Det hände i vår tid

En intressant bok, utgiven av Sveriges Radios förlag 1967, har hamnat i mina händer. Jag sträckläste boken som är skriven av tio skribenter med erfarenhet av gräsrotsnivån på sent 1800- och tidigt 1900-tal. Historiebeskrivningar bör utgå från abstraktioner och inte utifrån konkreta handlingar från ett visst årtal om en viss person. Historien ska först beskrivas utifrån olika historiska trender och stora sammanhang innan det blir meningsfullt att läsa om enskildheter. När man väl har det stora sammanhanget klart för sig kan man gå ned mer på djupet, och därmed i det mer konkreta. Jag intresserar mig mycket för svensk 1800- och 1900-tals historia utifrån den vanliga svenskens perspektiv. Den abstrakta historiebeskrivningen kommer främst utgå från händelser, trender och vissa viktiga ledare, inte från konkreta händelser och förutsättningar. För att få en helhetsbild behövs dock båda stilarna. Det var inte bara kungar som påverkade samhället, även allmogen gjorde det. Hur tänkte folk på den tiden? Hur levde man på den tiden? Om jag får vara kritisk mot dagens historiebeskrivning så tycker jag att den utgår från alltför mycket enskildheter, vissa årtal och vissa konungar istället för att beskriva sammanhanget och den lilla människans situation i historien.

"Det hände i vår tid" slår hål på myten om att allt var bättre förr då vi inte behövde stressa så mycket. Det fanns stress även på den tiden. Det enda som skiljer sig är formen av stress. Idag stressar vi, trots att vi inte behöver det. Dagens stress är ett lyxproblem orsakad av oss själva och av staten som berövar människan mer och mer av sitt handlingsutrymme. Dagens stress är dock destruktiv och nedbrytande och ska tas på allvar, även om det är ett lyxproblem. Den stora skillnaden från dåtiden är att vi idag har mer valfrihet. Att valfriheten kan bli bättre råder det ingen tvekan om. Men i ett historiskt perspektiv har vi fått det mycket bättre, även om vi tappat mycket under det sena 1900-talet. Den stress som rådde förr i tiden handlade främst om att hinna få in all skörd innan vintern. Att få mat för dagen! Husrum! Osv.

Samtidigt ger boken en bra bild av det som var positivt på den tiden. Det fanns äkta solidaritet bland byborna, om någon hade problem ställde man upp, till skillnad från idag då var och en sköter sitt. Idag är solidariteten påtvingad av staten och därför helt värdelös. I takt med att välfärden ökat via industrialiseringens positiva effekter har vi förlorat vissa värden. Den materiella utvecklingen har gått förbi den andliga utvecklingen. Många av oss behöver vänta in anden så att vi verkligen kan njuta av den materiella välfärden. Det är därför många människor dras till new age och diverse flumreligioner. De söker efter identitet och samhörighet, en mening och ett sammanhang. Den andliga utvecklingen har inte enbart kommit på efterkälken på grund av industrialiseringen, den har även direkt skadats av statens utbredning. Människor har inte behövt tänka själva, staten har fixat allt. Människor har inte behövt bry sig om sina medmänniskor, det har staten fixat, eller rättare sagt, staten har lovat att fixa allt, men har i praktiken misslyckats kapitalt.

Det är uppfriskande att jämföra nutid och dåtid. På samma sätt som man kan finna intressant kunskap via komparativa studier och benchmarking (kärt barn har många namn) kan man finna intressant kunskap genom att jämföra ett samhälle över tid.

Antologi från Sveriges Radio: Det hände i vår tid - om det gamla som var och det nya som kom, Sveriges Radios Förlag, Stockholm, 1967

Betyg 3