Detta är en mycket tragisk men tyvärr också vanlig historia.Barn överallt i världen blir misshandlade både psykiskt och fysiskt och det är för mig ofattbart..
Författaren berättar om sin hemska barndom på ett inlevelsefullt,känslosamt och detaljrikt sätt som många gånger blir så hemsk att läsa att man drar efter andan.Det är absolut omöjligt att inte beröras av det mod och den enorma beslutsamheten som Dave visar upp varenda dag.En liten pojke..som egentligen bara ska få leka och vara glad, och inte ens få behöva veta om vilka hemskheter som finns i världen,och i människor.Att ett barn ska få tvingas bära på en sån tung börda är rent ut sagt vidrigt.
Jag förstår mig inte på hur man kan vara så grym,mot sitt eget kött och blod dessutom.Att helt oprovocerat plötsligt en dag välja ut en av sina söner som plågoffer.En mamma som ska älska och ta hand om sina barn,skydda dem och se till att dem är lyckliga."Hon" måste vara djävulen själv tänkte jag ju längre in i boken jag kom.Att Daves pappa dessutom visade sig vara en fegis som aldrig vågade stå upp emot henne,det var ett enormt svek mot Dave som länge hade trott att hans pappa var en hjälte.Det var hjärtskärande att då se när den lilla pojkens hopp och livsgnista sakta men säkert började att avta..
Det finns tusen saker att säga om den här boken,den väcker en hel del känslor och tankar.Det som förundrar mig mest är att Dave till slut lyckades bli hel som människa.Att försöka hitta tillbaka i livet efter att man har varit med om en sådan här sak,jag kan bara föreställa mig hur svårt det måste vara..Och det är beundransvärt att Dave klarade av det.
Till sist så vill jag bara säga att alla borde läsa den här boken,både för att få ett större perspektiv på saker och ting och för att det är en väldigt välskriven och bra bok som förmedlar ett väldigt viktigt budskap-Man kan klara av allt bara man tror.
|