Adrian Mole-serien några av de där böckerna alla borde ha läst någon gång.
Helst redan i tonåren för igenkänning av ångesten,desperationen och den ofrivilliga komiken,men det är minst lika givande att göra det som vuxen.
Med andra ögon.Med ögon för samhällskritiken och satiren som gärna går en tonåring förbi.Och för att man är glad över att inte själv vara tonåring längre.
Läs gärna på originalspråk,för det är så de gör sig bäst-en översättning förlorar alltid några nyanser.

Den här volymen innefattar de två första böckerna,men det finns fler där man får följa Adrian upp i vuxenlivet.
Första boken börjar på nyårsdagen det år Adrian fyller 14 år,och det är tidigt åttiotal.
Hans föräldrar är bakfulla(som rätt ofta annars) och livet allmänt jävligt.Som det mer eller mindre alltid är för Adrian.Samma sommar gifter sig lady Diana och prins Charles vilket blir en stor händelse i Adrians(liksom i många andra britters)liv denna andra sommar som tonåring.Ingående skildrar han gatufester och den brittiska arbetarklassens lite motsägelsefulla hängivenhet för kungahuset pre-alla skandaler tills han själv erkänner att han är dödstrött på kungabröllopet efter alla repriser han sett på TV.

Han är det enda barnet i en familj i den lägre brittiska medelklassen.Fadern säljer värmepannor och modern är hemmafru men hon har planer på att förverkliga sig själv.På många fler sätt än att skaffa en egen inkomst ska det snart visa sig...och så rätt som det är börjar en ny tjej i klassen.
Pandora Braithwaite.Hon tillhör en övre medelklassnisch några snäpp över Adrian själv och svårigheterna i att vara kär även över de mer subtila klassgränserna blir snart plågsamt uppenbara för Adrian.Pandoras föräldrar är kultiverade och intellektuella,allt som hans egna inte är.Och de är socialister.Politiskt medvetna.Ja,alltså måste nu Adrian försöka uppnå allt det där om han ska ha en chans att vinna den ouppnåeliga Pandoras hjärta.

Även om Adrian egentligen är en ganska medelmåttig tonåring utan särskilda talanger,och även om hans liv är motigt och jobbigt på gränsen till kaos,så är det här en komedi och en samhällssatir av rang.
Läs den som tonåring.Och läs den igen som vuxen,då kommer den säga något helt nytt.

Betyg 5