Kommissarie Sten Wall har som vana att alltid semestra på Bornholm, och så gör han även detta år, utan vetskap om att han är måltavla för en brutal mördare som redan skördat ett offer i en känd åklagare i Sverige. Vi får följa Walls tämligen avkopplande vila på den pittoreska ön och ge oss i kast med en psykotisk mördare som anser sig ha högre moral än de flesta...
Det är första gången som jag kommer i kontakt med författaren Björn Hellberg. Hellberg började som kåsör och idrottsjournalist och har, enligt min mening, inte helt avlägsnat sig från det tämligen platta sättet att skriva. Intrigen är simpel och det psykologiska sammanhanget svagt. Det positiva är att kommissarien beskrivs som en sympatisk människa, en muntergök som njuter av livets goda. Han dricker och äter gott och han blir inte en förespråkare för samhällskritik (som Wallander i Mankells böcker). Sten Wall verkar vara en härligt vanlig människa. Författarens miljöbeskrivningar är mysiga men språket känns mossigt och gammaldags. Jag upplever att författaren vill briljera med sina kunskaper inom olika områden. Han upprepar beskrivningar av Bornholm som en reseledare med munväder. Detta och det faktum att "Hedersmord" inte lämnade några spår alls kvar i mig, gör att betyget två är rimligt. "Hedersmord" är en dussindeckare, inget snack om saken.