Den elaka trollpackan Pomperipossa bodde djupt inne i skogen i sitt hus byggt utav korv, skinkor och sirapsknäck. Hon förvandlade alla människor hon mötte, men för varje gång blev hennes näsa längre och längre. Det var hennes straff!
En dag gick kungabarnen Pipi och Fifi vilse i skogen...
En svensk saga för barn författad av Axel Wallengren (under pseudonymen Falstaff, fakir) år 1895.
Utdrag ur boken:
– Lås oss äta kvällsmat! sa prins Pipi, som kände sig hungrig, och bröt av en stor korv ur huset.
Då stack Pomperipossa ut sin långa näsa genom fönstret och såg på dem.
– Kom hit in! sa hon genast. Jag är er snälla gudmor. Ni ska få syltpannkaka av mig.
Prins Pipi och lilla Fifi trodde henne och gick in, fastän de var fasligt rädda.
– Hm! sa Pomperipossa och såg på dem. Jag har inte ätit gåsstek på bra länge...
Och så trollade hon i luften, och strax blev prins Pipi och prinsessa Fifi till två små gäss, och betraktade varandra mycket förskräckta. [...]
– Aj! skrek Pomperipossa och tog sig åt näsan. Den hade blivit en aln till så lång med detsamma, som hon förtrollade Pipi och Fifi till gäss.
– Det var rätt åt henne! skrek alla fåglarna i skogen.
– Vänta ni! ropade Pomperipossa och knöt näven åt dem. [...]
– Vi ska skaffa hjälp, sjöng alla fåglarna och flög sin väg för att be storken komma dit och ge ett gott råd.
Storken är den visaste av alla fåglar, ty han reser varje vinter till Egypten och studerar hieroglyfer på pyramiderna.