Pendlar mellan en 3:a och en 4:a för mig.
Jag tycker det är en fin och realistisk uppväxtskildring med sjuttonåriga Mauritz som precis som Nesser och jag själv tillhör samma generation, så här blev det en hel del nostalgikänslor. Spänningsintrigen är sådär däremot. Till och från kan jag tycka att den drar ner en annars ganska så engagerande roman något.
De kvinnliga karaktärerna är dessutom ganska så platt beskrivna, vilket är aningen irriterande.
Men på det stora hela är det här ändå en bra och mysig roman!
Slutbetyg, en stark 3:a!