"I know you'll return."

These are his grandmother's last words to him. Leo has them in his head as he boards the truck one freezing mid-January morning in 1945. They keep him company during the long journey to Russia. They keep him alive - through hunger, pain, and despair - during his time in the brutal Soviet labour camp. And, eventually, they will bring him back home.

In this new novel, Herta Muller calls upon her unique combination of poetic intensity and detached precision to conjure the distorted world of that Soviet camp. There, the heart is reduced to a pump, the breath mechanized to the rhythm of a swinging shovel, and coal, sand, and cement have a will of their own. Hunger becomes an insatiable angel who haunts the camp, but also a bare-knuckled sparring partner, delivering blows that keep Leo feeling the rawest connection to life.

Muller has distilled Leo's struggle into words of breathtaking intensity that take us on a journey far beyond one man's physical travails and into the depths of the human soul.

Gennemsnit: 3,33 (3 Score)

» Skriv din egen anmeldelse af Alt hvad jeg har, bærer jeg hos mig «

Tilmeld dig for at få bogen anbefalinger baseret på dine vurderinger og undgå reklamer.

Boganmeldelser Alt hvad jeg har, bærer jeg hos mig :

axel-nelson	2009-12-22 01:56
Har hittills bara hunnit läsa knappt en tredjedel av boken. Jag undrar hur mycket av boken som är Oskar Pastiors verk och hur mycket som är Herta Müllers. Den långa exakta skildringen av hur man skyfflar kol från en lastbil, kräver att man utfört denna rörelse många gånger. Den påminnener om när en känd författare och fd fotbollspelare (Ernst Brunner?) skulle skildra ett skott utfört av, om jag minns rätt, Martin Dahlin i ett teveprogram - det var samma exakta millimeterkunskap, varvad med en poetisk känsla av förloppet. Den gamle eldare och nobelpristagaren Harry Martinson skildrade aldrig kolskyffling så precist och så poetiskt Exakthet och precis poesi präglar språket i denna ganska lättlästa och djupsinniga bok om en ung homosexuell man som skulle överleva Gulaglägret och det för honom dubbla förtrycket i det kommunistiska Rumänien. Numera har jag väldigt svårt att läsa skönlitteratur och därför kan jag bara ge boken en stark trea även om den antagligen är värd mer.
Score 3

urok2	2013-03-20 13:23
Claudio Magris skrev i Donau om Herta Müllers ordkaskader. Det stämmer. Hennes språk är exakt och ordrikt utan att för den skull bli alltför omständigt. Detta var hursom helst en vacker bok, poetisk och fängslande (om man nu kan skriva så om en bok som utspelar sig i ett fångläger). Om något så känns bokens personer mer osympatiska än väntat, vilket gör att betyget sänks ett snäpp från det högsta.
Score 4

Skriv din egen anmeldelse af Alt hvad jeg har, bærer jeg hos mig

-->