Recension av Anna Grues nya kriminalroman Judaskyssen
Ann Grue har arbetat många år i tidningsbranschen, först som formgivare och journalist och senare som chefredaktör på flera danska magasin. Hon debuterade 2005 med romanen Noget for noget. För den romanen fick hon den danska kriminalakademins pris. Ann Grue är gift, har tre vuxna barn och bor i Köpenhamn.
Handling: En kriminalroman som innehåller det mesta: mord, solochvår och en religiös sekt som inte är särskilt trevlig.
Berättelsen börjar med att Mikael en morgon inte dyker upp på sitt arbete. Han brukar aldrig utebli utan att höra av sig. Hans arbetskamrater blir oroliga och Lotte åker hem till Mikael för att se vad som hänt. Det verkar inte vara någon hemma hos Mikael (som bor med sin mor), allt är tyst och mörkt. Ingen öppnar dörren när hon ringer på. Lotte ringer på hos en av grannarna – en sur man öppnar, han säger att han varken har hört eller sett någonting. Lotte går bakom huset där det finns ett skjul, hon öppnar dörren och ser Mikael ligga mördad på golvet. Varför är han mördad och av vem?
Konstläraren Ursula Olesen bor i en liten lägenhet i det område som internatskolan hon arbetar på ligger. Hon är nyförälskad i Jakob som är mycket yngre. Innerst inne anser hon att det är för bra för att vara sant när den snygge Jakob säger att han är kär i henne. En dag dyker han bara upp på skolan där Ursula arbetar. Han visar sig vara mycket konstintresserad och påläst. De träffas ofta och Ursula kan inte behärska sina känslor för Jakob. En dag berättar Ursula att hon vunnit flera miljoner på Lotto. Jakob säger att pengarna inte har någon betydelse, det är ju Ursula han älskar. Han säger att han också har en del pengar på banken. De börjar planera för framtiden. De tar kontakt med en advokat som ordnar med en fullmakt, så de har tillgång till varandras konton. De bestämmer sig för att köpa ett litet hotell i Nice. Jakob och advokaten reser iväg för att titta på hotellet. När Ursula står i terminalen och vinkar av Jakob, känner hon att han nog aldrig kommer tillbaka…
Laura som är en av Uruslas elever får reda på hur det ligger till. Hon skriver till sin pappa - Privatdetektiven Dan Sommerdahl (eller ”Den skallige detektiven” som han brukar kallas). Hon ber honom att hjälpa Ursula att ta reda på vem denne Jakob egentligen är.
När Dan Sommerdahl börjar nysta i saken, framkommer det att Ursula inte är den enda kvinnan som Jakob solochvårat. Detta får Dan reda på genom att sätta in en annons på internet med en visserligen dålig bild på Jakob, men hans tatuering som syns bättre. Dan får intressanta svar, både från kvinnor som själva råkat ut för honom, eller har någon väninna som gjort det. Jakob har alltid använt olika namn. Med alla upplysningar som Dan kommer över får han en ganska bra bild över Jakob.
Under letandet av Jakob kommer Dan även i kontakt med Mikaels mamma, de tillhör en religiös församling (sekt) som kallas ”Herrens Hus”. Församlingens ideologi liknar Jehovas vittnens. Man får inte ta emot blodtransfusioner och gör man något som går emot församlingens regler blir man utstött. Man slutar existera och ingen får nämna personen mer. Han/hon har då aldrig funnits.
Samtidigt som alla dessa händelser ska klaras upp av Dan Sommerdahl och hans vän polisen Flemming, får man följa Jakob, eller Jay som han numera kallar sig. I hans berättelse får vi läsare veta hur han blev solochvårare och vem som har hjälpt honom på vägen. Jag kan lova ett riktigt spännande slut.
Detta var en riktigt bra kriminalroman. Författaren skriver med mycket känslor. Som läsare känner jag ett stort förakt för det Jakob gör mot kvinnorna, samtidigt som jag irriteras över att vissa kvinnor är så lättlurade. De måste väl misstänka något när en så pass mycket yngre kille säger sig vara förälskad i henne och när det börjas talas om att dela med sig av sina pengar. Nej…
Karaktärerna är riktigt bra beskrivna, tillexempel hur Mikaels mamma och hennes väninna klär sig tyder väldigt väl på att de tillhör en sekt. Alltså en kriminalroman på högsta nivå. Innehåller allt och får tillslut en riktig bra upplösning.
Betyg 5/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent