Jannike har blivit lite äldre och lite mer vuxen. Vad boken egentligen handlar om kommer jag faktiskt inte riktigt ihåg längre vilket är ganska negativt. Däremot tror jag inte att Jannike vet vad hon håller på med heller hela tiden och det gör att jag inte heller vet det, hon bara följer det som hon har fått förklarat för sig är hennes öde. Hon bara accepterar vilket jag tycker är lite konstigt, jag menar, vad får hon ut av det? Det är något som jag saknar, vad Jannike själv tycker om allting. Boken är egentligen bara ett enda långt händelseförlopp.
Precis som jag skrivit om den första boken skulle jag vilja ha mer beskrivning för en lite fylligare bok, den är liksom lite tam.
Min favoritdel av boken var när Jánnike var inne i skuggvärlden. Den delen tyckte jag var riktigt bra. en sak som jag märkte då var att Sandén är riktigt bra på att skriva smidiga övergångar och att skriva riktigt flytande så att det inte blir långtråkigt, för det kan man inte säga att boken är. Det händer saker hela tiden.