Den sista delen i Asimovs serie var en riktig besvikelse. I början tyckte jag att boken var ovanligt seg, den tycktes bara vara ett evigt gräl huruvida världen ska vara uppbyggd av enskilda individer eller en multiorganism - vilket var ganska tråkigt att läsa om. Själva äventyret var inte heller särskilt fartfyllt och uppgörelsen, som jag hade byggt upp lite förväntningar på, blev väldigt mesig.
Det som jag egentligen inte tycker om är att Asimov har släppt sin briljanta story om psykoanalytikerna, seldonplanen och Andra stiftelsen. Istället spånar han vidare på en sämre idé om en hippieplanet som istället ska bli Vintergatans framtid.
Historien blir löjlig i jämförelse.