Det här är en vemodig och lite lågmäld bok om en mans sökande efter sitt förflutna. Jag gillar verkligen stämningen i Linda Olssons böcker! Jag kan varmt rekommendera den här boken.
Score 4
anniros
2010-07-11 20:28
Ett försiktigt och ömt porträtt som sakta smyger huvudpersonen Adam Ankers historia fram. Stundtals blir man helt från sig av de otroliga meningar Linda Olssonhar satt samman. " Och sedan lyssnade jag när mitt liv sveptes bort och upplöstes i tomma intet med en explosiv kraft". Det känns nästan mer som poesi än skönlitteratur, men det fungerar eftersom det inte är högtravande utan snarare strävar efter att vara känsloväckande. Det lyckas verkligen. Att Adam Anker har förlorat sin dotter förstår man snabbt, men det är så smärtsamt att det känns som inte ens Linda Olsson som författare vill prata om det. Man får istället korta smärtfulla insyner, blandat med hur livet borde ha varit och hur det faktiskt var. Boken är inte dramaturgisk och typisk bokmässigt korrekt. Den beskriver hur Adam Ankers romans med en mycket yngre psykiskt skadad kvinna grusas av en graviditet som tvingar honom till ett val. Han väljer barnet. Det omöjliga valet. Och barnet tas från honom många år senare i en simpel olycka. Inget kan vara mer mänskligt äkta. Ett svårt val säkrar ingen från en skyddad framtid och jag tror det är en viktig insikt denna boken kan ge. Även fast ett val har gjorts kan mycket dolda, tidigare osedda inspel göra att man får ångra sitt val. Man kan alltså aldrig veta allt. Och kanske är det inte meningen? Kanske vill Linda Olsson berätta Adam Ankers historia för att visa att vi ibland måste försöka vara så omänskligt starka för att klara oss, medan vi ibland måste vara så mänskliga och leva i nuet för att inte ångra de saker vi inte kan förändra.
Score 3
silvertherese
2012-02-11 20:29
En ödmjuk, varm och vacker berättelse om att bearbeta sorg och söka efter sitt förflutna. En skildring av livets bräcklighet och styrka i ett, och vikten av att dela och prata om också det smärtsamma i livet. Ett sökande inom sig, men också en jakt efter rötterna genom andra människor i olika länder. Men det är också en berättelse om kärlek och dess kraft och om starka möjliga och omöjliga relationer som alltid lever kvar på ett eller annat sätt. Jag tycker att Sonat till Miriam är en vacker, men en aning svårbegriplig bok, fast kanske behöver man inte förstå allting så länge som själva helhetens budskap är tydligt!
