Boken innehåller två noveller som har okontrollerad passion som gemensam nämnare. Den första novellen, "Bessathet" utspelar sig under en lång bilresa då Saul berättar för sin svågerska Esti om den mångåriga besattheten med sin frus älskare. Han lägger fram sin själs mörkaste bitar och Esti lyssnar med en ovanlig vakenhet. Den andra novellen, "Kroppen, den förstår jag mig på", som är min favorit, berättar också om Nilis besattheten till den femtonåriga elev som en gång var yogaelev hos henne, men även om mor-dotter relation.
Jag hittar i Svd:s recension att boken nominerats till 2005 års ”Bad Sex Award” (erotiska inslag som gränsar till kitsch), men jag tycker att det låter märkligt. Jag uppfattar inte boken som erotisk i första plats, utan det är psykologi som är viktigast. Författaren går under skinnet på sina rollfigurer och läsaren sveps med. Noveller är skrivna med ett språk så vackert och poetiskt att det var en ren njutnig att läsa.

Betyg 4