Recension av Janne Olssons självbiografi Stockholmssyndromet
Boken är utgiven av Månpocket (2010) och innehåller 245 sidor
Janne Olsson är den kände Norrmalmstorgsrånaren, som den 23 augusti 1973 rusade in på Sveriges Kreditbank för att ta gisslan och begära att Clark Olofsson skulle fritas från fängelset i Norrköping. Här berättar han med egna ord om hur och varför han gjorde detta brott. Efter att suttit av sitt straff för detta brott, har Janne Olsson inte fallit tillbaka i några brottsligheter.
Handling: I den här självbiografiska boken berättar Janne Olsson med egna ord om bankrånet mot Sveriges Kreditbank i augusti 1973.
Klockan är strax före tio på förmiddagen den 23 augusti 1973, när Janne Olsson går över torget mot Norrmalmstorg och Sveriges Kreditbank. Där ska han nu ta gisslan och kräva Clark Olofsson i utbyte. Något som Janne Olsson tror ska gå fort och smärtfritt. Så snart Clark blivit fritagen från fängelset i Norrköping ska de ha ordentligt med pengar och sedan ska de rymma ut ur Sverige. Nu blev det inte alls som Janne har tänkt sig. Det blir istället ett drama som varar i sex dygn och som inte bara Sverige tog del av. Vi som var med om detta drama kommer aldrig att glömma den. Händelsen gav även ordet Stockholmssyndromet ett namn som numera ofta används i gisslantagning.
Clark Olofsson har själv ingen aning om vad som var på gång och han var ganska skärrad när han kom till banken. Han har ingen aning om vem rånaren är, kanske det är någon som vill honom illa. Istället för den snabba flykten som Janne Olsson planerat, blir Clark Olofsson och han inlåsta i ett litet valv och där får de tillbringa sex dygn tillsammans med gisslan, innan den slutliga upplösningen kommer.
Parallellt med handlingen i banken berättar Janne Olsson om hur han kom med i ett kriminellt gäng och att han snart blev en duktig kassaskåpssprängare. Han berättar om alla kvinnor han haft och att han fått åtta barn, men att han bara har ordentlig kontakt med några av dem.
Efter fängelsestraffet har Janne klarat sig från återfall i den kriminella världen. Han har haft en gård i Norrland och senare träffat han en kvinna från Thailand som han fortfarande är gift med och han bor även numera i Thailand.
En någorlunda intressant bok, särskilt för dem som minns denna händelse. Själv var jag sexton år när det hände och jag missade inte en enda tv-sändning. Det var så dramatiskt och stort på den tiden och ingenting man då trodde kunde hända i Sverige. Men om Janne Olssons ord är sanningen, det är svårt att veta. Detta är hans ord och hur mycket som stämmer in på det vet inte jag. Alla som var med under gisslandramat har gett olika versioner, och det är svårt för oss läsare att veta vem man ska ha mest förtroende för. Alla upplever ett trauma på olika sätt. Tyvärr tyckte jag boken var dåligt genomarbetad och innehöll även talspråk i själva texten, något som jag är starkt emot. Att jag hade behållning av den vara bara för att jag följde händelsen på tv 1973, annars var den inte mycket att hurra för.
Betyg 2/5 Kristina Simar 2011-08-30 (86) http://blogg.passagen.se/krisim