Mordets praktik Kerstin Ekman 2009 Albert Bonniers Förlag
Pontus Revinge nästlar sig in i Hjalmar Söderbergs liv, både i verklighet och litterärt. Likt doktor Glas skriver Pontus dagbok, de har även samma yrke, men Revinge äger ännu ingen klinik. Jag misstänker att Revinge tidvis identifierar sig med romanfiguren.
Man kan tycka att Revinge är en tragisk figur, formad av sin uppväxt, sitt arbete med de prostituerade, deras underliv, såriga och variga. Mycket är grått i hans liv, men så småningom träder något vackert in, Frida styvdottern hon blir symbolen för det rena, det ouppnåeliga. Pontus kommer att använda samma praktik som doktor Glas, likt honom ångrar han ingenting.
Känns som man kommer honom nära och fast han inte är den trevligaste figuren är det svårt att inte känna en viss sympati för honom. Kerstin Ekman använder det språkbruk som användes vid sekelskiftet, som läsare är jag mycket förtjust i det, det höjer stämningen. Detta är verkligen ett skrivet mästerverk.