Denna bok bör läsas av alla – en påminnelse om att kämpa för varje barn, att alla beslut gällande ett barn ska grundas på genuin kärlek. Det är ett budskap som måste spridas!
Det har nu gått ett halvt år sedan jag läste denna bok, men inte en dag utan att den finns i mina tankar. Det tog tre svåra kvällar för mig att ta mig igenom boken, med andnöd och känslan av att kräkas som gång på gång tog över. Det gör så ont i mitt hjärta, att den oskyldige pojken med glass i hand på bokens omslag inte bara blev utan ett tryggt hem som barn, utan dessutom tvingad in i ännu värre, fruktansvärda förhållanden under sin uppväxt. Pojken som förtjänade all kärlek som nånsin existerat. En bok kan bara rymma vad den rymmer, och med sorg tvingas jag inse att denna bok rymmer långt ifrån alla hemska timmar, dagar… Den är tung, och du kommer inte lämnas oberörd - men du måste läsa den.
Med värme i hjärtat inser jag att denna pojke, som redan som ung verkar ha varit så klok och stark i själen, utan tvekan måste ha vuxit upp till att bli en sund, stark, stolt, varm och kärleksfull man. En man som jag önskar slapp bära på fruktansvärda minnen. All min kärlek går till författaren, jag beundrar hans mod. Efter 19 år, tre månader och 12 dagars början på livet, hoppas jag så starkt att hans liv för alltid får fyllas av glädje. Nu bär han rätten till sitt liv - all min kärlek!!