Nora ska tillbringa sommarlovet, med Vanja i en stuga, mitt ute i ingenstans. Nora tror att det kommer bli en lång och tråkig sommar. Hon kunde inte ha mer fel.
Vem är det som skickar de mystiska sms:en till hennes mobil. Vem spelar vaggvisan i rummet om natten? Och varför känner Nora igen det grå ödehuset? Det är som väggarna viskar henne att minnas...men vad?
Utdrag ur boken:
Mer han hon inte tänka, förrän hon hörde hur det knäppte i trappan. Först långt ner sen lite högre upp. Nora lyssnade spänt. Var det inte det Vanja hade pratat om? Steg i trappan? Det här lät visserligen inte som steg, men det var helt klart något som var på väg upp. Först stog hon som förstenad Men när det knakade till i golvet precis utanför hennes dörr, kastade hon sig handlöst in under sängen och blundade hårt. Vad det än var. så ville hon inte se det. Och vad det än var, så smög det sakta nästan ljudlöst in i rummet. Nora kunde höra hur det närmade sig.