Visst är det en ruggig historia. Och visst har författaren en känsla för mystik. Men ändå räcker det inte hela vägen. Kanske är det för att jag har lessnat något på deckargenren och alla komplicerade, bestialiska mord som återkommer i varenda bok. Det ska vara rituellt, sjukligt genomfört och så "slafsigt" som möjligt, och allra helst ska det vara inslag av sexuella abnormiteter. Och just det abnorma sexuella tycker jag att Peter Robinson har hakat upp sig något enormt på i denna bok, så till den grad att jag minns att jag började undra om författaren själv hade någon vrickad böjning... Dessutom så är boken rik på stereotyper, både huvudpersonen Banks, hans kollegor och de totalpsykotiska mördarna är som hämtade från deckarbibliotekets stereotypa karaktärsregister. Inte heller språket är någonting direkt att hurra för, så på det hela taget var det en blek läsning.