Tempot kankse inte är den bästa och den är pompös och överdriven.
Kalla det passion eller besatthet, det spelar ingen större roll. Faktum är att det inte finns en bättre bok att läsa om man går igenom det Werther gick igenom. Du kan va gjord av sten eller vara en humörsvängande fjolla; Har du vart olyckligt kär vet du vad boken handlar om och du förstår allt. I en period som är känslomässigt överdriven och melodramatisk håller historien en i handen och visar att du inte är den första, eller sista, som upplever denna universella sak vi kallar olycklig kärlek. Har du inte torskat gällande looove, kan jag lätt förstå att handling blir en lång självämkande, nästan patetisk story om en snubbe som bara borde skaffa sig ett liv. Men vi andra, vi förstår. Vi förstår.
Btw, skjut inte dig själv!
|