|
|
Frankenstein eller Den moderne Prometheus anmeldelse
|
|
Forfatter: Mary Shelley
genre: Klassiker
Year: 1818
ISBN: 9788763830737
|
|
|
Victor Frankenstein er en ung og ærgerrig videnskabsmand, der drømmer om at skabe sit eget levende væsen - af rester af lig. Han har opdaget, hvordan det kan lade sig gøre og forestiller sig at skabe noget smukt, men sådan går det som bekendt ikke. Han skaber et monster, som han ikke kan holde af, og så går det løs. Monsteret flygter, lever som udstødt og indleder en uhyggelig vendetta for at påkalde sig Frankensteins opmærksomhed.
Mary Shelleys klassiske gyser- og science ficrtionroman fra 1818 foreligger her i en ny oversættelse af Jakob Levinsen og indgår i Rosinantes klassikerserie.
|
|
|
Gennemsnit: 3,78 (27 Score)
|
|
| Boganmeldelser Frankenstein eller Den moderne Prometheus : |
|
| johannes74 | 2004-08-04 14:14 | Boken handlar också mycket om hur mänskligheten agerar när den stöter på något som är den främmande. Läsaren kommer att sympatisera med monstret och tycka direkt illa om mänskligheten som behandlar monstret på ett sådant dåligt sätt. Monstret är från början snällt och har inga onda avsikter, men på grund av hur människorna behandlar honom kommer han att bli ond.
Shelley ger i sin roman ett tydlig budskap: man bör inte försöka bemästra naturen, det är en makt alltför stor för människan att bestämma över. Troligtvis skrev Shelley denna bok för att folk skulle vända sig bort från upplysningens tankegångar, där man ville experimentera med allt och förstå alla element i naturen. | | Score 4 | |
| Knutenborg | 2005-05-11 08:00 | Jag vet att man på något vis skall känna medlidande med monstret i den här boken, för vetenskapsmannen är ju galen...
Men jag vet inte jag. När jag läste lade jag märke till hur mänskligt monstret var trots allt. Monstret ville vara mänskligt och jag tycker att det lyckades rätt så bra. Det formades av de första (eller ja) människor han kom nära och när de människorna stötte honom ifrån sig blev han "ond". Detta låter väl som ett rätt så bekant beteende... nästan mänskligt.
Det stod att detta skulle vara en skräckbok, och vist visar väl den här boken hur avtrubbade vi har blivit… för var fanns skräcken? Möjligtvis i professor Frankensteins mörka hjärna.
Många gånger funderade jag över om monstret var verkligt eller om även det var bara ett hjärnspöke. Så var jag lite avundsjuk på Frankenstein för att han hade en demon av kött och blod att slåss mot, vi andra får nöja oss med hjärnspöken, och dem behöver man inte jaga över någon polaris… de finns där hela tiden.
| | Score 3 | |
| Saari | 2005-05-16 20:00 | Detta är en bok som verkligen speglar den romantiska epoken och människornas rädslor under den tiden. Kommer människan kunna skapa liv på det viset i framtiden? Vem har rätt till att leka Gud? Det mest intressanta med boken är enligt mig hur Frankenstein drog på sig sin olycka alldeles själv. Hur hans (läs: människors) rädlsa för det okända förorsakade honom all leda han fick gå igenom. Det var inte ett monster han skapade, utan det var en varelse. Det var han själv som gjorde skapelsen till ett monster genom att lära den att hata, att avsky.
Jag skulle vilja beskriva boken som ett mästerverk från sin tid, en bok som berör och därför finns kvar idag. Språket är vackert och beskrivningen av känslor och natur står i centrum. En bok som andas den romantiska epoken, min favoritepok, rakt igenom! | | Score 5 | |
| Salamis | 2005-07-04 21:50 | Finns det olika versioner av den här boken eller? Jag förväntade mig ett helt annat slut när jag läste den som en vän berättade om.
Men om boken då; det var en intressant sak att skriva om, men hon utvecklar det inte helt, inte mer än till mord efter mord...lite uttråkad efter ett tag. En annan negativ sak var att flera liknelser och känsloförklaringar upprepades alltför ofta.
| | Score 3 | |
| FredrikRunebert | 2005-07-21 23:35 | Frankenstein är en filosofiskt djup skräckhistoria som enligt författaren själv utgår från den fundamentala livsprincipen – livets helgd. Vad är liv? Frankenstein leker Gud och skapar en levande varelse. En sådan måste enligt vårt tänkande vara något fasansfullt. Jag tror att just detta är förklaringen till att detta skräckdrama har skapat så mycket fascination. Den skakar oss i grunden och är inte enbart något ytligt skräck för skräckens egen skull. Jämfört med filmatiseringen av Frankenstein är boken mer filosofisk och komplext uppbyggd. Den beskriver de olika aktörernas motiv mycket bättre än filmerna vilket ger en bättre bakgrund till skräckhistorien.
Boken är även något unikt upplagd då den består av en skeppares brevskrivande adresserat till en skeppares syster. I detta brevskrivande kommer skepparen in på historien om Frankenstein och hans monster. Skepparen har ett liknande motiv som Frankenstein, de vill båda kontrollera naturelementen. De är båda mycket ambitiösa, ärelystna och totalt uppslukade av sina visioner. Skepparen ville utforska Nordpolen och var den första att segla med ett skepp så långt norrut. En dag fastnade han och hans besättning i den nyligen fastfrusna isen och fick då se en stor gestalt med en hundspann. Dagen efter när isen sprack upp igen stötte de på en människa på ett isflak med ett hundspann där de flesta av hundarna redan hade dött. Denna människa tog ombord och visade sig senare vara Frankenstein.
Själva berättelsen börjar när Frankenstein berättar om sitt öde. Till en början hade Frankenstein tänkt ta med sig sin hemlighet in i döden. Men när Frankenstein upptäckte att skepparen var precis som han själv var i den åldern ville han avskräcka honom från att fortsätta den intagna vägen.
Den första delen av berättelsen handlar om tiden före, under och kort efter skapandet av monstret. Väldigt lite skrivs om själva skapandet just därför att Frankenstein inte vill uppmuntra skepparens hybris. Det enda som framgår i boken är att Frankenstein funnit lösningen på livets gåta genom att studera livets nedbrytningsprocess. Den första fasen handlar främst om Frankensteins skuldkänslor och försök att undfly sin skapelse.
Den andra fasen handlar om monstret själv och hans utveckling från icke-talande varelse som förstod väldigt lite till en talande förnuftsvarelse. Anledningen till att Frankenstein kunde återberätta monstrets utveckling och motiv var att han och monstret träffades några år efter skapelsen genom att monstret sökte upp honom med hjälp av kvarglömda papper i en kavaj som monstret på sin första levnadsdag tog från Frankenstein. Monstret krävde att få lycka och gemenskap vilket dittills hade berövats honom. Han ställde sin skapare till svars för att ha skapat en vanskapt varelse som alla människor hatar och fruktar. Han krävde därför att Frankenstein skulle skapa en kvinna åt honom precis som Gud skapade Eva åt den ensamme Adam. Därefter följer en skräckinjagande kamp mellan det hatiska och blodtörstiga monstret och den skuldbelagde och rädda Frankenstein. Monstret hotar med att förgöra både Frankenstein och hans familj och vänskapskrets om Frankenstein inte levererar ett kvinnligt vanskapt monster åt honom.
Frankensteins monster är till en början sympatisk och visar upp mycket goda egenskaper. Detta förvänds senare till sin motsats när de människor som monstret tyr sig till blir rädda och tar avstånd från honom. Här kan man dra en parallell till människors fördomar och homogenitet samt våra moralvärderingar. Hur behandlar vi våra avvikare? Ligger det i vårt intresse att skjuta ifrån oss vissa avvikare? Eller är allt enbart fördomar? Gudlösa varelser går väl inte att älska? Eller?
När vi ska försöka utdela skuld och ansvar måste Frankensteins skuld vara störst då han gick över gränsen och experimenterade med livets grundstenar. Den som skapar har också ett ansvar för sin skapelse. En varelse som inte kan tänka själv utan enbart följer sina drifter kan inte ta något ansvar och kan därför inte skuldbeläggas. Men till skillnad från filmerna om Frankensteins monster utvecklas monstret till en förnuftsvarelse som kan reflektera över vad som är rätt och vad som är fel. Med vår västerländska syn på rättssystem och straffansvar är monstret själv ansvarig för sina illgärningar. De människor som betedde sig illa mot monstret har givetvis ett ansvar och en skuld. Men att vissa människor beter sig illa och fördomsfullt får aldrig vara en ursäkt för mord.
Shelley, Mary: Frankenstein, Christofers bokförlag, Stockholm,1959 (1831) | | Score 5 | |
|
Skriv din egen anmeldelse af Frankenstein eller Den moderne Prometheus
|
|
|
