Den här pjäsen tilltalade mig inte alls. Var tvungen att läsa den i skolan och den 50 sidor långa boken var inte ett nöje att ta sig igenom. Tråkig, helt enkelt.
Score 1
d@ddydj
2009-04-24 16:53
Strindberg gör en Almqvist och istället för att byta könsroller, får klassamhället sig en snärt.
Fröken Julie som är högst upp i rangen, beter sig inte som det. Allteftersom dramat fortsätter sjunker hon djupare i avgrunden. Medan Jean, som man tror är vilken ointelligent tjänare som helst visar sig att vara charmerande, intelligent och nästintill grevlik.
Inspirerad av Nietzsches idé om övermänniskan och av emancipationen visar Strindberg att en titel inte har en stor verkan, men att en människas drömmar och dess tro på sig själv skapar större förutsättningar.
Jag hade svårt med att antingen välja Julies eller Jeans sida. Julie var för mig en naiv varelse som strävade efter uppmärksamhet utan att varken tänka på konsekvenser eller sin börd. Medan Jean utnyttjar sin egenskaper för att få Julie att känna sig som en imbecill.
