Romanen Hamsun mottok Nobelprisen i litteratur for i 1920. Markens grøde er en bred episk fortelling om Isak Sellanrå, som bryter ny mark i utkanten av Nord-Norge. Han er et menneske som styres av elementære livsbehov, og som får sine evner satt på prøve etter som utfordringene tårner seg opp. Markens grøde ble kåret til Gyldendals beste bok gjennom tidene av norske bokhandlere i år 2000. Denne utgaven er illustrert av Karl Erik Harr, og inneholder et etterord av Øystein Rottem.

Gennemsnit: 4,42 (12 Score)

» Skriv din egen anmeldelse af Markens grøde «

Tilmeld dig for at få bogen anbefalinger baseret på dine vurderinger og undgå reklamer.

Boganmeldelser Markens grøde :

stigh	2004-11-22 13:57
Markens gröda är en mycket färgrik och sprakande berättelse om nybyggaren Isaks liv och leverne i den norska ödebygden. Från att på helt egen hand, och i sitt anletes svett, tämjt vildmarken skaffar sig den säregne vildmannen så småningom både hustru och barn. Familjens egendom växer i takt med familjelyckan; antalet kreatur (eller kräk som Hamsun väljer att benämna dem) ökar kontinuerligt, en kvarn och en såg uppförs, ladugårdsbyggnader och bevattningssystem likaså. Livet går på det hela taget sin gilla gång. Då Isaks hustru Inger föder ett harmynt barn vänder dock lyckan för en tid. Ingrid (som själv är harmynt) väljer att i skyddande syfte mörda sitt eget barn med ett sjuårigt fängelsestraff som påföljd. Då Ingrid återkommer från fångenskapen i storstaden Trondheim har hon skaffat sig delvis nya vanor och manér – vanor och manér som visar sig vara svåra att ha någon nytta av ute i ödemarken. Efterhand letar sig fler nybyggare upp till obygden och ett svenskt gruvbolag börjar exploatera det intilliggande berget. Dessa förändringar ger upphov till en ny livsglädje men också till själsliga och personliga konflikter. Bokens tema påminner om det som återfinns i exempelvis Mobergs ”Utvandrarna” och Defoes ”Robinson Crusoe” men också Strindbergs ”Hemsöborna”. Rent språkligt tycker jag mig finna påtagliga likheter mellan Hamsun och Strindberg, främst med hänsyn till personbeskrivningarna och detaljrikedomen. Trots det tydligt bibliska motivet upplevde jag Markens gröda som en hyllning till brukandet av jorden och ett ifrågasättande av det industrisamhälle som Hamsun såg rycka allt närmare. Hamsun låter oss, med hjälp av olika personbeskrivningar, förstå hur ”det nya samhället” skapar alienation hos de människor som lockas av ”den nya tidens” alla möjligheter. Tydligast åskådliggörs detta i beskrivningarna av Isaks båda söner Elesus och Sivert. Medan den yngre brodern (Sivert) går i faderns fotspår, lockas den äldre brodern (Elesus) av staden med alla dess möjligheter till lärdom, förfining och rikedom. Fast Elesus otvetydigt är den av bröderna som har den bästa fallenheten för boklig lärdom är det i slutändan Sivert som det går väl för. Sivert kommer utvecklas till en jordnära och trygg individ medan Elesus med tiden blir allt mer egoistisk, utblottad och själsligt sprittrad. Och visst, det ligger säkert mycket i det som Hamsun här varnar för även om jag personligen tycker att författaren förmedlar en lite väl förhärligad syn på det gamla bondesamhället (allt var nog inte ”guld och gröna skogar” för de människor som valde att röja mark i vildmarken). Trots att jag inte till fullo tror på Hamsuns glorifierade bild av nybyggande är Markens gröda ett mäkta imponerande verk på flera plan. Naturbeskrivningarna är understundom undersköna och personerna verklighetstrogna. Markens gröda bidrog troligen starkt till att Hamsun förärades med nobelpriset i litteratur år 1920. Och det är stort i sig.
Score 4

urok2	2004-11-23 10:12
Det är svårt att skriva en recension efter en så fullödig som stigh:s men för betygets skull får man välan anstränga sig. Markens gröda är den bästa bok jag läst de sista tio åren. Språket är fantastiskt och genom sin positiva anda blir det en bok som stärker själen, trots det ofta tragiska innehållet. Personerna är intressanta både som individer och som arketyper. När fan blir gammal blir han religiös och nu när jag håller på att bli medelålders så dras jag alltmer till nybyggarlitteraturen. Det är någonting inspirerande med dessa hårdföra, ordkarga individer som med mycken möda och stort besvär formar sin tillvaro i trots mot och samklang med naturen. Bonden Isak är i likhet med Robinson Crusoe och Ross Dane (Sandemose; Nybyggare i Alberta) är sådan inspirationskälla. Nå, sammanfattningsvis kan man bara säga att Markens gröda är en fantastisk bok av en fascinerande författare. Bättre än så här blir det (nästan) inte.
Score 5

axel-nelson	2005-04-07 00:12
En underbar bok! Men kan man inte ana Ûbermensch und Heimat-attityder redan här? Varför är alla bra författare så suspekta som mänskor?
Score 3

dkll	2005-09-07 23:14
En fantastisk bok, vars budskap verkligen har framtiden för sig. Varför lyfts inte en sådan bok fram i dagens Sverige (eller övriga världen för den skull) som något att ta till sig när marken gungar under fötterna på så stora grupper yngre vilsna människor. Nej, då är det bättre att som politiker, etablerad författare eller annan exebitionist att haka på det som man kanske känner skulle kunna vara en trend som "ungdomen" skapat. Den får sedan vara hur destruktiv eller verklighetsfrämmande som helst. Konstigt nog går det inte att läsa en nutida recention av Hamsuns böcker utan att hans "politiska dårskap" skall tas upp till diskussion. Inte särskilt ofta som 1900-talets stora författare med kommunistiska eller andra totalitära vänsterideologier diskuteras på detta sätt, och de är inte få till antal om någon nu trodde det. Bara för att segraren skriver historien behöver det inte betyda att Hamsun i sin tro på en ideologi som till viss del stämde överrens med nationalsocialismen, inte valde mellan två förhatliga krafter vars frammarsch var tydlig i dåtidens Norge. Industrialismen, med dess råa jakt på pengar var för Hamsun en perversitet som bara bredde ut sig. Detsamma gällde kommunismen som också den är en materialistisk ideologi. Nazismen tycktes Hamsun en stark kraft med konservativa men ändå progressiva drag som fann värden som stod ovan jakten på pengar. Sanningen är att man inte behöver vara tokig bara för att man inte tycker som andra. Vilka bevekelsegrunder olika människor har att tro på olika läror är inget som vi kan sätta oss till dom över. Hamsuns markens gröda är en bok som rymmer livet och naturen - kort och gott.
Score 5

Pli	2005-10-10 16:22
En av mina många favoritböcker. Ett härligt språk.
Score 5

Skriv din egen anmeldelse af Markens grøde

-->