En mycket pinsam historia full av motsägelser, grandiosa beskrivningar av sig själv tillsammans med en sorglig brist på självinsikt.
Jensen skriver bl a att hon fick bättre självförtroende av att strippa, männens uppskattande blickar hjälpte henne att känna sig mer kvinnlig. Samma män som köper sex av hennes medarbetare (för Jensen själv stod, som enda strippa i gemet, över prostitution) och som enligt Jensen själv struntar i vem de ser på, så länge det är ett par nakna bröst.
Hade jag inte fördomar om strippor innan så...
Jensens egna kvinnosyn, syn på jämställdhet och insikt om hur sexindustrin påverkar denna syn hos många människor finns helt enkelt inte.
Den utlovade självdistansen lyser med sin frånvaro, eller som Jensen själv uttryckt det som svar på en annan recension:
"Caroline är vackrast, smartast, mest utbildad och bäst,"
"Det är korrekt uppfattat. Blir lätt så när en sociopat ska skriva boken om sig själv." Hämtat från Bokmania.
Jag blev intresserad efter att ha läst recensionen men jag borde ha nöjt mig med just det; att läsa en usel recension av den.
Jag brukar ALDRIG skriva dåliga recensioner, tycker att det är taskigt och meningslöst men den här boken gjorde mig arg och trött om vartannat. Enda trösten. och helt klart förklaringen till denna dåligt skrivna, pinsamma story är att Jensen enligt egen utsaga alltså är sociopat. Ska jag vara snäll, vilket jag oftast är, så får jag väl tillägga att detta var Jensens första bok. Kommer jag att läsa fler? Kanske det.