boksidan     
Boganmeldelse | Søg bøger | Tilføj en ny bog | Top | | Tilmeld dig |
  Log ind

Relaterede bøger
Antigone
 . Sofokles
Fora°rsblomsten
 E. Johansson
Romerske Dage
 V. Rydberg
Sult
 K. Hamsun
Kejser Hadrians erindr..
 M. Yourcenar
Medea
 . Euripides
Herzog
 S. Bellow
Rosshalde : fortaelling
 H. Hesse
Fyrsten
 N. Machiavelli
Iliaden
 H. Homeros





Kallocain  anmeldelse

 
Forfatter: Karin Boye
genre: Klassiker
 

Gennemsnit: 3,89 (27 Score)

  » Skriv din egen anmeldelse af Kallocain «
Rate:
Tilmeld dig for at få bogen anbefalinger baseret på dine vurderinger og undgå reklamer.
Boganmeldelser Kallocain :


stigh 2004-06-02 12:49
I en mörk och gudsförgäten framtid (2000-talet!) är Världsstaten människornas grundfundament och de enskilda individerna har reducerats till enskilda celler, kugghjul eller s.k. medsoldater i den oöverskådligt monstruösa statsbildningen. Människorna lever i Boyes framtidsroman likt grävlingar under jord och transporterar sig fram via tunnelbanesystem till stränga arbetspass i den statliga produktionen och med efterföljande militär kvällstjänstgöring. Barnen avskiljs redan från tidig ålder från sina föräldrar och placeras i något av de otaliga skolningsläger som syftar att göra dem till trogna och ickesjälvständiga medsoldater i Världsstatens tjänst. I detta ljusfattiga kontrollsamhälle finns det även s.k. ”polisögon” och ”polisöron” monterade i varje hem samtidigt som varje familjs förehavanden övervakas av ett statsanställt hembiträde.

Boyes roman Kallocain handlar som baksidestexten indikerar om kallocainets skapare – kemisten Leo Kall och dennes stegvisa uppvaknande i ett samhälle som på ett skrupelfritt kommer att dra nytta av hans uppfinning. Uppfinningen - kallocain - är en sanningsdrog som vid injicering får den påverkade att alltid svara helt sanningsenligt på de frågor som denne ställs inför. I samma ögonblick som myndigheterna beslutar sig för att massproducera kallocainiet avskaffas domstolsväsendet och statsfientligt tänkande blir att betrakta som brottsligt. Huvudpersonen uppmuntrar inledningsvis denna utveckling, och verkar t.o.m. aktivt för dess förverkligande, men blir efterhand som de egna tvivel gentemot staten växer allt mer klentroget inställd till sin uppfinning – för vad skulle hända om han själv blev utsatt för en kallocainundersökning…

I motsatts till exempelvis Orwells ”Nittonhundraåttiofyra” eller ”Huxleys Du sköna nya värld” är huvudpersonen, Leo Kall, inte att betrakta som statsfientlig, utan sympatiserar, till en början, helt och hållet med den totalitära Världsstatens idéer och kontrollmetoder. I Kallocain är det istället personerna runtom huvudpersonen som får revoltera mot statens brist på humanism och medmänsklig värme. Detta grepp är förhållandevis ovanligt, och i det här fallet riktigt lyckat. Jag menar, att inte finna sympati, förtröstan eller munterhet ens hos berättelsens huvudperson förstärker på ett effektfullt sätt bilden av det mörka och klaustrofobiska framtidssamhället - Världsstaten.

Kallocain delar tyvärr samma avgörande brist som Huxleys ”Du sköna nya värld” då en förklaring till hur detta mardrömsliknande samhälle blivit till helt saknas. Denna avsaknad finner jag mycket förtretlig, nästan lika förtretlig som den brist på logik som uppvisas genom det faktum att Leos chef – den avtrubbade, asociale och fredlige Edo Rissen – lyckats nå en chefsposition i detta samhälle. Att boken är skriven under samma tidsepok som både ”Nittonhundraåttiofyra” och ”Du sköna nya värld” märks tydligt såtillvida att alla dessa alster riktar sina farhågor gentemot en osund och absurd kollektivism – en kollektivism in absurdum. Det hade varit mycket intressant att veta hur Orwell, Huxley och Boye målat upp sitt framtida mardrömssamhälle idag och mot bakgrund av den historiska utvecklingen – hade författarnas istället varnat för ett samhälle som kännetecknas av en total brist på kollektivt tänkande, en individualism in absurdum? Rent betygsmässigt placerar jag Kallocain mitt emellan ”Du sköna nya värld” och ”Nittonhundraåttiofyra”. En stark trea således.
Score 3

tigergirl 2005-09-26 23:50
Jag tycker att det är en helt fantastisk bo. Jag gillar sådan här typ av böcker.
Score 5

obscured 2006-01-15 12:24
Dyster framtidsvision, men i samma klass som Orwells 1984.
Score 4

Perlita 2006-04-02 18:35
Bra, helt enkelt!
Score 4

Hanz 2007-11-13 16:36
Håller med om att den mörka framtidsvision Karin Boye målar upp är lik Orwells 1984, men frågan är om inte Kallocain är bättre. Den här är riktigt, riktigt bra, det är inte ofta man hittar någonting så här skrämmande, fascinerande och spännande.
Score 5

Skriv din egen anmeldelse af Kallocain







 






-->