VARFÖR DÖDAR MAN SIN DOTTER? Av Emre Güngör och Nima Dervish
Emre Güngör är socionom och arbetar med ett nationellt regeringsuppdrag med uppgift att identifiera metoder för att bekämpa det hedersrelaterade våldet utifrån männens perspektiv. Han har tidigare arbetat med ”Sharaf hjältar”. Som är en grupp unga killar (ca 16-18 år) som genom fryshusets omsorg fått utbildning och stöd av Emre. Emre är själv uppvuxen i en hederstradition, men han är emot att våld och förtryck som det medför.
Nima Dervish är frilansjournalist och krönikör för bland annat, Stockholms city. Sedan Abbas Rezai mördades i Högsby har han följt medias rapportering kring hedersfrågor och hedersvåld. Engamanget intensifierades 2007, efter steningen av den 17-åriga flickan Du’a Khalil Aswad.
Handling: Detta är en faktabok om hederskulturen.
Den första delen av boken tar upp lite allmänt om hederskultur. Hur det ser ut i olika religioner.
Sedan berättar författarna om morden på Fadime, Pela och Sara. I detta avsnitt får man läsa Fadimes fina tal som hon höll i riksdagen den 25 november 2001. Hon berättade om hur det är att leva som utländsk tjej i Sverige, med dessa lagar och kultur.
Efter Fadimes del kommer handlingen om hur Pela dog och sist mordet på Sara.
Författarna besöker Fadimes far i fängelset (Sverige) och han får berätta sin historia om varför han mördade Fatime.
Författarna besöker även Pelas far i Irak, för att höra hans version om mordet på Pela.
Till sist träffar de Saras kusin för att han ska få berätta sin historia, om varför han mördade Sara.
Allas historier är väldigt intressanta, men jag vill inte avslöja något i förväg.
Den tredje delen tar upp hur tankar uppkommit efter de tre flickornas död. Även diskussioner finns om hur samhället ska kunna komma till rätta med dessa hedersproblem.
Vad tycker jag: Jag tyckte att boken var så intressant. Eftersom mitt stora intresse när det gäller faktaböcker är hedersrelaterade brott. Kvinnors liv i Islam och annat som Mellan Östern och även Östeuropa.
Boken var först och främst så otroligt bra och intressant skriven. Den var även lättläst. Jag tyckte om att författaren översatte vissa kurdiska, irakiska och turkiska ord som har med hederskulturen att göra. Den första delen som tar upp hedersproblematiken i stort i olika religioner. Heder har ofta inte med någon särskild religion att göra. Hederskulturen är ett kulturarv som går från generationer långt tillbaka och som man fortsätter att leva efter.
Den delen som handlar om intervjuerna med Fadimes far, Pelas far och Saras kusin var nog det intressantaste delen i boken enligt mig. Vill inte avslöja något om dessa intervjuer. Tills sist tar författarna upp tankar efter flickornas död.
Hela boken var en guldgruva för mig. Jag älskade att läsa den. Troligen för författarnas underbara språk. Språket är lättsamt och intressant, de försöker hålla händelserna så objektivt de kan. Formuleringen är bra. Ja, hela bokens uppläggning och struktur tillsammans med innehållet gör att den är riktigt läsvärd.
Betyg 5/5 Kristina Simar lektör/bokrecensent