Trots det hemska temat (en kvinna blir utsatt för en brutal gruppväldtäkt, och hennes dotter tvingas bevittna övergreppet) är det på något sätt en fin bok, som ger mig ungefär samma känsla som "Flickan från ovan". Här handlar det om att försöka överleva något av det värsta en människa kan utsättas för, först medan det händer, sedan efteråt, och slutligen i rättssalen när alltihopa dras upp en gång till. Det handlar också om att ta lagen i egna händer, och om att vilja skydda och beskydda. Boken har något av spänningsroman över sig, och ger en träffande bild av människors grymhet. Jag hade gärna sett att den var längre, annars har jag inget att invända.
Score 4
ElinLeticia
2005-12-01 16:53
Av nostalgiska skäl väljer Teena Maguire och hennes tolvåriga dotter att vandra genom parken på väg hem från en 4 juli-fest. Plötsligt rusar ett gäng unga killar fram som glupska vargar. Teena blir våldtagen och så illa misshandlad att hon nästan avlider, hennes dotter lyckas undkomma med mindre skador. Teena överlever men i domstolen utmålas hon som ett fnask, som mer än gärna offrar sin minderåriga dotter för tjack. När pojkarna frikänns raseras Teena och Bethies liv. Hela staden tar avstånd ifrån dem. Den enda som verkligen står på deras sida är en stel polisintendent. Han är också beredd att ta lagen i egna händer...
Författaren till denna bok har tagit fasta på hur samhället ser på våldtäktsoffer. Det tycks förutsättas att offren väljer att bli våldtagna av olika skäl. De får skylla sig själva som går ensamma på kvällen, pratar med okända män, har en tidigare promiskös historia, var berusade eller glömde att knipa om "bevismaterialet" på väg till polisen. Istället för att ställa våldtäktsman till svars hamnar fokuset på offret. Hur var hon klädd? Var hon berusad? Skrek hon "Nej" tillräckligt högt? Fanns det andra vittnen än våldtäktsmännen?
"Våld" är en slående enkel historia om en man som tar lagen i egna händer och hämnas kvinnor som blivit orättvist behandlade av samhället. Ämnet är viktigt, men i Oates bok framförs det förenklat och ytligt. Några ingående porträtt finns inte och författaren växlar mellan beskrivningar i första person och andra person, på ett sätt som gör att empatin och intresset för huvudpersonerna försvinner. Polisens sätt att agera känns långsökt och därmed upplever jag historien konstruerad. Så trots det samhällskritiska perspektivet (som är mycket klarsynt) blir "Våld" aldrig särskilt trovärdig.
Score 3
Zip
2007-04-17 17:42
Oates är alltid bra, men det känns som om hon här behandlar ett oerhört uttjatat ämne. De slutsatser man drar efter läsningen är så självklara att det blir fånigt.
