Alltså den här boken. Jag tog den ur bokhyllan, tittade intresserat på framsidan (föreställande skog och en Red Sox-keps) och läste förstrött en del av baksidetexten. Sen öppnade jag den, läste de första raderna och pang - jag satt fast!! Boken är som en magnet! Inledningsraderna "Världen hade tänder och den kunde bitas precis när den ville. Det upptäckte Trisha McFarland när hon var nio år. Klockan tio på morgonen tidigt i juni satt hon i baksätet på sin mamman Dodge Caravan. Hon hade på sig sin blå Red Sox-tröja, träningströjan (den med 36 GORDON på ryggen) och hon lekte med sin docka Mona. Klockan halv elva var hon vilse i skogen. Klockan elva försökte hon låta bli att vara vettskrämd..." liksom ryckte in mig i handlingen och jag släppte inte tagen förrän, när jag några timmar senare hade läst sista raden!! Den här boken är så himla bra! Den har allt; kärlek, spänning, humor och sorg! Jag kände så med Trisha, verkligen djupt in i hjärtat när hon kämpar i skogen, hon är så full av mod och en förunderlig livslust. Stephen Kings beskrivning av skogen och av Trishas öde är verkligen så himla målande! När jag läste kändes det som om jag själv befann mig i skogen, det var en slags klaustrofobisk känsla! Jag tycker att Stephen King i "Flickan som älskade Tom Gordon" har överträffat sig själv! LÄS DEN HÄR BOKEN!!