Mobergs skildringar av utvandrartiden är fängande, lättlästa och absolut läsvärda. Det är ju väldigt intressant att läsa en realistisk skildring av fattig-sverige vid 1850-talet.
Jag tycker särskilt om att han använder sig av dialektspråk i dialogerna - det verkar mycket mer naturligt.
Det lite tråkiga med Invandrarna, på samma sätt som med Utvandrarna, är det enkla vid karaktärerna. De framstår som mycket enkla personligheter med enkla tankar, och det är förmodligen både medvetet och helt rätt. Dessvärre så har jag lite svårt att få någon riktig relation till denna slags personligheter, och det drar ner mitt betyg en smula.