En mycket bra berättelse med ett stort driv. Ända till sista sidan undrar man hur det kommer att sluta.
Arriagas förmåga att skildra hur folk fungerar i pressade situationer, och hur rykten kan spridas och förankras är helt fascinerande, och känns sann.
På många sätt kan "En svag doft av död" jämföras med den till mästerverk utsedda "Krönika över ett förebådat dödsfall" av Gabriel Garcia Marquez... men jag tycker föremålet för denna recention faktiskt är mer djuplodande... och lite intressantare.
Det nästan vimlar av människor i denna roman, och ibland är det, faktiskt, lite svårt att hålla isär dem. Men Arriaga tecknar dem med små, enkla drag, och gör dem alla levande. Inte minst de korta "biografierna" över några av dem gör att det blir verkligt bra porträtt.