Tyvärr är den här boken av Eva Ibbotson den minst kända. Det är en vuxenroman, och inte en ungdomsbok som hennes andra verk.

Jag tycker det är en ganska fin berättelse, den är enkel och personerna är ganska speciella. Den är ganska fin med all den klassiska musiken som betyder så mycket för personerna, och Quins hus vid vattnet uppe på berget är intressant beskrivet. Däremot är den väldigt förutsägbar och inte särskilt djup, det var en lätt bok att läsa där man inte behövde tänka så mycket.

Betyg 3