Den eviga matchen om lyckan – Johan Norberg

”Jag gör inte anspråk på att skriva lyckans historia”, skriver Johan Norberg i sin bok. Han vill ge sin egen bild av hur vi människor har tänkt genom olika epoker och hur det har påverkat dagens kunskap om lyckan.

Johan skiftar vartannat kapitel med att skildra lyckan i ett idéhistoriskt sammanhang, med vad vetenskapen i dag säger om dess teorier. Han tar upp många av våra gamla filosofers synsätt på lycka och hur vårt sätt att tänka påverkar oss. Att de redan på den tiden var så kloka är fascinerande tycker jag, men varför skulle de inte vara det?

En mycket klok och förnuftig man enligt mig som Johan nämner är Aristoteles, han var en tidig lyckoforskare. Aristoteles lär ha sagt: ”Det står nämligen i människans makt att ta vara på sig själva”. Allt kan vi inte påverka, men vi kan påverka hur vi ska tänka. Enligt Sonja Lyubomirsky, professor i psykologi vid Californiauniversitetet kan vi påverka 40 % av vårt välbefinnande själva . De 40 % är vårt eget ansvar, medan 50 % är medfött och 10 % är yttre omständigheter.

Johan skriver, ”Lyckan är inte en plats, lyckan är ett sätt att resa” . Det är viktigt att vi hinner njuta av utsikten, att vara närvarande och se det vackra längs vägen. Med det menar han att vi ska lära oss att uppskatta de små vardagliga händelserna, det är de som är livet. Att det inte är själva målet som är lyckan utan resan dit. För det är inte slutet som är lyckan, vi måste tillåta oss att fortsätta färden för när vi tror att vi blir lyckliga av att någon dag ha anlänt någonstans där vi kan bli lyckliga då blir vi oftast besvikna. Vi vänjer oss snabbt vid det nya som gjorde oss lyckliga i början. Han jämför med att vi äter oss mätta regelbundet bara att för att så småningom bli hungriga och behöva äta igen för att bli tillfredsställda. Om vi vet vad som är viktigt för oss ska vi försöka hitta våra personliga styrkor och använda dem så mycket som möjligt.

”Vi mår även bra själva av att hjälpa andra, men det är en stor skillnad på att finnas där för andra och att finnas till för andra! ”

”När vi är lyckliga är vi mindre upptagna av våra känslor och känner större empati för andra och vill att de också ska må bra”.

Det är kloka ord Johan förmedlar och det känns som om allt sitter ihop, det blir en rundgång. Om vi mår bra vill vi hjälpa andra, och det mår vi samtidigt bra av.

Boken tar upp två personlighetsdrag. Det ena är en ”maximizer”, det är en person som alltid letar efter något bättre, t.ex. att man ser en massa fel på hotellrummet man bokat och vill ha ett bättre. I motsats till ”satisficern” som känner sig nöjd med det man fått, det duger. Det är ”good enough”, allt behöver inte vara perfekt.

Det är en bra mix att varva kapitlen med historisk tid och nutid. Att beskriva olika läger och hur de ser på lyckan. Det ena tycker att vi själva har stor del i hur vi mår och kan påverka och enligt den andra sidan så ska vi inte arbeta för mycket med det utan välkomna lidandet som en del av livet.

Jag blir varm om hjärtat av att läsa Johan Norbergs bok för jag tycker han är en mycket klok och förnuftig man som står med båda fötterna på jorden. Hans iakttagelser är egentligen mycket enkla, man behöver bara bli påmind om sådant som man kanske bara tar för givet. Att lyckan ofta finns nära till hands, om vi bara stannar upp och upptäcker den. Vi ska också unna våra medmänniskor att vara lyckliga.


Det budskapet jag får med mig från den här intressanta och kloka boken är att vi måste lära oss att tänka och välja själva och lära av våra misstag och inte döma oss själva för hårt. Se det som är bra med oss själva och använda det. Vi ska inte förvänta oss att någon annan ska fixa livet åt oss, då främst staten. Vi har mer styrka i oss än vi tror. Jag ska försöka tänka på att jag är ”good enough” och komma ihåg att njuta av utsikten.

Betyg 4