Adjunt Persson, svåger och en ytterst ovillig Watson till det milt sinnessjuka Statsrådet har följt med Statsministern på en valkampanj runt om i Sverige. Det är nu högst en vecka kvar till valet. De hoppas få hjälp av f.d statsministern med att vända de svala opinionssiffrorna. Därför åker de ut till dennes residens och utmanar honom att skriva en politisk pamflett. F.d Statsministern stänger in sig i sin skrivarstuga och ber adjunt Persson att inte släppa in någon medan han skriver. Några timmar senare när ännu ingen sett skymten av den gamle öppnar de dörren och finner honom död i hjärtattack. Statsrådet vägrar tro att det är en naturlig död, och hävdar att den arme mannen skrämts i hjäl av något eller någon. Och sen är jakten igång. Stackars Adjunt Persson och stackars alla de som kommer i vägen för statsrådet. Men en som det inte är synd om är förstås mördaren, för hur förvirrat än statsrådet kan uppföra sig, så har han sällan fel när han misstänker mord.


Bo Balderson är Sveriges P.G Woodhouse, han som skrev om betjänten Jeeves, ni minns? Och den fullständigt socialt inkompatible Wooster. Miljön i denna bok är dock till från nämnda förlagd under tidigt åttiotal, i ett fridens Sverige, där ännu ingen statsminister på riktigt blivit mördad. Bo Baldersons böcker är trevliga, mysiga och underhållande. Det finns absolut inget man kan klaga på, så länge man tar böckerna för vad de är, parodiska små deckargåtor med humoristiska glimtar. Själv skrattade jag högt vid flera tillfällen, och började genast leta efter fler böcker. Bo Baldersson kommer uten tvivel bli som Agatha Chrisite var för mig, för ett par år sedan (jag läste alla 82 böckerna i fyra omgångar tills jag till sist inte kunde blunda för att jag kom ihåg alla intriger varför det blev tråkigt). Jag ger denna bok en svag fyra i betyg. Jag skulle tro att det är det bästa betyg Baldersons böcker kommer upp i. Och knappast lägre än tre. Det duger bra för mig!

Betyg 3