Smultronbett

Molly Swartling lever ett behagligt liv: toppinredd villa, två barn, mannen känd dirigent och själv är hon cellist i Konserthallen. Men när hon en dag hittar en lapp i brevlådan betitlad MEDELÅLDERSKRISEN påminns hon i ett slag om sitt livs förgänglighet. För att komma undan sig själv kastar hon sig in i en ond cirkel av hetsig shopping, febril träning och destruktiva kärleksaffärer. Hennes tillvaro börjar långsamt krackelera.
Den första lappen följs av fler och efterhand börjar ett egenartat mönster att framträda. Liksom en gång den döende Mozart skrev sin berömda dödsmässa åt en okänd beställare, tycks nu någon ha beställt hennes - Mollys Requiem. Hon inser att någon försöker styra hennes liv och få henne att konfronteras med ett förflutet hon sedan länge förpassat till glömskan.
Allt mer trängd av obehagliga minnesbilder tvingas hon till slut fråga sig: Hur djupt kan en människa falla? Finns där någon som tar emot?

Utdrag ur boken:
När du var två veckor gammal upptäckte jag två ilsket röda märken på din rygg, Rosanna. De stod upp från huden och var varma, svullna och liksom pulserande. Jag var övertygad om att de inte fanns där vid födseln. Orolig tog jag dig till en läkare som lugnade mig. De kallades för ''smultronmärken'', en godartad kärlförändring. Det var något helt normalt som först skulle växa än mer för att därefter avstanna vid ungefär ett års ålder, och under uppväxten försvinna för att enbart lämna kvar en skiftning i huden.
-Smultronbett, sa jag till Herman när han frågade ,jag mindes ordet fel.
-En defekt alltså, så Herman, viss rädsla i hans röst.
-Nej inte alls, försökte jag. Inte alls så.

Medelbetyg: 3,33 (3 röster)