgrund i Somalia med framtiden i Väst.
2004 gjorde Ayaan Hirsi Ali en kortfilm, Underkastelse, tillsammans med filmaren Theo van Gogh. Den handlar om de problem som en somalisk flicka har. Tyvärr mördades Theo van Gogh efter att filmen visats på tv, av en radikal islamist med ursprung i Marocko. Efter detta blir även Ayaan Hirsi Ali dödshotad.

Ayaan Hirsi Ali är född i Somalia, men när hennes pappa ville gifta bort henne med en kusin som hon aldrig sett, lyckades hon fly till Holland där hon även fick asyl.
Det tog tid för Ayaan att komma in i ett Västerländskt tänkande. Att hålla reda på pengar är inte det lättaste. Det finns en härlig och intressant berättelse om det i boken. I Holland studerar hon på ett Universitet, lär sig hur systemet i landet fungerar, och blir sedan tolk åt andra somalier.

Hon berättar om hur inskränkt ett liv i Somalia, eller andra muslimska länder kan vara för flickor. Redan vid nio år får de giftas bort. Ofta med en man som de aldrig har sett och som kan vara en äldre man. Efter ett giftermål är det bara att föda barn som gäller. Helst pojkar. Laga mat till sin man och släktingar är också viktigt. Allt ska ske efter Allahs skrifter i Koranen. Detta är inget liv som Ayaan vill leva och hon är glad att hon lyckades fly, även om hon aldrig lyckas bli förlåten av sin far, mor eller sin klan. För dem är hon numera en ”otrogen.”

En riktigt bra bok av ännu en av mina favoritförfattare; Ayaan Hirsi Ali. En stor somalisk kvinna som vågar stå för sina åsikter, som kan vara riktigt starka ibland. Nu lever hon med en fatwa över sig, men det hindrar inte henne från att säga vad hon tycker om islam och muslimsikt tänkande. Boken är så bra och intressant skriven om ovanstående tänkande. Allahs ständiga jihad och alla andra förbud som står i Koranen. Hon är en otroligt bra beskrivande författare. Jag har läst och älskat alla hennes böcker och hoppas att hon kommer att fortsätta skriva.

Betyg 5/5 Kristina Simar

Recension av Andreas Romans Någon i din säng Boken.. Visa hela

Recension av Andreas Romans Någon i din säng
Boken är utgiven av Natur & Kultur och innehåller 318 sidor.

Andras Roman är född 1975 och bor i Göteborg. Vid sidan av sitt skrivande arbetar han som chefsdesigner för tevespel. Natur & Kultur har tidigare utgivit Vigilante (2006), När änglar dör (2007) och Mörkrädd (2008)

Handling: Boken är en efterföljare till Mörkrädd. Man behöver inte ha läst den innan, men det finns en koppling mellan böckerna.
Sofia är en succéförfattare på cirka 30 år, som säljer mycket bra. Hon får erbjudanden om filmatiseringar av sina böcker, och hon tycks ha allt - pengar och en vacker lägenhet, men egentligen är hon en väldigt ensam människa som bär på mycket skräck inom sig. Ofta visar sig en mörk och smal gestalt för henne i mörkret. Vem är gestalten? Är den bara fantasi eller är den verklig?

Sofia blir vän med sin granne Bo, en änkeman som är i 70-årsåldern, de trivs bra ihop som vänner. Sofia känner sig trygg i Bos närvaro, men ibland dyker den otäcka gestalten ändå upp och ställer till för Sofia. Mycket av hennes rädsla och ensamhet bygger på den tilltro som hon hade till sina föräldrar som liten. Hon hänvisades ofta till hemhjälpen, föräldrarna var sällan hemma och de gånger de lovat att göra något roligt tillsammans med Sofia blev hon sviken. Det kom alltid något annat som var viktigare och Sofias besvikelse blev större och större. Det blev en låtsaskompis som fick bli den som hon anförtrodde sig åt.

Ännu en riktigt bra roman av Andreas Roman. Som vanligt är den spännande från början till slut. I hans andra romaner finns inte många karaktärer, liksom i denna finns det inte så många att hålla reda på, men det gör ingenting, boken gör sig inte sämre för det. Mitt problem är att jag gärna läser på kvällarna och Andras Romans romaner är väl inte de lämpligaste att läsa då. När jag lade den ifrån mig kunde jag inte sova, så det var bara att läsa klart den och då hade det börjat ljusna. Skuggorna som jag såg då blev faktiskt lite skrämmande. Somnade gjorde jag först på morgonkvisten.

Betyg 5/5 Kristina Simar

Recension av Kajsa Ingmarssons roman Någonstans in.. Visa hela

Recension av Kajsa Ingmarssons roman Någonstans inom oss

Boken är utgiven på Norstedts Förlag (2011) och innehåller 374 sidor.

Kajsa Ingmarsson debuterade som romanförfattare 2002 och har sedan dess skrivit flera romaner som blivit kritikerrosade och haft enorma publikframgångar, bland annat Små citroner gula, lyckans hjul och Bara vanligt vatten.

Handling: Det är fredagskväll och sen höst. Rebecka står ensam på en klippa i Stockholm. Hon har bestämt sig för att hoppa 30 meter ner till marken, för att ta sitt liv. I och med att hon hoppar borde historien vara slut, men det är nu den verkligen börjar. Hon kommer till himlen och blir omhändertagen av sin skyddsängel Arayan. Rebecka ångrar nu att hon tagit sitt liv, hon längtar tillbaka till sin make Mikael. Varför har egentligen Rebecka tagit sitt liv? Hon lever i ett till synes lyckligt äktenskap, har ett intressant och välbetalt arbete som hon älskar. Detta är något som Mikael och Rebeckas vänner nu försöker få svar på. Alla är överens om att Rebecka varit mycket hemlighetsfull angående sitt liv, både över sin uppväxt och över sitt vuxna liv. Mikael träffar Rebeckas syster Sofia för första gången på Rebeckas begravning och de kommer att fortsätta träffas. Mikael tänker att hon kanske vet mera om Rebecka, men de har knappt haft någon kontakt med varandra som vuxna, så hon har inte mycket att berätta. Samtidigt som Mikael får hjälp av sin mamma med begravningen och när han träffar sina och Rebeckas vänner är hon själv närvarande och både ser vad som händer och hör vad som sägs och det är egentligen ingenting hon vill se eller höra. Ju mer Mikael får veta om Rebecka desto mer känner han hur lite han egentligen vet om henne.

Detta är den första roman som jag läst av Kajsa Ingmarsson. Upplägget skiljer sig en hel del från andra romaner. Här får man läsa Mikaels version parallellt med Rebeckas. Det bli lite ”kaka på kaka” – genom att det bli så mycket upprepningar av samma händelser, även om Rebecka och Mikael ser dessa från olika vinklar. Boken är lättläst och språket är lite i enklaste laget, men jag tyckte den var läsvärd eftersom den var annorlunda. Däremot är det ingen bok som kommer att stanna kvar i minnet någon längre tid.

Betyg 3/5 Kristina Simar 20110808 (74) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Martin Svenssons bok När inget annat.. Visa hela

Recension av Martin Svenssons bok När inget annat hjälper

Boken är utgiven på B. Wahlströms förlag och innehåller 170 sidor.

Martin Svensson debuterade 2007 med romanen Hej! Mitt namn var Elton Persson och sedan dess har han även skrivit boken Din heder. När inget annat hjälper är hans första roman för unga läsare. Besök gärna Martins hemsida www.eltonpersson.se för mer information.

Handling: Denna gång skriver Martin Svensson en ungdomsbok som handlar om tre ungdomar. Leo som inte orkar gå kvar i skolan, utan hellre vill spela gitarr och jobba som trubadur tills någon upptäcker honom. Han vill flytta till Stockholm från Varberg, där han nu bor.
Dilek, en ung tjej från Turkiet, som precis har flyttat till Varberg från Stockholm. Hon bor tillsammans med sina föräldrar och sin äldre syster Saadet. Deras far äger en liten butik och mamman jobbar som städerska.

Samtidigt i Turkiet träffar läsarna Selahattin, en ung kille som läser på Universitetet och är kär i Ceylan. Hans största önskan är att få plugga till det han vill och gärna gifta sig med Ceylan någon gång i framtiden.
En dag besöker Selahattins pappa honom och berättar om en god vän som bor i Sverige som hjälpt honom mycket. Nu vill mannen i Sverige att Selahattin ska gifta sig med hans yngsta dotter. Att Selhattin vill gå kvar på universitetet hjälper inte. Pappan har sista ordet. De tre ungdomarna som boken handlar om kommer att på något sätt att korsa varandras vägar.

Detta är den tredje boken av Martin Svenson som jag recenserar. Jag tycker mycket om hans sätt att skriva. Böckerna är intressanta och lättläsa. Hej! Mitt namn var Elvis Persson, var lite av en själbiografi och Din heder handlar om hedersbrott, en riktigt intressant bok. Och nu denna bok som är en ungdomsbok och som skildrar tre olika ungdomar från skilda ursprung. Martin Svensson skriver med ett lätt språk, men trots det riktigt bra. Texten är kort och koncist och innehåller allt som behövs för att få till en bra story.

Betyg 4/5 Kristina Simar

Ser att föregående recensent har gett boken en 4... Visa hela

Ser att föregående recensent har gett boken en 4. Jag håller inte med. Boken handlar om kriminalpolisen Artie Cohen som är född i Ryssland. Han har lite problem med sig själv och dricker en hel del. Boken handlar om barn som försvunnit eller blivit dödade. En morgon hittar en ung ryska kläder som är halvt nedgrävda på stranden. Artie tycker att han känner igen jackan. Han hade gett sin gudson en likadan. Pojkens föräldrar säger att han är med en kompis och dennes far och fiskar. Men så är det inte. Pojken är försvunnen.
Jag tycker inte alls om boken. Barnens försvinnande berättas det bara en bråkdel om. Jag tycker att boken handlar mer om Artie och hans ryska vänner, kvinnor och alkohol. Alldeles för mycket onödigt prat och dålig handling. Visst många amerikanska böcker brukar skrivas på detta sett och det är det jag inte tycker om. Föredrar engelska deckare och trillers.

Recension av Cylin Busbys och John Busbys sanna be.. Visa hela

Recension av Cylin Busbys och John Busbys sanna berättelse När vi försvann

Boken är utgiven på Rabén & Sjögren (2010) och innehåller 299 sidor.
Cylin Busby har skrivit flera böcker, både skönlitteratur och facklitteratur för unga läsare. Hon var tidigare radaktör på tidningen Teen och hon har skrivit otaliga tidningsartiklar. Hon bor i Los Angeles med sin make och lille son.
John Bysby är en pensionerad polisman, ursprungligen från Boston, Massachusetts. Han bor tillsammans med sin hustru sedan fyrtio år, Polly Busby på hemlig ort.

Handling: Detta är en sann berättelse om hur en familjs situation förändras efter att pappan i familjen, polisen John Busby blir allvarligt skadad efter att blivit skjuten i huvudet. John Busby och hans dotter Cylin Busby skriver om sina känslor och livet efter dådet.
John Busbys tankar handlar mycket om den han misstänker ligga bakom dådet och hur han ska kunna skydda sin familj, eftersom förövaren fortfarande är på fri fot. Hans käke är totalförstörd efter skottet och han tvingas genomgå flera stora operationer. Eftersom hans tunga också är förstörd tvingas han skriva ner det han vill säga, för han kan inte prata.

Cylin Busbys beskriver starkt sina känslor om hur allt förändrades i skolan efter att hennes pappa blev skjuten. Hon måste till en början ha poliser som följer henne till skolan och vaktar utanför. En klasskamrat säger att hon inte kan umgås eller prata med Cylin efter det som hänt, för det har hennes mamma förbjudit. Cylin berättar vidare om hur deras hem förvandlas till ett fängelse, med högt stängsel och porttelefon, där barnen måste uppge en kod för att komma in. Tillslut tvingas familjen flytta så långt bort från sin hemort de kan och börja lära sig leva på nytt.

En sorglig och dramatisk berättelse som även är sann, om hur fort en familjs liv kan förändras, när ens pappa som är polis blir allvarligt skadad efter att blivit skjuten i huvudet. Både pappan och dottern berättar med starka känslor om livet efter dådet. Men trots allt bli berättelsen lite långdragen och den hade behållit sitt djup den behövde även om bokens sidor kortats ner en hel del. Det blev tyvärr en hel det saker som kändes onödiga som togs upp. Märkligt även att den blivit klassificerad som en ungdomsbok. Den kändes mera som en vuxenbok.

3/5 Kristina Simar 2011-07-27(69) http://blogg.passagen.se/krisim

Recension av Kristian Lundbergs bok Och allt skall.. Visa hela

Recension av Kristian Lundbergs bok Och allt skall vara kärlek

Boken är utgiven på Ordfront och innehåller 175 sidor.

Kristian Lundberg är född 1966 i Malmö. Han är författare och litteraturkritiker. Han debuterade 1991 och har sedan dess publicerat ett tjugotal böcker i så skilda genrer som lyrik och kriminalromaner. För sin diktsamling Job nominerades han till Augustpriset 2005. Hans senaste roman Yarden (2009) belönades med Ivar-Lo Johanssons personliga pris och hyllades både av kritiker och av läsare.

Handling: Denna bok är en fristående uppföljare till Yarden. Yarden är en stor parkeringsplats i Malmö hamn, där Kristian Lundberg arbetat under två omgångar i sitt liv.
Även i denna bok tar Kristian Lundberg upp olika händelser från de gånger han arbetat på Yarden. Han skriver inte i kronologisk ordning, utan hoppar mellan olika händelser i sitt liv. Det är ingenting som stör läsningen, det passar bra i hans sätt att skriva. Kristian Lundberg berättar om sin svåra barndom, om sin grymma far som lämnade familjen ganska tidigt. De sex barnen fick växa upp med sin schizofrena mamma och de fick ingen trygghet, utan fick leva i hennes vansinniga värld. Kristians värld blev splittrad och han började tidigt skolka från skolan. Senare började han använda alkohol och droger, men numera är han fri från sitt drogmissbruk. Kristian Lundberg berättar med varma ord om sin kärlek till en kvinna, som vi läsare aldrig får lära känna. Han berättar också vad han ser när han går på gatorna i Malmö där han växte upp, särskilt Värnhemsområdet. Förutom att boken handlar mycket om olika slags kärlek, handlar den även om skuld och skam, olika relationer som tillexempel till sina föräldrar och även om strävan efter försoning med sig själv och andra.

Kristian Lundbergs biografi är en av de finaste böcker jag läst på länge. Den är vemodigt och sentimentalt skriven. En nutidens arbetslitteratur och Kristian Lundberg kommer säkert minnas som en av våra stora berättare på 2000-talet, precis som vi minns Ivar-Lo Johansson och Per-Anders Fogelström från början och mitten av 1900-talet. Kristian Lundberg skriver på sitt speciella sätt, med speciella ord och korta meningar. Jag sträckläste boken, trots att den ofta var sorglig, den var så vackert skriven och jag älskade hela berättelsen. Jag kommer numera att läsa allt som Kristian Lundberg skriver. Han är en författare man bara måste läsa och ha kvar i minnet.

Betyg 5/5 Kristina Simar 2011-04-09 (34) www.kristinasimarlektor.se