Ohyggligt intressant verk, där Lindqvist nagelfar Joseph Conrads Mörkrets hjärta, och utifrån denna roman rannsakar kolonialtidens Europa. Tesen han driver i denna idéhistoriska berättelse är enkel; om vi skall kunna förstå Nazitysklands brott mot de mänskliga rättigheterna måste vi först se skärskåda oss själva (med oss menar jag kolonialmakterna), och vår egen historia. De mordorgier som utspelade sig i exempelvis Afrika under 18000-talet är troligtvis minst lika hemskt och brutalt som mycket av det som tyskarna åstadkom under det andra världskriget, men det är inget som hör till vanligheterna att detta förs upp till diskussion. Förutom detta tar litteratören även upp många av kolonialtiden största tänkare och beskriver hur teser om exempelvis den vite mannens börda och andra doktriner uppkommer bland de besuttna i 1800-talets Europa, tänkare som exempelvis socialdarwinismens fader, Herbert Spencer.
Sammantaget en väldigt intressant och lärorik bok, jag blev hela tiden slagen av den enkelheten Lindqvist begagnar sig när han bokstavligen gör en djupdykning i Europas mörka historia, och kommer upp till ytan med sådana klarheter att jag nästan blev arg på mig själv, helt enkelt för att jag aldrig betänkt något av det som romanen tar upp tidigare.