Denna bok liknar inte Fossums andra böcker eftersom man är van vid henne som deckarförfattarinna. Jag gillade dock boken lika mycket som de andra eftersom språket är så speciellt. Man lär känna personerna i boken och man får en ny syn på begreppet "ensamhet". Jonas och Lillian är två väldigt olika människor som av någon anledning dras till varandra och bestämmer sig för att gifta sig. Någonstans längs vägen slutar de kommunicera med varandra och till slut är situationen ohållbar.
En tänkvärd bok och väl värd att läsa!
Score 3
Rosa
2004-11-10 07:50
Detta är en kort roman på drygt 150 sidor. Snarare en novell skulle jag vilja säga. Den handlar om den snart 40-årige Jonas Eckel – Eckel med ”e” som han själv ständigt påpekar – som aldrig vare sig sökt eller funnit kärleken. Så träffar han av en slump Lillian och blir förälskad. Fast det är nog egentligen snarare tanken på tvåsamhet än just Lillian han förälskar sig i men det är han först inte medveten om.
Efter väldigt kort tid är de gifta. Att Eckel vill gifta sig är nog just p.g.a. den önskade tvåsamheten men varför Lillian egentligen vill gifta sig får vi aldrig riktigt svar på. När han frågar henne om de ska gifta sig så är svaret det nonchalanta ”ja, det kan vi väl” och den attityden präglar hela Lillian visar det sig.
Nu ska jag inte avslöja mer. Boken är bra och välskriven och även om just det här äkta paret är ganska extremt så kan nog var och en som lever tillsammans med någon hitta vissa paralleller.
Slutet kunde jag förutse ganska långt i förväg men det gjorde inte så mycket.
Tyvärr utspelar sig hela historien från mannens synvinkel. Aldrig får man veta varför Lillian agerar som hon gör. Tänk så mycket mer det hade gett om författarinnan hade bemödat sig att skriva ytterligare 150 sidor och kanske upprepa hela berättelsen men från Lillians ögon sett! Det hade varit något!
Score 4
poby
2004-11-25 10:26
Boken handla om Jonas Eckel, Eckel med E! Han är en nöjd medelålders lagerarbetare, som helt plötsligt drabbas av den stora kärleken. De gifter sig o flyttar ihop, men sen blir det inte riktigt som väntat. Jonas och hans Lilian är två helt olika personligheter. Det börjar knaka o det slutar i dramatik. Jag hade högt ställda förväntningar på boken, men de blev inte helt uppfyllda. Boken ger mig ingen riktig upplevelse, den bara rinner på. Boken är väldigt lättläst o språket är bra
Score 3
Emma
2004-12-05 16:03
Boken är bra skriven men den är nog en av dom konstigaste och tråkigaste bok jag någonsin läst. Jag blev jätte besviken för Karin Fossum brukar skriva bra böcker.
Score 1
Ninnas
2004-12-11 16:54
Karin Fossum har ett bra språk och ett flyt som gör att spänningen håller i sig genom berättelsen. Berättelsen om Jonas Eckel är inte en av Karins bästa böcker men helt klart värd en trea i betyg. Redan från första sidan fanns det en underton av obehag i berättelsen som berättas av huvudpersonen Jonas Eckel. Jonas framstår från början inte direkt som en jättesympatisk person och ju längre berättelsen fortsätter, ju större obehagskänsla känner jag som läsare. Jonas berättar i dåtid om hur han träffade sin blivande fru Lillian och hur deras relation utvecklades. En lättläst bok som man läser ut snabbt på grund av flytet i språket samt att boken endast är på cirka 150 sidor.
