Markus Lange är en medelålders lärare på en skola i Köpenhamn. Han är ogift och hans strikta yttre gör att han blir en trygghetsgestalt hos en kvinnlig elev på skolan. Hennes labila psykiska tillstånd sätter den propre läraren på hårda prov. Samtlidigt har han en last; han tittar på sina grannar i kikare. En sorts voyeur utan sexuella motiv. Detta leder till en del förvecklingar.
Boken är underhållande som alla Panduros böcker, och är också läsbar som ett rent tidsdokument. Däremot saknas den inspiration som alltid annars är Panduros kännetecken. Boken blir därför nästan bara ett beställningsverk.
Men onekligen känns 70-talet som oändligt mycket intellektuellt fräschare än vår egen tid med feministisk moralism och akademiskt charlataneri. Boken hade troligen inte blivit utgiven i Sverige idag.