Jan Fridegårds första bok om trälen Holme och hans kvinna Ausi var en bok som jag var tvungen att läsa under högstadiet. Även om jag inte då var speciellt begeistrad är det några scener ur boken som har funnits kvar i mitt huvud. Att nu läsa den igen var en intressant upplevelse.
Boken handlar om trälen Holme vars nyfödda dotter sätts ut i skogen av hövdingen på boplatsen. Holme gör vad ingen man, träl eller kämpe, har gjort förut; han går och letar reda på barnet. Tillsammans rymmer han med Ausi och barnet till staden där han försörjer sig som smed. I staden finns också en främling, en kristen från söder som ska sprida ljus över de hedniska nordborna. En av hans följeslagare blir Ausi, medan Holme tar starkt avstånd från de nya idéerna. En stor del av boken tilldrar sig på nioårsblotet vid Gamla Upsala.
Boken är skriven med en kärv stil som ger åtminstone mig funderingar på om inte Jan Guillou har varit influerad av Fridegård i böckerna om Arn. Stilen ger hur som helst en extra dimension till den ganska mörka handlingen. Trots att personerna tecknas i ganska dystra färger, Holme är till exempel butter, svartsjuk och intolerant, så blir personerna märkligt levande.
Sammantaget är detta precis så mycket en svensk klassiker som min svenska-lärare sa när jag var 14 år. Och som jag inte förstod ett dugg av då. Rekommenderas varmt.
Score 4
Synnez
2004-09-14 18:47
Liksom föregående recensent var jag tvungen att läsa denna bok när jag gick i skolan och har precis läst om den i vuxen ålder. Jag är numera mycket historie- och religionsintresserad och tycker det är en intressant och fascinerande bok! Jag tror mycket väl att livet här uppe i det karga Nord kan ha tett sig som Fridegård skildrar det och att kristendomen hade svårt att få fäste här är inte alls svårt att förstå efter att ha läst denna bok. Den har några år på nacken men är än idag mycket läsvärd. Ska läsa följande två delar i trilogin också.
Score 4
hink
2004-12-15 14:30
Fattar inte varför jag läser arbetarförfattare hela tiden. Hursomhelst är detta en ganska lärorik bok. Historien kan ni läsa om ovan ser jag.
Började läsa med hopp om att den skulle vara lika bra som Röde Orm. Det är den inte. Den är helt annorlunda och kanske mer sann. Dock gör det inte den varken språkligt eller historiemässigt bättre än Röde Orm.
Personerna är mycket svåra att lära känna eftersom de beskrivs så kallt. Svårt att förklara hur hans skriver, men tankegången hur karaktärerna förklaras inte utan är det något de känner så vet de inte varför. allt är mystiskt och man känner sig som man har dumpats i Birka under vikingatiden och observerar dessa kämpar och trälar.
Kristendomens intåg är också närvarande och förmodas bli allt mer behandlat i nästa del av triologin. Läs den för den är ganska bra, även om den inte försöker vinna sina läsare genom enastående personligheter och levnadsöden.
Score 3
uCj
2005-01-14 06:24
Litteratur som min farfar har läst i gamla dar, själv tycker jag ite att den är alltför fängslande. Jag har helt enkelt inte den relation till tiden som t ex min farfar hade. Därmed inte sagt att boken inte är läsvärd.
Score 3
Perlita
2006-04-02 13:35
Intressant historia, men det är på tok för lite dialog! Även om det ska vara kärvt och kargt, så måste det ha funnits lite mer kommunikation. Kunde ha fått en fyra.
